Page 1

Övningsbok

Övningsbok

fysik 1

fysik 1

Denna övningsbok i fysik är anpassad till gymnasieskolans fysikkurs. Det finns två övningsböcker i denna serie som är anpassade till kurs 1 och kurs 2 i fysik. • Övningsbok fysik 1 • Övningsbok fysik 2 Böckernas struktur utgår från den struktur som finns i Impuls fysik och har samma kapitelnumrering. Övningsboken kan naturligtvis även användas till andra kursböcker även om kapitelindelningen inte är exakt densamma. Efterfrågan på uppgifter i fysik är stor och denna övningsbok är ett komplement till de uppgifter som redan finns i etablerade kursböcker. Många uppgifter är tydligt illustrerade för att lättare förstå problemställningen. Till samtliga beräkningsuppgifter finns facit.

Författare till denna övningsbok i fysik är Simon Eddeland som är verksam som fysiklärare på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke.

ISBN 978-91-40-68952-8

9

789140 689528


Förord

Uppgifterna i denna bok är graderade efter svårighetsgrad vilket syns på hur uppgiftens nummer är understruket. Uppgifter på nivå 1 är inte understrukna, uppgifter på nivå 2 är understrukna en gång (t.ex. 2.14) och uppgifter på nivå 3, som är de svåraste uppgifterna, är understrukna två gånger (t.ex. 2.23) Denna övningsbok har samma kapitelstruktur som fysikboken Impuls, och kan med fördel användas tillsammans med den. Övningsbok fysik 1 innehåller 525 uppgifter med facit (885 uppgifter om a-, b- och c-uppgifter räknas separat).

Skillnader mellan Impuls och Övningsbok fysik 1 Det finns några skillnader mellan uppgifterna i Impuls och Övningsbok fysik 1. Dessa skillnader listas här.           

Det finns uppgifter till kapitel 1. Avsnittet ”Konsten att lösa uppgifter” i kapitel 2 har tagits bort. De första två avsnitten i kapitel 4 är sammanslagna till ett avsnitt. Det finns inga uppgifter som handlar om studskoefficient i kapitel 5. Det finns inga uppgifter om när vatten avdunstar under dess kokpunkt i kapitel 7. Det finns inga uppgifter om volymförändringsarbete, värmemaskiner eller värmepumpar i kapitel 8. Det finns inga uppgifter om relativistisk rörelsemängd i kapitel 10. Det första avsnittet i kapitel 11 är uppdelat i två avsnitt. Det första avsnittet i kapitel 11 innehåller inga uppgifter om exciterade atomkärnor som kan sända ut gammastrålning, några uppgifter om detta kommer däremot senare i kapitlet. Den atomära massenheten u har flyttats till ett tidigare avsnitt i kapitel 11. Det finns inga uppgifter om kalium-40-datering i kapitel 11.

Ett stort tack till alla elever som har gett mig synpunkter på innehållet i detta häfte. Simon Eddeland

3


Innehållsförteckning Förord ...................................................................................................................................................... 3 Skillnader mellan Impuls och Övningsbok fysik 1................................................................................ 3 Innehållsförteckning ............................................................................................................................... 4 Kapitel 1 – Vad är fysik? ......................................................................................................................... 7 Fysikens historia och arbetssätt .......................................................................................................... 7 Kapitel 2 – Fysikens grunder................................................................................................................... 8 Enheter ................................................................................................................................................ 8 Medelhastighet ................................................................................................................................... 8 Densitet ............................................................................................................................................... 8 Mätnoggrannhet ................................................................................................................................. 9 Kapitel 3 – Rörelse ................................................................................................................................ 11 Hastighet ........................................................................................................................................... 11 Sträcka-tid-diagram ........................................................................................................................... 11 Acceleration....................................................................................................................................... 13 Hastighet-tid-diagram ....................................................................................................................... 13 Acceleration-tid-diagram................................................................................................................... 15 Rörelse med konstant acceleration................................................................................................... 15 Kapitel 4 – Kraft .................................................................................................................................... 17 Kraft – En vektor ................................................................................................................................ 17 Kraft och motkraft – Newtons tredje lag .......................................................................................... 18 Tyngdkraft och normalkraft .............................................................................................................. 18 Newtons gravitationslag.................................................................................................................... 19 Fjädrar ............................................................................................................................................... 20 Friktion .............................................................................................................................................. 20 Lutande plan ...................................................................................................................................... 21 Kapitel 5 – Energi och rörelsemängd ................................................................................................... 22 Arbete och lägesenergi...................................................................................................................... 22 Rörelseenergi och energiprincipen ................................................................................................... 23 Effekt och verkningsgrad ................................................................................................................... 24 Rörelsemängd och impuls ................................................................................................................. 24 Elastiska och oelastiska stötar ........................................................................................................... 26

