9789127414501

Från antiken till nutiden

Christer Öhman

Christer Öhman

Källor och källkritik

Källor och källkritik är en fördjupningsbok i historia för gymnasiet. Den presenterar ett antal viktiga historieskrivare och källkritiska problem. Varje avsnitt innehåller utdrag ur autentiska historiska källor och arbetsuppgifter.

Upplägget är kronologiskt med tyngdpunkt på västerlandet och modern historia.

En gratis lärarhandledning kan laddas ner och skrivas ut från www.nok.se/kallorochkallkritik Christer Öhman har i många år varit verksam på Historiska institutionen vid Uppsala universitet.

Han har tidigare bland annat skrivit Sekvens, lärobok i historia för gymnasiets kurs A.

• Christer Öhman

ISBN 978-91-27-41450-1

9

789127 414501

1 0 0 0 0

Till Läraren Källor och källkritik är en lärobok i historia med inriktning mot källkritik och historieskrivning. Den vänder sig till elever på gymnasieskolan och innehåller utdrag ur ett antal betydelsefulla källskrifter och historiska framställningar från olika epoker. I likhet med en vanlig källsamling kan boken användas till att ge eleverna tillfälle till fördjupning och konkretion av historiekursen. Men syftet är vidare än så. En grundläggande tanke är att eleverna genom att läsa boken och studera de texter som ingår ska få uppleva hur den västerländska historieskrivningen har utvecklats och förändrats genom tiderna, från antikens och medeltidens okritiska och moralpedagogiska berättande till den nutida historieforskningens strikta objektivitet.

Utdragen ur de olika källskrifterna är valda så att de tillsammans med en kommenterande text ska ge en översiktlig bild av utvecklingen. I denna process har – inte minst i vårt land – framväxten av den moderna källkritiken varit en viktig del, och texterna är därför valda för att även kunna användas till enkla övningar i källkritik. Alla källtexterna presenteras och sätts in i sitt sammanhang, och samtidigt som framställningen går framåt introduceras stegvis källkritikens grundläggande regler. Till varje text finns ett antal frågor, avsedda att vara vägledande för eleverna.

Varje avsnitt är tänkt att fungera som underlag för elevarbete under en eller flera lektioner. Läraren kan introducera avsnittet genom att själv gå igenom vad som ska behandlas eller låta eleverna börja med att läsa den inledande texten. Därefter går eleverna igenom källtexten och arbetar med uppgifterna. Arbetet avslutas med att eleverna muntligt eller skriftligt redovisar vad de har kommit fram till. Till lärarens hjälp finns en lärarhandledning på www.nok.se/kallorochkallkritik, där tänkbara svar på de frågor som ställs i boken redovisas.

Språket i källtexterna har i många fall moderniserats, allt i avsikt att göra dem lättare tillgängliga för eleverna. Texter på främmande språk har översatts till svenska. Uteslutningar av större eller mindre textpartier markeras med streck eller hakparenteser.

Christer Öhman Uppsala 2009

4 Den fรถrste historieskrivaren

Innehåll 1. Den förste historieskrivaren......6 2. Romerska kejsare – goda och dåliga......14 3. Erik den helige......24 4. Stockholms blodbad......32 5. När Sverige blev protestantiskt......44 6. Sveriges historia för folkskolan......68 7. Den demokratiska revolutionen......78 8. Freden i Versailles 1919......86 9. Proletariatets diktatur......94 10. Slaget om Storbritannien......106 11. Sverige under andra världskriget......120

Slaget vid Marathon. Teckning av Roger Payne (f. 1934).

5

6 Den fรถrste historieskrivaren

Aig

Den förste historieskrivaren Ända sedan forntiden har människan intresserat sig för det förflutna.

Redan i det gamla Egypten redogjorde faraonerna i långa inskrifter för hur de förde krig och segrade över sina fiender. Liknande skildringar finns bevarade på kilskriftstavlor både från det babyloniska och det assyriska riket. I Bibeln berättas hur Israels barn efter sin långa vandring i öknen till sist fann det land som Gud hade lovat dem och hur de där, under kungarna David och Salomo, skapade ett mäktigt rike.

1.

Historieskrivningens fader

Den förste historieskrivare som vi vet namnet på är Herodotos (ca 484–ca 420 f.Kr.). Han var grek och kom från Halikarnassos, som ligger vid nuvarande Bodrum på Turkiets västkust, norr om ön Kos. På den tiden var det en grekisk stad. Herodotos har författat ett historieverk som handlar om de stora krigen mellan greker och perser under början av 400-talet f.Kr. Det är han som har berättat om de berömda striderna vid Marathon och Thermopyle och det avgörande sjöslaget vid Salamis utanför Athen.

Hos Herodotos kan man läsa om många intressanta personer och dramatiska händelser. Men han vill inte bara berätta om krigen. Han vill också förklara varför det blev krig mellan grekerna och det persiska riket; på det viset liknar han faktiskt en modern historiker.

Orsakerna till striderna söker Herodotos i händelser som ligger längre tillbaka i tiden, och därför börjar han sin bok med att berätta om perserrikets uppkomst och hur de persiska kungarna lade under sig det ena folket efter det andra i Mellanöstern. När han skildrar persernas erövring av Egypten går han återigen bakåt i tiden och redogör för Egyptens historia ända från den tid då pyramiderna byggdes, och när han skildrar hur fiendskapen mellan greker och perser började redogör han för de grekiska städernas äldre historia.

Herodotos var en berest man; han hade färdats genom Grekland, nuvarande Turkiet, Irak och Egypten, och han hade besökt Italien och Sicilien. Överallt hade han träffat präster och andra lärda män och lyssnat till vad de hade att berätta.

Aigeus, kung av Athen, konsulterar oraklet i Delfi. Antik grekisk vasmålning.

Den förste historieskrivaren 7

Herodotos. Antik byst.

Herodotos vill också förklara varför grekerna mot alla odds lyckades besegra perserna, och han ser förklaringen i gudarnas och ödets makt. Han var övertygad om att de grekiska gudarna kunde ingripa i människornas strider och straffa den som hade förbrutit sig emot dem. Men framför allt trodde han att ingen i längden bara kan ha framgång. Perserkungen hade trott sig vara oövervinnerlig, och därför gick det som det gick. Den som är övermodig drabbas alltid till sist av ödets krossande slag, hur mäktig han än verkar vara. Det ville Herodotos att alla som läste hans bok skulle lära sig.

8 Den förste historieskrivaren

Ur Herodotos Historia. Sjätte boken Slaget vid Marathon

När de nu stod uppställda och offren var gynnsamma, fick athenarna signal att låta striden börja, och nu rusade de med stormsteg mot barbarerna. Mellanrummet utgjorde inte mindre än åtta stadier1. Då nu perserna såg fienderna storma fram, beredde de sig till motvärn. De trodde, att athenarna var galna och rent tillspillogivna, då de såg dessa fåtaliga människor storma fram utan rytteri och utan bågskyttar. Det var nu barbarernas tanke.

Men när athenarna i samlad trupp hade

kommit i handgemäng med barbarerna, kämpade de på ett sätt, som var all heder värt. De var, så vitt jag vet, de första av alla hellener, som sprang i stormsteg mot fienden, och likaså de första, som uthärdade åsynen av en medisk dräkt och av män, som var iklädda en sådan. Ditintills hade medernas2 blotta namn varit en skräck i hellenernas öron.

Striden vid Marathon varade länge. I mitten, där perserna själva stod uppställda, segrade barbarerna. Här sprängde de

Grekisk löpare. Teckning av Roger Payne (f. 1934).

1) Det grekiska längdmåttet stadion motsvarar 177,6 meter. Åtta stadier är således 1 420,8 meter.

2) Mederna var ett av de folk som lydde under den persiske kungen.

Den förste historieskrivaren 9

segrande igenom och förföljde fienderna långt upp i landet. Däremot segrade athenarna och plataierna på bägge flyglarna. Vid denna seger lät de de slagna barbarerna ostörda fly men förenade i stället bägge flyglarna och kämpade mot dem, som sprängt genom deras centrum.

Och nu segrade athenarna. De följde efter de flyende perserna tills dessa kom ned till stranden.

–––

Därpå seglade de (perserna) runt Sunion3, då de ville försöka att hinna före athenarna fram till Athen. […]

Men medan perserna seglade runt Sunion, sprang athenarna för brinnande livet in till staden för att undsätta den.

De hann också fram, innan barbarerna kommit. Och dessa krigare, som nu kommit från Herakles tempel i Marathon, lägrade sig nu i ett annat Herakles tempel, nämligen i Kynosargos.

Till minne av den förste marathonlöparen, som den grekiske historikern Plutarchos (46–120 e.Kr.) berättar om, infördes marathonlopp på tävlingsprogrammet vid de första olympiska spelen i Athen 1896. Numera hålls marathonlopp inte bara vid olympiska spel utan i många storstäder, t.ex. New York, London och Berlin. Sträckan är fastställd till 42 195 meter. Bilden är från Stockholm marathon.

3) Kap Sunion är den sydligaste udden på halvön Attika, där Athen ligger.

10 Den förste historieskrivaren

Ur Herodotos Historia. Sjunde boken Xerxes vid Hellesponten

Därefter rustade konung Xerxes sig för att tåga till Abydos. Emellertid hade man nu slagit bryggorna över Hellesponten4 från Asien till Europa. På Kersonesos vid Hellesponten, mellan städerna Sestos och Madytos, finns nämligen en oländig udde, som går ut i havet mitt emot Abydos. […]

Med utgångspunkt från Abydos hade nu de därtill beordrade slagit två bryggor fram emot denna udde. Fenikerna hade byggt den ena med tåg av vitt lin, egypterna den andra med tåg av byblos.

Från Abydos till motstranden är sju stadier. Men då sundet redan var brolagt, utbröt en häftig storm, som bräckte sönder och rev upp det hela. När Xerxes hörde detta, blev han förgrymmad och befallde,

att man skulle ge Hellesponten trehundra gisselslag och sänka ett par fjättrar ned i havet. Jag har också hört berättas, att han därjämte skickade folk för att inbränna slavmärken på Hellesponten. Men i alla händelser befallde han dem, som piskade Hellesponten, att säga dessa barbariska och gudlösa ord: ”Du bittra vatten, detta straff ådömer dig din herre, emedan du förorättat honom utan att själv ha lidit orätt. Och konung Xerxes skall gå över dig, med eller mot din vilja. Och det är rätt, att ingen människa offrar åt dig, då du är en smutsig och salthaltig flod.”

Samtidigt som han lät straffa havet på detta sätt, lät han även halshugga dem, som hade lett brobygget vid Hellesponten.

Ur Herodotos Historia. Åttonde boken Perserna tågar mot Delfi

Under det att dessa barbarer vände sig mot Boiotien, gick de andra under ledning av vägvisare till templet i Delfi, med (berget) Parnassos på höger hand. Vart de kom i Fokis, härjade de allt. De brände panopernas, dauliernas och aiolidernas stad. De hade skilt sig från den andra delen av hären och tågade fram denna väg i akt och mening att plundra helgedomen i Delfi och överlämna dess skatter åt konung Xerxes. Enligt vad jag hört, hade Xerxes bättre reda på allt nämnvärt, som fanns i templet, än på vad han själv hade lämnat efter sig i sitt eget hus. […]

När delferna fick reda på detta, blev de

häftigt uppskrämda, och i sin stora förskräckelse frågade de oraklet om de heliga skatterna, om de borde gräva ned dem i jorden eller föra ut dem till ett annat land. Guden5 förbjöd dem då att flytta skatterna och förklarade, att han var själv i stånd att försvara sin egendom. När delferna hörde detta, sörjde de sedan blott för sig själva. Kvinnor och barn skickade de över viken till Akaia. Själva gick de mest upp på topparna av Parnassos och förde sin egendom in i grottan Korykion.

En del flydde bort till Amfissa i Lokris.

Så lämnade alla delfer staden, förutom översteprästen och sextio andra män.

4) Hellesponten är det sund mellan Asien och Europa som numera kallas Dardanellerna.

5) Templet i Delfi var helgat åt Apollon, solens och diktarkonstens gud.

Den förste historieskrivaren 11

När nu barbarerna hade ryckt fram i När allt detta sammanträffade, överfölls närheten och redan kunde se templet, fick barbarerna av skräck. Och när delferna översteprästen, som hette Akeratos, se, hur märkte att de flydde, steg de ned och vissa heliga vapen hade blivit förda ut ur dödade en mängd av dem. De överlevande tempelrummet och nu låg framför helgeräddade sig till Boiotien. Såsom jag hört domen; dem kunde ingen människa vidröra berättas, förklarade de barbarer, som kom utan synd. Han gick nu för att för de tillbaka, att de dessutom sett även andra kvarvarande delferna järtecken. Två hopliter berätta om undret. Men av övermänsklig ”Du bittra vatten, detta när barbarerna skyngestalt hade följt efter straff ådömer dig din dade fram och hade dem, jagat och dödat herre, emedan du förorättat hunnit till Athene dem. Delferna påstod, honom utan att själv ha Proneias helgedom, att dessa två varit lidit orätt.” inträffade ännu större landets heroer, Xerxes fördömande ord till under än det som nyss Fylakos och Autonoos, Hellesponten när bron rivits ned av stormen. hade hänt. Ty väl var vilkas heliga lundar det mäkta märkligt, att ligger invid helgedovapen hade av sig själva men. Fylakos lund lagt sig utanför templet. Men det under, som ligger invid själva vägen, ovanför Prosedan inträffade, är dock av alla under det neias helgedom, Autonoos lund däremot märkligaste. Ty när barbarerna under sin nära Kastaliska källan, nedanför bergsframryckning hunnit till Athene Proneias toppen Hyampeia. De klippblock, som helgedom, slog blixtar ned på dem från him- föll ned från Parnassos, låg kvar ännu på len, och från Parnassos lösslets två klippspet- min tid i samma skick i Athene Proneias sar, som med väldigt larm störtade ned på helgedom, dit de störtade ned tvärs dem och dödade många av dem, och från igenom barbarernas leder.

Proneias tempel hördes rop och härskri.

12 Den förste historieskrivaren

Frågor till Sjätte boken 1. Varför började athenarna inte striden förrän offren var gynnsamma?

2. Varför rusade athenarna i språngmarsch mot perserna?

3. På vilket vis fick folket i Athen veta att deras soldater hade segrat i striden? Se även bildtexten s.10.

Frågor till Sjunde boken 4. Varför berättar Herodotos just denna episod? Vad säger det om syftet med hans bok?

5. Varifrån har Herodotos fått sina uppgifter?

Frågor till Åttonde boken 6. Hur förklarar Herodotos att perserna misslyckades med att erövra templet i Delfi?

7. Varifrån har han fått sina uppgifter?

REFERENSER Herodotos: Historia, Översättning till svenska av Claes Lindskog, reviderad av Gerhard Bendz och Axel Lindskog, inledning och kommentarer av Sture Linnér, Norstedts 2000 Linders, Tullia: Vem är vem i antikens Grekland: människor och gudar under tusen år fram till Kristi födelse, Rabén Prisma 1995 Montgomery, Hugo: Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr., Esselte Studium 1978 Wikander, Charlotte och Örjan: Antikens historia: Europa i vardande, Liber 2003

Den förste historieskrivaren 13

Från antiken till nutiden

Christer Öhman

Christer Öhman

Källor och källkritik

Källor och källkritik är en fördjupningsbok i historia för gymnasiet. Den presenterar ett antal viktiga historieskrivare och källkritiska problem. Varje avsnitt innehåller utdrag ur autentiska historiska källor och arbetsuppgifter.

Upplägget är kronologiskt med tyngdpunkt på västerlandet och modern historia.

En gratis lärarhandledning kan laddas ner och skrivas ut från www.nok.se/kallorochkallkritik Christer Öhman har i många år varit verksam på Historiska institutionen vid Uppsala universitet.

Han har tidigare bland annat skrivit Sekvens, lärobok i historia för gymnasiets kurs A.

• Christer Öhman

ISBN 978-91-27-41450-1

9

789127 414501

1 0 0 0 0