__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

nniiccool a ss jjaaccqquue m em oto t

oc h du kan l ära di g h i t t a va r d ag s g l ä d j e n m e d p o s i t i v p s y ko l o g i WAHLSTRÖM & WIDSTRAND


Av Nicolas Jacquemot har tidigare utgivits på Wahlström & Widstrand: Där gräset är grönare. En studie i otrohet (2003) Handbok i konsten att vara social. Tips, trick och tankar för dig som vill nå framgång i umgänge och arbetsliv (2006) Fixa snacket! Få bättre relationer hemma, borta och på jobbet (LevNu/W&W 2007) På andra förlag: Inkognito. Kärlek, relationer och möten på Internet (2001) Kärlek – så funkar det! (2006) Raketbajs och snorbobbor. Allt om varför kroppen luktar och låter (2006) Rädsla – så funkar det! (2007) Varulvar, vampyrer & andra läskiga varelser (2008)

Wahlström & Widstrand www.wwd.se Copyright © Nicolas Jacquemot 2009 Omslag: Nina Leino Inlagetypografi: Maria Landin Tryckt hos ScandBook, Falun 2009 isbn 978-91-46-21913-2


Innehåll

7 Förord 11 Vad är positiv psykologi?  21 Mysteriet människan – varför vi tänker och känner som vi gör 51 Om optimism och hopp 75 Flow i vardagen 97 Tio myter och sanningar om

lycka och välmående

121 Rum för lugn och ro 139 Att coacha sig själv med positiv psykologi 165 Några avslutande ord 167 Litteratur


Förord

H

änder det att du får ”tecken”? Små händelser som vill säga dig något? Det får jag. Mina kommer till mig när jag minst anar det. De träffar ofta hårt och nästan alltid i huvudet. Jag på dagis: En kille langar en sten rakt i pannan på mig. Pang! Bilfärd till sjukhuset för att bli sydd. Jag elva tolv år: Kastrups flygplats utanför Köpenhamn. ”Spexar” lite för mamma, samtidigt som jag springer baklänges. Vänder mig om. Pang! Rakt in i en informationstavla. Mycket gråt. Stor bula i pannan. Jag fjorton femton år: Leker med min hund. Hoppar från min säng. Pang! Huvudet rakt in i dörrposten. Vänta, det kommer mer. Jag, för fyra fem år sedan: På zoo i Barcelona. Står och pekar och skrattar åt en noshörning som ser lustig ut. Klatsch! En fågel som sitter i trädet ovanför bajsar på mitt huvud. Inte så farligt, men ändå.


8

VA D O P T I M IS T E R V E T – O C H D U K A N L Ä R A D I G

Eller kulmen, häromåret: Är ute och går en promenad i rask takt – ”power walk”. Pang! Rakt in i ett träd. Eller rättare sagt en tjock gren som breder ut sig i min väg. Blodet forsar. Förbi­ passerande stannar upp och ger mig små pappersnäsdukar. Frågar hur jag mår, säger att jag nog bör be någon titta på det där ”för det ser ju riktigt läskigt ut”. Har du också haft den där känslan av att du är en fullkomligt hopplös person? Tänkt att: ”Det här händer alltid mig.” Och undrat: ”Ska det aldrig ta slut, ska jag aldrig bättra mig?” Jag är inte vidskeplig, inte alls. Jag tror inte ens att saker och ting händer av en speciell anledning. Däremot är jag fullkomligt övertygad om att de kan lära oss något. Eller påminna oss om något. Så vad ville då mina många olyckshändelser säga mig? Jo, vid denna sista (eller kanske snarare: senaste) incident föll flera bitar, många små tecken från tidigare olyckor, på plats. Sittande på en hotelltoalett, dit jag tagit min tillflykt för att se hur illa det var ställt med skallbenet, krampaktigt tryckande en bunt pappersservetter mot huvudet, kom jag nämligen till insikt om några viktiga saker. För det första: Enskilda hopplösa händelser gör en inte automatiskt till en hopplös person. Att ge sig själv etiketter som ­”idiot”, ”klantskalle” och ”ärthjärna” hjälper knappast till. Även om dessa etiketter är sanna i stunden så riskerar sådana tillrop – särskilt när man ger dem till sig själv ofta och i en massa olika sammanhang – att utvecklas till negativa tankar om en själv.


