9789127623323

Biologi omslag.qxd:BiVa

rldenOmslag050124

08-11-27

15.02

Sida 1

Grundbok PULS

PULS

djur och växter har anpassats till att leva i de olika miljöerna. Den innehåller även artiklar där olika forskare berättar om sitt arbete.

Till PULS Biologi Världen finns en arbetsbok med studieteknik och uppgifter samt en lärarbok.

Biologi – Världen

PULS Biologi Världen beskriver olika naturtyper i världen och hur

B iol ogi VÄRLDEN

PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för grundskolan.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen

1– 3

PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen PULS Samhällskunskap PULS Historia

4– 6

PULS Religion PULS Fysik och kemi grundskolans

PULS Teknik

senare del

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Roger Olsson ISBN 978-91-27-62332-3

9

789127 623323

•

Berth Andréasson

PULS

00 Biologi VaĚˆrlden.indd 3

08-12-01 16.01.28

Innehåll Jorden − den levande planeten 4 Naturens mönster 6 Naturtyper i världen 8 Livets utveckling 10 Olika områden − olika arter 12

Regnskogen 14 Världens rikaste naturtyp 16 Skog med många våningar 18 Hur växterna har anpassat sig 20 Anpassningar hos djuren 22 Våra släktingar i regnskogen 24 ARTIKEL − Ropande grodor 26

Lövskog och barrskog 62 Lövfällande skogar 64 Det väldiga barrskogsbältet 66 Att klara vintern 68 Skogens förnyare 70 Skogar världen runt 72

Tundra och polarområden 74 Jordens kallaste områden 76 Tundran − en trädlös frusen slätt 78 Isbjörn och kejsarpingvin 80 ARTIKEL − Alger med solbränna 82

Bergsområden 84 Höga berg − öar i landskapet 86 Livet ovanför trädgränsen 88 Fårens och getternas rike 90

Savannen 28

Havet 92

Slättområden med årstider 30 Gräset och gräsätarna 32 Bladätare 34 Rovdjur och asätare 36 I Australien och Sydamerika 38 Termiter − savannens nedbrytare 40 ARTIKEL − Med taggigt försvar 42

Havet − en bra miljö för liv 94 Havets växthus och barnkammare 96 Havsdjupen − mörka och kalla 98 Polarhaven − kalla men rika 100 Havets jättar 102 Korallreven − havets regnskogar 104 Fiskarnas värld 106 ARTIKEL − På spaning efter delfiner 108

Öken 44 Öknen − inte bara sand 46 Ökenväxter är rädda om vattnet 48 Hur klarar djuren torka och värme? 50 Australiens torra inre 52 Asiens kalla öknar 53

Sötvatten 110 Rinnande vatten 112 Sjön − en värld för sig 114 Där land och vatten möts 116 Att leva i vatten 118

Stäppen 54

Människans landskap 120

Grässlätter med kall vinter 56 Hur lever djuren på stäppen? 58 Buskmarker 60

Jägare och jordbrukare 122 När människan blir stadsbo 124 Arten som förändrar världen 126 Naturen försörjer oss 128

Register 130

00 Biologi Världen.indd 3

08-12-01 16.01.28

Jorden – den levande planeten

Grymtfiskar på korallrev vid Guanica, Puerto Rico. ▼

Det har funnits liv på jorden i nästan fyra miljarder år. Det myller av djur, växter, svampar och bakterier som finns på vår planet i dag, har utvecklats ur de första enkla varelserna. I dag känner vi till över en miljon olika arter. Men det finns många miljoner som ännu inte upptäckts och fått namn.

Varje art har formats av att leva i den omgivning där den finns. Det kan vara ett korallrev i Röda Havet, en regnskog på Borneo eller en fjällhed i Lappland. Samspelet mellan djuren, växterna och de många olika livsvillkoren på jorden har skapat en fantastisk rikedom på liv.

Allt i naturen hänger samman. Alla arter är beroende av den miljö de lever i, och av andra arter. Det gäller även människan.

Kapucinapor i den tropiska regnskogen i Manuel Antonio National Park, Costa Rica.

4

01 Biologi Världen Jorden.indd 4

08-12-01 16.02.47

Jorden, här sedd från månen, kallas också den blå planeten.

Där finns syre och vatten, som allt levande behöver. Jorden är den enda planet vi känner till där det finns liv.

5

01 Biologi Världen Jorden.indd 5

08-12-01 16.02.50

Naturens mönster Det finns liv nästan överallt på jorden, både i de djupaste haven och på de högsta bergstopparna.

Gränserna för livet på jorden sätts först och främst av tillgången på vatten och värme. Där det är helt torrt elller mycket kallt kan ingenting leva.

Klimatet formar naturen Det finns inga lejon i Sverige. Det växer inga granar i öknen.

Naturen ser olika ut i olika delar av världen. Varför är det så?

På land är det först och främst klimatet som bestämmer hur naturen ser ut i ett visst område.

Viktigast är temperaturen och tillgången på vatten. Det avgör vilka växter som kan överleva.

Och utan växter klarar sig inte djuren.

Skillnaderna i klimat gör att olika naturtyper uppstår – till exempel regnskogar där det är varmt och regnar mycket och barrskogar där vintrarna är kalla och långa.

På land är gränserna mellan naturtyper ganska tydliga. I havet är det annorlunda. Det finns olikheter mellan varma och kalla hav, men skillnaderna är mindre än mellan naturtyperna på land.

Biosfären Tänk dig, att jordklotet vore stort som ett äpple. Då skulle det område vid jordens yta, där vi människor och allt annat levande finns, vara tunnare än skalet på äpplet. Det området kallas biosfären.

Tropiska regnskogar finns i områden nära ekvatorn, där det regnar mycket och är varmt året om. Det är ett klimat där många gröna växter trivs, som här i Sumatra i Asien. I regnskogen är träden högre och växtligheten frodigare än i någon annan naturtyp.

6

01 Biologi Världen Jorden.indd 6

08-12-01 16.02.52

Människan förändrar naturens mönster Det mönster av naturtyper som skapas av klimatet kan påverkas och förändras av olika saker. De stora grässlätterna i Afrika, som kallas savanner, hålls exempelvis öppna av betande djur. Om de gräsätande djuren försvann skulle det mesta av savannen förvandlas till skog.

Ingen annan djurart förändrar naturen på jorden så mycket som människan. Den största förändringen genom tiderna är att människan förvandlat våtmarker och skogar till åkrar för att odla sin mat. En gång var nästan hela Europa täckt av lövskog. I dag finns nästan ingenting kvar av dessa skogar. Stora delar av Europa är i stället jordbrukslandskap. Andra delar av världen har förändrats på samma sätt.

Där det sällan eller aldrig regnar kan ingenting växa, även om det är varmt och soligt. Sådana områden, som den egyptiska delen av Sahara, blir öknar.

Överallt på jorden har människan huggit ner skogar för att få jord att odla. På bilden en risodling i terrasser i Guangxi, Kina.

7

01 Biologi Världen Jorden.indd 7

08-12-01 16.02.53

Naturtyper i världen På kartan kan du se var på jorden de olika naturtyperna finns.

Klimatet på jorden är varmast vid ekvatorn och kallast vid polerna. Det regnar mycket vid ekvatorn. Norr och söder om ekvatorn finns områden där det regnar väldigt lite. Närmare polerna kommer det mer nederbörd. Det syns ganska tydligt att de flesta naturtyper finns i bälten som sträcker sig jorden runt på ungefär samma avstånd från ekvatorn eller polerna.

Kartan visar den naturliga utbredningen av de olika naturtyperna. Förändringar som beror på människan finns inte med.

Det kan du läsa mer om i bokens sista kapitel.

Norra vändkretsen

EKVATORN

Södra vändkretsen

8

01 Biologi Världen Jorden.indd 8

08-12-01 16.02.55

Regnskog Nära ekvatorn är det varmt och det regnar mycket.

Här finns den rikaste naturtypen på jorden: tropisk regnskog. Träden är höga och står gröna året runt.

Savann Norr och söder om regnskogarna regnar det mindre.

Där finns savanner med gräs, buskar, enstaka träd och ibland glesa skogar.

Öken Öknar finns där det regnar väldigt lite och sällan.

Nästan ingenting växer här, marken ligger bar.

Stäpp Torra, svala områden med gräs och enstaka buskar brukar kallas stäpp.

Lövskog och barrskog I svala områden, främst på norra halvklotet, finns lövskogar där träden tappar sina blad varje höst. Stora delar av dem har huggits ner och gjorts om till jordbruksmark.

Norr om lövskogarna är det kallt och mycket snö vintertid. Där finns ett stort barrskogsbälte.

Tundra Norr om barrskogsbältet breder tundran ut sig.

Tundran är en slätt utan träd. Marken är frusen året runt.

Bergs­områden Oavsett var de ligger, är de högsta bergskedjorna kalla områden, just för att de är så höga. Därför ser naturen ungefär likadan ut i alla bergsområden över hela världen.

Havet

Sötvatten

Två tredjedelar av jordens yta är hav. Ändå finns det mycket färre växt- och djurarter i haven än på land. Det beror på att livsvillkoren i havet inte varierar lika mycket.

Det mesta av sötvattnet på jorden finns i marken. Men en del finns i bäckar, floder, sjöar och våtmarker.

På södra halvklotet är det mest hav söder om ökenbältet. Därför finns där inget stort barrskogsbälte och tundra finns bara på enstaka öar.

9

01 Biologi Världen Jorden.indd 9

08-12-01 16.03.26

För 3 700 miljoner år sedan fanns det liv i jordens hav. Det var små, enkla varelser. De liknade dagens bakterier. De flöt omkring i vattnet eller satt fast på stenar. Så lever en del små djur och växter i vattnet än i dag.

Från sådana små varelser kommer alla de arter som finns i dag. Större och mer invecklade arter har uppstått ur de enkla.

Många arter har dött ut. Andra har kommit i stället.

Charles Darwin besökte Galapagos, en isolerad ögrupp utanför Sydamerikas kust. De jättelika sköldpaddorna såg olika ut på de olika öarna, och det fanns 13 olika markfinkar med näbbar som var anpassade till deras olika sätt att söka föda. Darwin började ana att en art kan utvecklas till flera nya arter genom att anpassas till den miljö där den lever. Hans bok Om arternas uppkomst kom ut 1859.

▼

Livets utveckling

Så fungerar utvecklingen i naturen Tänk dig en fågelart som lever av att plocka insekter ur sprickor i marken. Alla fåglarna inom arten är lite olika.

De har olika långa näbbar. De som har lång näbb når ner i djupare sprickor än de andra. De kommer åt mer mat än de andra av samma art. Därför blir de starkare och friskare och kan föröka sig bättre än de som har kort näbb. Med tiden blir allt fler fåglar långnäbbade. Fågelarten förändras. Kanske blir det till slut en ny art med mycket längre näbb än den gamla.

På det sättet uppstår hela tiden nya arter i naturen. Det finns alltid små skillnader mellan alla som hör till samma art.

Skillnaderna gör några mer framgångsrika än andra. Den som springer fort klarar sig bättre från rovdjur än den som springer lite mindre fort. En växt som har små och lätta frön kan sprida sig längre med vinden än en som har lite tyngre frön.

Vad är en art?

En art är en grupp levande varelser som liknar varandra, och som kan para sig med varandra och få avkomma. Älg, kungspingvin, tall och kokospalm är fyra exempel på arter.

I dag känner man till nästan 1,5 miljoner olika arter. De man känner till har någon undersökt och gett ett namn.

Men det finns många fler arter på jorden, troligen minst 10 miljoner som ännu är okända för oss människor.

Gråtrut

Arterna anpassar sig eller försvinner När en art försvinner kan det bero på att dess livsmiljö har förändrats. En groda som lever i grunda vattensamlingar kan inte överleva om det blir torrare så att vattensamlingen torkar ut. En art kan också slås ut av andra arter, som är bättre anpassade till miljön.

Arter som är framgångsrika kan föröka sig och föra sina egenskaper vidare. Man kan också säga, att arterna anpassas till sitt sätt att leva och till den naturtyp där de lever. I den här boken berättar vi mycket om sådan anpassning.

Skrattmås Måsar är en familj fåglar som det finns många olika arter av.

Fiskmås

10

01 Biologi Världen Jorden.indd 10

08-12-01 16.03.30

Sångarfinken är insektsätare och söker föda i träd.

Medelstor trädfink äter knoppar och frukter i träd.

Verktygsträdfinken plockar ut larver med hjälp av en kaktustagg.

Större markfink plockar bär och frön på marken.

Kaktusmarkfinken är växtätare och lever av kaktusens frukter.

11

01 Biologi Världen Jorden.indd 11

08-12-01 16.03.34

Olika områden – olika arter Varje art försöker sprida sig till nya områden.

Men det finns hinder. Havet hindrar de flesta landdjur att sprida sig till nya områden.

Många arter har också svårt att ta sig över höga bergskedjor eller stora öknar.

Djuren och växterna är alltså instängda på jordens olika landområden. Utvecklingen i naturen har gått skilda vägar i de olika områdena.

Olika arter har därför uppstått i olika delar av världen.

Det finns till exempel apor både i Afrika, Sydamerika och Asien. Skogen ser nästan likadan ut, och aporna lever på samma sätt. Men det är olika arter. De apor som lever i Afrika finns inte i Sydamerika eller Asien.

Det är på samma sätt med kattdjuren. Det finns stora kattdjur i de olika områdena, men det är olika arter. I Afrika finns till exempel lejon och i Sydamerika jaguar.

Lodjur kattdjur

NORDAMERIKA

Gaffelantilop växtätare

Australien – en egen övärld De flesta däggdjur i Australien är av en helt annan typ än de som finns i Afrika eller hos oss. De är pungdjur.

På Australiens savanner är det inte hjortar eller gaseller som betar av gräset, utan kängurur. Kängurun finns inte någon annanstans i världen.

I Australien finns heller inga stora kattdjur, utan andra rovdjur som pungdjävulen.

Jordens landområden flyttar sig Trots de stora haven finns det arter som är spridda i flera världsdelar. Lodjuret finns till exempel i såväl Nordamerika, Europa som Asien. De tre landområdena har flera arter gemensamt. Det beror på att de har suttit ihop en gång i tiden. Jordens landområden flyter sakta omkring på jordens heta innandöme, och kan på så vis flytta på sig.

Kejsartamarin apa

SYDAMERIKA Jaguar kattdjur

Guanaco växtätare

Kartan visar de olika djurgeografiska områdena i världen.

Varje område har sin speciella djurvärld. Ganska få djurarter finns i mer än ett område. Det beror på att djuren inte kunnat sprida sig från ett område till ett annat. Hav, höga berg eller öknar har spärrat vägen.

12

01 Biologi Världen Jorden.indd 12

08-12-01 16.03.36

Lodjur kattdjur ASIEN Kronhjort växtätare

EUROPA

Axishjort växtätare Babian apa

Tiger kattdjur

AFRIKA

Rhesusmakak apa Thomsongasell växtätare Känguru växtätare

AUSTRALIEN

Lejon kattdjur Pungdjävul rovdjur

Sydboken Sydboken är ett träd som finns i Australien och på Nya Zeeland. Men det växer sydbok också i södra Sydamerika. Det är ett bevis för att Sydamerika och Australien suttit ihop i ett enda landområde. Att sydboken skulle ha spridit sig tvärs över Stilla Havet är osannolikt.

13

01 Biologi Världen Jorden.indd 13

08-12-01 16.03.42

Biologi omslag.qxd:BiVa

rldenOmslag050124

08-11-27

15.02

Sida 1

Grundbok PULS

PULS

djur och växter har anpassats till att leva i de olika miljöerna. Den innehåller även artiklar där olika forskare berättar om sitt arbete.

Till PULS Biologi Världen finns en arbetsbok med studieteknik och uppgifter samt en lärarbok.

Biologi – Världen

PULS Biologi Världen beskriver olika naturtyper i världen och hur

B iol ogi VÄRLDEN

PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för grundskolan.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen

1– 3

PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen PULS Samhällskunskap PULS Historia

4– 6

PULS Religion PULS Fysik och kemi grundskolans

PULS Teknik

senare del

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Roger Olsson ISBN 978-91-27-62332-3

9

789127 623323

•

Berth Andréasson

PULS