9789127426429

Lgr 11

DIAGNOSER ÅK 1–3

Mattecirkeln är ett diagnosmaterial i matematik som är direkt kopplat till kursplanen i Lgr 11. Mattecirkeln gör matematiken och kunskaperna överskådliga för både elever, föräldrar och lärare. Materialet ger dig möjlighet att ta reda på vad eleverna kan i matematik, synliggör vad eleverna behöver träna mer på och visar hur mycket mer det finns att lära.

DIAGNOSER

Catherine Bergman, Théreés Eklund, Maria Österlund

Lgr 11

Mattecirkeln

Mattecirkeln

Mattecirkeln DIAGNOSER ÅK 1--3

+

=

ÅK 1–3

Pärmen är indelad i två delar: • I den första delen är diagnoserna indelade i matematiska områden som t.ex. vikt, addition eller algebra.

• I den andra delen är matematiken fördelad på två diagnoser per årskurs (lämpligen en per termin).

Detta ger dig valfrihet att använda diagnoserna på olika sätt.

Resultaten från diagnoserna överförs till elevens egen kunskapscirkel som omfattar kunskapskraven enligt Lgr 11. För att få hjälp att tolka resultaten av diagnoserna finns handledning med mål, kommentarer och förslag till åtgärder.

ISBN 978-91-27-42642-9

9 789127 426429

Mattecirkeln 1-3_cover1.indd 1

2012-05-10 12.52

Innehåll Förord

5

Inledning Presentation

6

Områdesdiagnoser och Skolårsdiagnoser

7

Diagnosernas uppgifter

8

Cirkelns uppbyggnad

9

Oskars Mattecirkel

10

Skolårsdiagnoser År 1 diagnos I

162

År 1 diagnos II

176

År 2 diagnos I

186

År 2 diagnos II

198

År 3 diagnos I

212

År 3 diagnos II

228

Facit

Områdesdiagnoser Begrepp, samband och förändring

14

Facit Områdesdiagnoser

248

Tals användning

26

Facit Skolårsdiagnoser

259

Addition

28

Subtraktion

41

Multiplikation

52

Division

59

Taluppfattning

68

Sannolikhet och statistik

80

Algebra

92

Problemlösning

100

Geometri

113

Geometri – enheter

122

Volym

125

Vikt

134

Längd

142

Tid

152

Mattecirkeln_001-264.indd 3

11.05.12 11.08

Förord I Lgr 11 står att matematik till sin art är ett kreativt och reflekterande ämne, en problemlösande aktivitet som ska kopplas till den sociala, samhälleliga och tekniska utvecklingen. Detta ställer höga krav på oss lärare!

För att konkretisera matematikämnets mål för elever, föräldrar och lärare utvecklade vi Mattecirkeln. Det här är den uppdaterade versionen kopplad till Lgr 11. Mattecirkeln finns i två upplagor; en för åk 1–3 och en för åk 4–6.

Mattecirkeln är lätt att använda och framför allt gör den matematiken överskådlig.

Eleven får helt plötsligt ”syn” på sin kunskap och den passar därför väldigt bra som en del i elevens portfolio. Cirkeln är även en bra hjälp för föräldrar att bli insatta i sina barns lärande.

Eleverna tycker att det är väldigt roligt att få färglägga de fält de behärskar och det blir påtagligt både vad de kan och hur mycket mer det finns att lära sig. Eleven får helt enkelt sätta ut sig själv på ”den matematiska kartan”. Det är viktigt att veta var man befinner sig för att förstå vart man är på väg.

Mattecirkeln har också fungerat bra som motivationshöjare, en del inspireras att lära sig mer och andra inser att det är dags att sätta fart nu för att hinna lära sig allt till åk 3 eller åk 6 … På samma sätt kan man övertyga föräldrar till elever som behöver mer stöd hemma.

Hoppas att Mattecirkeln underlättar och förbättrar arbetet med matematiken för dig, dina elever och deras föräldrar.

Lycka till!

Théreés Eklund Maria Österlund Catherine Bergman

Mattecirkeln

Mattecirkeln_001-264.indd 5

•

Förord

5

11.05.12 11.08

Presentation Mattecirkeln är ett redskap som ger en konkret bild av en elevs kunskapsutveckling i matematik. Cirkeln visar dig tydligt de olika delområdena inom matematiken, samt progressionen inom dessa. De mest grundläggande kunskaperna finns i cirkelns mitt och svårighetsgraden stiger kontinuerligt utåt mot cirkelns ytterkant som motsvarar kunskapskraven i åk 3.