4


Kapitel 6 – Tryck.................................................................................................................................... 27 Tryck och krafter................................................................................................................................ 27 Vätsketryck och lufttryck ................................................................................................................... 27 Arkimedes princip.............................................................................................................................. 29 Ideala gaslagen .................................................................................................................................. 30 Kapitel 7 – Värme och temperatur ....................................................................................................... 31 Värme och temperatur ...................................................................................................................... 31 Smälta, stelna, förånga och kondensera ........................................................................................... 31 Klimat och väder ................................................................................................................................ 33 Väderprognoser................................................................................................................................. 33 Kapitel 8 – Hållbar energiförsörjning ................................................................................................... 34 Termodynamik .................................................................................................................................. 34 Energiförsörjning ............................................................................................................................... 34 Miljöpåverkan.................................................................................................................................... 35 Kapitel 9 – Elektricitet .......................................................................................................................... 36 Laddning ............................................................................................................................................ 36 Ström, spänning och Ohms lag .......................................................................................................... 37 Grundläggande kopplingar ................................................................................................................ 38 Komplexa kopplingar ......................................................................................................................... 41 Effekt och elektromotorisk spänning ................................................................................................ 42 Potential och elektriska fält............................................................................................................... 43 Kapitel 10 – Relativitetsteori och partikelfysik.................................................................................... 46 Den speciella relativitetsteorin ......................................................................................................... 46 Relativistisk energi............................................................................................................................. 47 Standardmodellen ............................................................................................................................. 47 Krafterna............................................................................................................................................ 48 Kapitel 11 – Kärnfysik ........................................................................................................................... 49 Elektromagnetisk strålning ................................................................................................................ 49 Isotoper och nuklider ........................................................................................................................ 49 Kärnreaktioner .................................................................................................................................. 50 Aktivitet och halveringstid................................................................................................................. 50 Strålningen möter materia ................................................................................................................ 51 Stråldoser .......................................................................................................................................... 51 Fission ................................................................................................................................................ 52 Fusion ................................................................................................................................................ 53 Medicinska metoder.......................................................................................................................... 53 5


Facit ....................................................................................................................................................... 54 Kapitel 1 – Vad är fysik? .................................................................................................................... 54 Kapitel 2 – Fysikens grunder.............................................................................................................. 54 Kapitel 3 – Rörelse ............................................................................................................................. 55 Kapitel 4 – Kraft ................................................................................................................................. 59 Kapitel 5 – Energi och rörelsemängd................................................................................................. 61 Kapitel 6 – Tryck ................................................................................................................................ 63 Kapitel 7 – Värme och temperatur .................................................................................................... 64 Kapitel 8 – Hållbar energiförsörjning ................................................................................................ 66 Kapitel 9 – Elektricitet ....................................................................................................................... 67 Kapitel 10 – Relativitetsteori och partikelfysik .................................................................................. 72 Kapitel 11 – Kärnfysik ........................................................................................................................ 73

6


Kapitel 4 – Kraft 4.8

Kraft – En vektor 4.1

Figuren visar krafterna som verkar på en låda.

Lådan i figuren påverkas av två krafter.

a) Hur stor är den resulterande kraften som verkar på lådan? b) Bestäm lådans acceleration.

a) Hur stor är den resulterande kraften på lådan? b) Hur stor blir lådans acceleration om den väger 5,0 kg? 4.2

En bil har massan 1200 kg och föraren vill att den ska accelerera med 8,0 m/s2. Hur stor måste den resulterande kraften som verkar på bilen vara?

4.3

Stenen i bilden påverkas av krafterna som visas. Den väger 2,5 kg.

4.9

Ellen kör bil med hastigheten 50 km/h. Hon bromsar in med konstant retardation tills bilen stannar, inbromsningen tar 4,0 sekunder. Bilen har massan 1100 kg. a) Bestäm retardationens storlek under inbromsningen. b) Bestäm storleken av den resulterande kraften som verkade på bilen under inbromsningen.

4.10 En vagn dras med kraften 150 N enligt figuren. Bestäm stenens acceleration. 4.4

När Anna drar i en vagn med okänd massa så börjar den accelerera. När Anna drar med kraften 60 N så accelererar vagnen med 3,7 m/s2. Bestäm vagnens massa.

Dela upp kraften i figuren i två komposanter, en som är parallell med marken och en som är vinkelrät mot marken. a) Hur stor är kraftkomposanten som är parallell med marken? b) Hur stor är kraftkomposanten som är vinkelrät mot marken?

4.5

Johan försöker putta på en stor låda, men han lyckas inte få den att röra sig. Johan trycker på lådan med kraften 400 N åt höger. Det finns ytterligare en kraft som verkar på lådan. Bestäm denna krafts storlek och riktning.

4.6

a) Vad säger Newtons första lag? b) Vad säger Newtons andra lag?

4.7

Clara har knutit fast ett rep i en låda, som hon drar med den konstanta hastigheten 1,0 m/s på ett golv. Hon drar i repet med kraften 60 N. a) Hur stor är den bromsande kraften (friktionskraften) som verkar på lådan? b) Clara ökar hastigheten. För den nya konstanta hastigheten drar hon i repet med kraften 63 N, på grund av ökat luftmotstånd. Hur stor är kraftresultanten som verkar på lådan?

4.11 En boll påverkas av tre krafter enligt figuren.

Bestäm kraftresultantens storlek. 17


4.12 En boll med massan 850 g påverkas av två krafter som är vinkelräta mot varandra. Den ena kraften har storleken 3,0 N. Bestäm den andra kraftens storlek, om bollen accelererar med 7,0 m/s2. 4.13 Lådan på bilden väger 60 kg.

Bestäm lådans acceleration. 4.14 En stillastående vagn med massan 5,0 kg accelereras av en konstant kraft under 4,0 s. Under denna tid färdas vagnen 24 meter. Den konstanta kraften ersätts av en ny konstant kraft, riktad i motsatt riktning. Denna kraft får vagnen att stanna efter 1,5 sekunder. Hur stor är denna kraft? 4.15 I figuren visas krafterna som verkar på en låda. Kraftresultanten är riktad rakt uppåt. Bestäm kraftresultantens storlek.

Kraft och motkraft – Newtons tredje lag 4.17 Peter pressar sin ena hand mot väggen med kraften 50 N. Enligt Newtons tredje lag har varje kraft en motkraft. Beskriv denna motkraft i Peters fall. 4.18 I en boxningsmatch så slår den ene boxaren ett hårt slag på den andra boxarens ansikte. Vad påverkas av störst kraft, den ene boxarens hand eller den andra boxarens ansikte? 4.19 Jonna puttar på en låda som står på ett golv. Både Jonna och lådan accelererar med 0,50 m/s2 när Jonna trycker med kraften 70 N på lådan. Lådan har massan 15 kg och Jonna väger 55 kg. Bestäm… a) … resultanten för de övriga krafterna som verkar på lådan. b) … kraften som Jonna trycker med sina fötter mot golvet. 4.20 Johan ska dra i en vagn så att den accelererar. Mikael säger att enligt Newtons tredje lag så påverkas Johan av en lika stor kraft som den han drar vagnen med, och då blir resultanten 0 N. Därför kan vagnen inte börja accelerera. På vilket sätt har Mikael fel i sitt resonemang? 4.21 Någon kastar en boll i ansiktet på Simon. Bollen trycker med en kraft på Simons ansikte så att det gör ont. Beskriv motkraften till denna kraft. 4.22 Nena drar i ett rep som sitter fast i en vagn. Nena, repet och vagnen accelererar med 1,2 m/s2. Nena drar i repet med kraften 30 N och lådan väger 10 gånger så mycket som repet. Lådan bromsas med kraften 3,0 N. Bestäm kraften som lådan drar i repet med.

4.16 Två krafter verkar på en låda som står på marken. Den ena kraften är parallell med marken.

De båda krafternas resultant har storleken 100 N. Vinkeln mellan de båda krafterna är v. Bestäm vinkeln v.

Tyngdkraft och normalkraft 4.23 Bestäm tyngdkraften som verkar på … a) … en person som väger 75 kg. b) … en penna med massan 23 gram. c) … en bil med massan 900 kg. d) … 200 cm3 järn. 4.24 Bestäm tyngdaccelerationen för … a) … en person som väger 75 kg. b) … en penna med massan 23 gram. c) … en bil med massan 900 kg. d) … 200 cm3 järn. 18


4.25 Ett mjölkpaket med massan 1,0 kg står stilla på ett bord. a) Bestäm mjölkpaketets tyngd. b) Bestäm normalkraften som verkar på mjölkpaketet. 4.35 4.26 Vad är skillnaden på tyngd och tyngdkraft? 4.27 En stor sten med massan 500 kg släpps från 5,0 meters höjd samtidigt som en järnkub med massan 10 kg. Vilket föremål träffar marken först?

retarderar hon med 5,2 m/s2. Hur stor är normalkraften som verkar på henne i detta ögonblick om hon väger 70 kg? Felicia har två bollar med identisk form, men massan för den ena bollen är lite större än den för den andra. Vilken av bollarna når marken först om hon släpper dem samtidigt från samma höjd? Ta hänsyn till luftmotståndet. Motivera ditt svar.

Newtons gravitationslag

4.28 När Johan lägger sin mobiltelefon på golvet så påverkas den av normalkraften 1,18 N. Hur mycket 4.36 Använd Newtons gravitationslag för att bestämma väger Johans mobiltelefon? tyngdkraften som påverkar en person som väger 70 kg som befinner sig på Mars. 4.29 En boll kastas in i en vägg. Vilken kraft är det som får bollen att bromsa in när den träffar väggen? 4.37 a) Hur stor är tyngdkraften mellan två personer som väger 60 kg vardera, och om de befinner sig 1,0 meter ifrån varandra? b) Vilken acceleration får personerna på grund av gravitationen mellan dem?

4.30 En person som väger 82 kg står helt vanligt på ett golv. Hur stor är normalkraften som verkar på hans vänsterfot? 4.31 En låda ligger stilla på ett bord.

4.38 På vilket avstånd från jorden påverkas en person som väger 62 kg av tyngdkraften 400 N? 4.39 Rymdstationen ISS befinner sig på höjden 423 km över marken. a) Hur stor tyngdkraft påverkas en astronaut av som befinner sig på ISS, om astronauten väger 85 kg? b) Hur stor tyngdkraft påverkas samma astronaut av på jordytan?

Rita av figuren samt rita in krafterna som verkar på 4.40 Bestäm tyngdaccelerationen på planeten lådan. Merkurius med hjälp av Newtons gravitationslag. 4.32 Hanna försöker lyfta en tung låda som står på ett 4.41 Om man befinner sig på en viss plats mellan jorden och månen så är accelererar man inte mot golv. Lådan väger 70 kg, men Hanna kan som mest varken jorden eller månen. På vilken höjd ovanför dra lådan uppåt med kraften 400 N. Hur stor är månytan är man då? normalkraften som verkar på lådan när Hanna drar i den som mest? 4.42 Eftersom jorden inte är helt sfärisk så är tyngdaccelerationen inte lika stor vid ekvatorn 4.33 Daniel har två stenar som har samma massa. När som vid polerna. Bestäm ett intervall som anger han släpper en av stenarna så tar det vilka värden tyngdaccelerationen kan ha på 1,6 sekunder för den att nå marken. Därefter jorden. tejpar han ihop båda stenarna och släpper dem Tyngdaccelerationen på olika platser på jorden från samma höjd som han släppte den första påverkas även av rotationshastigheten kring stenen ifrån. Hur lång tid tar det för de hoptejpade jordens rotationsaxel, men detta kan du bortse stenarna att nå marken? från i denna uppgift. Du kommer att läsa om detta i fysik 2. 4.34 Karolina har hoppat rakt uppåt och är på väg att landa på marken. I ett visst ögonblick under landningen, när hennes fötter rör marken, så

19


fjädern har fjäderkonstanten 30 N/m. En vikt med massan 100 g hängs i den nedre fjädern. a) Hur stor kraft drar i den nedre fjädern? b) Hur stor kraft drar i den övre fjädern? c) Hur stor blir fjädrarnas totala längdökning?

Fjädrar 4.43 En fjäder med fjäderkonstanten 25 N/m hänger i en ställning. Johanna drar i fjädern med kraften 6,0 N. Hur mycket kommer fjädern att dras ut?

4.50 En vikt hängs samtidigt i två fjädrar enligt figuren.

4.44 Daniel vill bestämma fjäderkonstanten för en fjäder. Han hänger en vikt med massan 500 g i fjädern, som då dras ut 7,5 cm. a) Hur stor kraft drar i fjädern? b) Vilken fjäderkonstant har fjädern? 4.45 Simon hänger en vikt i en fjäder med fjäderkonstanten 30 N/m. Från början är fjädern 9,0 cm lång, men när vikten hänger i den blir den 22 cm lång. Bestäm viktens massa. 4.46 Damien har en linjal, en fjäder med okänd fjäderkonstant, en vikt med massan 300 gram och en vikt med okänd massa. Förklara hur Damien ska göra för att bestämma den okända viktens massa.

Hur långt dras fjädrarna ut när vikten hängs i fjädrarna?

4.47 Clara utför ett experiment. Hon har hängt en några olika vikter i en fjäder och antecknat fjäderns förlängning för dessa vikter. Hon räknade sedan ut vikternas tyngd och förde in sina värden i diagrammet nedan.

Friktion 4.51 Ellen drar en låda med konstant hastighet på ett plant golv. Lådan har massan 5,0 kg och friktionstalet mellan golvet och lådan är 0,23. a) Hur stor är normalkraften som verkar på lådan? b) Hur stor är friktionskraften som verkar på lådan? c) Hur stor kraft drar Ellen i lådan med?

4.52 Dejan har hakat fast en dynamometer i en låda som har massan 8,1 kg. När han drar lådan med konstant hastighet så visar dynamometern 35 N. a) Hur stor kraft drar Dejan i dynamometern med? b) Hur stor är friktionskraften som verkar på a) Clara anpassar en rät linje till mätvärdena i lådan? diagrammet. Vilken enhet får denna linjes lutning? c) Bestäm friktionstalet mellan lådan och marken. b) Anpassa en linje till mätvärdena och bestäm linjens lutning. Tolka ditt resultat. 4.53 Jakob puttar på en låda med konstant hastighet. Han trycker på lådan med kraften 42 N, och 4.48 Sara tycker att det vore mycket lättare att ange friktionstalet mellan lådan och marken är 0,32. fjäderkonstanter med enheten kg/m istället för Bestäm lådans massa. N/m. Finns det någon anledning till att det är bättre att använda enheten N/m? 4.54 Du ska bestämma friktionstalet mellan en träbänk och en trälåda med okänd massa. Till din hjälp har 4.49 Anna hänger en fjäder med fjäderkonstanten du endast en dynamometer. Förklara hur du ska 40 N/m i en ställning. Därefter hänger hon en göra för att bestämma friktionstalet. annan fjäder i den första fjädern. Den andra 20


4.55 Jonas ska putta på en låda och vill att den ska accelerera med 1,5 m/s2. Lådan har massan 20 kg och friktionstalet mellan lådan och marken är 0,38. Med hur stor kraft måste Jonas trycka på lådan? 4.56 En låda står ovanpå en annan låda enligt figuren. Friktionstalet mellan marken och den nedre lådan är 0,30 och mellan de båda lådorna är friktionstalet 0,20.

4.60 En låda står still på ett lutande plan med lutningen 19°. Om planets lutning ökar så börjar lådan att färdas nerför backen. Just nu har friktionskraften som verkar på lådan storleken 95 N. a) Bestäm lådans massa b) Bestäm normalkraften som verkar på lådan. 4.61 Karl har en planka som är 1,8 meter lång. Han ställer en låda på plankan och börjar lyfta den ena plankans ände över marken, så att han skapar ett lutande plan. När plankans ände är 65 cm över marken så börjar lådan att röra på sig. a) Bestäm det lutande planets lutning. b) Karls låda har massan 8,5 kg. Bestäm friktionstalet mellan plankan och lådan. 4.62 Friktionstalet mellan en låda och ett lutande plan är 0,32. Hur stor kan planets lutning vara som störst innan lådan börjar glida?

En kraft som är parallell med marken drar i den nedre lådan. Hur stor kan denna kraft vara som störst utan att den övre lådan börjar glida?

4.63 Bestäm den största accelerationen som en låda kan få, om den står på ett lutande plan med lutningen 11°.

4.57 En låda står på ett golv. En kraft med storleken 6,0 4.64 Simon ställer en låda på ett lutande plan, som han N börjar verka på lådan så att den får 2 sedan ändrar vinkeln för. När det lutande planets accelerationen 3,1 m/s . Friktionstalet mellan vinkel är v så börjar lådan att glida. Bestäm ett lådan och marken är 0,45. Bestäm lådans massa. uttryck för lådans acceleration när lutningen är 2v, som endast beror på v och g.

Lutande plan 4.58 En låda med massan 4,0 kg står på ett lutande plan. Lådan ligger stilla, och planets lutning är 12°. a) Hur stor är tyngdkraften som verkar på lådan? b) Hur stor är normalkraften som verkar på lådan? c) Hur stor är friktionskraften som verkar på lådan? 4.59 En låda med massan 12 kg åker nerför en backe enligt figuren. Backens lutning är 22° och lådan färdas med konstant hastighet.

a) Bestäm friktionskraften som verkar på lådan. b) Bestäm friktionstalet mellan lådan och backen.

21


Kapitel 4 – Kraft

4.18

Båda påverkas av lika stora krafter. När handen trycker på ansiktet med en kraft så trycker ansiktet på handen med en lika stor kraft i motsatt riktning.

4.19

a) 63 N motsatt accelerationens riktning. b) 98 N i accelerationens riktning.

4.20

Johan drar i vagnen med en viss kraft, men motkraften verkar inte på vagnen, den verkar på Johan. Kraftresultanten som verkar på vagnen består av den kraft som Johan drar med samt de krafter som bromsar vagnen, inte motkraften till Johans dragkraft.

4.1

a) 35 N åt höger. b) 7,0 m/s2

4.2

9,6 kN

4.3

14 m/s2

4.4

16 kg

4.5

400 N åt vänster, eftersom lådan är stilla så måste kraftresultanten ha storleken 0 N.

4.6

a) Om den resulterande kraften på ett föremål är 0 N, så befinner sig föremålet i vila eller så rör det 4.21 sig med konstant hastighet. b) När ett föremål med massan m påverkas av den resulterande kraften FR så kommer det att 4.22 accelerera med accelerationen a enligt FR = m · a.

4.7

a) 60 N, kraftresultanten måste vara 0 N när lådan 4.23 rör sig med konstant hastighet. b) 0 N, eftersom lådan rör sig med konstant hastighet.

4.8

a) 14 N b) 2,9 m/s2

4.9

a) 3,5 m/s2 b) 3,8 kN

4.10

a) 110 N b) 100 N

Motkraften är den kraft som Simons ansikte trycker på bollen med. Denna kraft får bollen att bromsa in och sedan studsa tillbaka. Lådan drar i repet med kraften 28 N, eftersom repet drar i lådan med kraften 28 N. a) 740 N b) 0,23 N c) 8,8 kN d) 15 N

4.24

a) 9,82 m/s2 b) 9,82 m/s2 c) 9,82 m/s2 d) 9,82 m/s2

4.25

a) 9,8 N b) 9,8 N

4.26

Det är ingen skillnad.

4.27

Båda träffar marken samtidigt, tyngdaccelerationen är lika stor för båda föremålen. Eftersom föremålen är ganska tunga så är luftmotståndet försumbart.

4.11

60 N

4.12

5,1 N

4.13 4.14

5,5 m/s2 40 N

4.28

120 gram

4.15

400 N

4.29

4.16

72°

Normalkraften från väggen. När bollen trycker på väggen med en kraft så trycker väggen tillbaka på bollen med en lika stor, motriktad kraft, och denna kraft kallas för normalkraft.

4.30

400 N

4.17

Väggen trycker tillbaka med kraften 50 N på Peters hand.

59


4.31

Det är viktigt att tyngdkraften och normalkraften är lika stora, eftersom lådan ligger still.

4.46

Först så hänger han vikten med massan 300 g i fjädern och mäter fjäderns förlängning. När han mätt förlängningen kan han räkna ut fjäderns fjäderkonstant. Nu kan han istället hänga vikten med okänd massa i fjädern och mäta fjäderns förlängning, och då har han all information han behöver för att räkna ut den okända viktens massa.

4.47

a) N/m b) Linjens lutning är ca 50, vilket betyder att fjädern har fjäderkonstanten 50 N/m.

4.48

Det är inte hur stor massa som hängs i en fjäder som bestämmer hur mycket den dras ut, det är kraften som avgör. Om man hänger en vikt i en fjäder på månen så kommer den inte att dras ut lika mycket som den hade gjort på jorden, för viktens tyngd är mindre på månen än på jorden.

4.32

290 N

4.33

1,6 sekunder, ett föremåls massa påverkar inte dess tyngdacceleration.

4.34

1,1 kN

4.35

Den tyngre bollen når marken först. Eftersom 4.49 bollarna har samma form så påverkas de av samma luftmotstånd om de har samma hastighet. Luftmotståndskraften kommer att vara riktad uppåt, den försöker bromsa in fallet. Luftmotståndskraften leder till att accelerationen 4.50 nedåt inte blir lika stor (luftmotståndet försöker accelerera bollarna uppåt), men den tyngre bollen 4.51 påverkas inte lika mycket av denna kraft/acceleration.

4.36

260 N

4.37

a) 0,24 µN b) 4,0 nm/s2

4.38

7900 km från jordens centrum (1500 km ovanför jordens yta).

4.39

a) 730 N b) 830 N

4.40

3,7 m/s2

4.41

37000 km ovanför månens yta.

4.42

9,80 – 9,87 m/s2

4.43

24 cm

4.44

a) 4,9 N b) 65 N/m

4.45

400 g

a) 0,98 N b) 0,98 N c) 5,7 cm 7,9 cm a) 49 N b) 11 N c) 11 N

4.52

a) 35 N b) 35 N c) 0,44

4.53

13 kg

4.54

Bestäm först lådans massa genom att hänga den i dynamometern, och dividera kraften som dynamometern visar med g. Sätt fast dynamometern i lådan, håll dynamometern parallellt med marken och dra dynamometern och lådan med konstant hastighet. Kraften som dynamometern visar är lika stor som friktionskraften. Det går nu att beräkna friktionstalet.

4.55

100 N

4.56

110 N

4.57

0,80 kg

60


4.58

a) 39 N b) 38 N c) 8 N

4.59

a) 44 N b) 0,40

4.60

a) 30 kg b) 280 N

4.61

a) 21° b) 0,39

4.62

18°

4.63

1,9 m/s2

4.64

a = g(sin 2v – sin v)

(Om v ≤ 45°)

Kapitel 5 – Energi och rÜrelsemängd

5.10

a) 2,2 Nm b) –4,1 J

5.11

1,4 m

5.12

a) 130 J b) 130 Nm c) 13 N

5.13

240 Nm

5.14

12°

5.15

5.16

a) 2,1 kJ b) 120 kJ c) 9,7 ÎźJ

5.17

7,5 m/s

5.18

a) 69 J b) Den omvandlas till rĂśrelseenergi. c) 8,3 m/s

5.19

a) 0 J b) 8,0 J c) 1,5 J d) 5,0 J

5.20

Frün bÜrjan har vagnen lägesenergi. Lägesenergin omvandlas mer och mer till rÜrelseenergi när den rullar ner fÜr backen. Om marken nedanfÜr backen ses som nollnivün fÜr lägesenergi sü har all lägesenergi omvandlats till rÜrelseenergi när vagnen har kommit ner fÜr backen. Pü grund av friktion sü kommer vagnen till slut att stanna, och energin har dü omvandlats till värme i vagnens hjul och marken.

5.1

3,0 kNm

5.2

7,5 m

5.3

0 Nm, eftersom sträckan är 0 m.

5.4

1,8 kN

5.5

a) 58 N b) 1,4 kNm

5.6

830 Nm

5.7

a) Det man vinner i kraft fÜrlorar man i sträcka. b) Det krävs samma arbete oavsett vilken väg hon gür. Om hon gür den brantare vägen sü blir sträckan kortare, men hon müste dra i vagnen med en stÜrre kraft. Väljer hon den längre vägen 5.21 sü müste hon inte dra med en lika stor kraft.

5.8

a) 0 J b) 27 J c) 27 Nm d) 35 J e) 9 Nm f) 35 Nm, det är tyngdkraften som har uträttat arbetet.

5.9

a) 35 J b) 1,4 m

5.22

61

88 kg

14 m/s đ?‘šđ?‘šđ?‘Łđ?‘Ł 2

a) 2 = đ?‘šđ?‘šđ?‘šđ?‘šâ„Ž b) 7,7 m/s


Övningsbok

Övningsbok

fysik 1

fysik 1

Denna övningsbok i fysik är anpassad till gymnasieskolans fysikkurs. Det finns två övningsböcker i denna serie som är anpassade till kurs 1 och kurs 2 i fysik. • Övningsbok fysik 1 • Övningsbok fysik 2 Böckernas struktur utgår från den struktur som finns i Impuls fysik och har samma kapitelnumrering. Övningsboken kan naturligtvis även användas till andra kursböcker även om kapitelindelningen inte är exakt densamma. Efterfrågan på uppgifter i fysik är stor och denna övningsbok är ett komplement till de uppgifter som redan finns i etablerade kursböcker. Många uppgifter är tydligt illustrerade för att lättare förstå problemställningen. Till samtliga beräkningsuppgifter finns facit.

Författare till denna övningsbok i fysik är Simon Eddeland som är verksam som fysiklärare på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke.

ISBN 978-91-40-68952-8

9

789140 689528

Profile for Smakprov Media AB

9789140689528  

9789140689528  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded