Issuu on Google+


Avdrag 2013 Uppslagsbok för företag och privatpersoner av Karin Fyhr Björn Lundén Ulf Bokelund Svensson


Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64  Näsviken Tel: 0650-54 14 00 · Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se · www.blinfo.se Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2012. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnittet är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. ­ Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 2 700 exemplar hos Elanders i ­Mölnlycke. Tidigare upplagor har sammanlagt sålts i 82 300 exemplar.

Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.

Artonde upplagan, november 2012. ISSN 1402-2745 ISBN 978-91-7027-801-3


Förord Det här är en praktisk uppslagsbok om avdrag för företag och privat­personer. Boken är indelad med utgångspunkt i de tre inkomsts­lagen: • näringsverksamhet • tjänst • ­kapital. Här kan du läsa om vad som är avdragsgillt och om det finns några ­beloppsbegränsningar. Boken är ett lexikon där olika utgifter förklaras och kommenteras i bokstavsordning. Istället för att göra ett sökords­regist­er har vi lagt in ett stort antal hänvisningsord.

Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att boken är tryckt. På så sätt är ­boken aktuell under lång tid. Dessutom hittar du länkar till all aktuell lagtext. När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter ­boken Avdrag 2013. Deklarationen 2013 Boken innehåller huvudsakligen de regler som gäller för taxeringsåret 2013 (inkomst­året 2012). Vi har även tagit upp nya regler och förslag för inkomst­året 2013 (taxeringsåret 2014), som vi känner till vid bokens tryckning. Enskilda firmor (K1) Årsbokslutsreglerna för enskilda firmor om förenklat årsbokslut (K1-reglerna) påverkar även avdragsreglerna i vissa fall. Läs om detta i avsnittet om näringsverksamhet i kapitlet Om boken. Mindre aktiebolag (K2) Även årsredovisningsreglerna för mindre aktiebolag (K2-reglerna) påverkar avdragsreglerna i vissa fall. Läs om detta i avsnittet om näringsverksamhet i kapitlet Om boken.

| 7


Förord

Kommande upplagor Vi är mycket tacksamma för förslag till kompletteringar inför kommande upp­lagor. Speciellt intresserade är vi av nya intressanta avdrag som vi inte fått med i den här upplagan. Näsviken, Hälsingland i november 2012 Karin Fyhr, Björn Lundén, Ulf Bokelund Svensson

8 |


Förkortningar Under flera av uppslagsorden finns det uppgifter om varifrån vi ­hämtat fakta om uppslagsordet. Det är främst från lagtexter och Skatteverkets anvisningar. Här är en förteckning över de för­kort­ ningar vi har använt. BFN BFNAR IL HFD JAU JB   KR RR   RRK RÅ SKV SRN

Bokföringsnämnden Bokföringsnämndens allmänna råd Inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta förvaltningsrättens årsbok, rättsfall från HFD Justerad anskaffningsutgift (handelsbolag) Jordabalken (1971:1209) Kammarrätten Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) Rättsfall från Regeringsrätten och kammarrätterna Regeringsrättens årsbok, rättsfall från Regeringsrätten Skatteverket Skatterättsnämnden

