Page 1

Håkan Gulliksson är civilingenjör och lärare vid Umeå universitet. Ulf Holmgren är civilingenjör och lärare vid Umeå universitet.

Hållbar utveckling – Livskvalitet, beteende, teknik har en bred ansats där social, ekologisk och ekonomisk kunskap tillsammans ger läsaren förutsättningar att förstå och problematisera kring ämnet. Ansatsen leder även fram till ett antal lösningsstrategier vilka presenteras i boken.

I denna andra upplaga har ett avsnitt om systemtänkande och kritiskt tänkande tillkommit. Kapitlet om ekonomisk hållbarhet har kraftigt reviderats och boken har genomgående uppdaterats med fokus på såväl tekniska som andra lösningar som har bäring på hållbarhet.

HÅLLBAR UTVECKLING

Bokens struktur utgår från fyra delar. Den första delen diskuterar livs­ kvalitet och ger läsaren verktyg att själv sätta ord på innebörden av livskvalitet. Den andra delen redogör för begrepp och modeller inom de ekonomiska, ekologiska och sociologiska disciplinerna. Bokens tredje del belyser rationella val kopplat till hållbar utveckling. Den fjärde delen inriktas på lösningar och behandlar innovationer. Sammantaget ges en hel­­­­­­täckande beskrivning av ämnet som både inspirerar och utmanar läsaren. Hållbar utveckling – Livskvalitet, beteende, teknik erbjuder en vid utblick över samhällets arbete med hållbarhetsfrågor och referensmaterialet till aktuell forskning är rikligt inom alla områden som berörs. Boken ger också strategier för och tips på hur du som individ kan tänka och bete dig för att bli mer hållbar.

Håkan Gulliksson  Ulf Holmgren  |

HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET HÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TEKNIK HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET BETEENDE TEKNIK UTVECKLING HÅLLBAR UTVECKLINGHÅLLBAR LIVSKVALITET K HÅLLBAR UTVECKLING H ÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TEKNIK Livskvalitet, Livskvalitet, beteende, teknik beteende, TEKNIK HÅLLBAR UTVECKLING teknik HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET BETEEN HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITE HÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TE HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALIT HÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TEK HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET BETEEN HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET H ÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TEK Andra upplagan

Art.nr 35742

2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10098-2_cover.indd 1

Håkan Gulliksson Ulf Holmgren

2014-12-19 09:05


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35742 ISBN 978-91-44-10098-2 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2011, 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Chris Hill/Shutterstock Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2015

978-91-44-10098-2_01_book.indd 2

2014-12-19 14:10


INNEHÅLL

Förord 7 1 Introduktion till det hållbara samhället  11

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1.10 1.11

Begreppet hållbarhet  12 Modellering av grundläggande förlopp  16 Vad säger skräckvisionerna?  18 Några goda nyheter  20 Systemtänkande och kritiskt tänkande  21 Vad gör politikerna?  23 En kort historia om hållbarhet  24 Vad tror du om hållbarhet?  30 Vad säger boken om hållbarhet?  31 Tankelekar 32 Första slutsatsen  34

2 Jag och livskvalitet  35

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 2.12

Vi lever våra liv  35 Livskvalitet 36 Behov 38 Lycka och lyckoforskning  39 Hur står det till med lyckan ute i världen?  40 Jaget, attityd, tro, beteende, etik, moral och norm  42 Hur tänker jag och vad gör jag?  48 Min berättelse – upplevelser  51 Kan jag bli lyckligare?  60 Det goda meningsfulla livet  61 Tankenötter 66 Många har samma problem  67

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 3

3

2014-12-19 14:10


Innehåll

3 Socialt hållbart  69

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12

Social hållbarhet?  69 Vad är fullständigt ohållbart?  70 Den sociala dimensionen  71 Global social hållbarhet  75 Nationell social hållbarhet  77 Lokal social hållbarhet  78 Välfärden 80 Framsteg 88 Vad säger psykologerna och sociologerna?  90 Våra berättelser och dess medier  96 Uppgifter att fundera över  98 Grupplösningar 99

4 Ekologiskt hållbart  101

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9

Livet på jorden – den stora berättelsen  102 Ekologi 104 Ekologiska problem – historien  112 Ekologiska problem – översikt  115 Miljöbalken – miljömål och miljöindikatorer  129 Ekologisk hållbarhet  133 Att vara ekologisk  134 Något att fundera på  142 Paniklösningar 144

