Page 1

Medicin 1 och 2 

Medicin 1 och 2

elsie set ter berg

Medicin 1 och 2 är i första hand avsedd som läromedel för ämnet Medicin i gymnasieskolans vård- och omsorgs­ program. Boken kan även användas som kurslitteratur i eftergymnasiala utbildningar som har kurser med medicinsk inriktning i sitt program. Medicin 1 och 2 har lagts i ett läromedel för att ge den studerande en samlad bild av ämnet. Boken är upplagd med målsättningen att underlätta för den studerande att utveckla en helhetssyn på människan och få förståelse för livsstilens betydelse för hälsan. För att den studerande ska få en god grund att stå på har boken fått ett omfattande innehåll med stor bredd. Den har på så sätt ett värde inte bara som läromedel utan även som uppslagsbok. Innehållet grundar sig på de medicinska kunskapsområdena: anatomi, fysiologi, mikrobiologi, smitta, hygien, immunologi, sjukdomslära och farmakologi. Dessutom finns avsnitt om historik, hur man bevarar sin hälsa, hur man ger första hjälpen vid skador eller hastigt insjuknande, hur man handlar vid en brand och hur samhället organiserar sina insatser vid en katastrof. För att göra innehållet så lättillgängligt som möjligt har boken försetts med ett stort antal: • ordförklaringar • medicinska bilder och foton • sjukdoms- och fallbeskrivningar • instuderingsfrågor och arbetsuppgifter. Elsie Setterberg har lång erfarenhet av olika slags vård­ utbildningar. Hon har skrivit ett flertal läromedel för vårdoch omsorgsutbildning samt handböcker i första hjälpen.

Best.nr 47-10354-6 Tryck.nr 47-10354-6

Medicin 1 och 2 Elsie Setterberg


ISBN 978-91-47-10354-6 © 2011 Elsie Setterberg och Liber AB Redigerad text från Medicinsk Grundkurs upplaga 1, skriven av Asta Bengtsson, finns bl.a. i kap. 1 (Sjukdom och bot – olika förklarings­ modeller), kap. 12 (Endokrina organ) och kap. 15 (Farmakologi). Redaktion Jeanette Finne, Ulla Lindqvist Segelman Formgivning Nette Lövgren Bildredaktion Nadia Boutani Werner Omslagsbild Maja Modén Illustrationer Typoform AB Produktion Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.   Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


Innehåll

Kapitel 3

Cell, vävnader, organ och organsystem Cellen Vävnader Organ och organsystem

Kroppens inre miljö Förord

7

Tumörsjukdomar

Kapitel 1

Medicinsk historik Antiken Medeltiden till och med 1800-talet Medicinsk vetenskap på 1800-talet 1900-talet 2000-talet

Sjukdom och bot – olika förklarings­modeller Den biomedicinska modellen Det sociala synsättet Den humanistiska modellen Helhetssyn (holism)

9 9 10 16 18 18 20 21 21 22 22

Förväntningar på vårdpersonalen Tecken på hälsa och ohälsa Orsaker till sjukdom Symtom Smärta Undersökningsmetoder

Att bevara hälsan Faktorer som påverkar hälsan Fysisk aktivitet Kosten Kroppsvikten Rökning och snusning Alkohol och droger Arbete, vila och avkoppling

Godartade tumörer Elakartade tumörer

75 75 80 82 82 82

Kapitel 4

Hud och slemhinnor Huden (cutis, derma) Slemhinnor

Hudsjukdomar och allergi Hudtumörer Psoriasis Eksem Allergi och intolerans

95 95 100 101 101 102 107 108

Kapitel 5

Kapitel 2

Hälsa och ohälsa

Kroppstemperaturen Syra-basbalans

61 62 70 72

25 25 26 28 30 32 38 48 48 50 51 54 54 56 58

Nervsystemet Nervcellen (neuronet) Nervsystemets indelning Centrala nervsystemet Perifera nervsystemet Somatiska nervsystemet Autonoma nervsystemet Reflexer

Nervsystemets sjukdomar Multipel skleros (MS) ALS (amyotrofisk lateralskleros) Parkinsons sjukdom Stroke Afasi Demens Epilepsi

119 119 122 123 128 131 134 137 141 141 146 147 152 157 160 165


Kapitel 6

Sinnesorganen Ögonen och synen Öronen – hörsel och balans Smaken Lukten Känseln

Synskador och hörselskador Grå starr (katarakt) Grön starr (glaukom) Diabetesretinopati Makuladegeneration (AMD) Nedsatt syn Hörselnedsättning och hörselskador Tinnitus

173 174 177 180 180 181 183 183 184 186 187 188 191 192

Lungödem Rytmrubbningar Högt blodtryck (hypertoni) Blodpropp (trombos) Åderbråck (varicer) Bensår Pulsåderbråck (aneurysm) Blodsjukdomar Kapitel 9

Andningsorganen Övre luftvägarna Nedre luftvägarna Lungorna (pulmones) Andningen

Sjukdomar i andningsorganen Kapitel 7

Rörelseorganen Skelettet Leder och fogar Muskler och senor

Skador och sjukdomar i rörelseorganen Traumatiska skador Smärttillstånd i ryggen Åldersrelaterade sjukdomar i rörelseorganen Ledgångsreumatism (reumatoid artrit)

195 196 204 206

220 223

Hjärtat (cor) Blodkärlen Lymfatiska systemet Blodet

Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar Åderförfettning – åderförkalkning (ateroscleros) Ateroscleros i benen Kärlkramp i hjärtat (angina pectoris) Hjärtinfarkt Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens)

308

Kapitel 10

Munhålan Svalget (pharynx) Matstrupen (oesophagus) Magsäcken (ventriculus) Tarmarna Levern (hepar) Bukspottkörteln (pancreas)