| 9


Om boken Hur boken är upplagd I den här boken går vi igenom vad som är avdragsgillt och vad som inte är avdragsgillt, både för företag och för privat­pegr­soner. Vi har valt att göra genomgången i bokstavsordning och ­varje inkomstslag för sig. Vi  börjar med närings­verksamhet, därefter tjänst och sist kommer kapital. I början av varje kapitel, före lexi­kondelen, finns en kort genomgång av de speciella skatteregler som gäller för just det inkomst­ slaget samt ­avgränsningen mot de andra inkomstslagen. Ett avdragslexikon Observera att vi har begränsat oss till att enbart skriva om avdrag. ­­Vilka intäkter som är skatte­pliktiga eller när det blir aktuellt med för­måns­beskattning, finns bara med där det behövs för att förklara ett visst ­avdrag. I vår bok FÖRMÅNER kan du läsa utförligt om reglerna för för­måns­beskatt­ning. Näringsverksamhet I delen om inkomstslaget närings­verk­samhet finns de flesta av­dragen. Om det inte står något särskilt, gäller avdraget för alla före­tagsformer. Grund­reglerna om avdrag i näringsverksamhet hittar du i IL 16 kap. Egentligen ska möjligheten till avdrag för kostnader vara ungefär densamma i alla inkomstslag. Men utan tvekan är rättspraxis betydligt mer generös när det gäller avdrag för kostnader i inkomstslaget närings­verksamhet, än avdrag i de övriga inkomstslagen. Förenklade årsbokslutsregler (K1) gäller för enskilda firmor med en årsomsättning på högst 3 miljoner kr. Reglerna innebär bland annat att ett förenklat årsbokslut ska upprättas. Tills vidare får även de allmänna (gamla) redovisningsreglerna användas och ett årsbokslut enligt dessa regler ska då upprättas. Ett förenklat årsbokslut innebär bland annat att företaget: • inte ska ta upp upplupna kostnader och intäkter (förutom upp­ lupen ränta om räntorna sammanlagt överstiger 5 000 kr) • bara ska ta upp förutbetalda intäkter om de uppgår till mer än 5 000 kr 10 |


Om boken • bara måste ta upp lager vars värde efter inventering överstiger 5 000 kr • får skriva av kvarvarande avskrivningsunderlag på inventarier om detta är högst 5 000 kr • inte behöver använda ett komplett anläggningsregister utan endast behöver upprätta en enklare förteckning över anläggningstillgångarna • inte får göra avsättningar (exempelvis till garantiriskreserv eller för framtida återväxtåtgärder) • inte ska ta upp värdet av pågående arbeten vid bokslutstillfället. Läs mer i vår bok BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA . Bokföringsnämnden (BFN) har upprättat ett allmänt råd för hur mindre aktiebolag (K2) ska upprätta sin årsredovisning. Reglerna innebär bland annat följande: • endast kostnadsslagsindelad resultaträkning får användas • försiktighetsprincipen ska användas (det är t ex inte tillåtet att aktivera egna upparbetade immateriella anläggningstillgångar) • värderingen ska göras till anskaffningsvärde (uppskrivningar är endast tillåtna på fastigheter, dock högst till taxeringsvärdet) • tydliga väsentlighetsregler gäller (exempelvis har man tydliggjort när man ska ange eller kommentera viktiga omständigheter som berör företaget och dess utveckling) • förenkling i form av att alla regler är samlade i ett regelverk och att det finns färre valmöjligheter • språkliga och pedagogiska förenklingar. De mindre aktiebolagen behöver inte periodisera inkomster och utgifter, som var för sig understiger 5 000 kr. Återkommande årliga utgifter som varierar högst 20% mellan åren behöver inte heller periodiseras utan får redovisas som kostnad när man får fakturan. Förutsättningen är att varje räkenskapsår belastas med en årskostnad (förutom f­ örsta året regeln tillämpas). Läs mer i vår bok BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE ­A KTIEBOLAG – K2.

Tjänst Avdragen i inkomstslaget tjänst gäller för dig som är anställd och har tjänsteinkomster. Även du som arbetar i ditt eget aktiebolag berörs av dessa avdrag, eftersom du räknas som anställd. Avdragsreglerna för ­inkomstslaget tjänst finns främst i IL 12 kap. Egentligen är avdragsreglerna för tjänst och näringsverksamhet ganska lika, men rättspraxis tyder på att det är lättare att få igenom ett avdrag i inkomstslaget när­ings­verksamhet än i inkomstslaget tjänst. För just inkomstslaget tjänst finns också fler begräns­nings­ regler än för in­kom­st­slaget näringsverksamhet. | 11


Om boken I den del av boken som handlar om inkomstslaget tjänst går vi även igenom bestämmelserna om allmänna avdrag, t ex avdrag för pen­sions­sparande och kvittning av underskott i näringsverksamhet.

Kapital I inkomstslaget kapital hittar du de avdrag du kan göra från löpande kapitalinkomster och regler om kapitalvinster och kapitalförluster. Skattereglerna för inkomstslaget kapital finns i IL kap 42 och kap 44. Avdragsregler vid försäljning av fastigheter och bo­stadsrätter finns i k ­ apitlen 45 och 46. I kapitel 47 finns regler om upp­skovsavdrag och i kap 48 reglerna om avdrag vid f­ örsäljning av del­ägarrätter (bl a aktier) och ford­rings­rätter. I den del av boken som handlar om inkomstslaget kapital går vi också igenom bestämmelserna om skattereduktion.

12 |


Inkomstslaget ­näringsverksamhet Det mesta avdragsgillt I näringsverksamhet gäller regeln att alla kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter är avdragsgilla. Av IL 16 kap 1§ framgår: ”Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kost­nader. Ränte­utgifter och kapital­för­ lus­ter skall dras av även om de inte är sådana utgifter.” Du får göra dåliga affärer Det är inte förbjudet att låta företaget göra dåliga affärer eller ha höga kostnader. Kostnaderna är ändå avdragsgilla såvida de inte egentligen är dina personliga levnadskostnader. Du får köpa dyra saker Det finns heller inget förbud mot att köpa dyra saker till närings­ verk­sam­heten. Det är alltså företagets eget beslut om man föredrar ett ­dyrare alternativ framför ett billigare. Dessa bedömningar lägger sig inte Skatteverket i. Om du t ex är bonde och väljer att investera i den dyraste traktorn på marknaden, trots att verksam­ heten i och för sig skulle kunna skötas med hjälp av en billi­gare traktor, begår du alltså inget skatte­brott om du väljer det dyrare alter­nativet. Inte avdragsgillt Det finns dock undantag som inne­bär att vissa kostnader inte är ­avdragsgilla trots att de hör till näringsverksamheten, t ex: • böter och andra offentlig­rätts­liga sanktionsavgifter • inkomstskatt mm (svenska ­allmän­na skatter) • felparkeringsavgifter • viten • skattetillägg • förseningsavgifter • avgifter enligt arbetsmiljö- och arbetstidslagen • skadestånd enligt med­bestämm­andelagen (MBL) • företagsbot | 13


Inkomstslaget ­näringsverksamhet • medlemsavgifter • överrepresentation • kostnadsränta på skattekontot • mutor • kostnader för att bilda och ­registrera företaget. Sådant som inte är avdragsgillt oav­sett vilket inkomstslag det hand­ lar om finns uppräknat i 9 kapitlet IL. Sådant som inte är avdragsgillt i näringsverksamhet finns främst uppräknat i 16 kap­itlet IL. Se även Icke avdragsgilla ­kostnader.

14 |


Näringsverksamhet

Advokatkostnader ( ­juristkostnader)

A Ackordsförlust Om du går med på ett ackord, dvs gör en uppgörelse med en kund som är på obestånd om att denne bara ska betala en del av din ford­ran, är den förlust du gör en avdragsgill kostnad. Trots detta är den ackordsvinst som din kund gör inte skattepliktig för honom. Finns det en intressegemenskap mellan dig och kunden och ni ­gemen­samt tjänar på ackordet är ackordsförlusten inte avdragsgill. Detta gäller t ex när de andra ford­ringsägarna inte är med på ackordet eller om det är uppenbart att kunden inte är på obestånd. §§ RÅ 1963 ref 48.

Ackordskostnader Kostnader som uppkommer i samband med ett ackord, t ex för ­jurist­biträde, är inte avdragsgilla för gäldenären (den som är skyldig pengar). För fordringsägaren (borge­ nären), är däremot ackordskost­ nad­er­na avdragsgilla.

