Page 1


Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Anja Aronsson. e-post: anja.aronsson@bonnierutbildning.se Grafisk form: Helen Miller Crafoord Bildredaktör: Iréne Berggren Rehabilitering & habilitering ISBN 978-91-622-7996-7

© 2007 Stefan Caplan, Hannu Sparre och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Hungary by Elanders Hungary, 2007


'zSPSE

Människor som är i behov av rehabilitering eller habilitering har en utsatt position i samhället. Trots det stora utbud av insatser i form av stöd och hjälp som samhället kan erbjuda, är ett funktionshinder en stor påfrestning för individen, familjen och även för berörd arbetsplats. Fokusering på effektivitet och lönsamhet gör att många personer med funktionshinder faller genom maskorna i samhällets skyddsnät. Även om insatserna inom rehabilitering och habilitering är utvecklade och anpassade till den enskilde kommer en vardag, när kraven på personen blir större. Många gånger krävs en betydande styrka hos personen för att klara denna övergång. Rehabilitering och habilitering är områden som involverar ett stort antal yrkeskategorier. De flesta som arbetar inom vård och omsorg kommer någon gång i kontakt med personer som får rehabilitering eller habilitering. Personal inom vård och omsorg har viktiga uppgifter som förebilder och inspiratörer. De kan hjälpa personen att finna nya möjligheter och överbrygga svårigheter till nytt eller förändrat arbete. Personalen fungerar som coach och medspelare. Med olika medel ska de hjälpa personen att nå ett bra resultat i sin rehabilitering eller habilitering. Personalens roll blir att hitta olika motivationsfaktorer och viljan hos personen för en aktiv rehabilitering eller habilitering. Det kan även handla om en bra relation, ett uppriktigt engagemang och ett professionellt förhållningssätt. Att bygga upp en persons självförtroende kan innebära att vända situationen från ”trots ett funktionshinder” till ”tack vare funktionshindret”. Det handlar om att se möjligheter i stället för hinder. Lyckas personalen tillsammans med personen hitta vägar för detta, finns allt att vinna för alla inblandade. Även om personalen har en viktig roll i rehabiliteringen/habiliteringen, är det alltid personen som får rehabilitering eller habilitering som spelar huvudrollen. Rehabilitering och habilitering är var för sig stora och omfattande områden. Att ge dessa båda ämnen rättvisa i den här kursboken är 'e303% 


inte möjligt. Vår tanke med boken är att förmedla grundläggande kunskaper till i första hand studerande inom Omvårdnadsprogrammets kurs Rehabilitering och habilitering. Vi har valt vissa sjukdomstillstånd/diagnoser för att visa exempel på olika rehabiliterings- och habiliteringsinsatser. Vårt syfte är att dessa ska inspirera den studerande att söka mera kunskaper. Habilitering och rehabilitering är områden som ständigt utvecklas. Det finns många lokala former av service, hjälp och stöd. Det är därför viktigt att komplettera med kunskaper om lokala förhållanden. I texten använder vi patient när personen vistas på sjukhus eller rehabiliteringsklinik i andra fall brukare eller person. Stefan Caplan och Hannu Sparre

 'e303%


*OOFIlMM 3FIBCJMJUFSJOHPDI

3FIBCJMJUFSJOH BSCFUTTjUU

IBCJMJUFSJOH

PDINFUPEFS

Vad är funktionshinder? 9 Omgivningsfaktorer 10 Rehabilitering 10 Habilitering 11 Modeller fÜr rehabilitering och habilitering 13 Lagstiftning 14 Handikappombudsmannen 15 Handikappmül 15

Stroke/slaganfall 33 Akuta insatser vid stroke/slaganfall 33 Funktionsnedsättningar efter stroke/ slaganfall 35 Autonoma funktionsnedsättningar 35 Kognitiva funktionsnedsättningar 36 Afasi 36 Motoriska funktionsnedsättningar 37 Dysfagi 38 Dysartri 38 Perceptuella funktionsnedsättningar 38 Sensoriska funktionsnedsättningar 40 Rehabilitering efter stroke/slaganfall 40 Sjukgymnastik 41 Arbetsterapi 43