325 326 328 328 330 331 335 336

Sjukdomar i matspjälkningsorganen 339

Kapitel 8

Cirkulationsorganen

299 300 301 303 304

KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) 309 Astma 314 Lunginflammation (pneumoni) 320

Matspjälkningsorganen 211 212 217

276 277 281 283 285 287 290 291

231 232 238 242 245 250 252 255 258 263 270

Munbesvär Buksmärtor Magsaftsreflux och matstrupsinflammation (esophagit) Dyspepsi Magsår (ulcus ventriculi) och sår på tolvfingertarmen (ulcus duodeni) Tarmproblem Blindtarmsinflammation (appendicit) Bukhinneinflammation (peritonit) Gallsten (cholelithiasis) Inflammatoriska tarmsjukdomar

340 341 343 345 346 350 360 361 362 366


Kapitel 11

Urinorganen Njurarna (renes) Urinvägarna

Sjukdomar i urinorganen Urinvägsinfektioner Njursten (nefrolithiasis) Njursvikt (njurinsufficiens) Urininkontinens

375 376 379 381 382 384 387 391

Kapitel 12

Endokrina organ Hormoner Inre sekretoriska körtlar

Sjukdomar i endokrina organ Diabetes mellitus

Mannens könsorgan Kvinnans könsorgan Puberteten Menstruationen Befruktningen Graviditet och fosterutveckling Förlossningen Klimakteriet Åldrandet

409 409

425 426 429 434 435 437 438 442 444 445

Sjukdomar i fortplantningsorganen 448 Blödningsrubbningar och flytningar Tumörer hos kvinnan Prostataförstoring Prostatacancer

Immunologi – kroppens försvar mot infektioner Ospecifikt försvar Specifikt försvar

448 450 456 458

Farmakologi Läkemedelslagstiftning Läkemedelstillverkning Läkemedelsformer och tillförsel av läkemedel Läkemedelsbehandling Läkemedelsmissbruk Läkemedelshantering Särskild farmakologi

Första hjälpen vid olycksfall och akut insjuknande Akut insjuknande Första hjälpen L-ABC-vård Sårskador Brännskador Köldskador Rygg- och nackskador Förgiftningar Brand Kapitel 17

Mikrobiologi

Katastrofmedicin

463 Mikroorganismer 465 Allmän mikrobiologi 466 Behandling vid infektionssjukdomar 478 Mikrorganismer och infektions-­ sjukdomar uppslagsdel från A–Ö 482 Spridning av smitta

536 537 541

514 514

547 547 548 551 557 565 566 571

Kapitel 16

Kapitel 14

Smitta

518 524 527 529 530 532

Kapitel 15

397 398 398

Kapitel 13

Fortplantningen

Basala hygienrutiner Mikrobiologisk renhet Städning Tvätt Avfall Smittskyddslagen

Olycka, stor olycka samt katastrof Katastrofberedskap SOS-alarmering Organisation vid ett katastrofområde Det medicinska arbetet Psykologiskt stöd

Register

579 579 581 582 596 597 600 602 604 606

611 611 612 615 616 620 623

624


2

kapitel 3

hälsa och ohälsa  25

cell, vävnader, organ och organsystem att bevara hälsan 48 kroppens inre miljö tumörsjukdomar


Hälsa och ohälsa

  31  2

Att uppfatta vårdbehoven Undersköterskan är den person som står närmast vårdtagaren, och det är hon/han som först kan märka förändringar i hälsotillståndet. Vårdtagaren kanske berättar att det inte känns så bra och undersköterskan kan se på ansiktsuttryck, kroppshållning, hudfärg etc. att det inte står rätt till. I allt vårdarbete är det av betydelse att kunna iaktta och känna igen förändringar. För att lägga märke till det behöver man använda alla sina sinnen och sin förmåga att förstå människor. Genom att ta sig tid att lyssna kan man få veta vad som bekymrar vårdtagaren. Sedan beslutar man tillsammans om sjuksköterska eller läkare bör kontaktas eller ej. Det är viktigt att alltid fråga vårdtagaren om man får rapportera till den vårdansvariga om vad som kommit fram vid ett sådant samtal. En duktig vårdare är ständigt lyhörd för vårdtagarens behov och försöker finna vägar för hur dessa kan tillfredsställas. Vårdarbetet ger många tillfällen till att inhämta nya kunskaper och erfarenheter. Man lär sig mycket enbart genom att lyssna till vårdtagare och arbetskamrater. Den som kombinerar detta med sina teoretiska kunskaper utvecklas till en kompetent vårdare som kan ge vårdtagaren den trygghet och tillit som hon har rätt att känna inför det personer hon är beroende av.

Iakttagelser och rapportering En 75-årig man kommer akut till sjukhus för vad man bedömer vara hjärtbesvär. Han behöver hjälp till toaletten. Vårdbiträdet som hjälper honom upptäcker att avföringen är kolsvart. Hon avstår från att spola och hämtar en sjuksköterska som får komma och göra sin bedömning. Tack vare undersköterskans vaksamhet kom mannen snabbt under behandling för sitt blödande magsår.


Hälsa och ohälsa

  39  2

■ ■ Journal Journal är ett dokument som läkaren skri-

Hur man skriver en journal, vem som ska

ver. Journalen innehåller upplysningar om

få tillgång att läsa den, hur den ska förva-

patientens hälsotillstånd och behandling.

ras och hur länge den ska bevaras är noga

Anteckningar förs in vid varje tillfälle som

reglerat i Patientdatalagen 2008:355.

någon form av förändring sker. Journalen

Man har bara rätt att läsa en patients

innehåller bland annat:

journal om man deltar i hans/hennes

anamnes = patientens egen berättelse om

vård och behöver ta del av journalen för

sin sjukdomshistoria.

att klara sina vårduppgifter. Det man får

hereditet = ärftlighet. Läkaren frågar om sjukdomar som funnits i släkten. status = en beskrivning av det aktuella sjukdomstillståndet och de undersökningsresultat som ligger till grund för diagnosen. diagnos = bestämning av sjukdomens art terapi = den behandling som läkaren ordinerar

veta genom att läsa journalen faller under tystnadsplikt, sekretess (offentlighets- och sekretesslagen 2009:400). En patient kan begära att få läsa sin egen journal.