Advokatkostnader (­juristkostnader) Advokat-, rättegångskostnader och liknande är avdragsgilla om de är kostnader för att öka de skattepliktiga inkomsterna eller minska de avdragsgilla kostnaderna i verk­­samheten. De måste alltså höra till näringsverksamheten för att vara avdragsgilla. Kostnader som uppkommer på grund av avtalstvister är normalt avdragsgilla, t ex jurist­arvoden vid förhandlingar eller vid stäm­nings­­ansökningar eller kostnader vid skilje­f örfaranden. Detta gäller oavsett om man ­vinner eller för­lorar tvisten eller om det slutar med förlikning. Även kostnader för att driva in en fordran, t ex för inkasso­ åtgärder eller konkurs­ansök­ ningar är avdragsgilla. Se även Bolagsbildnings­ kostnader, Deklarationshjälp och Skatterådgivning. RÅ 1958 Fi 1461,

§§ RÅ 1966 Fi 902, RÅ 1973 Fi 771, RÅ 1976 ref 84.

Kostnader för tvister om en verksamhet, t ex en tvist om ett ­f öre­­tagsköp, är däremot inte avdragsgilla. §§ RÅ 1960 Fi 434,

RÅ 1975 ref 101.

Se även Grundavgift. | 15


AFA-försäkringar

AFA-försäkringar

A-kasseavgift

AFA-försäkringarna (som administreras av FORA) innehåller flera olika försäkringar avseende ­anställda. AFA-premier finansierar t ex pensions-, sjuk-, och arbets­skade­försäkringar. AFA innehåller också efter­lev­ ande­skydd och arbetslöshetsförsäkringar. För­säk­ringarna är obligatoriska enligt våra van­lig­ aste kollektivavtal. Kostnader för AFA-försäk­ ring­ar är normalt helt avdragsgilla personalkostnader. Pensions­delen är avdragsgill enligt reglerna för pensions­ försäkringar. Detta innebär att hela pensionskostnaden som utgår via AFA normalt är avdragsgill. Notera att företaget alltid måste betala särskild löneskatt på pensionsutgifter, inklusive pen­sions­försäkringen i AFA. Löne­skatten är avdragsgill. Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kan teckna vissa delar i AFA-försäkringen. Du får dra av premier för TFA (trygg­hets­f örsäkring vid arbets­skada) och TGL (tjänstegrupplivförsäkring). Pensions­ delen är av­drags­g ill enligt reglerna för pen­sions­f örsäk­ ringar. På pen­sions­premier som dras av i inkomstslaget när­ings­ verksamhet ska du betala särskild löneskatt. Observera att även upplupna AFA-premier är avdragsgilla. Se även Pensions­försäkringar och Upplupna kostnader.

A-kasseavgifter är inte avdrags­ gilla. Om företaget betalar en anställds avgift till a-kassa är kostnaden avdragsgill som en personalkostnad och den anställde ska skatta för för­ månen. Företaget ska också betala arbetsgivaravgifter på ­beloppet.

16 |

§§ IL 16 kap 33§.

Aktiebolag, köp av Kostnader för att köpa ett aktie­­ bolag är inte direkt avdragsgilla utan får dras av först vid en framtida kapitalvinstberäkning. Vid köp av ett s k standard­ bolag, dvs ett bolag som inte tidig­are har bedrivit någon verksamhet, får ­bolaget dock direkt dra av kost­nader för namn­ändring och uppläggning av bolagets redovisning i samband med rörelsestarten. Se även Bolagsbildnings­ kostnader. §§ RÅ 1992 ref 55 I och II, RÅ 1987 ref 106.

Aktiebolagsbildning Kostnader för aktiebolagsbildning är inte avdragsgilla. Hit hör: • registreringsavgifter • annonskostnader • arvode åt den som genomför b ­ o­lags­bildningen. Se även Bolagsbildnings­kostnader, Fusionskostnader och Emissions­ kostnader.


Aktiefonder Se Aktier och liknande värdepapper – ­kapitalförlust.

Aktier och liknande värdepapper – ­kapitalförlust Enskild näringsverksamhet I en enskild näringsverksamhet kan du inte ha några aktier ­eller liknande värdepapper som inköpts i kapitalplaceringssyfte, de räknas alltid som privata. Se den del av boken som handlar om Inkomstslaget kapital. Närings­betingade andelar i eko­nom­iska fö­reningar kan du dock äga i en enskild närings­ verk­samhet. Förluster på sådana är av­drags­g illa i den enskilda ­f irman. Aktiebolag och handelsbolag Däremot kan du ha aktier och andra värdepapper i andra före­tags­for­mer, t ex i handels­ bolag eller aktie­bo­lag. Man skiljer skattemässigt på aktier som är • omsättningstillgångar (lager) • anläggningstillgångar (kapitalplaceringar) • anläggningstillgångar (närings­betingade – se definitionen längre fram). Observera att indelningen i ­omsättningstillgångar och anlägg ­ningstillgångar inte följer den in­del­ning man gör i redo­vis­ ningen. Skattemässigt räknas nämligen endast lager av aktier (i värde­pappershandlande

företag) som omsättningstillgångar. Alla andra aktier än skattemässiga lager­aktier är skattemässigt anläggningstill­ gångar. Skattemässiga anläggnings­ till­gång­ar delas in i närings­ betingade aktier och kapital­ placerings­aktier. Vinster och förluster på anläggningstillgångar beräknas enligt reglerna i inkomstslaget kapital, med kvittning av vinster och för­luster osv (se längre fram).

Yrkesmässig värdepappers­handel (lageraktier) Kapitalförluster på lageraktier är fullt avdragsgilla. Enligt tidigare rättspraxis (RÅ 1988 ref 45 I och II) ansåg man att det handlar om yrkesmässig värde­pappershandel om bolaget om­sätter minst 3 milj­ oner kr per år i handeln. Antalet transaktioner bör också vara fler än 50 st per år. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2003 visar dock att man tittar mindre på volym och antal transaktioner och mer på syftet med verksam­heten och om det faktiskt är en aktivt bedriven värdepappers­handel. Fallet gällde ett bolag som hade ett 25-tal aktieslag i sin aktie­ port­följ. Bolagets totala omsätt­ ning upp­gick till drygt en miljard kr, varav 15,2 miljoner kr avsåg ­aktier. Antalet transaktioner med aktier har uppskattats till 150 under året, varav 85 avsåg försäljningar. Vid 19 av försäljningarna såldes aktier som anskaffats ­under samma år. | 17

Näringsverksamhet

Aktier och liknande värdepapper – ­kapitalförlust


Aktier och liknande värdepapper – ­kapitalförlust Övriga försäljningar avsåg poster och delposter anskaffade tidi­gare år. Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att detta inte kunde räknas som yrkesmässig värdepappers­handel. Därmed ansågs aktierna vara kapital­ placer­ingsaktier och alltså inte skattemässiga lager­aktier. §§ RÅ 2003 ref 49.

Sammanfattningsvis kan man säga att följande faktorer är av­gör­ande för om värdepappers­ handeln ska anses vara yrkes­ mässig: • betydande omfattning • korta affärer • kontinuerlig handel. Vad detta innebär rent konkret är inte riktigt klarlagt men som tumregel (och som även Skatte­ verket har hävdat) kan man säga att om om bolaget uppfyller följande krav ska värdepappershandeln betraktas som yrkesmässig: • Omsättning: minst 6 miljoner kr/år • Antal transaktioner: fler än 50/år • Omsättningshastighet: minst 3 gånger/år Omsättningshastighet = omsättning / [(IB lager + UB lager) / 2)]

Enligt en kammarrättsdom ska en bedömning av om en rörelse uppfyller kriterierna för att klassas som yrkesmässig värdepappershandel göras för varje enskilt taxeringsår. §§ Kammarrätten i Stockholm 4972-03.

18 |

Men enligt en annan kammarrättsdom ska tillfälliga nedgångar i omfattningen av handeln inte påverka bedömningen av yrkesmässigheten. §§ Kammarrätten i Göteborg avd 3, mål nr 1040-1041-07,1613-1614-07.