FÖRORD

De blir helt enkelt självuppfyllande, och de påverkar ens självbild. För det andra: Ingenting är någonsin så värdefullt som det man i stunden riskerar att förlora. Då tänker jag inte bara på rent fysiska aspekter, som i mitt fall med ett hårt slag mot huvudet, den starka rädslan att förlora viktiga egenskaper som minne, tankar, känslor, förnuft och talförmåga. Nej, personliga olyckor kan komma i olika skepnader: som en obehaglig överraskning, ett svårt besked, ett oönskat uppbrott, som en förlust eller som en stor sorg. Vi kan aldrig gardera oss mot dem – men vi kan rusta oss för att möta dem bättre. Vi kan också bli bättre på att värdesätta det vi faktiskt har. Dessutom: Efter ett tags funderande kom jag till insikt om att vi alla har en stark inneboende kraft, det behövs bara att vi lär oss använda den på rätt sätt. Vi kan motivera och lyfta oss själva när så krävs. Vi kan vara fokuserade om vi bestämmer oss för att vara det. Vi kan använda våra egna styrkor på bästa sätt – om vi bara känner till dem. Vi har helt enkelt en oändligt mycket större potential än vad vi ofta tror. Successivt har mitt intresse för de frågor som handlar om att finna och utnyttja sina styrkor istället för att fastna i sina svagheter, och som studeras inom det som idag kallas ”positiv psykologi”, vuxit fram. Det handlar om att se till att befinna sig i positiva spiraler, istället för negativa. Och inte minst handlar det om att finna

9


10

VA D O P T I M IS T E R V E T – O C H D U K A N L Ä R A D I G

de där sakerna i vardagen som gör att man kan känna hopp och glädje. Både på kort, men framför allt lång, sikt. Hur vi går till väga för att göra detta är föremålet för denna bok.


Vad är positiv psykologi?

H

östen 1946 får konstnären Pablo Picasso disponera en ateljé högst upp i det medeltida Grimaldislottet i Antibes på Franska rivieran, samma byggnad som idag inrymmer ett museum över konstnären. La Joie de vivre, ”Livsglädjen”, heter en målning som brukar räknas till en av konstnärens främsta och som han skapar under sin korta vistelse här. Den andas ljus, värme och livfullhet. Och kanske är det inte så konstigt. Andra världskriget var just över, allmän optimism rådde och Picasso kände ny skaparlust. Han var produktiv och målade ibland flera dukar om dagen. Dessutom väntade en älskad kvinna, den unga konstnärinnan Françoise Gilot, hans tredje barn. När jag betraktar La Joie de vivre en vacker sommardag, för att sedan kliva ut i slottets trädgård och njuta av fler konstverk med havets intagande brus och azurblå färg som fond, är det nästan omöjligt att känna något annat än just glädje. Känslan av historiens vingslag, konstverken och naturscenerna skapar en hisnande upplevelse som griper tag. Tänk om man kunde fånga detta ögonblick och spara till en gråmulen dag hemma i


12

VA D O P T I M IS T E R V E T – O C H D U K A N L Ä R A D I G

Stockholm. De allra flesta kan nog erinra sig en sådan här upplevelse, en stund av lycka. Livsglädje kan ses som någonting vackert och åtråvärt, men det är också något som många känner stor ödmjukhet inför. Ordet är mångtydigt och rymmer mycket: lust till livet, bejakande, nyfikenhet, tacksamhet, optimism, hopp, styrka och vitalitet. Framför allt står det för en djupare och balanserad glädje, en glädje som dessutom infinner sig under en längre tid, oberoende av tillfälliga motgångar. Motsatsen till livsglädje är livsleda, pessimism och svårmod, vilket inte är särskilt angenämt. Men vad handlar egentligen livsglädje om? Att man alltid är glad? Att man är ”nöjd med livet”? Att man har förmågan att känna välbefinnande, trots att man kanske har oddsen emot sig? Är det ”lyckliga livet” eller det ”goda livet” en myt? Får man överhuvudtaget säga ”Jag älskar livet!” utan att någon tror att man har en skruv lös? Sann livsglädje kan skapa irritation, missunnsamhet och avundsjuka. Just för att det inte är alla förunnat. Och just för att de flesta av oss vet att det inte är något som kan skapas på beställning. Livet är inte rättvist. Åtminstone inte då det kommer till psykisk och fysisk hälsa. Det är mycket i livet som vi inte rår på, mycket som man inte kan påverka. Men det finns faktiskt också mycket som vi kan påverka, oavsett vad vi har för utgångsläge.


VA D Ä R P O SI T I V P S Y KO LO G I?

Och det är just på detta område som den positiva psykologin kan ge kunskap, svar och verktyg. HUR POSITIV PSYKOLOGI K AN SK APA VARAK TIG FÖRÄNDRING

Den positiva psykologin är ett fält inom psykologin som ägnar sig åt att undersöka vad som skapar välbefinnande och ett meningsfullt liv. Det är inte en terapiform – som psykoanalys och kognitiv beteendeterapi – inte heller en enhetlig teori. Snarare kan man kalla det en ideologi eller strömning. Enkelt uttryckt är det ett vetenskapligt område inom vilket studier som kan bidra till att ge svar på frågan ”Vad gör livet värt att leva?” kan samlas. Positiv psykologi brukar definieras som ”det vetenskapliga studiet av optimalt mänskligt fungerande”. Även om många artiklar och ett antal böcker som författats inom ramen för positiv psykologi handlar om lycka och glädje så är det inte primärt en ”lyckovetenskap”. Inom den positiva psykologin forskar man kring en mängd ämnen. Dels positiva personliga egenskaper som mod, förlåtelse, andlighet, vishet, talang, karaktärsfasthet, sociala färdigheter och förmågan att älska. Men det handlar också om positiva känslor, sådana som värderas högt, som välbefinnande, optimism, hopp, tillfredsställelse, lycka och det som går under begreppet ”flow”. Man intresserar sig även för människor i grupp och organisationer, man forskar kring sådant som handlar om institutioner, medborgarengagemang, socialt ansvar, ledarskap och teamarbete. Då

13


14

VA D O P T I M IS T E R V E T – O C H D U K A N L Ä R A D I G

kan det handla om studier kring tolerans, rättvisa och sådant som rör etik och moral. Skola och utbildning är andra områden där den positiva psykologin vill bidra genom att undersöka vad som främjar nyfikenhet, engagemang och inlärning. Den positiva psykologin erbjuder kunskap som kan användas och komma till gagn i organisationer, föreningsarbete, i arbetet, i nära relationer, barnuppfostran, i det sociala umgänget, och kanske inte minst – för den egna personliga utvecklingen. Man intresserar sig för mycket av det som historiskt betraktats som ”dygder” eller ”karaktärsstyrkor”, ord som kanske låter lite mossiga idag men som vi får anledning att återkomma till längre fram i boken. Då kommer vi att fördjupa oss i just personliga styrkor och värderingar samt hur dessa kommer till uttryck i våra handlingar. Detta är nämligen en viktig del i den positiva psykologin. Men innan vi går vidare – låt oss ta en titt i backspegeln. Hur uppstod den positiva psykologin? Sedan andra världskriget har psykologin till stor del handlat om ”läkande”, att lindra eller bota psykiska problem och sjukdomar. Orsakerna till detta är flera. Bland annat har det sin grund i föreställningen om att man ska hjälpa dem som lider före dem som mår bra, det vill säga medkänsla. En annan orsak är psykologins ”naturliga” upptagenhet av det negativa, vilket har sin grund i att man länge trott att negativa tankar, känslor och händelser påverkar oss mer, ja, rentav har större betydelse än dess positiva motsvarigheter. (Men så enkelt är det inte, vil-