Hälsa och ohälsa

  45  2

transversalplan, transversalplan, delar in transversalplan, delar in delar in människokroppen i en människokroppen i en människokroppen i en undre ochdel en övre del undre och en övre och del undre en övre

sagittalplan,sagittalplan, delar insagittalplan, delar in delar in människokroppen i en människokroppen i en människokroppen i en vänsteroch en högerdel vänster- ochvänsteren högerdel och en högerdel

frontalplan, frontalplan, delar in frontalplan, delar in människokr människokroppen i en människokroppen i främre och främre och en bakre delen bakre främre och

höjdled höjdled höjdled övre superior, övre superior,superior, övre ventral, medial, medial, åt mitten medial, åt mittenåt mitten buksidan

kranial, övre , övrekranial, övre

dorsal, ventral, ventral, do ryggsidan ryg buksidanbuksidan

lateral, lateral, åt sidan lateral, åt sidan åt sidan inferior, nedre inferior, nedre inferior, nedre

kaudal,nedre ,nedre kaudal,nedre

proximalt, proximalt, närmare proximalt, närmarenärmare (bålen) (bålen) (bålen)

längre bort diastalt, längre bort diastalt, diastalt, längre bort (från bålen) (från bålen) (från bålen)

Förstavelser

sinister (sin.) dexter (dx) sinister (sin.) dexter (dx) dexter sinister (sin.) (dx) vänster höger vänster vänster höger höger

ab-

av, bort, från, ur (t.ex. abnorm = bort, exempelvis från det normala)

ad-

åt, till, för (t.ex. adduktion = rörelse åt kroppens mittlinje)

epi-

på, ovanpå, efter, utöver (t.ex. epidermis = överhuden)

ex-

från, ur, ut (t.ex. exponera = utsätta)

hyper-

över, i överkant, ökad (t.ex. hyperaktiv = aktiv i överkant

hypo-

under, i underkant, nedsatt (t.ex. hypoaktiv = aktiv i underkant)

major-

större (t.ex. trochanter major = stora benutskottet på lårbenets övre del)

minor-

utåtrotation mindre (t.ex. trochanter minor = det mindre benutskottet på lårbenets övre del) supination

par-

utåtrotation utåtrotation supination supination

bredvid, falsk, lik, vid sidan (t.ex. parenteral = bredvid, vid sidan av tarmen)

handensper- handenshandens genom (t.ex. per oralt = genom munnen) palmarsida palmarsida palmarsida

peri-

omkring (t.ex. periost = benhinnan omkring skelettet)

post-

bakom, efter (t.ex. postoperativ = efter operation)

pre-

framför, före (t.ex. preoperativ = före operation)

sub-

under, i underkant, svag, otillräcklig (t.ex. subcutis = underhud)

inåtrotation inåtrotation inåtrotation i överkant, onormalt stor (t.ex. superego = pronation överjag) åt pronation ulnar, åt ulnar, ökad, pronation radial, åt radial, åtradial, åt lillfingersidan lillfingersidan lillfingersidan - it ändelsen betyder inflammation tumsida tumsida tumsida

super- ulnar, åt

(t.ex. appendicit = inflammation i appendix, blindtarmen).

handens handenshandens dorsalsida dorsalsida dorsalsida


46 

medicin 1 och 2

» »Uppgifter Som undersköterska ska du kunna uppfatta vårdbehov och göra vissa bedömningar om hälsotillståndet hos vårdtagaren. 1. Varför är det viktigt att du kan göra sådana bedömningar? 2. Beskriv vad som menas med inre och yttre sjukdomsorsaker. 3. Hälsokorset visar att hälsa och frånvaro av sjukdom inte är samma sak. Fundera över och beskriv olika situationer där en person kan ha en sjukdom, samtidigt som hon upplever att hon har hälsa. 4. Beskriv och ge exempel på vad som menas med symtom som är a) allmänna b) specifika c) subjektiva b) objektiva.

Du bör också veta att upplevelsen och utlevelsen av smärta är olika hos olika individer. Din förmåga att iaktta, registrera samt rapportera om en vårdtagares smärttillstånd kan ha stor betydelse för att rätt diagnos ställs och för att vårdtagaren får rätt behandling. 5. Ge exempel på när smärta kan vara en viktig varningssignal om att något ej står rätt till. 6. Beskriv olika typer av smärta. 7. Vad menas med a) smärtupplevelse? b) smärtutlevelse? 8. Ge exempel på iakttagelser du kan göra i samband med smärttillstånd. 9. Hur behandlas smärta?

Sm ä rta

10. Ge exempel på smärttillstånd a) då man inte får ge smärtstillande läkemedel. b) som alltid ska förebyggas och behandlas.

Alla människor har vid något tillfälle drabbats av smärta. Inom vård och omsorg, och även i privatlivet, träffar man på människor med såväl akuta smärttillstånd som kroniska smärtor. Som undersköterska bör du känna till att det finns olika typer av smärta.

11. Ge exempel på smärtstillande läkemedel som används vid a) mycket svåra smärttillstånd b) huvudvärk och feber, beskriv även biverkningar c) muskel- och ledvärk, beskriv även biverkningar.

Reflektioner !

Fundera över din roll som undersköterska och vilken användning du har av kunskaper om följande: hälsa, ohälsa och sjukdom, hur olika tecken på ohälsa/ sjukdom yttrar sig och varför du bör känna till olika typer av smärta och smärtyttringar.


Hälsa och ohälsa

  47  2

» »Uppgifter Un d e r s ökning a r och m ed ic ins k a te rme r

Gå gärna tillbaka till detta kapitel då du läser om olika sjukdomar och vilka undersökningsmetoder som är aktuella i de olika fallen. 12. Beskriv hur en vanlig läkarundersökning går till. 13. Vad innehåller en journal? a) Varför är det viktigt att det förs regelbundna anteckningar i patientens journal? b) Vem har rätt att läsa en patients journal? 14. Beskriv varför man lätt kan se skelettet och tänderna på en röntgenbild. 15. Hur gör man för att kunna se tarmar, njurar och andra inre organ? 16. Beskriv en datortomograf. 17. Hur går undersökning med PETkamera till? 18. Varför är det fel att kalla MRT för magnetröntgen? 19. a) När används ultraljud? b) Hur går undersökningen till? 20. a) Vad är en endoskopi? b) Beskriv några endoskopier.


3

kapitel 3

cell, vävnader, organ och organsystem  61

cell, vävnader, organ och kroppens inreorgansystem miljö  75 kroppens inre tumörsjukdomar  miljö 82 tumörsjukdomar


Cell, vävnader, organ och organsystem

  61 

Cell, vävnader, organ och organsystem

cell

vävnad

organ 4.1

embryo  beteckningen för det befruktade äggets utveckling under de två första månaderna. De allra första dagarna kallas det för grodd.

organsystem

3

hela människokroppen

Cellen är den minsta fungerande enheten i levande organismer. Bakterier består av en enda cell, som svarar för alla livsfunktioner. Människan däremot har ett oändligt stort antal celler. De har utvecklats för att specialisera sig på att klara olika uppgifter. Cellernas form och storlek varierar mycket beroende på vilken funktion de har. Vävnader består av ett flertal celler som slagit sig samman för att arbeta för samma funktion. Organ byggs upp av flera olika vävnader som bildar en avgränsad enhet och har en speciell funktion, exempelvis hjärta, lever och njurar. Organsystem består av flera olika organ som har en speciell uppgift i kroppen, till exempel matspjälkningsorganen och cirkulationsorganen. Allt börjar med det befruktade ägget, som bär på alla våra arvsanlag. Ur stamceller sker en kraftig utveckling av nya celler hos embryot. Allteftersom utvecklingen fortgår, specialiserar sig cellerna för att klara olika funktioner. Och så småningom bildar de vävnader och organ. När barnet föds är nästan alla organ färdigutvecklade.


62 

medicin 1 och 2

Cellen Cellen är kroppens minsta fungerande enhet. Även om cellernas form och storlek varierar mycket, är de i princip uppbyggda på samma sätt.

Byggnad och funktion Cellen omges av ett cellmembran. Innanför detta finns cytoplasman, där de olika cellorganellerna finns. I cellkärnan finns DNAmolekyler som bär på våra arvsanlag (gener). Arvsanlagen har den genetiska kod som säkerställer att nya celler som bildas blir exakta kopior av ursprungscellen. Cellkärnan avgränsas från cytoplasman med ett kärnmembran. Cellmembranet

Cellmembranet omger cellen och avgränsar den från omgivningen. Det är semipermiabelt, vilket innebär att det kan släppa igenom vissa ämnen men inte andra. Genom cellmembranet går syre och näring in till cellen, och koldioxid och avfallsprodukter lämnas till den omgivande vävnadsvätskan.

membran  tunn hinna som släpper igenom vissa ämnen protein  äggviteämne cyto  cell DNA  desoxiribonucleinsyra, finns i cellkärnan och innehåller mönstret för genernas byggnad RNA  ribonukleinsyra. RNA kopierar DNA inne i cellkärnan och bär med sig mönstret ut till ribosomerna, så att dessa kan tillverka nya proteiner med exakt den uppbyggnad och de egenskaper som är avsikten.

gen  en del av DNA-

■ ■ Cellens storlek De flesta celler har en storlek på 1–40 µm och kan bara ses i mikro-

molekylen. Bär på ritningen för ett visst arvsanlag.

skop. För att kunna studera de allra minsta cellerna krävs elektron-

kromosomer  är

mikroskop. 

uppbyggda av gener. Kromosomer är stavformade bildningar som man bara kan se under celldelningen.

1µm= 0,001mm

■ ■ Stamceller Stamceller är omogna celler som har förmågan att utvecklas till flera olika celler med olika funktion. Exempelvis finns det i benmärgen stamceller som kommer att mogna till olika typer av blodceller. I ett embryo finns stamceller som kommer att bilda alla celler och vävnader hos det färdigutvecklade barnet. Även navelsträngen innehåller stamceller. Det pågår mycket forskning kring hur man kan behandla sjukdomar med stamceller.


74 

medicin 1 och 2


Kroppens inre miljö

  75 

Kroppens inre miljö

Våra celler omges av vävnadsvätska. Miljön inne i cellen och i vävnadsvätskan utanför måste hållas konstant och ha en lämplig sammansättning. Annars kan inte cellerna må bra och fungera som de ska. Trots att den yttre miljön omkring oss kan växla drastiskt, är miljön inuti och omkring cellerna anmärkningsvärt konstant och exakt. Det gäller såväl vävnadsvätskans kemiska sammansättning som kroppens temperatur. Många av de symtom som uppträder vid en sjukdom kommer inte i första hand från det sjuka organet, utan de är ett resultat av rubbningar i den inre miljön. Vid en lungsjukdom lider kroppens celler av syrebrist, vilket ger symtom som trötthet och orkeslöshet. Om njurarna inte fungerar, ansamlas giftiga avfallsprodukter i blodet och vävnadsvätskan. Detta kan leda till urinförgiftning med symtom från de flesta organ i kroppen. Kroppen har flera möjligheter att reglera den inre miljön, till exempel genom andning samt via hud och njurar.

Kroppstemperaturen Trots att den omgivande temperaturen kan variera från minusgrader till bastuvärme, kan vi reglera kroppstemperaturen så att den ligger relativt konstant omkring 37 °C. Däremot kan en längre tids vistelse i värme eller kyla ge värmeslag, respektive nedkylning. Då måste man få hjälp att återfå normal temperatur. Vi känner alla till att en liten höjning av kroppstemperaturen påverkar oss så att vi känner oss sjuka. Att kroppen höjer sin temperatur vid infektioner är en försvarsmekanism, som gör miljön mindre trivsam för inkräktarna. De sjukdomsalstrande mikroorganismerna trivs och förökar sig nämligen bäst i en 37-gradig miljö.

3


6

kapitel 3

sinnesorganen  173

cell, vävnader,synskador organ och organsystem och hörselskador  183 kroppens inre miljö tumörsjukdomar


Sinnesorganen

  173 

Sinnesorganen

receptor  mottagare

Våra sinnesorgan hjälper oss att bli medvetna om omgivningen utanför kroppen. Vi ser, hör, smakar, luktar och känner. När det gäller tillståndet inne i kroppen finns det receptorer som rapporterar till hjärnan. Detta fungerar huvudsakligen omedvetet. Det skickas ständigt information till hjärnan om musklernas spänning, ledernas läge, balansen, förändringar i blodets syre - och koldioxidhalt, temperatur osv. De organ som vi vanligtvis kallar för sinnesorgan är: – ögonen som tar emot signaler om ljus, färger och mönster – öronen som tar emot ljudvågor, i innerörat finns även balansorganet – tungan som är försedd med smaklökar och reagerar för kemiska ämnen – näsan som har sinnesceller för lukt, vilka reagerar på vissa gasformiga ämnen – huden och slemhinnorna som har känselkroppar vilka reagerar för beröring, tryck, värme och kyla samt har fria nervändar som reagerar för smärta.

■ ■ Sinnesorgan och kommunikation Sinnesorganen är mycket viktiga för att vi ska kunna kommunicera. Normala åldersförändringar i sinnesorganen, som nedsatt hörsel, kan leda till att man isolerar sig, eftersom det är svårt att höra när flera samtalar.

6


182 

medicin 1 och 2

» »Uppgifter Sinnesorganen innehåller specifika sinnesceller som fångar upp retningar från omgivningen. Retningen sprider sig till en anslutande nervcell och utlöser en elektrisk impuls, som transporteras vidare till centrala nervsystemet. I hjärnan tolkas intrycket. 1. Vilka är våra sinnesorgan?

Ö g at o ch s yn en

2. Studera bilden på sid. 174 och beskriv ögats byggnad. a) Vad är gula fläcken i ögat? b) Vad är blinda fläcken i ögat? 3. Varför rinner näsan när man gråter? 4. Vad är ackommodation?

Ö r at, h örs e l o ch b a l a ns

5. Studera bilden på sid. 177 och beskriv örats byggnad. 6. Var finns balansorganet? 7. Varför blir man yr om man snurrar mycket? a) I vilken enhet mäts buller? b) Vilka ljud klassas som buller?

Lukt, smak och k änsel

8. Var finns sinnesceller för a) lukt? b) smak? c) känsel? d) Vilka sinnesförnimmelser kan de registrera? 9. Ta ett spetsigt föremål och stick försiktigt på flera platser på din hand. Då märker du att ibland känns det varmt och ibland kallt. Vad beror det på?


250 

medicin 1 och 2

Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar

Hjärt-kärlsjukdomar är ett stort hälsoproblem. Över en miljon människor i vårt land lider av någon form av hjärt-kärlsjukdom. Dessa sjukdomar orsakar nästan hälften av alla dödsfall. Att blodet kan cirkulera fritt i våra blodkärl är avgörande för att kroppen ska kunna fungera på rätt sätt. Det gäller kroppens alla organ. Alla celler måste få tillgång till syre och näring


Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar

  251 

och kunna lämna sina avfallsprodukter. Rubbas denna försörjning, försämras funktionen och celler kan dö. En försämrad cirkulation påverkar därför hela kroppen. Förändringar i blodkärlen beror ofta på vår livsstil och på vårt beteende. Genom ett sunt levnadssätt skulle riskerna att insjukna vara betydligt mindre. I detta kapitel beskrivs följande sjukdomar som kan drabba cirkulationsorganen: ∞∞ Åderförfettning, åderförkalkning eller ateroscleros är olika benämningar för samma sak, nämligen beläggningar i blodkärlens väggar. (Ateroscleros kan ligga bakom flera sjukdomar, som exempelvis stroke (CVL), viss form av demens, högt blodtryck, bensmärtor, kärlkramp i hjärtat och hjärt­ infarkt.) ∞∞ Kärlkramp i hjärtat (angina pectoris) ∞∞ Hjärtinfarkt ∞∞ Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) ∞∞ Lungödem ∞∞ Rytmrubbningar i hjärtat ∞∞ Högt blodtryck, hypertoni ∞∞ Blodpropp (trombos) ∞∞ Åderbråck (varicer) ∞∞ Bensår ∞∞ Pulsåderbråck (aneurysm) ∞∞ Blodsjukdomar: järnbristanemi och leukemi.

8


Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar

  261 

Behandling

venös  med av­seende på ven

ven från benet

Ett kärlkrampsanfall behandlas med vila och nitroglycerin. Vid vila kräver cellerna i hjärtmuskeln mindre syre. Nitroglycerinet förbättrar genomblödningen i hjärtat genom att vidga kranskärlen och minska det venösa återflödet av blod till hjärtat. Tabletterna läggs under tungan och ger en mycket snabb effekt. Om man har kärlkramp ska man alltid ha dessa tabletter till hands, så att man snabbt kan häva ett anfall. Exempel på snabbverkande nitroglycerin är Nitromex. Som biverkan kan läkemedlet ge en dunkande huvudvärk, ansiktsrodnad och yrsel. Dessa symtom är ofarliga och beror på läkemedlets kärlvidgande effekt. Besvären brukar komma då man börjar med läkemedlet, men de minskar eller upphör efter en tids användning. Nitroglycerin finns även i en annan form, exempelvis Imdur, Suscard och Sorbangil, och är då avsett att förebygga hjärtsmärta. Tabletterna ska sväljas hela. De ges som regelbunden, stående ordination. Läkemedlet finns även som plåster, Transiderm-nitro. Många ordineras också läkemedel som ska skydda hjärtat mot stresspåverkan. Det är läkemedel artär från bröstkorgsväggen ur gruppen β-receptorblockerare, till exempel Inderal och Seloken. Man brukar också rekommendera blodproppshämmande medel, som Plavix eller Trombyl. Personer som har svår kärlkramp, men för övrigt är i god kondition, kan i vissa fall få hjälp genom ballongvidgning eller bypass-operation.

By-pass-operation (kranskärlsoperation). Blodet leds genom nya blodkärl förbi de för­ trängda blodkärlen i hjärtat. De nya blodkärlen som opereras in tas till exempel från benen eller från bröstkorgsväggen.

9b.4

8


262 

medicin 1 och 2

Läkemedel vid kranskärlssjukdom, angina pectoris Kärlvidgande medel – vid akuta anfall

Övriga medel med förebyggande verkan

C01DA Nitroglycerin

C07 Betareceptorblockerare

Nitromex, Suscard (munspray)

Inderal, Seloken, Tenormin, Atenolol

Dessa läkemedel vidgar blodkärlen på ven­­ sidan, så att det venösa återflödet till hjärtat minskar. Hjärtat får därmed mindre belast­ ning. Läkemedlet har även en viss kranskärls­ vidgande effekt. Tabletterna ska smälta under tungan. Effekten kommer inom ett par minuter och varar upp till en halvtimme.

Vid smärtor som uppstår vid ansträngning. Läkemedlet skyddar hjärtat mot sympatisk nervstimulering, vilket gör att hjärtats arbete blir lugnare.

Biverkningar: dunkande huvudvärk,

Försiktighet vid astma, hjärtsvikt, fönstertit­ tarsjuka liksom vid samtidig behandling med läkemedel mot epilepsi, och med MAOhämmare som kan ordineras vid depression eller Parkinsons sjukdom.

ansiktsrodnad och yrsel. Dessa symtom beror på läkemedlets kärlvidgande effekt och är ofarliga. Besvären med sådana biverkningar brukar försvinna då läkemedlet använts några gånger. Doseringen är individuell.

Kärlvidgande medel – i förebyggande syfte C10AA Statin Simvastatin, Zocord, Crestor

Biverkningar: bl.a. huvudvärk, trötthet, illa­

mående, insomningssvårigheter, mardrömmar samt köldkänsla i händer och fötter.

Observera! Läkemedlet får inte plötsligt sättas ut. Dosen måste successivt minskas, annars finns risk för hjärtinfarkt.

C08 Calciumflödeshämmare Isoptin, Amlodipin, Verpamil, Cardizem, Coramil, Norvasc

Minskar bildning av det onda kolesterolet, LDL.

Sänker blodtrycket genom att vidga blodkärlen och genom att vara urindrivande.

B01AC06 Acetylsalicylsyra

Biverkningar: ansiktsrodnad och huvudvärk

Albyl, Trombyl

i början av behandlingen, förstoppning, ankelsvullnad.

Blodförtunnande. B01A C04 Propidigrel Plavix Blodproppshämmande. C01DA Långverkande nitrat (nitroglycerin) Imdur, Sorbangil, Suscard Dessa läkemedel har en förlängd effekt och motverkar att anfall uppkommer. Tabletterna ska sväljas hela. Transiderm–Nitro, Minitran Depåplåster med nitroglycerin. Plåstren fästs på torr, ren och hårfri plats på bröstkorgens ena sida. Plåstret ska bytas varje dag och fästas på ett nytt ställe.

Observera! Försiktighet vid astma.


Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar

  273 

» »Uppgifter Hjärtbesvär Anders Ekblad är 52 år. Hans arbete inom IT-branschen kräver mycket resor, och han känner att han har svårt att räcka till både för arbetet och för familjen. När han inte sitter vid datorn sitter han i bilen. Kaffe och cigaretter blir hans sätt att hålla sig pigg och vaken. När han kommer hem orkar han bara sitta och halvsova framför teven. Vid några tillfällen har Anders känt smärtor i bröstet. Smärtorna har strålat upp mot halsen och ut i vänster arm. Eftersom besvären har gått tillbaka då han vilat sig en stund, känner han sig inte oroad. Han tänker att så snart det senaste arbetsprojektet är klart, blir allt bättre och han kan ta det lite lugnare. Hans hustru däremot oroar sig och ber honom söka läkare. På vårdcentralen tar man ett EKG, men det visar inget onormalt. Läkaren vill att Anders ska komma tillbaka för att göra ett arbets-EKG. Det beslutas också att han under ett dygn ska använda en bandspelare som spelar in hjärtljuden. Anders arbets-EKG visar vissa förändringar. Läkaren ordinerar nitroglycerin, som Anders alltid ska bära med sig och ta när han känner smärtorna i bröstet. Han får också recept på Seloken och Trombyl. Dessutom ger läkaren råd om förebyggande åtgärder som ska hindra att sjukdomen utvecklas och blir allvarligare.

21. Vid några tidigare tillfällen kände Anders bröstsmärtor som sedan gick tillbaka. Vad berodde de smärtorna på, tror du? 22. Förklara varför det första EKG som togs var normalt, medan arbets-EKG visade förändringar. a) Vilken effekt har de förskrivna läkemedlen? b) Hur ska läkemedlen intas? c) Finns det några biverkningar? 23. Vilka förebyggande råd tror du att Anders får av läkaren?

Det har nu gått två år sedan Anders kände de första besvären från hjärtat. De gånger han känt bröstsmärtor, har han haft god hjälp av sina läkemedel. En morgon, då han ska till jobbet, har det snöat kraftigt. Han måste skotta runt bilen och sopa den ren från snö. Han känner sig stressad, eftersom han kommer att bli försenad till ett viktigt möte. Plötsligt känner han bröstsmärtor. Han måste gå in och lägga sig en stund. Han tar först en tablett, sedan ytterligare två. Smärtan går inte över utan ökar, tilltar, bara i styrka. Han ropar på sin dotter, som ännu inte hunnit gå till skolan. Hon kommer nedspringande för trapporna och blir rädd när hon ser sin pappa i det tillståndet.

8


274 

medicin 1 och 2

» »Uppgifter 24. Vad tror du har hänt? 25. Förutom smärtorna märks en rad andra symtom. Vilka? 26. Vad skulle du göra om du befann dig i dotterns situation? 27. Beskriv vad som händer i hjärtat vid en hjärtinfarkt.

Anders blir inlagd på sjukhusets hjärtintensivavdelning. Där övervakas han noggrant. Man kontrollerar fortlöpande hans puls, blodtryck och EKG. Dessutom mäter man syremättnaden i blodet och tar en mängd blodprover. Anders får både läkemedel, som ska begränsa storleken på infarkten, och smärtstillande läkemedel. Man beslutar också att göra en ballongvidgning av kranskärlet och sätta in en stent.

28. Beskriv vad som menas med ballongvidgning. 29. Vad är en stent?

I samband med utskrivningen från sjukhuset har Anders ett långt samtal med sin läkare. Anders blir helt sjukskriven under 5 veckor. Därefter ska han enligt planerna börja arbeta på halvtid under 3 veckor, för att så småningom helt kunna återgå till arbetet. Läkaren skriver ut recept på läkemedel och ger många råd om hur Anders ska sköta sin hälsa. Han rekommenderas även att delta i hjärtskolan, som anordnas på sjukhuset. Där får han undervisning om hjärtkärlsjukdomar och tillfälle att ställa frågor om sin sjukdom. Han får också möjlighet att utbyta erfarenheter med andra personer i liknande situation som han själv.

30. Vilka tankar och funderingar tror du man får efter en hjärtinfarkt? 31. a) Ge exempel på läkemedel som ordineras efter en hjärtinfarkt. b) Beskriv vilken effekt man önskar att dessa läkemedel ska ge. c) Vilka bieffekter kan man se vid behandlingen?

Efter insjuknandet i samband med snöskottningen har Anders Ekblad fått dra ner på takten i sitt liv. Han försöker följa läkarens råd om kost och motion. Men vid minsta ansträngning blir han snabbt trött och andfådd. Anklarna och fötterna svullnar, och strumporna sitter åt så hårt att det


Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar

  275 

kan vara svårt att få på skorna. Vid ett återbesök hos läkaren berättar han om sina besvär.

32. Vad beror Anders a) trötthet på? b) andfåddhet på? c) bensvullnader på? 33. Vilka läkemedel kan bli aktuella för att mildra besvären? a) Vilket syfte har läkemedelsbehandlingen? b) Finns det några bieffekter av läkemedlen?

8

Läkemedel vid hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) C09A ACE-hämmare Ramipril, Enalapril, Renitec, Atacand

ungefär en vecka. Blodtrycket kan annars stiga kraftigt.

Vidgar blodkärlen och sänker blodtrycket.

C09 Angiotensinblockerare

C07 Betablockerare

Atacand, Renitec, Ramipril

Bisoprolol, Metoprolol, Kredex

Sänker blodtrycket genom att vidga blodkär­ len.

Sänker blodtrycket genom att dämpa hjärtakti­ viteten så att hjärtat pumpar ut mindre mängd blod per minut. Hämmar sympaticusaktivitet. Läkemedlen får inte användas av personer med astma, eftersom det har en luftrörssam­ mandragande effekt.

Biverkningar: huvudvärk, yrsel.

C03 Diuretika – vätskedrivande Tiazider: Furix, Lasix, Esidrex, Salures

Biverkningar: bl.a. huvudvärk, trötthet, illa­

Vid lågt kaliumvärde: Spironolacton, Aldactone, Amilorid, Kaleorid

mående, insomningssvårigheter, mardrömmar samt köldkänsla i händer och fötter.

C01A Hjärtglykosider

Observera! Läkemedlet får inte plötsligt sättas ut. Dosen ska successivt minskas under

Digoxin, Lanacrist


9

kapitel 3

Andningsorganen  299

cell, vävnader,Sjukdomar organ ochi organsystem andningsorganen  308 kroppens inre miljö tumörsjukdomar


Andningsorganen

  299 

Andningsorganen

bronk  luftrör

Andningsorganen har som uppgift att förse blodet med syre och att transportera bort koldioxid. Andningsorganen omfattar: ∞∞ de övre luftvägarna, som består av näsa och svalg ∞∞ de nedre luftvägarna, som består av struphuvud, luftstrupe och huvudbronker ∞∞ lungorna, som består av bronker och lungblåsor (alveoler). Alveolerna är omgivna av ett nät av fina blodkärl (lung­ kapillärer). pannhåla

luktregion

kilbenshåla örontrumpetsmynning nässvalg

näshåla

struplock (epiglottis)

främre näsöppningen

matstrupe (esophagus)

tungan

struphuvud (larynx)

tungben

luftstrupe (trachea)

höger lungas tre lober

vänster lungas två lober

Andningsorganen. De består av övre luftvägarna, nedre luftvägarna och lungorna. lungport huvudbronker