I ett handelsbolag med enbart människor som delägare går det knappast att få aktierna att bli ­betraktade som lagertillgångar, ­åtminstone om ingen handel har bedrivits för utomståendes räkning. Istället gäller kapitalvinstreglerna för kapitalplaceringsaktier. För handelsbolag som ägs av ­enbart juridiska personer eller med blandat ägande är rätts­ läget oklart. §§ RÅ81 1:4.

Näringsbetingade aktier För aktiebolag och ekonomiska ­föreningar är förluster på näringsbetingade aktier inte avdragsgilla (vinster på sådana aktier är å andra sidan skattefria). Med när­ingsbetingade aktier menas: • onoterade aktier (dvs alla aktier i bolag som inte är noterade på någon börs eller handelsplats) • noterade aktier om ägarföre­ taget har andelar med minst 10% av rösterna, eller inne­ havet betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller ett när­stå­ende företag. §§ IL 24 kap 14§.

För handelsbolag gäller inte samma regler som för aktiebolag mfl.


Kapitalförluster på närings­ betingade aktier är fullt avdrags­ gilla (vinster är å andra sidan skattepliktiga). Defini­tionen på närings­be­tingade aktier är inte densamma som ovan. I handels­ bolag räknas aktieinnehav som betingas av rörelsen som närings­ betingat, oavsett notering och storlek på inne­havet. §§ IL 48 kap 27§ 2 st.

Andra aktier än närings­ betingade aktier är kapitalplaceringsaktier, se nedan.

Kapitalförluster på ­kapitalplaceringsaktier Aktier som inte är lager eller när­ingsbetingade räknas alltså som kapitalplaceringar. För aktiebolag och ekonomiska föreningar är kapitalförluster på ­kap­it­ alplaceringsaktier och lik­nan­de värdepapper, bara avdragsgilla mot kapitalvinster på liknande värde­papper. Om kapitalförlusterna är högre än kapitalvinsterna sparas den överskjutande delen av förlusten för att kvittas mot framtida kapitalvinster på liknande värdepapper. Detta görs i den s k kapital­placerings­ fållan i företagets ­dekla­ration. §§ IL 48 kap 26§.

För handelsbolag gäller inte samma regler som för aktiebolag mfl. Uppkommer en sammanlagd för­lust på kapitalplacerings­ aktier ­redu­ceras den till 70% och kan dras av mot övriga bolags­ inkomster.

Kapitalvinstberäkning Som huvudregel gäller att kapital­vinsten är skillnaden mellan vad du fått för dina värdepapper – ­efter avdrag för försäljnings­kost­na­der – och vad det kostat att skaffa dem. När du köper värdepapper ser du normalt priset på en fondnota. Anskaffningsutgiften är det pris du faktiskt har betalat. I detta ingår också omkostnad­ erna i samband med förvärvet, t ex courtage. Schablonregel för beräkning av anskaff­ningsvärdet En schablonregel innebär att du alternativt kan beräkna anskaffningsutgiften för marknads­ noterade värdepapper till 20% av försäljningspriset. Denna metod är främst intressant vid äldre värde­pappers­innehav med låga anskaff­nings­utgifter. Har flera värdepapper av samma slag anskaffats vid olika tidpunkter ska aktiernas genomsnitt­liga anskaffnings­ utgift be­räk­nas (se Genomsnitts­ metoden nedan). Inga förvaltningsutgifter i kapitalvinst­beräkningen Däremot får du vid kapitalvinstberäkningen inte dra av löpande kost­nader som du haft under inne­havstiden. Sådana kostnader kan vara utgiftsräntor, depå­ avgifter och liknande. Dessa kostnads­poster räk­nas som löpande drifts­kost­nader i näringsverksamheten.

§§ IL 48 kap 27§.

| 19

Näringsverksamhet

Aktier och liknande värdepapper – ­kapitalförlust


Aktier och liknande värdepapper – ­kapitalförlust

Återinvesterande fonder Den utdelning som återinvesteras i många värdepappersfonder i form av nya andelar räknas in i anskaff­ningsutgiften för fond­ andel­arna (eftersom utdelningen ska tas upp till beskattning). Utdelning som återinvesteras i fonder beskattas alltså vid utdelningstillfället, men beloppen dras av i samband med försäljning av fondandelarna. Emissioner Vid ny- eller fondemissioner förekommer det att aktieägarna får aktier av ett annat slag än de aktier som ger rätt att vara med i emissionen. Detta innebär att de ursprungliga aktierna behåller sin tidigare anskaff­ nings­utgift, medan de fond­ emitterade aktierna anses anskaffade utan kostnad. För nyemitterade aktier mot­svaras anskaffningsutgiften av det belopp som du betalat vid ny­emis­sionen. Arv och gåva Vid arv, gåva, bodelning etc (benefika fång) övertar mottagaren överlåtarens anskaffningsutgift, även om tid­punkten för anskaffningen ligger långt bakåt i tiden. Genomsnittsmetoden Om du vid flera tillfällen har köpt ett värdepapper av ett visst slag, t ex andelar i en viss fond eller ­aktier i ett och samma bolag, har du sannolikt varierande anskaff­nings­utgifter på dina andelar. Genomsnitts­ metoden används då för att 20 |

beräkna en genomsnittlig anskaffningsutgift för värde­ papperet. Som anskaffningsutgift räknar du det genomsnittliga anskaffningsvärdet för alla värdepapper som är av samma slag och sort, oav­sett hur och när du skaffade dem. Du gör t ex separata beräkningar för A-aktier, B-aktier, stam­aktier respektive preferensaktier. Man utgår från de faktiska ­anskaffningsutgifterna vid olika köptillfällen och lägger ihop dessa. Har du både köpt och fått aktier av samma slag (genom arv, gåva eller liknande), kan du använda schablonregeln för de aktier du fått, dvs sätta 20% av för­sälj­nings­priset som anskaffningsutgift. För varje ny anskaffning gör du en ny beräkning av den genomsnittliga anskaffnings­ utgiften, oav­sett om du köpt aktierna eller fått dem. Sedan måste du naturligtvis också justera anskaffningsutgiften om du säljer eller ger bort aktier. Vid arv eller gåva övertar mot­tag­aren den anskaffnings­ utgift du som överlåtare/givare haft. §§ IL 48 kap 7§.

Blandade fång Om du säljer aktier till underpris, t ex till en närstående, räknas det delvis som en gåva, ett så kallat blandat fång. Det innebär att du kapitalvinst­ beskattas men inte får dra av anskaffningsutgiften för den del av aktierna som du gav bort.


Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K3 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK

KOMPANJONER KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR ROT & RUT SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SKOGSÄGARBOKEN SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se


är ett utförligt avdragslexikon för företag och privatpersoner. Här hittar du alla upptänkliga deklarationsavdrag med rättsfalls- och laghänvisningar. Allt förklarat på ett begripligt sätt och med många praktiska exempel och tips.

Karin Fyhr

Björn Lundén

UR INNEHÅLLET Arbetskläder • Avskrivningar • Bilkost nader • Datorer och dator program • Dubbel bosättning • Expansionsfond • Facklitteratur • Förbrukningsinventarier • Glasögon • Gåvor till anställda • Hyror • Hälso- och sjukvård • Icke avdragsgillt • Kapitalförluster • Kapitalförsäkringar • Kurser och Konferenser • Kundförluster • Lokaler • Lånedatorer • Massage • Medlemsavgifter • Friskvård • Pensionssparande • Periodiseringsfonder • Prenumerationer • Representation • Resor • Räntefördelning • Skatter • Sponsring • Startkostnader • Stöld • Traktamenten • Utbildning • Vin och sprit FÖRFATTARNA

Karin Fyhr, Björn Lundén, och Ulf Bokelund Svensson arbetar med skattefrågor vid Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

Ulf Bokelund Svensson

www.blinfo.se

Avdrag 2013

AVDRAG 2013

KARIN FYHR BJÖRN LUNDÉN ULF BOKELUND SVENSSON

AVDRAG 2013 Uppslagsbok för företag och privatpersoner


9789170278013