För att ta reda på vilka kunskaper eleverna har finns tillhörande diagnoser. Här kan du välja om du föredrar områdesdiagnoserna som testar ett område i taget, t.ex. längd, eller om du hellre vill ha en diagnos med blandade uppgifter, de s.k. skolårsdiagnoserna.

Vår tolkning av kunskapskraven i Lgr 11 Eftersom kunskapskraven är vida och komplexa har vi delat in matematikområdet i olika delområden: • Begrepp

• Algebra

• Addition

• Problemlösning

• Subtraktion

• Geometri

• Multiplikation

• Volym

• Division

• Vikt

• Taluppfattning

• Längd

• Sannolikhet och Statistik

• Tid

Varje del är ett kapitel som inleds med en presentation av området, där vi förklarar och kommenterar hur kraven är tolkade utifrån Lgr 11 samt vad som kan vara svårt att mäta och därför bör observeras.

Genom att använda mattecirkeln kontinuerligt får du som lärare en noggrann uppföljning var varje enskild elev befinner sig i sin kunskapsutveckling.

Mattecirkeln kan också fungera som en vägvisare framåt, t.ex. när du och eleven ska sätta upp nya mål.

En annan fördel är att det på cirkeln blir tydligt hur stora framsteg eleven gjort under olika tidsintervall, t.ex. en termin.

Ibland benämns en elev ha ”bristande grundkunskaper”. Då fungerar Mattecirkeln som ett felsökningshjälpmedel och visar dig exakt var bristerna finns. Det blir tydligt vilka kunskaper som måste vara befästa innan utvecklingen kan fortsätta.

6

Mattecirkeln_001-264.indd 6

Mattecirkeln

•

Inledning

11.05.12 11.08

Områdesdiagnoser och Skolårsdiagnoser Mattecirkeln består av två fristående diagnostyper; områdesdiagnoser och skolårsdiagnoser.

Områdesdiagnoser Områdesdiagnoserna testar ett område i taget, t.ex. geometri. Inom denna diagnos stiger svårighetsgraden kontinuerligt. Detta gör att du kan dela av diagnosen och använda olika delar vid olika arbetstillfällen och för olika elever.

Områdesdiagnoserna gör det enkelt för dig att ta reda på en elevs kunskaper inom ett specifikt område. De kan användas som ett underlag för hur cirkeln ska fyllas i eller som en undersökning var problemen egentligen ligger för en elev med svårigheter.

Diagnoserna kan också användas som förtest till ett kommande arbetsområde.

Skolårsdiagnoser Skolårsdiagnoserna består av uppgifter från flera olika områden i cirkeln. Dessa diagnoser är till för att ge en bild av elevens kunskaper i ett visst skolår. Till varje år hör två diagnoser. Före varje diagnos finns en ifylld cirkel som visar hur cirkeln ska se ut då terminen är avslutad.

Skolårsdiagnoserna fungerar som mätinstrument för att se vilka elever som når respektive inte når kunskapskraven. Resultatet kan sedan ligga till grund för t.ex. resursfördelningen på skolan eller inom kommunen.

Ett annat användningsområde för skolårsdiagnoserna är att du som lärare kan upptäcka vad eleverna behöver träna mer på. Skolårsdiagnoserna är till för att upptäcka var bristerna finns, men för att få en djupare förståelse för vilka kunskaper eleven saknar använder du dig av områdesdiagnoserna. Om en elev t.ex. inte klarar av skolårsdiagnosernas uppgifter rörande taluppfattning så kan områdesdiagnosen taluppfattning visa exakt var bristerna ligger och även ge råd om vad du som lärare kan göra för att hjälpa eleven. På detta sätt kompletterar de två alternativa diagnosmaterialen varandra.

Mattecirkeln

Mattecirkeln_001-264.indd 7

•

Inledning

7

11.05.12 11.08

Diagnosernas uppgifter För att få fylla i ett fält på cirkeln anser vi att man oftast bör ha klarat fler än en uppgift av en viss typ. En del uppgifter i diagnoserna är därför uppdelade i flera deluppgifter.

Generellt har områdesdiagnoserna fler uppgifter av samma slag än skolårsdiagnoserna som annars skulle bli för omfattande.

Kodning För att du och eleverna ska veta vilken diagnosuppgift som testar vilket fält i den aktuella sektorn i cirkeln är uppgifterna och fälten kodade.

Muntliga delar En del uppgifter anser vi testas bäst muntligt såsom att mäta och uppskatta vikt, längd och volym. Vissa diagnoser innehåller således en muntlig del. Dessa ska göras i anslutning till de skriftliga. De muntliga uppgifterna kan med fördel göras i hela eller delar av klassen och blir då samtidigt ett inlärningstillfälle. Multiplikationstabellerna kan t.ex. testas i storgrupp då du snabbt får en bild av vilka som automatiserat tabellerna och vilka som fortfarande är osäkra. Sedan behöver du enbart testa de elever du är osäker på enskilt.

De muntliga uppgifterna är även de kodade och då du anser att eleven behärskar ett visst sektorsfält får han/hon fylla i detta i cirkeln.

Miniräknaren Generellt gäller att eleverna ska klara av att lösa de olika uppgifterna utan att använda miniräknare och istället använda sig av huvudräkning eller skriftliga räknemetoder.

Vi testar dock elevernas förmåga att hantera miniräknaren i områdena addition och subtraktion.

Handledning Uppgiften testar Varje handledningstext till uppgifterna inleds med en kort beskrivning av vilka kunskaper den eller de uppgifterna testar.

Åtgärd Under Åtgärd hittar du förslag till aktiviteter som du kan göra med de elever som inte klarat av uppgiften.

8

Mattecirkeln_001-264.indd 8

Mattecirkeln

•

Inledning

11.05.12 11.08

Cirkelns uppbyggnad Indelning Cirkeln är indelad i 13 sektorer, tårtbitar, en för varje delområde inom matematiken.

Varje delområde (sektor) är i sin tur indelad i olika sektorsfält, som visar de olika momenten inom respektive delområde. Fältens innehåll stegras i svårighetsgrad inifrån och ut d.v.s. de fält som vi anser lättast finns längst in mot cirkelns mitt medan de svåraste finns i utkanten av cirkeln.

De grundläggande begreppen som många elever arbetat med i förskoleklassen, ligger i mitten av cirkeln. Vi har dock valt att inte dela in dessa uppgifter i fält.

Begreppsuppgifterna testas i en egen diagnos. I cirkeln för åk 4–6 står istället cirkelns mitt för cirkeln för åk 1–3.

Svårighetsnivån mellan fält i olika sektorer kan inte jämföras eftersom man börjar med de olika delområdena vid olika tidpunkter under skoltiden. Således är inte additionens nivå 1 jämförbar med t.ex. viktens nivå 1.

Fylla i cirkeln Varje fält som eleven anses behärska målas i en viss färg av eleven själv. Vår rekommendation är att man bör ha löst ett par diagnosuppgifter som testar samma moment för att anses behärska detta och få fylla i hela sektorsfältet.

Delar av fält kan också fyllas i om en elev anses kunna ett område till viss del.

Samma färg ska användas under en termin för att sedan bytas ut. Detta ger en klar bild över elevernas kunskapsutveckling under olika perioder av skolgången.

Mattecirkeln passar därför perfekt in i elevernas portfolio som har till syfte att påvisa utveckling. Även om du inte använder dig av portfolio är Mattecirkeln en bra utgångspunkt för utvecklingssamtalet. Det viktiga är att hela cirkeln är ifylld då eleven gått ut årskurs 3.

Områdes- och skolårsdiagnoserna leder till olika sätt att arbeta med cirkeln.

Arbetar ni områdesvis så koncentrerar sig eleverna på att fylla i en cirkelsektor åt gången. Om ni istället använder skolårsdiagnoserna så innebär det att eleverna fyller i sektorsfält i flera cirkelsektorer vid samma tillfälle.

Mattecirkeln

Mattecirkeln_001-264.indd 9

•

Inledning

9

11.05.12 11.08

Oskars Mattecirkel Titta på Oskars Mattecirkel till höger.

Här kan vi se att Oskar, som går i årskurs två, nu kan hela den analoga klockan.

Han är ganska duktig på enheterna. Han kan de geometriska formerna, förstår symmetri samt de slumpmässiga händelserna i experiment och spel. Han kan lite om tabeller och diagram. Han har en god taluppfattning vad gäller talen upp till 1000 och förstår likhetstecknets betydelse. Däremot är Oskar inte en speciellt duktig problemlösare. Han har svårt att redogöra för hur han löser sina uppgifter. Antagligen behöver han hjälp med att hitta tankestrukturer.

Oskar förstår innebörden av räknesätten addition och subtraktion och kan nu räkna med tiotalsövergångar. Däremot har han fortfarande inte befäst de olika talkamraterna 11–20 i addition och subtraktion.

Han är jätteduktig i multiplikation. Han förstår kopplingen till addition och kan alla tabeller.

Utifrån denna bild av Oskars kunskaper är det lättare att sätta upp nya mål!

10

Mattecirkeln_001-264.indd 10

Mattecirkeln

•

Inledning

11.05.12 11.08

Oskars Mattecirkel Oskars Mattecirkel

Tid

Additi on

A7

Ti5m

Skriftliga r äknem etod er/m inir A6 j äkn u 5 Ti are med 10 S7 t alsöv j Su ergå Sk n D g bt rifl A5 T I L iga A ra d T S I u tan 106 rä kt er talsö ng I G kn et verg ä D i e h L ång m n e et m t A4 t m 4 i T e o å S5 d d 2 0 m u 1 er Ti4 0Talka / re ta KAN ut C lsö autom mrater j an KLO atise Ti4 ve 6u S A r 1 4 a L r t 0A3 ta HE L Ti3m 10 lsö m R Ti3u L4 5u ve E Talkam R r T j E AR autom rater E Ti3 T au Talk 20 atise A RT S3 E u to am rat m r L4 M KV 3m at a E A2 m L 2 i T I is Koppli Ti2u T al 1 ng t a j R u 0 2 ill subtra u to kam V Ti E L 3 k T m r tion S2 L A E a m tis a H L2 Ko e IM Ti1m A1 u ad ppli ER Ti1u T L2 F n d ö r j stå E iti g i1 T i n nebö o S1 IM rd m L1 E L in För u H ne st L1 bö ER

Ti5u

m

i dn n vä an

ng

L

I

M

Obekanta tal

Algebra m = mäta

r = ramsräkna

u = uppskatta

t = talgrannar

j = jämföra

p = platsvärde

–, ve 10 rsl D4 –s ag ku srä tt kn lig ing he tsb ed öm D5 Äl nin dr et g als Ta yst lu em p

och Taluppfattning

Division

–, 5

D6

0 .0 0

p T4 –

4 –,

Ö

2

–,

3

h oc ra Gö l k a to

Division med 6, 7, 8, 9

1 2

1 3

1 4

D iv i si o n me d 2, 3, 4 , 5, 10 D3

00

1 .0

–

t T4

0

r

4r

0

0

T3 t

–

T2 t

T2 r

0

ng leri rmu

AI3

T6

T7

3d Sa

k fo

Sa3t

Ma

tem atis

Koppl ing till multip likation

D2

–

10 0

T2 p

10

p

ko

at

T3 p

D1

t T 1p T1 t

1r r

MF

MS

ns

tr

uk

tio

n

F örst å in n e b ö rd

K I L O

M

L1 j

V1j ier te g tra as

ell tab

Mö n s t er e n kl a

10

T

N

CE

E R L I T

V1m

V1u at isk em

am gr dia

Ri m

C

E

D

L2 j

M G R

A

Vi1j Vi1 u V i1m

Vi2u

Vi2j

C I L I T E R D E

V2u V2j

M

a

pf att nin g

L

Vi2 m

O

T

H E K

Vi3u

Vi3j V2m

ml cl,

tsk, msk,

V3j

IL

L3 j

Vi3 m

TO N

Vi4j V3m V3u

V4

M

läs Av

Bråk

M

IL

K

L4 j

må tten het er Vi4u

Äldr e

Vik t Vi5

måttenheter Äldre

Geometri Volym

ala Sk

T5

Sa2t

AI2

s tal

L

L6 j

L7

L5 j

O

T

2d Sa

tion lika ltip Mu

T3

et örn ra h Svå

tri me Sym

Likhetstecknets betydelse

G2

a sig äs i pm lser m u e l S nt d hän rime l e e exp ch sp o

n örne ra h svå llan Me

Sa1

AI1

M5

M4

T

t örne ta h Lät

G3

Inledning

M3

en

ad

stå För börd e in n

G2

k

R

p

a sk

till ing ppl n Ko ditio

M1

Begrepp Samband och förändring

G1 1e oG G1 E RM FO

t

jek

ob

eg

ri et om Ge Mattecirkeln_001-264.indd 11

•

M3

M2

T

Pr ob lem lös nin g

Mattecirkeln

e ar kn irä in m

Äl d

on

ng gå

ng gå

r te at er

r te at r

n

l til

å rd

E

T8

am gr dia

et kh tik i l no tis Sanh sta oc

ell tab

11

11.05.12 11.08

Mattecirkeln_001-264.indd 12

11.05.12 11.08

Begrepp

Omr책desdiagnoser

Mattecirkeln_001-264.indd 13

11.05.12 11.08

Begrepp, samband och förändring För godtagbara kunskaper i åk 3, ska eleverna enligt Lgr 11: • ha grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visa det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

• kunna beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.

I Lgr 11 ligger Samband och förändring som en rubrik i det centrala innehållet. Vi har valt att inte ge området en egen tårtbit utan istället har vi lagt in de proportionella sambanden dubbelt och hälften under Begrepp.

Begrepp TID före, efter, tidigare, senare, år, månad, vecka, dygn, årstiderna, månaderna, veckodagarna RUMSUPPFATTNING i, under, över, framför, bakom, på, bredvid, höger, vänster ANTAL fler, färre, lika, par, dubbelt, hälften, udda, jämna ORDNINGSTAL första, sista, första, andra, tredje osv STORLEKSORDNING större, mindre, längre, kortare, tyngre, lättare, högre, lägre, bredare, smalare PENGAR sedlar, mynt, billig, dyr

14

Mattecirkeln_001-264.indd 14

Mattecirkeln

•

Begrepp, samband och förändring

11.05.12 11.08

Begrepp, samband och förändring Begreppen är centrala och ligger till grund för all matematik. De innehåller information om hur man kan lösa en viss uppgift. Det är därför viktigt att eleverna lär sig att använda informationen som begreppen ger. T.ex. skillnad talar om att det är subtraktion.

I alla stadier bör man ta tid till diskussioner kring begrepp, vad de betyder och vilken information vi får av dem. Om mycket tid läggs på att lägga grunden till begreppsförståelse i matematik på lägre stadier så förebyggs begreppsbrister hos äldre elever.

Ett bra tips är att låta elevernas placering på klasslistan ligga till grund för det dagliga arbetet. Låt de lära sig sin siffra eller sitt tal och du får in många begrepp på ett roligt och lekfullt sätt. När eleverna ska ut på rast börjar du med att skicka ut de som har ett udda/jämnt tal, de som är före/efter ett visst tal, klocktimmar, de som är med i 2:ans multiplikationstabell m.m. Para ihop dem i 10-kamrater, 20-kamrater. Låt eleverna ofta få ställa upp sig i storleksordning så blir positionssystemet ett naturligt inslag i det dagliga arbetet. Begrepp som då används är t.ex. framför, bakom, första, sista, ordningstal.

Mattecirkeln

Mattecirkeln_001-264.indd 15

•

Begrepp, samband och förändring

15

11.05.12 11.08

Mattecirkeln_001-264.indd 16

11.05.12 11.08

Begrepp, samband och örändring NAMN

B

1. Hur många?

B

2. Rita

a) 3 äpplen

B

b) 2 bananer

c) 5 solar.

3. Lisa står först. Vem står på den

a) sjätte platsen? b) andra platsen?

B

4. Ringa in alla jämna tal.

13 4 7 10 8 12 3 6 B

5. Skriv tre udda tal.

Kopieringsunderlag © Författarna och Natur & Kultur Mattecirkeln isbn 978-91-27-42642-9

Mattecirkeln_001-264.indd 17

17

11.05.12 11.08

Begrepp

B

B

6. a) Rita en boll i soffan.

b) Rita en bok till höger om bollen.

d) Rita en kudde framför bokhyllan.

c) Rita en filt bredvid lampan.

7. a) Rita en längre penna.

b) Rita en kortare penna.

a) b)

B

8. a) Rita en mindre blomma.

a)

B

b) Rita en större blomma. b)

9. Måla den minsta blomman röd.

18

Mattecirkeln_001-264.indd 18

Kopieringsunderlag © Författarna och Natur & Kultur Mattecirkeln isbn 978-91-27-42642-9

11.05.12 11.08

Begrepp

B

10. a) Rita fler bollar. b) Rita färre bollar. c) Rita lika många bollar.

B

11. Rita två par skor.

B

12. Ringa in den dyraste nallen.

10 20 kr

15 kr

B

r

14 k

13. Ringa in den billigaste boken.

19 kr

B

kr

11 kr

13 kr

10 kr

14. Rita dubbelt så många hjärtan.

Kopieringsunderlag © Författarna och Natur & Kultur Mattecirkeln isbn 978-91-27-42642-9

Mattecirkeln_001-264.indd 19

19

11.05.12 11.08

Begrepp

B

15. Rita hälften så många stjärnor.

B

16. Vilka är våra svenska sedlar? Rita dem och skriv deras namn.

B

17. Vilka är våra svenska mynt? Rita dem och skriv deras namn.

B

18.

a) Skriv eller rita något som är tyngre än en liter mjölk.

b) Skriv eller rita något som är lättare än en liter mjölk.

20

Mattecirkeln_001-264.indd 20

Kopieringsunderlag © Författarna och Natur & Kultur Mattecirkeln isbn 978-91-27-42642-9

11.05.12 11.08

Begrepp

B

19.

a) Vem står före Klas i glasskön? b) Vem står efter Henrik? c) Vem står först, när Anders är klar?

B

20. Här ser du Lukas i skolan.

a) Vad kan han ha gjort tidigare idag?

b) Vad tror du att han kommer att göra senare?

Kopieringsunderlag © Författarna och Natur & Kultur Mattecirkeln isbn 978-91-27-42642-9

Mattecirkeln_001-264.indd 21

21

11.05.12 11.08

Mattecirkeln_001-264.indd 22

11.05.12 11.08

Begrepp, samband och förändring Muntlig del Ordningstal (B) Lägg fram 10 färgpennor och låt eleven peka på den andra, den fjärde, den sjunde osv.

Låt även eleven säga på vilken plats den gröna, röda, gula pennan ligger.

Mattecirkeln

Mattecirkeln_001-264.indd 23

•

Begrepp, samband och förändring

23

11.05.12 11.08

begrepp, samband och förändring Mål och åtgärder UPPGIFT 1, 2 (B) Uppgifterna testar om eleven har begrepp avseende: • att kunna kombinera siffra, tal och antal.

• att kunna se talbilder, dvs. har förmågan att uppfatta antal. Åtgärd För att träna på att kombinera siffra/tal med antal:

• Lägg ett visst antal av något konkret material, låt eleverna skriva siffran/talet som passar till detta antal.

• Låt eleverna rita lika många figurer som en siffra/ett tal visar.

För att snabbt kunna se talbilder: Öva genom att lägga upp plockisar på ett bord, håll för och låt eleverna sedan få en snabb titt på talbilden för att se hur stora mängder de behärskar. Diskutera också när det är lättast att se mängder. Försök att få eleverna att hitta strukturer, samt se vilka som passar dem bäst.

Uppgift 3 och muntliga uppgiften (B) Uppgifterna testar om eleven kan ordningstalen upp till 10, både kan säga dem och kan

använda dem.

Åtgärd Om eleverna inte förstår innebörden av begreppen, gör övningen praktiskt.

Många barn kan begreppen om du säger dem, men har svårt att själva använda rätt begrepp. Låt eleverna ställa sig på den plats du anger (t.ex. sjätte), be Lisa flytta sig till den tredje platsen. Låt även eleverna vara dirigenter så att de får träna sig på att använda begreppen.

Uppgift 4, 5 (B) Uppgifterna testar om eleven kan jämn – udda. Åtgärd Låt de som inte behärskar begreppen få prova vilka tal som är jämna genom likadelning. Sortera tal skrivna på lappar och visa på så sätt mönstret, att det räcker att titta på den sista siffran för att avgöra om talet är jämnt eller udda.

Uppgift 6 (B) Uppgiften testar om elever kan rumsbegreppen i, bredvid, framför och bakom, höger och vänster. Åtgärd Träna begreppen praktiskt med eleven som redskap.

Säg till eleven att ställa sig på, bredvid, framför, till höger om, till vänster om bordet till dess att begreppen sitter.

24

Mattecirkeln_001-264.indd 24

Mattecirkeln

•

Begrepp

11.05.12 11.08

Uppgift 7–11, 18–20 (B) Uppgifterna testar om eleven kan begreppen: fler/färre, längre/kortare, mindre/större, par, tyngre/lättare, före/efter, tidigare/senare. Det är viktigt att eleven både kan förstå begreppen som en instruktion och själv kan använda orden på rätt sätt. Åtgärd Låt eleven, praktiskt med exempelvis plockisar, få visa efter dina instruktioner

samt själv kommentera hur plockisarna förhåller sig till varandra.

Uppgift 12, 13 (B) Uppgifterna testar om eleven kan begreppen dyr och billig. Åtgärd Prata om vad olika saker kostar, om barnen tycker att sakerna är dyra eller

billiga.

Uppgift 14, 15 (B) Uppgifterna testar om eleven kan begreppen hälften och dubbelt.

(”Hälften så många” vilseleder många elever. De tror att det då kan vara fler än den ursprungliga mängden. Gör många övningar för att klargöra skillnaden mellan begreppen.) Åtgärd Eleven måste tydligt veta att ”dubbelt” innebär det man har och lika mycket till,

och inte tro att dubbelt bara är lite mer än den ursprungliga mängden. Låt eleven lägga upp talet som ska dubbleras, och lika mycket till i en annan hög. Utläs uppgiften som uppstått t.ex. 8+8 så eleven förstår att det alltid är samma tal som ska adderas.

När det gäller begreppet hälften låter du eleven lägga upp mängden och dela i två lika högar. I samband med arbetet med dessa begrepp bör du påvisa fördelen med att kunna dubblor: 3+3, 6+6, 7+7 osv.

Uppgift 16, 17 (B) Uppgifterna testar om eleven vet vilka våra svenska mynt och sedlar är. Åtgärd Många vet ungefär vad sedlarna och mynten heter men generaliserar ofta

namnen. De har hört föräldrarna säga ”tia” om 10-kronan, följaktligen låter eleven enkronan heta ”etta” och sedlar blir ”lappar” (efter 100-lappen). Lek affär för att öva in de korrekta begreppen. Glöm inte att även låta eleven säga begreppen.

Mattecirkeln

Mattecirkeln_001-264.indd 25

•

Begrepp

25

11.05.12 11.08

Lgr 11

DIAGNOSER ÅK 1–3

Mattecirkeln är ett diagnosmaterial i matematik som är direkt kopplat till kursplanen i Lgr 11. Mattecirkeln gör matematiken och kunskaperna överskådliga för både elever, föräldrar och lärare. Materialet ger dig möjlighet att ta reda på vad eleverna kan i matematik, synliggör vad eleverna behöver träna mer på och visar hur mycket mer det finns att lära.

DIAGNOSER

Catherine Bergman, Théreés Eklund, Maria Österlund

Lgr 11

Mattecirkeln

Mattecirkeln

Mattecirkeln DIAGNOSER ÅK 1--3

+

=

ÅK 1–3

Pärmen är indelad i två delar: • I den första delen är diagnoserna indelade i matematiska områden som t.ex. vikt, addition eller algebra.

• I den andra delen är matematiken fördelad på två diagnoser per årskurs (lämpligen en per termin).

Detta ger dig valfrihet att använda diagnoserna på olika sätt.

Resultaten från diagnoserna överförs till elevens egen kunskapscirkel som omfattar kunskapskraven enligt Lgr 11. För att få hjälp att tolka resultaten av diagnoserna finns handledning med mål, kommentarer och förslag till åtgärder.

ISBN 978-91-27-42642-9

9 789127 426429

Mattecirkeln 1-3_cover1.indd 1

2012-05-10 12.52