456%*&611(*'5&3

$PQJOH  Copingbegreppet 17 456%*&611(*'5&3 

7FSLTBNIFUFSJOPNSFIB

CJMJUFSJOHPDIIBCJMJUFSJOH  Verksamheter inom rehabilitering 20 Medicinsk rehabilitering 20 VĂĽrdplanering 22 Hemrehabilitering 23 Arbetslivsinriktad rehabilitering 25 Social rehabilitering 25 Psykiatrisk rehabilitering 25 Intresseorganisationer 26 Verksamheter inom habilitering 27 Boende i eget hem 28 Ă–vriga boendeformer 28 Personligt stĂśd 29 Daglig verksamhet 31 456%*&611(*'5&3

456%*&611(*'5&3

Kranskärlssjukdom 45 Kärlkramp 45 Hjärtinfarkt 46 By-passoperation 48 Rehabilitering efter kranskärlssjukdom 49 Mobilisering 50 Belastningsprov 50 Sjukgymnastik 51 Konditionsträning 52 Ändrad livsstil 52 Undervisning 54 Arbetsträning 54 456%*&611(*'5&3

Inammatorisk reumatisk sjukdom 55 Funktionsnedsättning 56 Aktivitetsnedsättning 56 *//&)a--


Rehabilitering vid reumatisk sjukdom 57 Sjukgymnastik 60 Kontrakturprofylax 60 Aktiv rÜrelseträning 60 Passiv rÜrelseträning 60 Arbetsterapi 61 456%*&611(*'5&3

Artroplastik 62 Artroplastik i hÜftleden 63 Sjukgymnastik 63 Artroplastik i knäleden 63 Sjukgymnastik 63 Anpassning av arbetsplatsen 64 456%*&611(*'5&3

Traumatisk hjärnskada 64 Rehabilitering vid traumatisk hjärnskada 65 456%*&611(*'5&3

Psykisk ohälsa 66 Rehabilitering vid psykisk ohälsa 66 456%*&611(*'5&3

)BCJMJUFSJOH BSCFUTTjUU

PDINFUPEFS RÜrelsehinder 68 Cerebral pares 68 Funktionsnedsättning vid cerebral pares 69 Spasticitet 70 Dyskinesi 70 Ataxier 71 Andra funktionsnedsättningar 71 Habilitering vid cerebral pares 71 Sjukgymnastik 74 Downs syndrom 74

 *//&)a--

Halls kriterier 76 Funktionsnedsättning vid Downs syndrom 76 Habilitering vid Downs syndrom 78 Autism och autismliknande tillstünd 79 Habilitering vid autism och autismliknande tillstünd 81 Habiliteringsplan 82 StÜd till anhÜriga och närstüende 82 456%*&611(*'5&3

'e3%+61/*/(4611(*'5

)KjMQNFEFM FÜryttning 87 Stüträning 89 ADL och boende 89 Kommunikationshjälpmedel 90 Teckensprük 92 Teckentolk 92 Bildsprük 92 Punktskrift 93 TalbÜcker 94 Texttelefon 94 Bildtelefon 94 Kognitionshjälpmedel 94 IT-hjälpmedel 96 StÜd av logoped och talpedagog 97 Utprovning av hjälpmedel 97 456%*&611(*'5&3

4NjSUBPDITNjSUMJOESJOH Orsaker till smärttillstünd 101 Olycksfall 101 Inammation 101 Överbelastning 101 Indelning av smärta 102 Olika former av smärta 102 Upplevelser av smärta 104 Omvürdnadsütgärder vid smärta 104


Behandling av smärta 105 Läkemedel 106 Blockad 107 Akupunktur 107 Ultraljud 108 TENS 108 Fysisk träning 109

Arbetslivsinriktad rehabilitering 120 Samhall 122 Fritid 122 Handikappidrott 125 Lägerverksamhet 126 456%*&611(*'5&3 

456%*&611(*'5&3 

#JMBHPS  4FYVBMJUFUPDITBNMJW Sexualitet 112 FunktionsstÜrningar 113 FÜrhüllningssätt 113 Sexuella dysfunktioner 114 Fertilitet 115 456%*&611(*'5&3 

"SCFUF TZTTFMTjUUOJOH

PDIGSJUJE  Arbetshandikapp 118

ArbetsmiljÜlag 127 Hälso- och sjukvürdslag 132 Lag om assistansersättning 136 Lag om stÜd och service till vissa funktionshindrade 140 Socialtjänstlag 146 Mül fÜr kursen Rehabilitering /habilitering 152 Betygskriterier 153 -jOLBS

-JUUFSBUVS 3FHJTUFS 

*//&)a--




,"1*5&- 

3FIBCJMJUFSJOHPDI IBCJMJUFSJOH

Ottilia Christians, 13 รฅr, ser efter vad hon ska gรถra under dagen.

 3&)"#*-*5&3*/(0$))"#*-*5&3*/(


.a-Eleven skall

• ha kunskap om begreppen rehabilitering och habilitering • ha kunskap om aktuell och relevant lagstiftning inom omrüdet • kunna medverka i planering samt rapportering och dokumentation av omsorgsarbete.

Anton, 45 ĂĽr, är i Sälen pĂĽ skidsemester med familjen, hustrun SoďŹ a, och barnen Erik och Jenny. När Anton ĂĽker snowboard tillsammans med Erik, ramlar han, tar emot sig i fallet och skadar hĂśger handled. Efter rĂśntgenundersĂśkningen pĂĽ vĂĽrdcentralen konstaterar läkaren, att Anton fĂĽtt en fraktur. När frakturen blivit ďŹ xerad och armen gipsad fĂĽr Anton ĂĽka hem. Han fĂĽr rĂĽd om vad han ska gĂśra om handen bĂśrjar gĂśra ont. Av sjukgymnasten fĂĽr han instruktioner hur han ska träna handen. Det är ett träningsprogram med olika rĂśrelser fĂśr att hĂĽlla den skadade handen sĂĽ rĂśrlig som mĂśjligt medan den är gipsad. Anton blir sjukskriven i fyra veckor. Han har ett administrativt arbete och mĂĽlet med behandlingen är att han ska fĂĽ sĂĽ bra funktion som mĂśjligt i handen och att han kan ĂĽtergĂĽ till sitt arbete efter sjukskrivningen.

7BEjSGVOLUJPOTIJOEFS WHO:s deďŹ nition av rehabilitering, ICF (International ClassiďŹ cation of Functioning, Disability and Health), betyder Internationell klassiďŹ cering av funktionstillstĂĽnd, funktionshinder och hälsa som bygger pĂĽ tanken om en organnivĂĽ och en individnivĂĽ. En skada eller sjukdom pĂĽ ett organ eller organsystem kan ge en funktionsnedsättning eller aktivitetsnedsättning pĂĽ individnivĂĽ. Vid en bedĂśmning av vilka rehabiliteringsinsatser som behĂśvs utgĂĽr man frĂĽn den enskilde individens sociala sammanhang. Detta gĂśr man fĂśr att kunna ha ett helhetsperspektiv pĂĽ rehabiliteringen. ICF-klassiďŹ kationen beskriver tvĂĽ begrepp: FunktionstillstĂĽnd beskriver hur personen fungerar pĂĽ kroppslig, personlig och social nivĂĽ med aktiviteter och delaktighet fĂśr hela kroppen. Funktionshinder omfattar nedsättningar i funktion, begränsningar i delaktighet och aktiviteter som blir ett hinder fĂśr hälsan. 3&)"#*-*5&3*/(0$))"#*-*5&3*/(  


,"1*5&- 

$PQJOH

.a-Eleven skall

• kunna medverka i verksamheter som syftar till att upprätthülla och utveckla människors fysiska, psykiska och sociala fÜrmüga samt mÜjlighet till meningsfullt arbete.

Marianne rĂĽkade ut fĂśr en traďŹ kolycka fĂśr ett ĂĽr sedan. Hon stod med sin bil vid ett traďŹ kljus när en fĂśrare bakom henne fĂśrlorade kontrollen Ăśver sin bil och kĂśrde in i hennes bil. Marianne var helt ofĂśrberedd och ďŹ ck en kraftig stĂśt mot rygg och nacke. Hennes huvud kastades fĂśrst framĂĽt och sedan bakĂĽt innan nackstĂśdet tog emot. FĂśrst var hon mest chockad Ăśver det som hänt och kände bara stelhet och smärtor i ryggen. Hon genomgick en läkar- och rĂśntgenundersĂśkning som inte visade nĂĽgra skelettskador. Men allt eftersom veckorna gick bĂśrjade hon känna av smärtor i nacke och axlar och hade ĂĽterkommande huvudvärk. Marianne kontaktade läkaren igen och beskrev sina besvär. Läkaren konstaterade att hon fĂĽtt en whiplashskada (pisksnärtskada). Marianne och läkaren kom Ăśverens om en rehabiliteringsplan där hon skulle fĂĽ smärtlindrande behandling och sjukgymnastik. Hon ďŹ ck även kontakt med en kurator. MĂĽlet med rehabiliteringen var att stärka Marianne i hennes situation och ge stĂśd i copingprocessen (s. 17). Hon ďŹ ck mĂśjlighet att genom samtal med kuratorn bearbeta konsekvenserna av olyckan och via smärtlindring och sjukgymnastik hitta vägar att hantera och minska den funktionsnedsättning som huvudvärken och smärtorna i nacke och axlar orsakade.