5 Ekonomiskt hållbart  145

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6

4

978-91-44-10098-2_01_book.indd 4

Vad är marknadsekonomi?  147 Balans mellan utbud och efterfrågan  152 Att välja mellan två alternativ  155 Nationalräkenskaper och tillväxt  157 Den neoklassiska teorins syn på miljö- och naturresursfrågorna  158 Några svagheter i neoklassisk teori ur ett hållbarhetsperspektiv  159

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2014-12-19 14:10


Innehåll

5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 5.12 5.13 5.14

Miljöekonomi   163 Ekologisk ekonomi  170 Grön ekonomi, smart tillväxt och hållbar tillväxt  173 Värdering av sociala aspekter  175 Ekonomi och etik  177 Ekonomi och lycka  178 Kluriga frågor  180 Hopplösningar 182

6 Okontrollerbar kontroll – teknik  183

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9

Vad är teknik?  184 Teknik och livskvalitet  185 Filosofiska synsätt på tekniken  186 Teknik och beteenden  190 Teknikanvändning och hållbarhet  191 Teknikutveckling och hållbarhet  212 En not om vacker teknik och hållbarhet  218 Frågestunden 220 Attitydförändraren 220

7 Är du hållbar? Är vi? Är de? – beteenden  223

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6

Ett privat perspektiv  224 Ett regionalt/lokalt perspektiv  238 Ett nationellt perspektiv  240 Ett globalt perspektiv  246 Katastrofen lurar  254 Lura katastrofen  257

8 Val och att välja  259

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5

Beslutsprocesser 261 Miljömärkning 267 Socialt ansvarstagande  271 Livscykelanalys 277 Något att tänka på  291

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 5

5

2014-12-19 14:10


Innehåll

9 Vi vinner, ansatser och lösningar – globalt och lokalt  293

9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8 9.9

Hur gör vi för att bli lyckligare?  295 Förhållningssätt till framtiden  297 Lösningsdesign   300 IT-lösningar 311 Politiska lösningar  318 Berättelser om lösningar  335 Funderingar 348 Faktor 10  349 Den svarta svanen  349

10 Jag vill – personligen tillsammans  351

10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7 10.8 10.9

Psykoanalys för hållbarhet  353 Upprustande omgivningar  353 Hantera etiska dilemman  355 Vinna sig själv till den rätta sidan  356 Ändra andras attityd  367 Ända in i kaklet  378 Tillbaka till fundamenta?  381 Bryderier 382 Slutklämmen 383

Referenser 385 Appendix 1: Dokumentation av livsstil  399 Appendix 2: Dokumentera din vardag. Är den hållbar?  401 Appendix 3: Organisationer, aktörer och arbetsformer  407 Appendix 4: De mänskliga rättigheterna  413 Appendix 5: Hur jag blir ekologiskt rumsren  419 Person- och sakregister  423

6

978-91-44-10098-2_01_book.indd 6

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2014-12-19 14:10


FÖRORD

Visionen: Globala folkhem med hållbar resursanvändning och en ständigt ökande jämlik livskvalitet. Författarnas arbetshypotes

För några år sedan blev vi tillfrågade av Tekniska högskolan vid Umeå universitet att först utveckla och sedan tillsammans ansvara för en kurs i hållbar utveckling. Ja, det är klart sa vi och började arbeta med en sådan kurs för ingenjörer, i studentmun kallad HUT. Den här bokens två upplagor är direkta resultat av kursen och speglar dess innehåll. Vi har lärt oss en hel del sedan första upplagan och det har vi försökt knåda in i boken, samtidigt som vi riktat upp strukturen och rättat upp en del irriterande småfel. Trots att kursen var tänkt för ingenjörer ville vi inte fokusera så mycket på tekniken som orsak, möjlighet eller lösning. Vi ville bredda synfältet och ge studenterna möjlighet att diskutera ekonomiska, sociala, ekologiska och kanske rent av filosofiska frågeställningar. Själva diskussionen runt problembeskrivningar, åsikter och attityder med andra ser vi som mycket viktig, men då måste man också kunna stötta sina argument med fakta. I kursen har vi hållit fast vid fyra huvudlinjer. Den första handlar om vad livskvalitet är och vad som är viktigt i livet. Studenterna börjar kursen med att föra en sorts dagbok över vardagliga händelser i sitt liv och graderar dessa vardagssysslor efter en lyckofaktor 0–10. Inte oväntat hamnar alla syssel­ sättningar som förutsätter materiella artefakter långt ner på listan, medan sociala aktiviteter och varandets aktiviteter högre upp – att somna om, att åka skidor, att lyssna på radioprogrammet Spanarna, att besöka familj och vänner, att kela med katten och naturligtvis att pussas. ©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 7