lungport

9


637

Bildförteckning

8 Roger-Viollet/IBL Bildbyrå 11 Wikipedia 15 Mary Evans Picture Library/Alamy 17 Ur ”Sitzungs-Berichte der Physikalish-medicinischen Gesellschaft zu Würzburg”, No I, Würzburg (1896) s. 25 20 Tim Malyon & Paul Biddle/Science Photo Library 24 Per Johansson/IBL Bildbyrå 29 Begsteiger/IBL Bildbyrå 32 Alexander Farnsworth/Scanpix 39 Gaetan Bally/Keystone/Scanpix 42 Siemens Medical Solutions/Wikipedia 53 (1) Livsmedelsverket 2011 53 (2) Ulf Rennéus/Mary Square Images 55 Malin Hoelstad/SvD/Scanpix 59 Eva Tedesjö/Scanpix 60 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 69 Mauro Fermariello/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 74 Melker Dahlstrand/Scanpix 84 Björn Larsson Ask/SvD/Scanpix 94 Ivanna Matson/IBL Bildbyrå 103 Johan Garsten/Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge 107 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 109 Ferraris Ltd/Medeca AB 111 Dr P. Marazzi/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 114 amc/Alamy 118 Ann Eriksson/NordicPhotos 134 ImageState/IBL Bildbyrå 135 Stuart Pearce/Age Fotostock/IBL Bildbyrå 157 David Skoog/Mira/NordicPhotos 161 Robert Ekegren/Scanpix 163 Paul Hansen/DN/Scanpix 172 Anette Nantell/DN/Scanpix


638 

medicin 1 och 2

181 184 185 194 210 221 225 230 246 250 256 259 265 288 298 310 324 353 355 356 365 374 389 396 415 424 439 445 449 451 462 469 475 482 (1) 482 (2) 483 493 494 497

Fernando Fernández/Age Fotostock/IBL Bildbyrå Dr P. Marazzi/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Lars Lindqvist/DN/Scanpix Gerard Fritz/Rex Features/IBL Bildbyrå Brad Wrobleski/Masterfile/Scanpix Jonas Lindkvist/Scanpix Science Photo Library/IBL Bildbyrå Steve Gschmeissner/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Ton Koene/Age Fotostock/IBL Bildbyrå Nusca Antonello/Gamma/IBL Bildbyrå André Maslennikov/IBL Bildbyrå Elfriede Fleck/IBL Bildbyrå Ulf Palm/Scanpix Johan Garsten/Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Viollet Collection/IBL Bildbyrå Vitalograph Kieran Scott/Getty Images PhotoDisc Object Series 6 Erwin Wodicka/Panther Media/IBL Bildbyrå Mark Harmel/Photo Researchers/IBL Bildbyrå Micael Bäckström Jerker Norlander/IBL Bildbyrå Tomas Oneborg/SvD/Scanpix Camazine & Trainor/IBL Bildbyrå Anders Malmberg/HD/Scanpix Emma Larsson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Science Photo Library/IBL Bildbyrå Hasse Holmberg/Scanpix Pontus Lundahl/Scanpix Jesús Jaime Mota/Age Fotostock/IBL Bildbyrå Henrik Montgomery/Scanpix Johan Garsten/Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Science Photo Library/IBL Bildbyrå Peter Frennesson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Johan Garsten/Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Stockfood/NordicPhotos Science Source/IBL Bildbyrå Åke Ericson/IBL Bildbyrå Corbis/Scanpix


bildförteckning

  639

499 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 502 Mikael Andersson/Mira/NordicPhotos 503 Dr P. Marazzi/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 504 André Maslennikov/Scanpix 509 Ingolf Pompe/LOOK-foto/IBL Bildbyrå 511 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 512 Conny Hedengren/IBL Bildbyrå 519 Per-Olof Svensson & Gunhild Rensfeldt/Enheten för Smittskydd/Vårdhygien, Landstinget i Jönköpings län 530 Erica Lindblom/Scanpix 546 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 553 Liber 554 AstraZeneca AB 570 Apoteket 578 Mikael Bertmar/Tiofoto/NordicPhotos 580 Jeppe Gustafsson/Scanpix 602 Karl-Åke Jansson/Karolinska Universitetssjukhuset 610 Jens Nørgaard Larsen/Scanpix 618 Micke Gustafsson/Scanpix 624 Jeppe Gustafsson/Scanpix


Medicin 1 och 2 

Medicin 1 och 2

elsie set ter berg

Medicin 1 och 2 är i första hand avsedd som läromedel för ämnet Medicin i gymnasieskolans vård- och omsorgs­ program. Boken kan även användas som kurslitteratur i eftergymnasiala utbildningar som har kurser med medicinsk inriktning i sitt program. Medicin 1 och 2 har lagts i ett läromedel för att ge den studerande en samlad bild av ämnet. Boken är upplagd med målsättningen att underlätta för den studerande att utveckla en helhetssyn på människan och få förståelse för livsstilens betydelse för hälsan. För att den studerande ska få en god grund att stå på har boken fått ett omfattande innehåll med stor bredd. Den har på så sätt ett värde inte bara som läromedel utan även som uppslagsbok. Innehållet grundar sig på de medicinska kunskapsområdena: anatomi, fysiologi, mikrobiologi, smitta, hygien, immunologi, sjukdomslära och farmakologi. Dessutom finns avsnitt om historik, hur man bevarar sin hälsa, hur man ger första hjälpen vid skador eller hastigt insjuknande, hur man handlar vid en brand och hur samhället organiserar sina insatser vid en katastrof. För att göra innehållet så lättillgängligt som möjligt har boken försetts med ett stort antal: • ordförklaringar • medicinska bilder och foton • sjukdoms- och fallbeskrivningar • instuderingsfrågor och arbetsuppgifter. Elsie Setterberg har lång erfarenhet av olika slags vård­ utbildningar. Hon har skrivit ett flertal läromedel för vårdoch omsorgsutbildning samt handböcker i första hjälpen.

Best.nr 47-10354-6 Tryck.nr 47-10354-6

Medicin 1 och 2 Elsie Setterberg

9789147103546  

Medicin 1 och 2 Elsie Setterberg Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-po...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you