9789147099290

oönskade människor undersöks vår delaktighet i samhället, de mekanismer som inkluderar vissa och exkluderar andra och varför vissa människor eller grupper av människor framstår som mer avvikande än andra.

I varje samhälle finns etablerade grunder för hur livet tillsammans ska levas, normer mot vilka andra kulturers likheter och skillnader mäts. Dessa grunder fungerar inte enbart förenande och avskiljande utan producerar också förekomsten av oönskade människor.

Likt samhället i övrigt representerar skolan en socialiserande funktion som reproducerar en bestämd social ordning. Även om historien har lärt oss att särskiljande och kategorisering är två mekanismer som föder våld och ytterst folkmord verkar socialisationen av den uppväxande generationen följa samma mönster. Hur kan det komma sig?

Niclas Månsson är doktor i pedagogik och verksam vid Mälardalens

Niclas Månsson Varför finns det främlingar?

I boken Varför finns det främlingar? — den sociala konstruktionen av

Niclas Månsson

Varför finns det främlingar?

— den sociala konstruktionen av oönskade människor

högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation samt ingår i forskargruppen SIDES.

Serien Avancerade studier i pedagogik publicerar poststrukturell pedagogisk teori. Tonvikten ligger på etiska och politiskt filosofiska frågeställningar, och studierna som publiceras undersöker subjektets villkor, frihet och ansvar i olika utbildningssammanhang.

Best.nr 47-09929-0 Tryck.nr 47-09929-0

Månsson OSorig.indd 1

Avancerade st u d i e r i pe dagogi k 09-12-21 11.12.30

ISBN 978-91-47-09929-0 © 2009 Niclas Månsson och Liber AB Förläggare: Emma Stockhaus Förlagsredaktör: Eva Sundmyr Projektledare: Maria Emtell Grafisk form och omslag: Birgitta Dahlkild Produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Repro: Resultat Grafisk Produktion Tryck: Indien 2010

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm. tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Månsson inlaga.indd 2

09-12-21 14.47.29

Avancerade studier i pedagogik Carl Anders Säfström seriens redaktör

Månsson inlaga.indd 3

09-12-21 14.47.29

MaĚŠnsson inlaga.indd 4

09-12-21 14.47.29

Innehåll

Förord 9 Författarens förord 13 Inledning 15 kapitel 1. Med en pedagogisk blick 17

Att välja väg 17 Att formas till människa 19 Negativ socialisation 20 Med fokus på främlingen 21 kapitel 2. Vem är en främling? 23

Främlingen saknar en motbild 23 Der Fremde – den potentiella vandraren 24 Den marginaliserade människan 25 Nykomlingen 27 Sojourner 28 Mot en modern främling 28 Den potentiella medlemmen 30 Den avvikande 31 Främlingen ante portas 33 Vem är främlingen? 34 kapitel 3. Att skapa främlingar 36

Kultur som begrepp 36 En hierarkisk uppfattning av kultur 37 En differentierande kultursyn 37 Kultur är praxis 39 Kultur som struktur 39 Primitiv klassifikation 40

Månsson inlaga.indd 5

09-12-21 14.47.29

Det vilda tänkandet 42 Människan är en strukturerande varelse 43

Kultur som makt 46 Människan är en strukturerad varelse 47 En ömsesidig relation 48 Kultur som identitet 50 ”Vi och dom” 51 En känsla av tillhörighet 53

Kultur som bortstädande 56 Mellan ”vi och dom” 57 Främlingen som smuts 57 kapitel 4. De främlingar vi skapar 60

Den moderna världens främlingar 60 Den moderna järnburen 61 Upplysningens dialektik 62 Den moderna trädgårdsstaten 64 Det panoptiska maskineriet 66 Den panoptiska fabriken 67 Den misslyckade arbetaren 70 Du är din nation 72 Den nationslösa människan 73 Modernitetens främlingar 75 Den postmoderna världens främlingar 76 En del av det moderna 76 Det postmodernas chans och dess järnbur 77 Konsumtionens samhälle 79 Den synoptiska marknaden 80 Den stratifierande marknaden 82 Den misslyckade konsumenten 84 Den lokala människan 86 Den obestämbara 87 Postmoderna främlingar 91

Månsson inlaga.indd 6

09-12-21 14.47.30

kapitel 5. Att leva med främlingen 93

Att innesluta eller utesluta främlingen 93 Ett liv levt på sidan av 95 Ett liv levt bland främlingar 96 Att ignorera främlingen 98 Att bygga skydd mot främlingen 99 Att göra sig av med främlingen 103 Att utrota främlingen 103 Att låsa in främlingen 106 Att skicka i väg främlingen 108 Att göra främlingen till ett ”dom” 110 kapitel 6. Att leva för främlingen 112

Två berättelser om moralens ursprung 112 Ingen moral utan etik 114 En moral bortom människan 115 Kritiken av etiken 117 Etiken som en adiaforiserande praxis 118 När moralen försvinner 119 Lidandets rättfärdigande 122 Moral utan etik 123 Det ovillkorliga ansvaret 124 Det obetingade kravet 125 Moralens bräckliga vara-för 126 Ett liv levt mellan vara-med och vara-för 128 Att engagera sig i den Andre 129 Lojalitetens hot 131 kapitel 7. Varför finns det främlingar? 133

Socialisationens inneboende sjukdom 133 Främlingen som en tredje kategori 135 Att göra främlingen begriplig 136 Traditionens kraft 137 Den ena traditionens överlägsenhet 139 Om utbildningens socialiserande kraft 141

Månsson inlaga.indd 7

09-12-21 14.47.30

Att binda människan till marken 141 Mellan det moraliska och det sociala 143

Om viljan att leva fĂśr 145 Referenser 147 Register 156

MaĚŠnsson inlaga.indd 8

09-12-21 14.47.30

Förord Niclas Månssons forskningsintresse och engagemang ligger hos samhällets utsatta grupper av människor. Han undersöker gränserna för det som självklart inordnas i en föreställd gemenskap i syfte att synliggöra de reglerande mekanismer som inkluderar vissa och exkluderar andra.

Själv en landstigen sjöman med blick för det som avviker vid hori­ sonten söker han frilägga den sociala grammatik som gör att vissa människor eller grupper av människor framstår som mer avvikande än andra. Hans analys och argument bottnar i ett resonemang som har etik och politik som förtecken snarare än psykologi. Månsson söker med andra ord inte sina svar i föreställningen om den enskilda människan utan i hennes relation till andra i olika sociala gemenskaper.

Månsson strävar efter att frilägga de mekanismer som gör att vissa människor blir fråntagna sin mänsklighet och reduceras till kategorier, såväl som att identifiera vilka grupper av människor som får ta konsekvenserna av en sådan reduktion. Viktigt att påpeka är att det inte är dessa grupper i sig som står i fokus utan vad deras existens säger om det samhälle som våldför sig på dem. I grunden handlar Månssons argument om hur vi ska kunna leva tillsammans över skillnad utan att söka reducera denna skillnad antingen genom att inordna den i det som vi redan känner till eller att i grunden förneka den genom att utrota den.

Om reduktion av skillnad och kategorisering är två mekanismer som föder våld och ytterst extermination, så måste vi fråga oss hur det kommer sig att socialisationen av nya generationer genom skolan tenderar att följa samma mönster. Månssons friläggning av samhällets sociala grammatik kan med andra ord hjälpa oss att se det som inte så lätt låter sig ses, att skolans socialiserande funktion handlar om att reproducera en bestämd social ordning. En ordning som innebär att det i varje stad går att peka ut två skolor som är varandras motsatser, att socialisationen har en negativ sida. Där samma sociala grammatik i den ena skolan producerar den gode arbetaren och den gode konsumenten och i den andra producerar den misslyckade arbetaren 9

Månsson inlaga.indd 9

09-12-21 14.47.30

och konsumenten, men båda är inordnade i retoriken att skolan är till för alla.

Problemet är att en skola för ”alla” i sig är en kategoriserad ordning som aldrig är allmängiltig utan alltid specifik genom att vara till för dem som redan har en given tillhörighet. Det har inte främlingen.

Själva närvaron av främlingen visar på ambivalensen av att tillhöra och inte tillhöra gemenskapen, att vara inkluderad som exkluderad, menar Månsson.

För den ordnade världen är främlingen ett gissel. Månsson visar hur den ordnade och ordnande världen över tid sökt komma tillrätta med detta gissel. I det modernas form hanteras ambivalensen genom en strategi som syftar till att identifiera, kategorisera och avlägsna det främmande (med förintelsen som ett extremt uttryck) medan ambivalensen i en postmodern flytande form bejakas på ett sådant sätt att främlingen ser ut att upplösa sig själv. Men främlingen försvinner inte. Vad som försvinner är snarare möjligheten till att tillhöra annat än sitt särskiljda och givna sammanhang. Främlingen blir fångad i ett slags extrem kommunitarism där identitet är starkt knutet till gruppers interna dynamik snarare än till något slags integrerande ramverk.

Månsson exemplifierar det senare med en bostadspolitik som styrs av att hyresgästerna ska passa in med andra hyresgäster. En sådan strategi skapar socialt homogena bostadsområden från vilka det blir svårt att ta sig ut: ”Medan de frivilliga gettona [den övre medelklassens skyddade getton] utgör ett skydd mot en turbulent och osäker värld fungerar de ofrivilliga som en sopstation för den postmoderna världens värdelösa människor.” Om man till detta lägger en tendens till att elever och deras föräldrar väljer skola i de områden där de känner tillhörighet eller någon annan form av homogeniserande strategi blir det tydligt hur skolandet samverkar med de sociala former som återskapar och bekräftar vad som redan är givet i den sociala ordningen.

De nya fattiga, säger Månsson, är konsumtionssamhällets variant av vad som i produktionssamhället bestod av den misslyckade arbetaren – den arbetslöse. En sådan analys blir speciellt intressant i relation till vad som i dag kallats arbetslinjen i stark kontrast till en 10

Månsson inlaga.indd 10

09-12-21 14.47.31

arbetarlinje. Den starka betoningen på den gode som har arbete, det vill säga den som inte är arbetslös, är samtidigt en nedvärderande moralisering av den som inte har arbete. Att vara arbetslös innebär i den politiska retoriken av i dag att också berövas sin klassidentitet som arbetare eftersom positionen enligt retoriken snarare är moralisk än strukturellt betingad.

Vad den så kallade arbetslinjen lyckats åstadkomma är att sammanföra två strategier: produktionen av den misslyckade arbetaren med produktionen av den misslyckade konsumenten. Den misslyckade och fattige konsumenten som saknar arbete är inte av en annan klass än den lyckade konsumenten, den rike och framgångsrike med arbete (eller kapital), inte ens dess fiende, utan den senare är snarare exemplet att följa, själva målet att uppnå. Månsson säger: ”Den misslyckade konsumenten utgör inte enbart ett hot mot den rådande ordningen utan väcker också obehag eftersom dess närvaro påminner den gode konsumenten om att det finns ett mörkt alternativ till den gode konsumentens livsstil.” Det blir därför viktigt att kontrollera den misslyckade konsumenten, de nya fattiga genom socialkontoret, kriminalväsendet, arbetsförmedlingen, skolsystemet och andra panoptiska institutioner, enligt Månsson.

Om man mot en sådan bakgrund vill betona behovet av en disciplinerad ordning i skolan blir en sådan ordning näst intill övertydligt reduktionistiskt i relation till en social grammatik som producerar den lyckade konsumenten som ett ideal och den misslyckade konsumenten/de nya fattiga som ett hot. I det avseendet kan man, som Månsson gör, tala i termer av att vad vi vanligtvis ser är snarast för mycket socialisation i skolan än det motsatta.

Som bot på den sociala ordningens sjuka erbjuder Månsson en etik som i stället för att moralisera över den misslyckade konsumenten eller den misslyckade arbetaren etablerar mänskliga relationer som ett sätt att leva för den Andre snarare än att endast leva med den Andre. En etik som lyfter fram ”leva med” underbygger en extrem kommunitarism medan det etiska kravet att leva för den Andre erbjuder individen en relation över skillnad, menar Månsson. För skolans värld innebär det att det inte räcker med en strävan att inordna var 11

Månsson inlaga.indd 11

09-12-21 14.47.31

och en i en given gemenskap. Vad som krävs är i stället att etablera en relation i vilket barnet, ungdomen, människan ges en möjlighet att träda fram i sin egen rätt.

Månsson baserar sitt resonemang och sin analys på sociologen Zygmunt Baumans teoribygge, men kan inte reduceras till det. I stället förstärker han Baumans samhällsanalys i relation till främlingens problematik bland annat genom att lyfta fram dess etiska implikationer.

Här är det främst Logstrup och Levinas som inspirerar. Månssons stil är rak och en aning kärv, han gräver i myllan utan rädsla för att få smuts på fingrarna. Tvärtom erbjuder han en analys av vår rädsla för smuts i samhällsmaskineriet och vad som händer när vi inte längre kan se att vi förväxlat främlingen med vår egen rädsla.

Carl Anders Säfström professor i pedagogik och seriens redaktör

12

Månsson inlaga.indd 12

09-12-21 14.47.31

Författarens förord Denna bok handlar om främlingskap – hur främlingar skapas, tolkas och bemöts. Boken behandlar frågan om varför det finns främlingar och de tankar en främlings närvaro kan väcka. Vad jag vill diskutera är hur skiljelinjen mellan människor dras, hur vi lär oss vad som är främmande, vilka som ska vara på ena sidan gränsen, vem som får träda över den och vem som över huvud taget inte får korsa den.

För att svara på frågan varför det finns främlingar kommer jag att föra ett resonemang kring vad en främling är, hur bilden av främlingen reproduceras och förändras över tid och varför det verkar så svårt att leva med främlingar. Denna diskussion förs med speciellt fokus på den tradition som startade med den tyske sociologen Georg Simmels (1981a) främling – Simmels talar om en främling som kommer i dag men som bestämt sig för att inte resa vidare; en vandrare som saknar lokala, familjära eller yrkesmässiga band till de människor han möter.

Vidare kommer den polske sociologen Zygmunt Baumans utveckling av Simmels främling att granskas i sökandet efter varför det finns främlingar. Främlingen är en förutsättning för och en restprodukt av en lyckad socialisation och representeras av främlingen ante portas (utanför porten), en människa som förvägras rätten till samhällelig delaktighet och politiskt inflytande (Bauman, 1995a). Bauman visar i sina analyser av det moderna och postmoderna samhället hur det mänskliga tillståndet har färdats från en förmodern organisk gemenskap (Gemeinschaft) byggd på känslomässiga relationer till en mer kontraktsliknande gemenskap (Gesellschaft) vars funktioner rationaliserats och differentierats. Till skillnad från Gesellschaft kännetecknades det förmoderna samhället (före det moderna samhällets framväxt under 1600- och 1700-talen) av dagliga relationer, delade värderingar och familjaritet med ett mindre antal människor. Det moderna samhället (eller moderniteten), å sin sida, förenar männi­ skor med ett socialt kontrakt som löser upp känslan av den familjära 13

Månsson inlaga.indd 13

09-12-21 14.47.32

gemenskap som rådde i det förmoderna samhället. I det moderna samhället tillskrivs den enskilde individen en identitet av nationen och den sociala klassen. Utvecklingen har efter 1900-talets andra hälft gått i motsatt riktning. Baumans arbeten om denna tid visar att drömmen om en rationell social gemenskap ebbat ut i ett individualiserat och globaliserat konsumtionssamhälle. I detta samhälle erbjuds den enskilde individen en identitet genom kulturell enighet via olika sammanslutningar som exempelvis kan grundas på religiositet, etnicitet eller ett gemensamt politiskt program (Månsson, 2005).

Då jag i boken också diskuterar främlingsskapandets moraliska konsekvenser väcks även frågan hur det är möjligt att leva för främlingen. Genom en kritik av västerlandets dominerade etiktraditioner blir det möjligt att föreställa sig mötet med främlingen som en moralisk snarare än en social relation. Därmed kan främlingen ses som ett moraliskt subjekt och inte som en social typ som ständigt befinner sig på fel plats. Min önskan är att genom denna diskussion komplettera den västerländska traditionens antingen eller-tänkande grundat på en rädsla för olikhet genom att föra fram ett både och-perspektiv för att visa att saker och ting kan vara annorlunda. För att motverka demoniseringen av främlingen ligger möjligheterna till en fredig samvaro i erkännandet av varje människas rätt att vara annorlunda.

Ett stort tack riktas till Carl Anders Säfström för att du gav mig chansen att publicera denna bok i serien ”Avancerade studier i pedagogik”. Jag tackar också Eva Sundmyr för ditt fina arbete med textens språkliga utformning. Dina frågor om förtydligande och läsvänlighet gjorde att jag var tvungen att konkretisera mina mer filosofiska resonemang med relevanta exempel, vilka förhoppningsvis ökar förståelsen för textens innehåll.

Eskilstuna, hösten 2009 Niclas Månsson

14

Månsson inlaga.indd 14

09-12-21 14.47.32

Inledning Denna bok består av sju kapitel som disponeras på följande sätt.

Kapitel 1 tar upp bokens utgångspunkter och syfte samt problemområdets relevans för pedagogikämnet. I kapitel 2 görs en genomgång av hur främlingen som sociologisk form presenterats inom främlingssociologin under det senaste seklet. Syftet med detta kapitel är att presentera en bred bild av hur främlingen framställts över tid. I bokens tredje kapitel fokuseras på de strukturella och maktburna betingelser som frammanar främlingen. Genom att relatera tillhörighet, gruppgemenskap och avvikelse till varandra framträder främlingen eftersom hon eller han inte finner eller ges någon plats i det nätverk av relationer mellan positioner som utgör ett samhälles ordning. Det resonemang som förs och de slutsatser som dras i kapitel 3 har stor relevans för bokens efterföljande kapitel.

I kapitel 4 tecknas en bild av hur främlingen konstrueras i en modern respektive postmodern social värld. I boken framträder två övergripande typer av främlingar där ”juden” symboliserar den moderna främlingen och ”vagabonden” utgör idealbilden för den postmoderna främlingen. Dessa främlingstyper förenas genom sin rotlöshet och av att de befinner sig på en plats som inte är deras egen.

Kapitel 5 behandlar de strategier som den moderna och postmoderna världen använder för att leva med främlingen. Medan den moderna världen uppvisar såväl inkluderande som exkluderande strategier när det kommer till att leva med främlingen tenderar den postmoderna världens strategi att enbart hålla främlingen på avstånd.

Vad moderna och postmoderna strategier har gemensamt är att de försöker att reducera världens heterogenitet.

I kapitel 6 ställs leva-med mot leva-för, för att diskutera frågan om huruvida det är möjligt att bemöta främlingar utan att göra krav på att deras olikhet ska reduceras till likhet. Moralen utgör förutsättningen för att livet med främlingen inte ska reduceras till blott leva-med.

I det sjunde och avslutande kapitlet summeras diskussionen. Först sker en rekapitulering av bokens utgångspunkter och syfte. Därefter 15

Månsson inlaga.indd 15

09-12-21 14.47.32

besvaras frågan varför det finns främlingar. Avslutningsvis diskuteras relationen mellan den moraliska varelsen och den sociala varelsen genom en återkoppling till socialisationen och dess tillkortakommanden.

16

Månsson inlaga.indd 16

09-12-21 14.47.32

Kapitel 1.

Med en pedagogisk blick

Den pedagogiska filosofin, som sätter utbildningsprocessen i fokus,

springer enligt den danske filosofen och teologen Peter Kemp ”ur en förundran över bildningen: Vad är människan då hon kan bildas? Och i vilken mån kan hon bildas?” (Kemp, 2003, s. 144). Som en klassisk definition på pedagogik använder Kemp ”läran om uppfostran” och menar att ”fostran” eller ”uppfostran” är de ord som på svenska bäst motsvarar engelskans ”education” och franskans ”éducation”. Dessa termer stammar från latinets ”educere” som betyder ”ta sig an” eller ”ha omsorg för”. Utbildning handlar enligt detta perspektiv inte om ett tillfälligt lärande eller vad som händer för stunden utan snarare om en ”långvarig omsorg” (Kemp, 2003, s. 145). Därmed handlar utbildning också om ”bildning i bemärkelsen daning, formningen av det personliga och gemensamma livet” (Kemp, 2003, s. 145). Det är om hur det är möjligt att se på denna ”danande” och ”formande” funktion bokens första kapitel handlar.

Att välja väg

U

tbildning är ett uttryck för den socialisering som formar människan till en social varelse som tillsammans med andra skapar, upprätthåller och reviderar en gemensam förståelse av omvärlden och det allmänna bästa (Castoriadis, 1995). Det är i ljuset av detta resonemang jag önskar formulera en pedagogisk filosofisk kritik genom vilken det är möjligt att se förbi den goda socialisationen, där individen övertygas om att hon eller han lever, eller kan leva, under lyckliga omständigheter.

Jag vill med andra ord bemöta främlingen som ett pedagogiskt problem att diskutera snarare än ett socialt problem som ska lösas genom frågor om främlingars ursprung, varför de kommit hit och vad 17

Månsson inlaga.indd 17

09-12-21 14.47.33

oönskade människor undersöks vår delaktighet i samhället, de mekanismer som inkluderar vissa och exkluderar andra och varför vissa människor eller grupper av människor framstår som mer avvikande än andra.

I varje samhälle finns etablerade grunder för hur livet tillsammans ska levas, normer mot vilka andra kulturers likheter och skillnader mäts. Dessa grunder fungerar inte enbart förenande och avskiljande utan producerar också förekomsten av oönskade människor.

Likt samhället i övrigt representerar skolan en socialiserande funktion som reproducerar en bestämd social ordning. Även om historien har lärt oss att särskiljande och kategorisering är två mekanismer som föder våld och ytterst folkmord verkar socialisationen av den uppväxande generationen följa samma mönster. Hur kan det komma sig?

Niclas Månsson är doktor i pedagogik och verksam vid Mälardalens

Niclas Månsson Varför finns det främlingar?

I boken Varför finns det främlingar? — den sociala konstruktionen av

Niclas Månsson

Varför finns det främlingar?

— den sociala konstruktionen av oönskade människor

högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation samt ingår i forskargruppen SIDES.

Serien Avancerade studier i pedagogik publicerar poststrukturell pedagogisk teori. Tonvikten ligger på etiska och politiskt filosofiska frågeställningar, och studierna som publiceras undersöker subjektets villkor, frihet och ansvar i olika utbildningssammanhang.

Best.nr 47-09929-0 Tryck.nr 47-09929-0

Månsson OSorig.indd 1

Avancerade st u d i e r i pe dagogi k 09-12-21 11.12.30