7

2014-12-19 14:10


Förord

Huvudlinje två handlar om att kunna hantera det ekologiska, det sociologiska och det ekonomiska språket och att kunna hantera den modellvärld som dessa tre discipliner använder i sina analyser. Tre av vardagssysslorna som identifierades i den första övningen analyseras i kursen på personlig, lokal och global nivå ur synvinkeln ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet. Det tredje spåret handlar om att kunna göra rationella val. Många val som kan tyckas vara självklara blir tveksamma då man tittar på dem ur ett livscykelperspektiv. Det visar sig att det inte alls är självklart att papperskassen är bättre än plastkassen, och bomullskassen kan definitivt ifrågasättas. Tröjan av bomull är inte alls nödvändigtvis bättre än polyestertröjan. Kursen avslutas med ett fjärde lösningsorienterat tema där studenterna utifrån studieinriktning eller intressen skapar en innovation med syfte att förändra beteenden eller attityder hos medmänniskorna. Resultatet kan bli miljömärkningen GoGreen, dekaler för orättvisemärkning, en miljövänlig ”att-göra-lista” i form av Androidappen PanDo, förslag till märkning av bensinpumpar med texten ”bensin dödar”, eller förskolespelet Miljömaja och Skräpboven. Denna bok speglar kursens upplägg. Vi börjar i kapitel 1 med att introducera begreppet hållbar utveckling. Systemtänkande och kritiskt tänkande har lyfts in till den andra upplagan. Kapitel 2 handlar om livskvalitet och lycka. Därefter kommer ett kapitel för var och en av de tre hållbarhets­dimensionerna – social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Ekonomi­kapitlet har genomgått en större revidering från förra upplagan och kapitlen har uppdaterats i denna upplaga för att tydligare lyfta fram sådant som har bäring på hållbarhet. Kapitel 6 handlar om teknik, och här är idén att visa på hur beroende vi är av tekniken, och att detta inte behöver vara ett problem. Kapitel 7 belyser hållbarhetsaspekterna ur ett privat, regionalt och globalt perspektiv. Kapitel 8 handlar om miljömärkning, socialt ansvarstagande och livscykelanalys. I kapitel 7 och 8 finns också en del material som producerats i våra kurser. Som avslutning har vi så kapitel 9 och 10 som tar upp möjligheter och metoder för att ta oss till ett hållbart samhälle. I denna andra upplaga har vi strukturerat om lösningarna i kapitel 9, men fokus är fortfarande på lösningar som stöttas av teknik och etik. Vi har lärt oss en del om detta de tre senaste åren. I kapitel 10, slutligen, vänder vi på perspektivet och söker förändring inifrån och ut. Vi som individer måste ändra oss och andra. Hur gör vi det? Under de gångna kurserna har vi fått stöd från ett stort antal personer 8

978-91-44-10098-2_01_book.indd 8

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2014-12-19 14:10


Förord

vid Umeå universitet och från externa föreläsare. Björn Forsberg har vidgat våra vyer och visat på omställningstankens möjligheter. Åsa Gustafson introducerade oss till sociologiska modeller och sociologiska begrepp. Kenneth Backlund har lärt oss hur en nationalekonom tänker och har försökt förklara att ekonomi och pengar inte är samma sak. Karl Johan Bonnedahl har visat oss bredden av ekonomernas tänkande och stöttat oss på seminarier och Håkan Joëlson har berättat om sitt huvudintresse – elbilar. Detta var bara några exempel och vi vill tacka dem alla för att de generöst har delat med sig av sitt kunnande. Vi har efter bästa förmåga integrerat deras ämnesområden i boken. Vi vill också tacka alla studenter, vänner och övriga kollegor som diskuterat, underbyggt, stöttat och ifrågasatt genom åren. Ett speciellt tack vill vi rikta till Acke Jernberger, Thomas Mejtoft, Albin Holmgren, Daniel Larsson, Tova och Runa Gulliksson. Vi har i de kurser vi genomfört haft målsättningen att förändra studenternas medvetande kring hållbarhetsfrågorna – och iakttar med förtjust förvåning hur också våra egna handlingsmönster, åsikter och attityder genomgår en process av ständig nydaning. Vi överlämnar nu boken, med stort förtroende, i dina händer och hoppas att den ska hjälpa dig att utveckla och vitalisera din diskussion med dig själv och andra. Författarna i tabellform: Egenskap

Håkan, äldre medelåldern

Ulf, äldre medelåldern

Yrke

Ingenjörslärare

Ingenjörslärare

Var

Umeå universitet

Umeå universitet

Huvudsaklig inriktning

Design, webbteknik, ­datakommunikation

Elektronik, signalbehandling

Engagemang för hållbart samhälle

8 år, diskussioner, kurser

38 år, diskussioner, kurser

Attityd

Positiv

Kritiskt granskande

Andra viktiga upplysningar

Åker skidor

Tjärar båtar

Tänkande

Brett

Djupt

Viktigt i denna bok

Filosofi

Statistik

Huvudbry

Klyftorna mellan fattiga och rika

Klimathotet

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 9

9

2014-12-19 14:10


Förord

Vi som skrivit boken är som sagt tekniker och detta är ett udda släkte. Av någon outgrundlig anledning är vi ofta optimister. Antagligen främst för att vi, tack vare utbildning och av ohejdad vana (och kanske genetiskt betingat) är programmerade att praktiskt lösa problem; inte bara att prata om dem, analysera dem, vända och vrida på dem, illustrera dem, generalisera dem, göra metaforer och fabler om dem, sjunga om dem, problematisera dem, eller skapa diskurser runt dem. Ingenjörer har också en del andra egenheter och vi ber om ursäkt i förväg om vi några gånger skulle bli alltför mycket tekniker. Ha överseende med oss. Ulf och Håkan Umeå, december 2014

10

978-91-44-10098-2_01_book.indd 10

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2014-12-19 14:10


KAPITEL 3

Socialt hållbart Man is by nature a social animal; and an unsocial person who is unsocial naturally and not accidentally is either unsatisfactory or superhuman … Society is a natural phenomenon and is prior to the individual … And anyone who is unable to live a common life or who is self-sufficient that he has no need to do so is no member of Society, which means that he is either a beast or a god. Aristoteles, A treatise of government, 300 f.Kr.

Introduktion till social hållbarhet  •  Modellering av den sociala dimensionen  •  Välfärd (demokrati, välstånd, arbete, hälsa, transport och kommunikation) • Makt • Framsteg • Lite socialpsykologi

Att vi är sociala varelser konstaterade redan Aristoteles för mer än 2 300 år sedan. I det här kapitlet ger vi vår tids syn på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi börjar med en kort introduktion till begreppet social hållbarhet och hur den har utvecklats under de sista tio åren. Därefter visar vi på några saker som definitivt inte är hållbara. Förhoppningsvis ger dessa två situationer en aha-upplevelse som motiverar en fortsatt läsning av kapitlet. Social hållbarhet är viktig! 3.1  Social hållbarhet? Det finns många definitioner för social hållbarhet. Vårt val är: Ett social hållbart samhälle är rättvist, jämlikt, inkluderande och demokratiskt. Det garanterar en rimlig livskvalitet för nuvarande och kommande generationer. (Partridge, 2005)

Om medborgarna inte litar på dem som bestämmer, kommer inte mycket att ske. Varken ekonomiska eller ekologiska åtgärder för hållbarhet kommer att fungera. Varför ska man göra något för det allmännas bästa, ©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 69

69

2014-12-19 14:10


3  Socialt hållbart

om man inte litar på det allmänna eller dess representanter? På överstatlig nivå, mellan till exempel FN och medlemsstater, gäller samma resonemang. Sociala relationer mellan stater (mellan staternas representanter) är extremt viktiga. Ett väl fungerande samhälle innebär till exempel institutioner utan korruption, men med ideella organisationer och stabila, rättvisa, allmänt accepterade normer (SKL, s. 16). I sådana länder kan man med en ekonomiterm säga att transaktionskostnaderna minskar. Detta är kostnader från extra arbete som uppstår när vi inte litar på att motparten beter sig enligt normen, som när systemet måste oljas via mutor, eller vi måste gå till domstol för att avgöra minsta lilla tvist. I ett socialt, väl fungerande sammanhang litar vi på att en tjänst i sinom tid kommer att återgäldas, vilket gör oss mer benägna att hjälpa till. I ett välsmort socialt nätverk fungerar beslutsvägar, och det finns effektiva nätverk till omgivande institutioner som företag och till exempel media. 3.2  Vad är fullständigt ohållbart? Vilka krafter kan bryta eller väsentligt förändra de trender, i vars förlängning jag ser framtiden? Ett perspektiv, som jag inte anser orealistiskt, är att mänskligheten går mot sin undergång som zoologisk art. … om det sker efter några hundra tusen år eller ett par sekler, är i det kosmiska perspektivet en pipa snus (von Wright, 1994).