$01*/(  


Marianne blev sjukskriven pĂĽ deltid. Hon kunde själv anpassa sina arbetstider och arbeta de dagar som hon hade minst ont. Eftersom hon själv var delaktig i rehabiliteringen och ďŹ ck samtalsstĂśd av kuratorn ďŹ ck hon mĂśjlighet att bearbeta sin situation i stället fĂśr att vara rädd och undvika situationer som framkallade smärtor och efterfĂśljande ĂĽngest.

$PQJOHCFHSFQQFU Ett begrepp som ofta fĂśrekommer i samband med rehabilitering och habilitering är coping. Ordet kommer frĂĽn psykologisk forskning och betecknar en persons olika sätt eller strategier att hantera pĂĽfrestningar och fĂśrändringar vid t.ex. fĂśrlust, sjukdom eller kris. Personen kan reagera pĂĽ olika sätt efter en krisupplevelse, som t.ex. en traďŹ kolycka med efterfĂśljande fĂśrlamning. Detta trauma ger en psykisk BĂĽde styrka och mod behĂśvs fĂśr att ta sig upp fĂśr en trappa i rullstol.

    $01*/(


"SCFUTQMBUTFO DIFGBSCFUTLBNSBUFS

"SCFUTGzSNFEMBSF

)BOEMjHHBSFQl #PTUBETBOQBTTOJOHTFOIFU

#JTUlOET IBOEMjHHBSF

-jLBSF

"SCFUTUFSBQFVU

"VEJPOPN 1TZLPMPH "OIzSJHB /jSTUlFOEF

,VSBUPS

4KVLHZNOBTU 7lSEPDIPNTPSHTQFSTPOBM QFSTPOMJHBTTJTUFOU

4KVLTLzUFSTLB -PHPQFE

0SUPQFEUFLOJLFS

1FSTPOBMQl )KjMQNFEFMTDFOUSBM

)BOEMjHHBSFQl 'zSTjLSJOHTLBTTBO

Skissen visar att det är flera yrkesgrupper som är involverade i rehabilitering.

7lSEQMBOFSJOH

Vürdplaneringen är till fÜr att gÜra Üvergüngen frün sjukhus till hem eller annat boende sü smidig och trygg som mÜjligt fÜr patienten. Socialstyrelsen ger anvisningar fÜr hur samverkan ska ske vid in- och utskrivning av patienter i slutenvürd (SOSFS 2005: 27). Här anges hur en vürdplanering ska gü till och vilka moment som ska ingü. Detta fÜr patientens säkerhet och fÜr att kvalitetssäkra de aktuella verksamheterna. FÜljande moment ingür i vürdplaneringen: • inskrivningsorsak samt hälso- eller funktionstillstünd vid inskrivningen, • vilka som varit ansvariga fÜr patientens vürd, behandling och rehabilitering inom den slutna vürden, 7&3,4".)&5&3*/0.3&)"#*-*5&3*/(0$))"#*-*5&3*/(

 


• sammanfattning och utvärdering av genomförd vård, behandling och rehabilitering samt eventuella komplikationer som tillstött i den slutna vården, • patientens aktuella hälso- och funktionstillstånd, • patientens upplevda hälsotillstånd, • riskbedömning utifrån patientens hälsotillstånd, • patientens arbetsförmåga, • närstående, förvaltare eller god man, • andra kontinuerliga läkarkontakter än de som namngivits i vårdplanen. All information gällande vårdplaneringen ska dokumenteras skriftligt och utgöra en del av patientens journal. När patienten blivit utskriven från sjukhuset kan fortsatt rehabilitering ske på olika sätt. Dels kan sjukhusets sjukgymnast ta emot för behandling på mottagning dels finns dagrehabilitering, som tar vid när patienten kommit hem. På dagrehabiliteringen får personen träning och aktivering ett antal gånger i veckan för att ytterligare träna upp eller bibehålla en funktion för att klara ADL eller för att kunna återgå till sitt arbete. )FNSFIBCJMJUFSJOH

Efter den akuta fasen vid en sjukdom/skada är det viktigt att rehabiliteringen fortsätter. Efter vårdplanering tar ofta en fas av hemrehabilitering vid. Det är viktigt att personen får fortsätta träna och prova sina förutsättningar i sin vanliga miljö. Det är också viktigt att personen får ta reda på vilka insatser som kan behövas eller vilka hjälpmedel som krävs i hemmet eller på arbetsplatsen. Personalen inom hemrehabiliteringen är vanligen anställd av kommunen. De yrkesgrupper som främst är involverade är biståndshandläggare, hemtjänstpersonal, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. I många fall blir det aktuellt med bostadsanpassning då personen kommer hem. Det kan t.ex. handla om att anpassa ett badrum där badkar byts ut mot dusch för att öka tillgängligheten eller förhöja en toalett för att underlätta t.ex. för en höftledsopererad eller för en person som drabbats av en stroke. När hjälpmedel som rollator eller rullstol används kan det bli fråga om att ta bort trösklar och bredda dörrar. Arbetsterapeuten har här en given roll. Hon samordnar insatserna och hjälper den enskilde med ansökan.   7&3,4".)&5&3*/0.3&)"#*-*5&3*/(0$))"#*-*5&3*/(*/ )`3


Philip Ongaro, arkitekt, får hjälp av Lena Hamelius, arbetsterapeut, när han gör beräkningar.

För en person som drabbats av stroke är det viktigt att veta att en försämring kan ske under de första dygnen. Orsaken till detta är att en eventuell propp kan växa sig större eller att ödem utvecklas kring det skadade området i hjärnan. Ett vanligt sätt att minska risken för nya proppar är att ge antikoagulationsbehandling (blodförtunnande). Denna behandling blir oftast livslång. Om skadan orsakats av en blödning är det viktigt att detta fastställs och att antikoagulationsbehandling inte ges. Många patienter med stroke har hypertoni (högt blodtryck) som ska behandlas på sedvanligt sätt med ändrad kost samt läkemedel. Inkontinens är vanligt förekommande, ofta med återkommande urinvägsinfektioner som följd. I det akuta skedet behöver patienten ofta en kateter, KAD, vilket alltid medför en ökad risk för urinvägsinfektion. Patienter, som kan kissa utan hjälpmedel, har ibland problem med att kunna tömma hela blåsan, och urin blir kvar i blåsan, residualurin. Med hjälp av en ultraljudsapparat kan vårdpersonal 3&)"#*-*5&3*/( "3#&544`550$).&50%&3  


kontrollera om det finns urin kvar i blåsan. Vid urinvägsinfektion ges antibiotika och/eller antikolinergika (kramplösande) medicin. Förstoppning är ett vanligt problem och flera orsaker kan finnas. Det vanligaste är dock immobilisering (inaktivitet) samt fel kost. Maten ska vara fiberrik. Många patienter dricker otillräckligt. Det kan bero på att patienten har en svalgpares (s. 38). Då sätts vanligtvis en sond ner i magsäcken. Via sonden ges flytande kost. Ett alternativ kan vara att en PEG (Percutan endoskopisk gastrostomi) sätts in genom bukväggen direkt till magsäcken. I denna får patienten sin föda i form av energi- och näringsrik sondkost.

'VOLUJPOTOFETjUUOJOHBSFGUFSTUSPLFTMBHBOGBMM Funktionsnedsättningen medför oftast att personen blir oförmögen att tillgodose sina behov och att nå sina uppsatta mål i livet. Det kan handla om oförmåga att klara av det dagliga livet, att äta, sköta sin hygien, toalettbesök, matlagning, förflyttning och/eller att inte längre kunna utöva sitt yrke och sina fritidsaktiviteter. För många måste rehabiliteringsprocessen innefatta hjälp att hitta nya vägar att nå sina mål eller att finna nya meningsfulla mål och därmed kunna uppnå en god livskvalitet. Ett samspel sker ständigt mellan vänster och höger hjärnhalva, vilket är en förutsättning för att människan ska kunna handla, tänka och känna. En skada i höger respektive vänster hjärnhalva ger olika symtom eftersom de två halvorna har egna ”ansvarsområden”. Höger hjärnhalva uppfattar helheter, sköter vårt bildseende, bearbetar våra känslor, styr våra konstnärliga färdigheter och vår kreativitet. I denna hjärnhalva behandlas det som har med den spatiala (rumsliga) orienteringen att göra, t.ex. hur vi uppfattar och agerar när vi kommer in i ett rum. Personen får ofta en försämrad självinsikt, vilket innebär att han är obekymrad, förnekar sin sjukdom och dessutom är omedveten om den. Han råkar ofta ut för olyckor eftersom han slarvar och är snabb i motoriska aktiviteter trots att kroppen inte hänger med. "VUPOPNBGVOLUJPOTOFETjUUOJOHBS

En stroke kan också medföra funktionsnedsättningar i det autonoma nervsystemet. Den förlamade sidan har ofta försämrad cirkulation, vilket leder till lägre temperatur och ökad svettning. Ofta minskar besvären med svettning efter något år.   3&)"#*-*5&3*/( "3#&544`550$).&50%&3


1TZLJTLPIjMTB Matilda är 35 ĂĽr och ligger pĂĽ en kirurgisk vĂĽrdavdelning i väntan pĂĽ operation av sitt hĂśgra brĂśst. FĂśr tre veckor sedan ďŹ ck hon besked om att knĂślen hon känt i sitt brĂśst är en cancertumĂśr. DĂĽ hon blev uppringd av läkaren som gav henne den smärtsamma nyheten tappade hon kontrollen Ăśver sitt liv. FĂśrst var hon paralyserad men efter nĂĽgra dagar dĂśk mĂĽnga frĂĽgor upp i hennes huvud. Kommer hon att klara sig? Hur ska det gĂĽ fĂśr barnen och mannen? MĂĽste de ta bort hela brĂśstet? Ja, frĂĽgorna är mĂĽnga. Det fanns inte alltid svar pĂĽ hennes frĂĽgor. Hon känner sig nedstämd och ledsen, ensam och utlämnad. Personalen pĂĽ avdelningen är medveten om hur patienterna pĂĽ deras avdelning mĂĽr och känner sig. De har utvecklat en metod i fĂśrhĂĽllningssätt och bemĂśtande som de arbetar efter. Läkaren som ska operera Matilda har besĂśkt henne ett par gĂĽnger innan operationsdagen fĂśr att lämna information. VĂĽrdpersonalen sitter ofta ner och pratar med henne.

3FIBCJMJUFSJOHWJEQTZLJTLPIjMTB

Personal inom rehabiliteringsverksamheter kommer ofta i kontakt med människor som lider av psykisk ohälsa. Denna är ofta relaterad till den sjukdom patienten vĂĽrdas fĂśr. Det handlar ofta om en oro och ĂĽngest fĂśr den situation patienten beďŹ nner sig i. Det är viktigt att vara lyhĂśrd och observant fĂśr patientens bekymmer. Ibland räcker dock inte kunskaperna till utan en vidare hänvisning till psykiatrin mĂĽste ske i form av en psykiatrisk konsultation.

456%*&611(*'5&3  7BSGzSUSPSEVBUUNjOOJTLPSLBONlQTZLJTLUElMJHUOjSEFMJHHFSQl TKVLIVTjWFOPNEFJOUFIBSFOBMMWBSMJHTKVLEPN  7BSGzSTLBWlSEQFSTPOBMTPNBSCFUBSNFESFIBCJMJUFSJOHUBIjOTZOUJMM QBUJFOUFOTCSVLBSFOTQTZLJTLBIjMTB

3&)"#*-*5&3*/( "3#&544`550$).&50%&3  


,"1*5&-

)BCJMJUFSJOH BSCFUTTjUU PDINFUPEFS

.a-Eleven skall

• ha kunskap om hur omgivningen tillsammans med närstüende och vürdare samspelar med den enskilda människans handlingsutrymme • kunna uppfatta och fÜrstü samt kommunicera med människor som har behov av rehabilitering och habilitering • kunna medverka i verksamheter som syftar till att upprätthülla och utveckla människors fysiska, psykiska och sociala fÜrmüga samt mÜjlighet till meningsfullt arbete. Jonas fÜddes tvü veckor fÜr tidigt. Mamma Ulla och pappa Per var mycket oroliga under hela graviditeten eftersom Jonas inte riktigt fÜljde de utvecklingskurvor som barnmorskan hänvisade till. FÜrlossningen blev svür och lüngdragen. Jonas lüg fel och behÜvde vändas i sista stund fÜr att kunna fÜrlÜsas pü vanligt sätt. Under Jonas tvü fÜrsta münader var allt ganska normalt och fÜräldrarna kunde äntligen bÜrja hoppas att problemen var Üver. När Jonas var pü ett läkarbesÜk fÜr en infektion vid 6 münaders ülder gjordes en extra läkarundersÜkning, just därfÜr att fÜrlossningen varit sü komplicerad och fÜr att lugna fÜräldrarna. Läkaren kunde dü konstatera att vissa tidiga reexer fanns kvar hos Jonas och att andra reexer inte hade utvecklats riktigt som de borde. Ulla och Per hade inte sett nügot anmärkningsvärt fÜrutom att Jonas ibland kunde var lite slÜ och mindre livlig än man kanske kunde vänta sig att en 6 münaders baby skulle vara. Läkaren talade om fÜr fÜräldrarna att Jonas behÜvde observeras extra noga den närmaste tiden fÜr att läkaren skulle kunna upptäcka eventuella fÜrändringar i Jonas utveckling.

   )"#*-*5&3*/( "3#&544`550$).&50%&3


5BMCzDLFS

Talböcker och taltidningar är en stor tillgång för den som inte kan läsa själv. Talböcker finns att låna på bibliotek. Kan personen inte själv hämta talböcker på biblioteket, kan han få dem hemskickade med posten. Studerande på gymnasieskolor och universitet/högskolor kan få sin kurslitteratur inläst som talböcker. De flesta av landets dagstidningar finns som taltidning, antingen som kassett, cd eller digitalt överförda via nätet till personens dator. 5FYUUFMFGPO

Texttelefon är ett ovärderligt hjälpmedel för många personer med hörselnedsättning. Med hjälp av texttelefonen kan personen ringa som vanligt men får hjälp av en förmedlingscentral att få sitt samtal uppläst i vanlig telefon. Har mottagaren en texttelefon skrivs meddelandet ner på hans texttelefon. #JMEUFMFGPO

För att underlätta kommunikationen med släkt och vänner som bor på annan ort använder många en bildtelefon. Kommunikationen sker över internet med hjälp av dator och webbkamera. Man kan skriva meddelanden till varandra för att förtydliga det man säger. Detta kan underlätta kommunikationen om personen har t.ex. afasi eller en hörselskada.

,PHOJUJPOTIKjMQNFEFM Katrin, 10 år, föddes med ett funktionshinder. Hon utvecklade aldrig något talat språk. Hon har svårt att både göra sig förstådd och att förstå vad människor omkring henne vill säga. Hon har svårt att koppla ihop saker och händelser och får svårt att se sammanhang och förstå att saker är beroende av, eller orsakas av, varandra. Katrin blir då självklart frustrerad och ofta arg. Oförstående människor tror kanske att hon blir arg för att hon inte får sin vilja igenom. Vanligtvis är det så att hon inte vet vad en person i omgivningen menar när denne försöker kommunicera med henne. Katrin har lärt sig att förstå vissa rutiner genom att koppla ihop föremål med vissa händelser. Hon vet att en gaffel betyder

)+`-1.&%&  


mat. När det är middagsdags brukar mamma Kerstin komma in på Katrins rum med en gaffel för att Katrin ska förstå att det är dags för mat. Katrin vet också att en jacka betyder att det är dags att gå ut och att skolväskan betyder att det är dags att åka till träningsskolan. I skolan tränar Katrin och med olika hjälpmedel för att förbättra sin kommunikation.

Personer med svårigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information (kognitiva funktionshinder) har särskilda behov av hjälpmedel som underlättar deras förmåga att kommunicera och uppfatta sin omvärld. Det är viktigt att omsorgspersonal som hjälper personen har insikt och förståelse för hans funktionshinder. Bemötande och förhållningssätt spelar här en viktig roll. En annan viktig uppgift är att skapa en miljö som gynnar ett positivt beteende. Hjälpmedel för ADL kan exempelvis vara stöd vid tandborstning. Om personen är negativt inställd till att borsta sina tänder kan en tandkräm med ”godissmak” användas för att skapa ett positivt intryck av tandborstning. Målet med dessa hjälpmedel är att skapa en

Handi II är en handdator som används som kalender, anteckningsbok för både tal och skrift och för att lyssna på musik.

   )+`-1.&%&-


,"1*5&-

"SCFUF TZTTFMTjUUOJOHPDIGSJUJE

.a-Eleven skall

• kunna medverka i verksamheter som syftar till att upprätthülla och utveckla människors fysiska, psykiska och sociala fÜrmüga samt mÜjlighet till meningsfullt arbete • kunna medverka i planering samt rapportering och dokumentation av omsorgsarbete • ha kunskap om hur omgivningen tillsammans med närstüende och vürdare samspelar med den enskilda människans handlingsutrymme.

Ove, 45 ür, har drabbats av en hjärtinfarkt. Nu ligger han pü en medicinsk vürdavdelning och funderar pü livet. Vad hände? VarfÜr hände det? Vad ska hända med mig nu? Ove arbetar pü en skola som vaktmästare och jobbet innebär en del tunga lyft. Men sü stressigt tycker han inte jobbet är. En annan früga han grubblar Üver är om han kan fortsätta jobba eller om det är sjukpension som kommer att gälla? I samma Ügonblick kommer läkaren in till Ove och ska diskutera hans utskrivning.

"SCFUTIBOEJLBQQ Münga människor, som drabbas av sjukdom eller olycksfall, har en anställning, ett yrkesarbete. DärfÜr ska rehabiliteringen, efter det att den medicinska behandlingen är avslutad, knytas till arbetsplatsen. Det är viktigt att skilja pü begreppen funktionshinder och arbetshandikapp. Uttrycket arbetshandikapp används av exempelvis

 "3#&5& 4:44&-4`55/*/(0$)'3*5*%


Arbetsförmedlingen, när ”en arbetssökande på grund av fysiskt, psykiskt eller socialt handikapp har, eller förväntas få, svårigheter att få eller behålla ett arbete på arbetsmarknaden”. WHO har definierat uttrycket arbetshandikapp enligt följande: • skada, sjukdom eller annan störning hos en person i fysisk eller psykisk bemärkelse, • funktionsnedsättning, vilken leder till en nedsatt begränsning av personens funktionsförmåga, • handikapp är följderna av denna funktionsnedsättning och det står i relation till individen och dennes omgivning. Arbetshandikapp har många orsaker, t.ex. olycksfall, bullerskador, förslitningsskador i leder och muskler, eksem eller skador p.g.a. kemiska ämnen. Medfödda handikapp, t.ex. ryggmärgsbråck, medför en funktionsnedsättning, som kan medföra att möjligheten till ett arbete minskar. För att förhindra att en person med arbetshandikapp måste sluta sitt arbete bör arbetsuppgifterna anpassas till dennes funktionsnedsättning. Kristoffer Olofsson skadades svårt i en mc-olycka. Han fortsätter som bilskollärare i sin specialanpassade bil.

   "''&,5*7"45e3/*/("3


De flesta som arbetar inom vürd och omsorg kommer nügon güng i kontakt med vuxna och barn som für rehabilitering eller habilitering. De ska hjälpa brukaren att finna nya mÜjligheter och Üverbrygga svürigheter vid en fÜrändrad livssituation. Boken innehüller arbetssätt inom rehabilitering vid t.ex. stroke, kranskärlssjukdom, reumatoid artrit och olika smärttillstünd samt arbetssätt inom habilitering vid t.ex. cerebral pares, Downs syndrom och autism. I det nya kapitlet om coping beskrivs de fÜrmügor och strategier som personen använder fÜr att hantera püfrestningar och fÜrändringar vid t.ex. fÜrlust, sjukdom eller kris. Fallbeskrivningar ger den studerande mÜjlighet att fü kunskap om rehabiliteringsprocessen.

ISBN 978-91-622-7996-7

XXXCPOOJFSVUCJMEOJOHTF

Best.nr 622-7996-7 (7996-7)

9789162279967  

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: in...