GAMLA FIENDER inte vill att hans gråt ska höras i luren. Och också för att …
För att jag helt enkelt inte vill att han ska vara ledsen.
Han kurar ihop sig ännu mer med händerna knäppta
bakom nacken. Men gråten övergår till ett svagt snyftande. Det känns bättre, det klarar jag av. Jag tittar på mobilen och slår numret. Lustigt att jag minns det. Pre-
cis som alla andra nummer. Fråga mig inte hur jag bär
mig åt för det kan jag inte svara på. Jag minns bara, så enkelt är det.
Jag trycker på knappen för att få kopplingston. Det ringer, det ringer.
Men nu får du faktiskt svara, gubbjävel. Det här är
en chansning till skillnad från med Lord H. Jag visste
att Äckellorden skulle svara i telefon. Men det är inte samma sak med den här typen. Men jag har några andra nummer i bakfickan om han inte svarar. Det ringer, det ringer. Kom igen.
Det ringer, det ringer. Telefonsvararen går igång. En vresig röst. Den låter likadan som förr i tiden. ”Poliskommissarie Bannerman …” ”Ja, ja.”
”Jag kan inte svara just nu …”
13
Blade 6.indd 13
11-08-19 10.22.11