En uppenbart ohållbar situation är krig. Även om de som krigar följer reglerna i Genèvekonventionen, slösar krigen med människoliv och naturresurser till ingen nytta. De orsakar lidande, leder till miljöförstöring, skapar grogrund för sjukdomar, slår sönder strukturer i samhället och hindrar varaktiga sociala relationer. Fattigdom är också ohållbar, speciellt om den permanent delar upp samhället. Förr eller senare leder orättvisorna till konflikter och otyg som till exempel terrorism. I dagens informationssamhälle med en ständigt krympande värld måste en rättvis fördelning gälla globalt. Även analfabetismen är ohållbar, om än på ett lite mer indirekt sätt. Kan man inte läsa, har man svårt att ta åt sig kunskaper, och utan kunskaper kan inte en individ styra sitt eget liv. 70

978-91-44-10098-2_01_book.indd 70

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2014-12-19 14:10


3  Socialt hållbart

Eftersom människan är extremt socialt anpassningsbar är det inte lätt att sätta absoluta tal på de sociala gränserna. Vi får nöja oss med relativa mått och FN har valt att formulera sig i procentuella förbättringar. Vi kan göra rimliga antaganden, som att livskvaliteten sjunker om tilliten sjunker i ett samhälle eller om ensamheten ökar. Det finns mängder av konsumtion som med säkerhet är extremt socialt ohållbar, till ett exempel sexköp i Thailand. Sociala normer som uppmuntrar till överdriven materiell konsumtion är inte heller hållbara. Man kan diskutera om alla behöver tillgång till bil, men vem behöver själv äga två eller fler bilar? Ohållbart! Ett samhälle där det accepteras att vissa äter sig feta och andra svälter ihjäl är inte heller hållbart. 3.3  Den sociala dimensionen Från social hållbarhet tar vi nu steget till att modellera den sociala dimensionen. Ordet social har två betydelser. Den första är som interaktiva strukturer mellan människor och regler för hur dessa organiseras. Den andra betecknar ett värde i betydelsen hänsyn till andra. Sammantaget har begreppet social ett stort överlapp med begreppet politik; demokrati handlar ju om hur vi går ihop för att hantera gemensamma spörsmål. På några hundra år har vi gått från det lilla samhället där alla kände alla, till ett samhälle som snart är globalt och där de flesta bor i städer. Vi beror ekonomiskt, ekologiskt och socialt av människor vi aldrig träffat och som kan bo var som helst i världen. Kapital, material, information och människor rör sig kors och tvärs över jorden i en allt snabbare takt. 3.3.1  MODELLERING AV DEN SOCIALA DIMENSIONEN

Nu är det dags att bringa lite mer ordning på den sociala dimensionen med en modell för hur man kan se på samhället med sociala ögon. Modellen är skissad i figur 3.1 och består av tre större block: strukturer, grupperingar och livsvillkor. Delarna i systemet, och därmed helheten, mår bra av stabilitet, men måste samtidigt ständigt anpassas till de förändringar som med­ borgarna initierar. Till att börja med lever vi i en politisk struktur där det finns ett antal olika nivåer av beslutande instanser, EU, stat, landsting och kommun. I vårt land ©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 71

71

2014-12-19 14:10


3  Socialt hållbart

är den politiska överbyggnaden demokratiskt vald utifrån ett partisystem där det får finnas flera partier. Den idén gäller inte i alla länder. Den ekonomiska strukturen vi lever i kännetecknas av marknadsekonomi med inslag av planekonomi. Vi har en välorganiserad fackföreningsrörelse med politiska kopplingar. Som land exporterar vi vissa varor, till exempel pappersprodukter, järn och musik, och importerar andra, som frukt, bomullsprodukter och datorer. Vi har en relativt jämn fördelning av inkomster och förmögenheter till skillnad från ett land som USA, men även inom EU finns det olika sätt att hantera ekonomin. Ekonomisk struktur och politisk struktur hänger ihop. Politikerna har bestämt att vi skal beskattas progressivt för våra inkomster i Sverige, men arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna slopades för några år sedan. Den sociala struktur där vi lever hänger också intimt samman med politiska beslut och ekonomiska styrmedel. Ett exempel är ett tydligt uttalat mål att ha en full sysselsättning. Alla som kan ska jobba, bör jobba och förutsätts vilja jobba för sitt eget bästa. Ytterligare en viktig struktur i figur 3.1 är den kulturella strukturen. Den hänger ihop med hur vi ser på omvärlden, vilka värderingar vi har, och vilken information som flyter omkring i vårt samhälle. Vad vi tittar på för program

Strukturer Politisk, Ekonomisk, Social, Kulturell Normer, Lagar

Grupperingar Klass, utbildning, yrke, kön, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning

Livsvillkor Person och grupps historia, verklighet, identitet och möjligheter

72

978-91-44-10098-2_01_book.indd 72

Figur 3.1  Modell för sociala system. Anpassad från föreläsningsanteckningar efter en föreläsning av Åsa Gustafson, Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2014-12-19 14:10


3  Socialt hållbart

på tv och vilka böcker vi läser är exempel på sådant som är kulturellt specifikt. En del kulturella yttringar uppmuntras och andra inte. I Sverige har vi med andra ord ett typiskt sätt att leva, även om det finns variationer. Vi har till exempel en speciell rytm i vardagen. I en del länder är det acceptabelt och vanligt att ta en siesta efter lunch, men det skulle ses som en smula udda, opraktiskt och kanske till och med omoraliskt i Sverige. Andra exempel på hur vi lever våra liv i Sverige kan man identifiera om man funderar på hur vi bor, vilka som lever ihop och varför. Man måste till exempel inte gifta sig för att bo ihop i Sverige. Typiskt för ett samhälle är också hur personer behandlas som avviker från normen. I krogkön bör man till exempel undvika att trängas om man inte är kraftigt byggd. Hur är det med avvikande beteenden i Sverige när det gäller vem eller vilka man bor ihop med? I vilka fall accepterar vi ett avvikande beteende, och när gör vi det inte? Lite speciellt för det svenska samhället är ett väl utbyggt föreningsliv där man kan göra det mesta utan att det kostar för mycket. En del föräldrar som skjutsar barn hit och dit kanske till och med skulle önska att det fanns lite mindre att välja på. Föreningslivet stöttas av staten med en hel del pengar. Politik, ekonomi och kulturella strukturer hänger ihop. I figur 3.1 ska de dubbelriktade pilarna tolkas som att påverkan sker både uppifrån och ner och nerifrån och upp. I figurens mitt finns de grupperingar vi tillhör och ändras över tiden. En del grupperingar är stabila, som till exempel familjetillhörighet medan andra kan ändras. Med en utbildning öppnar sig till exempel en hel del nya grupper för en person. Hur vi väljer att leva och vilka vi vill vara påverkar vilka grupper vi tillhör. Vi kan också skapa nya grupper som (så småningom) kan påverka de trögare strukturer där många individer och grupper är med och påverkar. Här är Sverigedemokraterna ett aktuellt exempel. Om vi tittar i figur 3.1 igen, hittar vi våra individuella livsvillkor längst ner i figuren. De är sätt att leva inom och med de strukturer som styr oss. Strukturerna ger som tur är en viss rörelsefrihet som vi kan utnyttja för att skapa oss en egen vardag och samtidigt bygga vår identitet. Även om vi kan känna oss begränsade av dem, kan vi inte bara se oss som offer för en viss struktur eller en viss grupptillhörighet. Vi har alltid ett val, och det går att ändra saker även om sociala verkligheter är relativt stabila. Ett val som många gjorde var att lämna den lilla byn med dess snäva (men oftast stödjande) sociala nätverk för stadens anonymitet. ©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 73

73

2014-12-19 14:10


3  Socialt hållbart

Med de olika strukturerna i figur 3.1 följer uttalade och outtalade regler och normer. De uttalade reglerna är ofta nedskrivna i lagar som vi förutsätts känna till. Eftersom det i praktiken inte är möjligt att kunna alla lagar kommer tillämpningen av lagarna i många fall att bäddas in i kulturen och i sociala strukturer. Man gör som man brukar, som man alltid gjort eller som grannen gör, och då bryter man (troligen) inte mot någon lag. För en invandrare som kommer från ett helt annat samhälle med andra normer, är detta givetvis ingen lätt uppgift. De outtalade normerna, som inte kan bestraffas i en domstol, är ändå viktiga att känna till för att ”passa in”. I vissa länder går man en runda och hälsar på alla på morgonen när man kommer till jobbet. Man hälsar kanske på ett annorlunda sätt på chefen än på andra medarbetare. Vi tänker inte på våra egna outtalade normer förrän någon bryter mot dem – och då kan det bli lite av en chock. Ofta utfärdas regler från ”högre ort”. Dessa accepteras inte alltid, och ibland bara som ett första inlägg i en debatt. Om reglerna uppfattas som onödiga eller orättvisa så skapar vi vår egen moral. Ett sådant exempel är att köra lite fortare än hastighetsbegränsningen på motorvägen när det är lite trafik och bra väglag. Till vilken grad ska vi socialt acceptera att individer bygger sin egen moral? Kan man strunta i en lag om alla andra också gör det? Det här för oss in på begreppet makt. 3.3.2  MAK T

Vilken vision har du för det framtida samhället? Är det samma vision som vi andra har? Vem bestämmer färdriktningen åt oss – du? Vem har makten över dagordningen och kan påverka vilka frågor som tas upp – du, regeringen eller någon annan? Dessa grundläggande frågor om vem som bestämmer gäller från FN ända ner till fikabordet på jobbet och in i köket hemma. För vissa nivåer finns en accepterad och lagstadgad formaliserad makt i form av staten, kommunen och dess anställda. Dessa har ett mandat att bestämma, de kan (ska) göra det och de är organiserade för att bestämma. Generellt sett innebär dock all organisation en maktstruktur. Vissa instanser som till exempel media, har en hel del makt, men inget formellt ansvar. Makten över hur vi tänker är distribuerad över vår omgivning, till individer och institutioner som politiska partier men kanske framför allt till 74

978-91-44-10098-2_01_book.indd 74

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2014-12-19 14:10


3  Socialt hållbart

medier. Att välja vad som ska visas upp och hur det visas är viktigt: det ger en makt över andras tankar. Reklamen är ett exempel där det är glasklart att någon ska påverkas, men att över huvud taget få en annan människa att tycka något är att ha makt över tanken. Vi påverkar varandra, lärare påverkar studenter, föräldrar påverkar barnen och, när de får chansen, sina ungdomar. Attityderna som förmedlas är kulturellt betingade och förändras relativt sakta med tiden. Några få jobbar uttalat med design och tar betalt för det, men vi är alla designer av våra egna och våra familjers liv. Makten över tanken är viktig. Med avregleringar och globalisering minskar statens makt. Vi får en ökad grad av frihandel och ett system där marknaden bestämmer villkoren, i värsta fall i form av monopol. Följden blir en slags evolution där den effektivaste (och vinstrikaste) vinner. Vi vill i den utvecklingen gärna att företag ska ta ett socialt ansvar, men gör de det bara för att vi gillar dem bättre då? Kan ett företag ha något gott i sig, eller är dess själ bara mörk, djävulsk och profitdriven? Makt skapar konflikter som ibland kan utveckla sig till öppna konflikter på olika nivåer. I öppna konflikter där motståndarna är likvärdiga har vi en typ av situation, en sorts maktbalans som kan tvinga fram förhandlingar som ett rationellt alternativ till ömsesidig utplåning. När den ena parten eller landet har ett övertag redan från början har vi en helt annan situation där den underlägsne har svårt att förhandla sig fram till en rättvis lösning. Vem säger emot USA? Vem är USA på jobbet? Diskar USA? 3.4  Global social hållbarhet Kan en miljard kineser ha fel?

En lämplig startpunkt för ett socialt hållbart samhälle är FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna som vi introducerade i kapitel 1. Nu kan vi läsa den från ett socialt perspektiv och några artiklar med socialt fokus listas här nedan. Hela listan finns i appendix 4. Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 75

75

2014-12-19 14:10


3  Socialt hållbart

Artikel 23: 1 Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. 2 Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete. 3 Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd. 4 Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen. Artikel 29: 1 Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig. 2 Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. I Köpenhamn 1995 hölls ett stort möte om social utveckling som resulterade i vad som kallas Köpenhamnsdeklarationen. Över 100 statschefer samlades och i en 132 sidor lång deklaration enades man bland annat om följande kloka mål (Köpenhamnsdeklarationen): • Människor och människors behov ska vara i fokus.

• En stor del av befolkningen bör vara engagerad i landets civila styre.

• En ekonomisk utveckling som kommer stor del av befolkningen till del

(vid ett visst datum ska den absoluta fattigdomen vara borta i respektive land), och full sysselsättning som ett grundläggande mål. • Ge möjlighet för marknadskrafter som stöttar en utveckling som leder till effektiv social utveckling. • Statliga initiativ och regler som förhindrar sociala skillnader och som respekterar mångfald. • Ett stöttande och stabilt politiskt ramverk inkluderande lagar. • Basenheten för samhället är familjen. 76

978-91-44-10098-2_01_book.indd 76

©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2014-12-19 14:10


3  Socialt hållbart

Det är kanske inga högoddsare i listan. Lagar och statlig styrning mot demokrati och rättvisa, samtidigt som marknaden stöttar för en effektivisering. Alla ska ha tillgång till utbildning, hälsovård och andra sociala tjänster. Sättet att finansiera det hela är full sysselsättning Och lösningarna ska förstås vara socialt hållbara även för kommande generationer. Man kan konstatera att det finns en del att göra även i Sverige för att uppfylla de internationella målen. 3.5  Nationell social hållbarhet Den nationella strategin för hållbarhet i Sverige beslutades 2002 och omfattar åtta kärnområden/politikområden, se även kapitel 1. Flera av dem handlar definitivt om social hållbarhet, som till exempel målen runt befolkning, livskvalitet och folkhälsa, social sammanhållning, sysselsättning, lärande i ett kunskapssamhälle, regional utveckling och sammanhållning (Regeringen, 2001). Ett annat ramverk som tagits fram är de 11 folkhälsomålen som Statens folkhälsoinstitut tagit fram. Även dessa mål som är starkt kopplade till sociala frågeställningar (Folkhälsoinstitutet; prop. 2007/08:110) Målen som sattes upp var: 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 2 Ekonomisk och social trygghet. 3 Trygga och goda uppväxtförhållanden. 4 Ökad hälsa i arbetslivet. 5 Sunda och säkra miljöer och produkter. 6 En mera hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7 Gott skydd mot smittspridning. 8 Trygg och säker sexualitet och en god hälsa. 9 Ökad fysisk aktivitet. 10 Goda matvanor och säkra livsmedel. 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Den nationella strategin för hållbarhet som under åren byggts ut och försetts med 87 hållbarhetsindikatorer (Regeringen, 2003/04, 2005/06). Huvudområden för indikatorerna är hälsa, hållbar konsumtion och produktion, ekonomisk utveckling, social sammanhållning, miljö och klimat, global utveckling (SCB, 2006). ©  F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10098-2_01_book.indd 77

77

2014-12-19 14:10


Håkan Gulliksson är civilingenjör och lärare vid Umeå universitet. Ulf Holmgren är civilingenjör och lärare vid Umeå universitet.

Hållbar utveckling – Livskvalitet, beteende, teknik har en bred ansats där social, ekologisk och ekonomisk kunskap tillsammans ger läsaren förutsättningar att förstå och problematisera kring ämnet. Ansatsen leder även fram till ett antal lösningsstrategier vilka presenteras i boken.

I denna andra upplaga har ett avsnitt om systemtänkande och kritiskt tänkande tillkommit. Kapitlet om ekonomisk hållbarhet har kraftigt reviderats och boken har genomgående uppdaterats med fokus på såväl tekniska som andra lösningar som har bäring på hållbarhet.

HÅLLBAR UTVECKLING

Bokens struktur utgår från fyra delar. Den första delen diskuterar livs­ kvalitet och ger läsaren verktyg att själv sätta ord på innebörden av livskvalitet. Den andra delen redogör för begrepp och modeller inom de ekonomiska, ekologiska och sociologiska disciplinerna. Bokens tredje del belyser rationella val kopplat till hållbar utveckling. Den fjärde delen inriktas på lösningar och behandlar innovationer. Sammantaget ges en hel­­­­­­täckande beskrivning av ämnet som både inspirerar och utmanar läsaren. Hållbar utveckling – Livskvalitet, beteende, teknik erbjuder en vid utblick över samhällets arbete med hållbarhetsfrågor och referensmaterialet till aktuell forskning är rikligt inom alla områden som berörs. Boken ger också strategier för och tips på hur du som individ kan tänka och bete dig för att bli mer hållbar.

Håkan Gulliksson  Ulf Holmgren  |

HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET HÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TEKNIK HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET BETEENDE TEKNIK UTVECKLING HÅLLBAR UTVECKLINGHÅLLBAR LIVSKVALITET K HÅLLBAR UTVECKLING H ÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TEKNIK Livskvalitet, Livskvalitet, beteende, teknik beteende, TEKNIK HÅLLBAR UTVECKLING teknik HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET BETEEN HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITE HÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TE HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALIT HÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TEK HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET BETEEN HÅLLBAR UTVECKLING LIVSKVALITET H ÅLLBAR LIVSKVALITET BETEENDE TEK Andra upplagan

Art.nr 35742

2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10098-2_cover.indd 1

Håkan Gulliksson Ulf Holmgren

2014-12-19 09:05

Profile for Smakprov Media AB

9789144100982  

9789144100982  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded