9789147092048

Basbok för Svenska 1 SVENSKA FÖR LIVET

Svenska för livet är ett läromedel för kursen Svenska 1. Det vänder sig framför allt till elever på de yrkesinriktade programmen och till elever som går lärlingsspåret.

Svenska för livet är tematiskt upplagd och presenterar fem teman. Dessutom finns längst bak i boken en uppslagsdel där olika texttyper är presenterade i punktform samt med exempel.

Ulla Björk Kerstin Eskilsson

Förutom basboken består Svenska för livet av en antologi, en lärarhandledning och en ljud-cd.

Basbok

SVENSKA FÖR LIVET Välkomna till Svenska för livet !

SVENSKA FÖR LIVET Ulla Björk Kerstin Eskilss o

n

Best.nr 47-09204-8 Tryck.nr 47-09204-8

Omslag UTVÄRDEX.indd 1

11-03-07 15.46.56

ISBN 978-91-47-09204-8 © 2011 Ulla Björk, Kerstin Eskilsson och Liber AB Redaktör Ann Ohlsson Ax Bildredaktör Nadia Boutani Werner Formgivare Eva Jerkeman Illustrationer Lotta Sjöberg Produktion Anna Törnqvist Göpel Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Sahara Printing, Egypten 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

001-007 0 Framvagn.indd 2

11-03-08 12.11.07

FÖRORD Svenska för livet är ett nytt läromedel som riktar sig speciellt till eleverna på yrkesprogrammen i den nya gymnasieskolan. Det består av fyra delar: en Basbok, en Antologi, en Ljud-cd och en Lärarhandledning. För att få ut mesta möjliga av läromedlet är det bra att ha tillgång till alla fyra delarna.

Basboken och Antologin är basen för Svenska för livet. Lärarhandledningen ger konkreta tips på hur man kan arbeta med Basboken. Dessutom finns det ”extramaterial” i Lärarhandledningen, till exempel tips på övningar, som inte står i Basboken. Lärarhandledningen ger också läraren information om var man kan hitta ytterligare material och hur texterna i Antologin kan användas.

Alla texter, både sakprosetexter från Basboken och Antologins alla skönlitterära texter, finns inlästa på Ljud-cd:n.

Innehållet i Svenska för livet är tematiskt upplagt och har fem kapitel: Svenska i klassen, Livskunskap, Svenska i världen, Arbetslivet samt Svenska för livet. Sist i boken finns Gula sidorna med praktiska tips till eleverna. Även om eleverna på yrkesprogrammen endast läser svenska 1-kursen obligatoriskt, är det naturligtvis vår förhoppning att de finner materialet så intressant och spännande att de vill fortsätta med Svenska 2- och 3-kurserna också.

Förutom att naturligtvis svara mot kraven för Svenska 1, är vår ambition att innehållet ska vara både intressant och roligt. Som ”röda trådar” genom läromedlet går tankar om genusperspektiv, entreprenörskap och samhällsmedvetenhet. Ord och bilder är betydelsefulla och vi hoppas att de ska inspirera till diskussioner i klasserna och innebära ett ökat medvetande hos eleverna.

Vi vill passa på att tacka våra granskare Marina Roslund och Björn Gyllix, som lämnat många värdefulla synpunkter på boken. Vi vill också tacka våra elever, som tålmodigt låtit oss prova våra idéer på dem. Till sist, men inte minst, vill vi rikta vårt varma tack till vår redaktör Ann Ohlsson Ax, vår formgivare Eva Jerkeman samt vår bildredaktör Nadia Boutani Werner. Utan er hade boken inte blivit till!

Välkommen!

Linköping och Helsingborg i februari 2011 Ulla Björk, Kerstin Eskilsson

001-007 0 Framvagn.indd 3

11-03-08 12.11.08

INNEHÅLL VÄLKOMMEN! 6

SVENSKA I KLASSEN 8

SVENSKA I KLASSEN Syftet med kapitlet är: v att fundera över hur du lär dig bäst och vilken din inställning till att lära och läsa är v att lära känna dina kamrater i gruppen och den nya skolan v att öka din kunskap om Internet och om hur nätet kan användas och missbrukas v att förstå hur du bäst kan lyckas med dina år i gymnasieskolan.

I det här kapitlet kommer du att arbeta med: 1. tips på hur du kan bli bättre på att lära dig 2. övningar så att du snabbt ska lära känna dina kamrater 3. uppgifter om vad man kan använda Internet till – och vad man ska se upp med 4. att skriva/informera olika mottagare 5. att läsa om andras erfarenheter av gymnasieskolan.

8

Texter till detta kapitel: Johanna Lindbäck Tänk om det där är jag Jonas Gardell Brännboll och brandövningar Mikael Niemi Duell i Sal 17 Kerstin Dolling Avhopp – fem berättelser från gymnasieskolan

S

OwEbIewabcdefghijklmnorstuvxyz

LIVSKUNSKAP Syftet med kapitlet är: v att fundera över och diskutera hur du använder din tid v att prata om vänskap och vilken betydelse det har att ha vänner v att ta reda på hur vi bor och om det är viktigt var man bor v att fundera på begreppet ”spänning i tillvaron”.

I det här kapitlet kommer du att arbeta med: 1. att rita diagram och diskutera om hur du använder din tid 2. övningar om vad som menas med ”vänner” och egenskaper hos en vän 3. en undersökning om boendet, hur du bor och hur du skulle vilja bo 4. att skriva om spänning och prata om varför man kan lockas av det som är farligt 5. att läsa och redovisa en bok.

34

w 9

w

Texter till detta kapitel: v Raman Mehrzad MVG i allt! Hemligheterna med att få högsta betyg i skolan v Manne Forsberg Killsnack v Jenina Dahlberg Tjejsnack v Christina Wahldén För bra för att dö v Ninni Holmqvist Väskhållaren v Bodil Malmsten Bakom centrum v Fredrik Strage Video

S O

OwEbIewabcdefghijklmnorstuvxyz

35

Att börja på gymnasiet 10 Hur lär man sig bäst? 11 Lär känna dig själv och dina kamrater 16 Svenskarna och Internet 2008 23 Att skriva till olika mottagare 28 Ditt förhållande till nätet 30

LIVSKUNSKAP 34 Tiden 36 Vänskap 40 Närmiljön 55 Spänning i tillvaron 60

SVENSKA I VÄRLDEN Syftet med kapitlet är: v att titta närmare på och reflektera kring uttryck som har att göra med miljö v att undersöka begreppet ”kommunikation”, både det som sägs och inte sägs v att fundera över kvinnligt och manligt språk v att tipsa dig om hur man blir säkrare på att tala inför andra v att ta reda på varför det svenska språket ser ut som det gör v att undersöka rätt och fel i svenskan.

SVENSKA I VÄRLDEN 70 Texter till detta kapitel: v Aristofanes Lysistrate v Zbigniew Kuklarz Hjälp, jag heter Zbigniew v Jonas Hassen Khemiri Montecore

I det här kapitlet kommer du att arbeta med: 1. att öka din förståelse av miljöord och miljöuttryck 2. att förbereda och genomföra en debatt om miljön som ett rollspel 3. en fältstudie om hur vi pratar med orden och med kroppen 4. att öva på att prata inför en grupp 5. att undersöka det svenska språket och varför vi pratar som vi pratar 6. övningar om rätt och fel i svenskan.

70

OwEbIewabcdefghijklmnorstuvxyz

001-007 0 Framvagn.indd 4

w

O

Världsviktigt för framtiden 72 Kommunikation 76 Svenska i Sverige 89

71

11-03-08 12.11.08

ARBETSLIVET 116

ARBETSLIVET Att intervjua 119 Fackord eller termer 121 Yrkeshistoria 123 Förväntningar 126

Syftet med kapitlet är: v att du ska skaffa dig kunskap om ditt blivande yrkesområde, nutid och historia v att förstå vad fackord och yrkesjargong är v att undersöka vilka egenskaper du tycker är viktiga i arbetslivet v att du ska fundera över typiska kvinnliga och manliga yrken.

Texter till detta kapitel: t Gunder Andersson Anställningsintervjun t Lars Forsell +BH NÌTUF BOWÊOEB PSE OÊS KBH UBMBS UJMM FS t Per Anders Fogelström .JOB ESÚNNBST TUBE t Sonja Åkesson 4LB CMJ TKVLTZTUFS t Mikael Niemi 1PQVMÊSNVTJL GSÌO 7JUUVMB t Lundin Else-Marie 4UPSBTZTUFS FMMFS QTFVEPUWJMMJOH t Ulrika Vallgårda 5PSOFEBMJOHBSOB TWBSBS QÌ WBE TPN ÊS LOBQTV

I det här kapitlet kommer du att arbeta med: 1. att göra en intervju med någon inom ditt kommande yrkesområde 2. att undersöka och ta reda på termer och yrkesord 3. övningar om vilka egenskaper som man kan behöva inom olika yrken 4. att fundera över vilka olika egenskaper som kan utvecklas i en syskonskara 5. kvinnligt och manligt inom yrkeslivet.

116

OwEbIewabcdefghijklmnorstuvxyz

w

O

117

SVENSKA FÖR LIVET 142

SVENSKA FÖR LIVET Fördjupningsarbete med rapport 144 Varför läser du? 147 Övning inför det nationella provet i svenska 1, Tema: Flickor och pojkar i skolan 154 Framtiden 181

Syftet med kapitlet är: v att göra ett större enskilt arbete i svenska med tillhörande rapport v att fundera på vad man kan lära sig genom att läsa mera v att lära känna några viktiga författare v att förbereda dig för det nationella provet för Svenska 1 v att få dig intresserad av att fortsätta att läsa svenska.

S

I det här kapitlet kommer du att arbeta med: 1. en fördjupningsuppgift med rapport 2. en orientering i litteraturhistoria utifrån bilder och texter 3. övningar inför det nationella provet för Svenska 1 4. att fundera på vad du kan i svenska och vad du vill lära dig mera om.

w

O

143

GULA SIDORNA

GULA SIDORNA 194

Här kan du få hjälp när du ska göra dina uppgifter. Först får du instruktioner hur du ska göra och ofta får du sedan ett exempel på hur det kan se ut. Du kan också gå ut på nätet och hitta andra exempel på hur man kan göra.

Innehåll 195

Innehåll

S

194

001-007 0 Framvagn.indd 5

Texter till detta kapitel: v Petter En liten moralkaka om läsning v Gunnar Arvidsson Stör mig inte – jag läser v Elin Wägner Norrtullsligan v Amanda Svensson Hey Dolly v Cornelis Vreeswijk Lasse Liten Blues v Lars Winnerbäck Jag får liksom ingen ordning v Vilhelm Moberg Invandrarna v Jonas Hassen Khemiri Ett öga rött v Staffan Hansson Boktryckarkonsten och IT – allt hänger samman

w

Så här kan man: t GÚSCFSFEB PDI IÌMMB FUU anförande (tala inför grupp) 196 t TLSJWB FO artikel i en ungdomstidning 197 t HÚSB beskrivningar: person och miljö 199 t TLSJWB FO TJEB J FO blogg eller dagbok 201 t HÚSB FO bokredovisning (muntlig eller skriftlig) 202 t sLSJWB PMJLB UZQFS BW brev 205 t redovisa en film 206 t TLSJWB FO instruktion 209 t TLSJWB FO insändare 211 t fÚSCFSFEB HFOPNGÚSB PDI SFEPWJTB FO intervju 212 t göra en källhänvisning 213 t HÚSB FO novellanalys 214 t TLSJWB FUU referat/en sammanfattning 216 t TLSJWB FO scen i ett rollspel 220 t HÚSB FO tankekarta 222

OwEbIewabcdefghijklmnorstuvxyz

195

11-03-08 12.11.15

Vänskap

Hur viktigt är första intrycket av en person?

Vad fastnar du för när du möter en ny person? Varför? Finns det något som kan hindra dig att ta kontakt? Vad? Varför?

Vi vill alla ha vänner. Gärna många, men viktigast är att vi har några som vi verkligen tycker om att vara med. Tänk efter vilka egenskaper du uppskattar och som gör att du vill ha en viss person som vän.

40 034-069 2 Livskunskap.indd 40

11-03-08 12.20.39

UPPGIFT

4

Kryssa

Kryssa för de egenskaper du gillar hos en kompis och skriv gärna dit egna förslag. Jag gillar personer:

F som är roliga och får alla att skratta F som hittar på en massa roligt och får andra att hänga på F som alltid bjuder när de har något att bjuda på F som ställer upp för sina kamrater F som jobbar hårt för att lyckas i skolan F som tränar mycket och är duktiga i idrott F som vågar säga vad de tycker F som säger till den som mobbar att sluta Egna förslag:

F __________________________________________ F __________________________________________ F __________________________________________ Har du lika höga krav på dig själv som på dina vänner? Kan du kryssa för samma rutor om det gäller hur du är som kamrat?

41 034-069 2 Livskunskap.indd 41

11-03-08 12.20.41

TEXTER OM UNGA MÄNNISKOR Läs eller lyssna på några olika texter om unga människor och låt dig inspireras.

Den första texten är ett utdrag ur en bok som utkom 2007 av den 22-årige Raman Mehrzad MVG i allt! Hemligheterna med att få högsta betyg i skolan. Det är alltid spännande att börja på gymnasiet. Vilka kommer att bli mina klasskamrater, vilka lärare får jag och hur kommer det att bli?

Men det finns olika sätt att se på sin egen roll i dramat ”min gymnasietid”. I Mehrzads bok får du otaliga tips på hur du ska göra för att få MVG i alla ämnen. Mehrzad skriver bl.a. att vi påverkas av folk i vår omgivning och jämför oss med dem och att vi mår bäst om vi är duktigare än andra kamrater omkring oss.

Du ska nu få läsa sammanfattningen av kapitel 5, Klasskamrater, som handlar om hur man kan använda sina klasskamrater för att nå sitt mål, MVG.

Sammanfattning – Kamratskap kan • Välj klasskamrater med intelligens. Umgås enbart med dem som bidra med hjälp som du kan ha användning av. Dessa kommer att stärka vän i din utveckling, ambition samt din motivation till plugget. En duktig klassen kan vara till stor hjälp för att få högsta betyg.

Då • Sträva efter att alltid vara den bästa eleven i klassen och visa detta. detta kommer eleverna komma fram till dig och vilja umgås med dig. På sätt kan du välja de personer som du vill vara med. Detta ger dig också högre status i klassen samt gör dig till en central elev i alla situationer. .

• Var alltid en tävlingsmänniska och jämför dig med de andra i skolan Detta ger dig fördelar då du kan använda dina förluster för att kämpa ännu hårdare nästa gång så du kan vinna era interna kamper. Det tar även bort fokus från MVG och lägger målet ännu högre upp, vilket betyder att även om du inte når upp till det så har du i alla fall nått ditt MVG. Raman Mehrzad MVG i allt! Hemligheterna med att få högsta betyg i

e

skolan (2007)

42 034-069 2 Livskunskap.indd 42

11-03-08 12.20.41

UPPGIFT

5

Text 1: MVG i allt! Hemligheterna med att få högsta betyg i skolan

Diskutera följande frågor: 1. Är det sant att vi påverkas av kamraterna omkring oss?

2. Är det viktigt att välja ”rätt” kamrater?

3. Mår du bättre om du är duktigare än de som du umgås med?

4. Vem väljer du att arbeta tillsammans med?

5. Vad är viktigast under gymnasietiden? Kamraterna eller betygen?

43 034-069 2 Livskunskap.indd 43

11-03-08 12.20.42

Här är två texter från ungdomstidningen GLÖD, Killsnack från 2008:1 och Tjejsnack från 2008:2. Du hittar uppgifter till texterna på s. 50–51.

r

KILLSNACK Vad tycker killar om förhållanden? Hur ofta tänker de på sex?

GLÖDs läsare har ställt frågor till killar. Det går så klar t inte att veta vad alla killar skulle svara. Men här är Philips, Elias, Adams och Philips svar.

Hur gör killar för att få uppmärksamhet när de är intresserad av någon?/Hanna Adam: Låt säga att du är ute med en massa kompisar och tjejen också har en massa kompisar med sig. Då gör man allt för att vara grym och märkas. Men om man träffas ensamma så tar man det

Varför kallas killar players och tjejer horor?/Robin Adam: Det finns en syn på killar som smutsiga och tjejen som den där fina. Därför kan en kille gå ut social. och dricka och göra vad som helst.

Elias: Det handlar mycket om Philip T: Precis. Tjejer har högre att visa sitt värde för en tjej. Visa förväntningar på sig. att man är annorlunda än andra Philip G: Det handlar om samkillar. Det funkar faktiskt att höras hällsnormer som drar ner jämmycket också. Att ta plats så att ställdheten. Det har alltid varit mer man märks. accepterat att killar har fler tjejer.

Philip T: Det bästa sättet är att Det är orättvist när det skapas olika skratta tillsammans. Att ha humor. värderingar för olika människor.

Elias: Egentligen vinner ingen på Vad är viktigast i ett förhåldet. Ingen tjej vill ha en horstämlande?/Fanny om man stämplas som Philip G: Det ska kännas naturligt, pel. Och player så tycker seriösa tjejer att att man kan vara sig själv. Det man är omogen och ingen litar på där konstiga ordet personkemi en. är viktigt. Det ska brinna och Den där horgrejen är lite skval! röret explodera i prov leraktig, folk gillar att säga ”hörde Elias: Det är viktigt att man är du vad hon gjorde”. En kille som tillgängliga för varandra. I början startar ett horrykte om en tjej måste man ge den andra extra kanske är sur för att hon inte valde mycket tid. Det får inte bara vara att strula med honom. Avundsjuka en kul grej. Man ska vara en viktig helt enkelt. del av varandras liv. Det är inte så roligt att bara träffas en gång i Varför är så många killar rädda veckan. för bögar, trans-, bi- och lebbPhilip T: Och man ska ha kul i människor?/Linen allt. Då håller det oftast i längden.

Det är återigen samhälSedan är det väldigt viktigt att man Philip G: lets normer som säger att det ska litar på varandra också.

bara lugnt. Man kollar in vad hon är för person och försöker ställa frågor som passar. Man vill att hon ska förstå att man är trevlig och

44 034-069 2 Livskunskap.indd 44

11-03-08 12.20.46

vara så. Jag bryr mig inte. Jag känner ingen bögskräck.

Philip T: Egentligen tror jag inte att bögskräcken är så stor hos de flesta killar. Men tyvär r anser vissa att det är lite mindre värt att vara homosexuell. Och det kan avskräcka folk som inte är bögar från att umgås med en kille som har bögstämpel.

Elias: Rent generellt sett har ordet bög en negativ klang, så det är lättare att dra ett bögskämt än att försvara bögar och själv få den stämpeln. Det är ganska sorgligt att det är så egentligen.

starka. De kanske inte vet hur de ska närma sig en tjej om de inte är Varför kliar sig killar på alphahannen. snoppen offentligt?/Chaimaâ Philip T: Hmm … Jag ändrar mig Philip G: Va? Jag brukar inte klia där. Man är ju oftast mjukare tillmig speciellt ofta! ans med tjejer än med killar.

Philip T: Ha ha, inte jag heller. Det samm Om man är intresserad av en tjej är mer att den ligger konstigt och så försöker man inte vara tuff eller att jag vill rätta till den. macho. Men i en större grupp så Elias: För mig är det där omedmåste man visa upp sig mer. Man vetet. Man sitter där vid datorn vill verka bättre än de andra. och plötsligt hamnar handen på Elias: Jag har nog aldrig känt att skrevet. jag måste ha någon machoattityd.

Jag har alltid varit ganska avslappVarför ska en del killar vara så nad, vem jag än är med. Men man macho?/Mango märker när en kompis låtsas vara Philip T: För att visa upp sig för macho för att han ska imponera på tjejer. någon. Jag vet inte om machostilen Elias: Att visa osäkerhet är som hos tjejer, det beror nog att ge tjejerna övertaget. Det känns går hem på sammanhanget. Om det är fest fel för många killar. De vill vara de

lägger man så klart märke till den som hörs. Men i skolan stör man sig bara på om någon skriker och hojtar.

Hur ofta tänker ni på sex?/ Lena Adam: Jag ska vara ärlig. Jag är ofta för stressad för att hinna tänka på sex. När jag är på mitt extrajobb och chefen vill att jag skickar en massa ordrar så är det inte direkt som att man går till toaletten och runkar.

Elias: För mig stämmer tresekundersregeln. Var tredje sekund tänker jag på något sexrelaterat.

Det finns hela tiden i bakhuvudet.

Philip T: Men man kan tänka i sexuella termer rent allmänt, utan att tänka på själva samlaget.

Vad är det bästa med tjejer?/ Anna Philip G: Dom är attraktiva. Om de är snygga så är de jävligt snygga.

Tjejer är mindre dömande och stämplar inte folk. Om jag säger till en tjej att jag tycker en kille är snygg så skulle hon inte kalla mig bög.

Elias: Det är lättare att vara sig själv med tjejer. Man kan prata om sånt som man inte kan prata med killar om. Det är mer okej för tjejer att vara öppna och känsliga, i alla

45 034-069 2 Livskunskap.indd 45

11-03-08 12.20.47

fall i vår ålder. Killar har lite lättare för att döma.

Om jag har bråkat med en kompis så ringer jag inte en annan killkompis och säger ”han är dum i huvudet”. Jag skulle säkert kunna om jag ville, men jag gör inte det.

Varför? Killkompisen kanske bara håller med. Det är lättare att ringa en tjej. Tjejkompisen ger ofta bra förslag på vad jag ska göra.

Visst händer det att killkompisar berättar när de är ledsna eller har det jobbigt hemma. Men jag tror många killar vill ha kul när de träffas. Det får inte bli för allvarligt. Det är lite skönt att det är så.

Annars skulle det nog vara svårare att få den här samhörigheten och lagkänslan som killar kan få.

tjejen som man träffade i helgen som var snygg.

Vad är det första ni ser på en tjej?/Apan Philip G: Det varierar. Det är nästan alltid stilen man tittar på.

Har hon en Fjällrävenjacka så är hon nästan alltid intressant.

Adam: Blicken. Sen stilen. Jag skulle inte fastna för henne om hon har baggy jeans. Jag gillar typ schoolgirls, med ganska vanlig stil.

Och inte för mycket smink.

Elias: Om man inte har växlat ett ord med henne så är det utseendet. ning. Om en tjej verkar deppig blir Jag kollar ganska mycket på hålljag inte intresserad. Och hon får ningen. En bra hållning utstrålar gärna vara lång och blond. självsäkerhet. Man lägger inte märke till någon som går hopkurad.

Pratar killar ofta om tjejer? I Om man är på fest är det lättare att så fall, hur och vad?/Hanna & ta kontakt med tjejen som skrattar Rebecka Hur ser drömtjejen ut?/Lisa och verkar vara där för att ha kul, att Philip G: En grym personkemi och Philip G: Jag skulle inte säga än tjejen som sitter tyst för sig själv. vi pratar särskilt mycket om tjejer. att man förstår varandra. Att tjejen Philip T: Jag kollar också först Mer om hur dum en kille är. Det är är positiv till det man gör. Och hon på hennes stil. Vilka kläder hon där rivaliteten finns. får inte vara längre än jag. har, hur håret ligger och hur hon Elias: I vår ålder säger man inte Adam: Om det är en tjej som man uttrycker sin personlighet. Bara typ ”Det här är min drömtjej”. Man ska leva med är det viktigt med skorna kan säga ganska mycket om kan prata om att någon tjej är bra bra utbildning. Annars är det mest en person. på lätta upp stämningen. ”Det är att hon ska vara fin. Jag tycker att GLÖD 2008:1 Text: Manne Forsberg alltid kul att ha henne i klassrumen drömtjej ska vara trevlig och met” typ. schysst. Man ska kunna skämta a samm ha vi Philip T: Det är inte så ofta man och ha kul. Och så ska pratar om någon tjej som man intressen. känner. Men man pratar kanske om Elias: Hon ska ha en glad utstrål-

46 034-069 2 Livskunskap.indd 46

11-03-08 12.20.50

Övning inför det nationella provet för Svenska 1 TEMA: FLICKOR OCH POJKAR I SKOLAN

Textmaterial: • Thomas Heldmark Pojkarna – framtidens förlorare, Magasin 360 nummer 3/2010, Skolporten AB • Filippa Mannerheim Fyra åsikter, Magasin 360 nummer 3/2010, Skolporten AB • Jonas Gardell Brännboll och brandövning, i Lena Persson (red): Bakläxor, skolminnen (red: Persson), Litteraturfrämjandet • Sonja Åkesson Upprustning ur Slagdängor, Rabén & Sjögren • Pernilla Larsson Ett hej • Lise Myhre Nemi • Statistik: Grundskolan – Slutbetyg per ämne i årskurs 9 (2009), Skolverket

Skillnaden i betyg för flickor och pojkar har uppmärksammats på den senaste tiden. Enligt statistiken har flickorna bättre betyg i snitt än pojkarna när de slutar grundskolan. Flickor har också bättre betyg på de nationella proven i årskurs nio och det är fler kvinnor än män som studerar på högre utbildningar efter gymnasiet. Vad beror det här på?

Du ska få läsa/lyssna på en hel del fakta kring frågan om flickor och pojkars studier och studieresultat. Du ska också få möjlighet att diskutera frågan samt avslutningsvis skriva en uppsats kring ämnet.

154 142-193 5 Svensk för livet.indd 154

11-03-08 13.02.34

SVENSKA I V Syftet med kapitlet är: • att titta närmare på och reflektera kring uttryck som har att göra med miljö • att undersöka begreppet ”kommunikation”, både det som sägs och inte sägs • att fundera över kvinnligt och manligt språk • att tipsa dig om hur man blir säkrare på att tala inför andra • att ta reda på varför det svenska språket ser ut som det gör • att undersöka rätt och fel i svenskan.

I det här kapitlet kommer du att arbeta med: 1. att öka din förståelse av miljöord och miljöuttryck 2. att förbereda och genomföra en debatt om miljön som ett rollspel 3. en fältstudie om hur vi pratar med orden och med kroppen 4. att öva på att prata inför en grupp 5. att undersöka det svenska språket och varför vi pratar som vi pratar 6. övningar om rätt och fel i svenskan.

70

OwEbIewabcdefghijklmnorstu

070-115 3 Svenska i världen.indd 70

11-03-08 12.43.12

VÄRLDEN Texter till detta kapitel: • Aristofanes Lysistrate • Zbigniew Kuklarz Hjälp, jag heter Zbigniew • Jonas Hassen Khemiri Montecore

w

tuvxyz 070-115 3 Svenska i världen.indd 71

O

71 11-03-08 12.43.15

Världsviktigt för framtiden Hur miljömedveten är du? Fundera på följande påståenden och ta ställning. Håller du med eller inte? Gå igenom listan, först för dig själv och jämför sedan med några kamraters svar.

Håller med

Håller inte med

Jag duschar i stället för badar.

F

F

Jag slänger alltid gamla batterier i batteriholkar.

F

F

Min dator står alltid uppkopplad hemma.

F

F

Jag åker buss till skolan.

F

F

Jag åker tåg till skolan.

F

F

Jag cyklar till skolan.

F

F

Jag går till skolan.

F

F

Jag micrar hellre min mat än värmer den på spisen/i ugnen.

F

F

Jag sopsorterar mitt avfall.

F

F

Jag äter bara svensk frukt.

F

F

Jag slänger alltid skräp i papperskorgar.

F

F

Jag tror att resurserna i världen räcker till för alla.

F

F

Jag använder mina jeans en gång mellan tvättarna.

F

F

Jag har gjort cirka 10 flygresor i mitt liv.

F

F

Jag har en högre levnadsstandard än mina föräldrar.

F

F

Jag tror att mina barns levnadsstandard kommer att vara högre än min.

F

F

72 070-115 3 Svenska i världen.indd 72

11-03-08 12.43.20

Kommer levnadsstandarden att fortsätta att öka i Sverige? Hur blir det i andra länder på jordklotet? Hur kommer det att bli i framtiden? Kommer resurserna att räcka? Det vet vi inte idag men förmodligen kommer vi att behöva fördela och planera bättre. Jordens resurser är inte oändliga. Både Sverige och EU har planer för hur vi ska möta framtiden. Enligt EU står vi inför följande sju stora utmaningar:

UPPGIFT

energi 1. klimatförändringar och ren 2. hållbar transport sumtion 3. hållbar produktion och kon av naturresurser 4. bevarande och för valtning 5. folkhälsa rafi och invandring 6. social integration, demog utveckling gäller fattigdom och hållbar 7. globala utmaningar när det

1

Vad betyder det som står i rutan ovan?

A. Försök gemensamt att ”översätta” de sju utmaningarna så att alla

förstår. Vad kommer de att innebära för vår vardag? Kommer EU:s punkter att påverka våra liv i framtiden?

B. Fler ord! För att förstå och därmed kunna tänka sig in i hur det

kan bli om t.ex. 10 år, måste vi ha kunskap. Det är viktigt att vi förstår orden och sammanhangen. Här kommer en ordlista med vanliga ord i miljödebatten. Ta reda på vad orden betyder!

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

biobränsle biocider ekologi ekosystem fotosyntes fossila bränslen förnybar energi GMO

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

hållbar utveckling källsortering ozonskiktet rättvisemärkning toxisk WHO växthuseffekt återvinning

LH

73 070-115 3 Svenska i världen.indd 73

11-03-08 12.43.20

UPPGIFT

2

Miljödebatt

Genomför en miljödebatt som ett rollspel. Instruktioner: 1. Enas först om vilket globalt problem som ska tas upp. Ni väljer utifrån punkterna på EU:s lista till exempel.

2. Diskutera i smågrupper vilka personer (roller) som behövs för att genomföra en debatt. Tänk på ert problem ur många olika aspekter och fundera ut vilka personer som skulle kunna föra fram de olika åsikterna.

3. Utse två debattledare. De ska hålla ihop debatten, bestämma vilka frågor som ska diskuteras och hjälpa debattdeltagarna med stödfrågor. Det är bra att ha två stycken; de kan då också hjälpa och stötta varandra.

4. Fördela rollerna i gruppen!

5. Förbered debatten: läs på, skaffa argument och leta fakta och siffror, som stöder din/er åsikt.

6. Genomför debatten. Debattledaren/debattledarna är ansvariga för tiden.

7. Efter debatten: Diskutera i gruppen om/hur ni har ökat er kunskap om den världsviktiga frågan.

74 070-115 3 Svenska i världen.indd 74

11-03-08 12.43.21

UPPGIFT

3

Gör en utställning med bilder

Välj ett (eller flera) tema för utställningen. Ta reda på så mycket fakta du/ni kan och leta bilder. Använd nätet och/eller artiklar ur böcker och tidskrifter. Var noga med att ange dina källor – de ska finnas med under bilderna.

Gör sedan en utställning med bilderna och kommenterande undertexter. Om alla hänger upp sina bilder (t.ex. i ett klassrum eller i en annan lämplig lokal) kan ni gå runt och prata om dem gemensamt.

Du kan då berätta varför du valde just dina bilder.

75 070-115 3 Svenska i världen.indd 75

11-03-08 12.43.22

ARBETSLIVE Syftet med kapitlet är: • att du ska skaffa dig kunskap om ditt blivande yrkesområde, nutid och historia • att förstå vad fackord och yrkesjargong är • att undersöka vilka egenskaper du tycker är viktiga i arbetslivet • att du ska fundera över typiska kvinnliga och manliga yrken.

I det här kapitlet kommer du att arbeta med: 1. att göra en intervju med någon inom ditt kommande yrkesområde 2. att undersöka och ta reda på termer och yrkesord 3. övningar om vilka egenskaper som man kan behöva inom olika yrken 4. att fundera över vilka olika egenskaper som kan utvecklas i en syskonskara 5. kvinnligt och manligt inom yrkeslivet.

OwEbIewabcdefghijklmnorstu 116-141 4 Arbetslivet.indd 116

11-03-08 12.55.17

VET Texter till detta kapitel: • Gunder Andersson Anställningsintervjun • Lars Forsell Jag måste använda ord när jag talar till er!

• Per Anders Fogelström Mina drömmars stad • Sonja Åkesson Ska bli sjuksyster • Mikael Niemi Populärmusik från Vittula • Lundin Else-Marie Storasyster eller pseudotvilling?

• Ulrika Vallgårda Tornedalingarna svarar på vad som är knapsu

tuvxyz 116-141 4 Arbetslivet.indd 117

w

O

117 11-03-08 12.55.21

ATT STARTA EGET Utvecklingen går oerhört snabbt och arbetslivet förändras ständigt.

Troligen kommer några av er ha ett yrke som ännu inte finns. När du är klar med dina studier och har fått lite arbetslivserfarenhet kanske du känner att du vill förverkliga en dröm och skapa ett eget företag. Kanske ser du att det finns behov av något som du är speciellt bra på.

Många människor har genom att tro på sig själva och sin förmåga skapat lysande företag. Om du har en bra idé behöver du säkert ”bolla” den först med någon inom ditt verksamhetsområde som vet hur man gör när man startar eget. Sedan behöver du antagligen hjälp med råd kring ekonomiska frågor. Skatteverket till exempel, kan vara bra att vända sig till för att få information.

Det kan ta lite tid att gå från idé till verklighet men ge inte upp!

Det finns många företag som inte hade funnits om man inte hade vågat satsa på att starta en egen verksamhet. Alla känner till Skara sommarland och Jukkasjärvis ishotell. De startade tack vare att någon trodde på sina idéer och vågade satsa på att starta eget. Du kan säkert ge fler exempel på företag och aktiviteter som har startat på ett liknande sätt.

Att vara entreprenör handlar bland annat om att våga starta och driva en egen firma eller ett eget bolag.

134 116-141 4 Arbetslivet.indd 134

11-03-08 12.55.58

UPPGIFT

12

Vilka egenskaper krävs?

UPPGIFT

Att ha ett eget företag kräver helt andra egenskaper än att vara anställd. Diskutera med någon kamrat vilka av orden på s. 128 som är viktiga för den som har ett eget företag?

13

Vad tycker du att ditt arbete ska ge dig?

Läs igenom följande nio påståenden och markera de fem viktigaste med siffrorna 1–5, där 1 betyder allra viktigast och 5 är mindre viktigt. När du är klar med din lista kan du jämföra med några kamrater och se om ni tycker lika.

1. Jag vill tjäna mycket pengar.

2. Jag vill ha trevliga arbetskamrater.

3. Jag vill inte jobba heltid.

4. Jag vill känna trygghet på jobbet.

5. Jag vill ha trevliga arbetsuppgifter.

6. Jag vill kunna påverka mitt arbete.

7. Jag vill ha möjlighet till utveckling.

8. Jag vill ha flexibel arbetstid.

9. Jag vill resa mycket i mitt arbete.

F F F F F F F F F

135 116-141 4 Arbetslivet.indd 135

11-03-08 12.56.01

GULA SIDOR Här kan du få hjälp när du ska göra dina uppgifter. Först får du instruktioner hur du ska göra och ofta får du sedan ett exempel på hur det kan se ut. Du kan också gå ut på nätet och hitta andra exempel på hur man kan göra.

S

194

OwEbIewabcdefghijklmnorstu

194-224 6 Gula sidor.indd 194

11-03-08 13.05.04

RNA Innehåll

w

Så här kan man: • förbereda och hålla ett anförande (tala inför grupp) 196 • skriva en artikel i en ungdomstidning 197 • göra beskrivningar: person och miljö 199 • skriva en sida i en blogg eller dagbok 201 • göra en bokredovisning (muntlig eller skriftlig) 202 • skriva olika typer av brev 205 • redovisa en film 206 • skriva en instruktion 209 • skriva en insändare 211 • förbereda, genomföra och redovisa en intervju 212 • göra en källhänvisning 213 • göra en novellanalys 214 • skriva ett referat/en sammanfattning 216 • skriva en scen i ett rollspel 220 • göra en tankekarta 222

tuvxyz 194-224 6 Gula sidor.indd 195

195 11-03-08 13.05.04

Fel:

Kul potatis, Extra knäck, Snor kråka, Skum tomte, Mjuk glass, Blå bär, Små kakor, Håll plats, Hand tvättas

Rätt:

Det är förstås rätt att skriva ihop alla de här orden, de är sammansatta ord.

Varför? Det kan lätt bli missförstånd annars. Om ett ord felaktigt särskrivs

påverkar det dessutom läshastigheten. Man stannar upp i sin läsning och får fundera över vad som egentligen menas. Är potatisarna verkligen kul eller är de runda som kulor?

Man brukar skylla vår ökade särskrivning på påverkan från det engelska språket. Det är säkert en del av sanningen eftersom de oftast särskriver sammansatta ord. Hur ska man veta hur man ska skriva då? Ett bra tips är att tänka på hur man uttalar ordet, som ett eller två? Uttalas det som ett ord – ja, då ska ordet skrivas ihop!

109 070-115 3 Svenska i världen.indd 109

11-03-08 12.44.17

Källförteckning Dahlberg Janina: Tjejsnack i GLÖD 2008:2, Statens folkhälsoinstitut Dolling Kerstin (2007), Avhopp – fem berättelser från gymnasieskolan Ferlin Nils: Infall ur Barfotabarn (1933) Findahl Olle (2008): Svenskarna och Internet 2008 World Internet Institute Forsberg Manne: Killsnack i GLÖD 2008:1, Statens folkhälsoinstitut Forssell Lars (1971): Jag måste använda ord när jag talar till er! ur Oktoberdikter, Bonniers Hansson Staffan (2007): Boktryckarkonsten och IT – allt hänger samman, i Stig Roland Rask & Anders Kretz (red): Unga nätkulturer, KK-stiftelsens skriftserie Lapidus Jens (2006): Snabba Cash, Wahlström & Widstrand Livingstone & Haddon (2009): Young People in the European Digital Media Landscape, Nordicom Göteborgs universitet Lundin Else-Marie: Storasyster eller pseudotvilling? i Expressen 15/2 2009 Mehrzad Raman (2007): MVG i allt! Hemligheterna med att få högsta betyg i skolan, Bokförlaget Redaktionen i Sthlm Nilsson Piraten Fritjof (1932): Bombi Bitt och jag, Albert Bonniers förlag Petter (1999): En liten moralkaka om läsning ur Barn- och ungdomsböcker, Statens kulturråd Planritningar och beskrivningar av tre lägenheter – tack till Widerlöw & Co, Uppsala Vallgårda Ulrika: Tornedalingarna svarar på vad som är knapsu i Aftonbladet 12/1 2001

Bildförteckning Aas, Erlend/Scanpix 186 Acestock/NordicPhotos 107(1) Age Fotostock/NordicPhotos 14(4), 89(2) Altrendo Images/Getty Images 50 Andersson, Mikael/Mira/NordicPhotos 7(2), 13, 14(1) Andersson, Niclas/NordicPhotos 31, 114 Annika Erickson Pictures/The Image Bank/Getty Images 130 van den Berg, Heinrich/Gallo Images/Getty Images 75(1) Bergengren, Helena/Tiofoto/NordicPhotos 132 Blume, Hubertus/Age Fotostock/IBL Bildbyrå 7(1) BSIP/NordicPhotos 136(2) Daly and Newton/Getty Images 18 DeFreitas, Michael/Robert Harding World Imagery/Getty Images 67 Delimont, Danita/Gallo Images/Getty Images 75(3) Dietrich, Marc/Panther Media/IBL Bildbyrå 19(2) DreamPictures/Taxi/Getty Images 47 Drivas, Joe/Iconica/Getty Images 20 Ekholm, Anders/Tiofoto/NordicPhotos 141 Estakhrian, Reza/Stone/Getty Images 84 Faint, Grant/Stone/Getty Images 142-143

Figueroa, José/NordicPhotos 89(3), 109 Forsell, Linda/NordicPhotos 80 Fotodesign Holzhauser/Age Fotostock/IBL Bildbyrå 190 Friedler, Greg/Workbook Stock/Getty Images 44 Harrington, Mike/Taxi/Getty Images 66(2) Herrera, Carlos E./Getty Images 150–151 Hertzberg, Bertil/NordicPhotos 134 von Horsten, Hein/Gallo Images/Getty Images 66(1) ImageState/IBL Bildbyrå 182 Ims Classic/NordicPhotos 136(1) Johansson, Lena Katarina/Mira/NordicPhotos 55 Johansson, Per/IBL Bildbyrå 89(5) Karl Sandels samling/IBL Bildbyrå 123(2&3) Kolho, Matti/Lehtikuva/Scanpix 91 Korach, Mujo/IBL Bildbyrå 89(4) Liber 108 Lundin, Ulf/NordicPhotos 6(1) Lundqvist, Göran/Liber 38 Lundström, Gunilla/Mira/NordicPhotos 7(3) Maack, Kristján/NordicPhotos 14(2) McPhotos/Age Fotostock/IBL Bildbyrå 128 Miguel, Tina/Tiofoto/NordicPhotos 52 Milling, Leif/NordicPhotos 165(2) Moodboard/IBL Bildbyrå 29 Ness, Ragnar/IBL Bildbyrå 57(4) Neuhaus, Thorsten/Panther Media/IBL Bildbyrå 53 Nilsson, Mattias/Tiofoto/NordicPhotos 19(1) Nilsson, Rickard/Bildbyrån/IBL Bildbyrå 152(4) Nordlöv, Svenne/Tiofoto/NordicPhotos 165(1) Norenlind, Nils-Johan/Tiofoto/NordicPhotos 43, 173 Olivier/Stock Image/Getty Images 37 Otto Ohms samling/IBL Bildbyrå 123(1) Paulin, Simon/SvD/Scanpix 148(1) PhotoAlto Vol02 Backgrounds & Textures 8-9 PhotoDisc OS05 Visual Symbols Sampler 120(1) PhotoDisc OS06 Everyday Objects 1 98, 147(1&2) PhotoDisc OS08 Everyday Objects 3 76, 148(2), 149 PhotoDisc Vol04 Science, Technology and Medicine 70–71 Quick, Peo/IBL Bildbyrå 57(2) Roald, Berit/Scanpix 34–35, 116–117, 140 Samuelsson, Kristofer/Johnér Images/Getty Images 57(3) Scanpix 152(1) Scanpix Historical 123(4) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 14(3), 185 Scope Features/IBL Bildbyrå 99 Sodapix/Age Fotostock/IBL Bildbyrå 191 Stryjewski, Piotr/Stone/Getty Images 60 Superstock/NordicPhotos 107(2) Svensson, Ola/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 152(3) Säfström, Lars G/Mira/NordicPhotos 89(1) Tideman, Pontus/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 152(2) Tufvesson, Anna G/Mira/NordicPhotos 78 Vandeville, Eric/Gamma/IBL Bildbyrå 75(2) Waverbreakmedia LTD/IBL Bildbyrå 120(2) Wernlid, Eva/Tiofoto/NordicPhotos 57(1)

224 194-224 6 Gula sidor.indd 224

11-03-08 13.05.08

Basbok för Svenska 1 SVENSKA FÖR LIVET

Svenska för livet är ett läromedel för kursen Svenska 1. Det vänder sig framför allt till elever på de yrkesinriktade programmen och till elever som går lärlingsspåret.

Svenska för livet är tematiskt upplagd och presenterar fem teman. Dessutom finns längst bak i boken en uppslagsdel där olika texttyper är presenterade i punktform samt med exempel.

Ulla Björk Kerstin Eskilsson

Förutom basboken består Svenska för livet av en antologi, en lärarhandledning och en ljud-cd.

Basbok

SVENSKA FÖR LIVET Välkomna till Svenska för livet !

SVENSKA FÖR LIVET Ulla Björk Kerstin Eskilss o

n

Best.nr 47-09204-8 Tryck.nr 47-09204-8

Omslag UTVÄRDEX.indd 1

11-03-07 15.46.56