VA D Ä R P O SI T I V P S Y KO LO G I?

ket du säkert redan insett). En tredje orsak är att man direkt efter kriget startade två myndigheter i USA: Veterans Admi­ nistrations (idag Veterans Affairs), så att krigsveteraner kunde få psykologhjälp, och National Institute of Mental Health. För akademiker och forskare var det här – i studier av ”det sjuka” – som resurser och ekonomiska medel fanns att hämta. Denna fokusering på det sjuka har inneburit att man i stort sett har glömt bort eller negligerat människors strävan efter utveckling, meningsskapande, tillfredsställelse, ja, man har helt enkelt inte intresserat sig så värst mycket för vad som får oss att blomstra. Av det skälet har man inte heller haft så mycket kunskap om hur människor växer och utvecklas under mer gynnsamma förhållanden. För tydlighetens skull kan jag tillägga att man även innan andra världskriget intresserade sig för att bota psykiska sjukdomar, med skillnaden att man då dessutom ägnade ett stort intresse åt att forska kring hur man kunde få folks liv att bli mer produktivt och tillfredsställande, samt att identifiera och utveckla människors talanger. Efter kriget fick detta lägre prioritet. Begreppet positiv psykologi lanserades så sent som 1998 av forskaren Martin Seligman, som då var ordförande för Ameri­ can Psychological Association, det amerikanska psykologförbundet. Han räknas idag som den ledande företrädaren i världen inom detta forskningsfält och är upphovsman till en mängd vetenskapliga artiklar och böcker. På svenska finns bland annat Det optimistiska barnet och Verklig lycka. Några andra intressanta

15


16

VA D O P T I M IS T E R V E T – O C H D U K A N L Ä R A D I G

böcker är Learned optimism och What you can change, and what you can’t. Ed Diener, amerikansk psykologiprofessor, är en annan tongivande person inom positiv psykologi. Han har publicerat ett antal studier om välbefinnande samt boken Happiness – unlocking the mysteries of psychological wealth. Trots att positiv psykologi har en kort historia så sträcker sig dess rötter långt tillbaka i tiden, och runtom i världen, från de grekiska filosoferna i väst till Konfucius och vishetsläraren Lao Zi i öst. Dessa stora tänkare intresserade sig för samma frågor som idag sysselsätter forskare inom positiv psykologi, som vad det goda livet består av och vad det innebär att vara lycklig. Man intresserade sig också för det som på engelska heter virtues, det vill säga dygder eller goda egenskaper. Även Jesus, Buddha och en av katolicismens främsta filosofer och teologer – Thomas av Aquino – reste frågor kring det goda livet och möjligheterna att uppnå det. En modern föregångare till strömningen är Abraham Maslow (han med behovspyramiden) som skrev om hur livet kunde utvecklas till det bästa i Toward a psychology of being. Hans humanistiska psykologi fokuserade på den fria viljan och det egna ansvaret liksom individens strävan efter utveckling för att nå så hög grad av välbefinnande som möjligt. Den humanistiska psykologin kan sägas ha skapat självhjälpsrörelsen, som betonar känsla och intuition.

Profile for Smakprov Media AB

9789146219132  

nicolas jacquemot och du kan lära dig hitta vardagsglädjenmedpositiv psykologi WAHLSTRÖM & WIDSTRAND

9789146219132  

nicolas jacquemot och du kan lära dig hitta vardagsglädjenmedpositiv psykologi WAHLSTRÖM & WIDSTRAND

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded