Page 1

carl-johan markstedt sofia löwenhielm

Svenska som andraspråk

SVA

markstedt löwenhielm

Svenska impulser 1 carl-johan markstedt  sven eriksson Vad gör dig till en trygg och säker talare? Hur skriver du sammanhängande och varierade texter? Vad påverkar ditt och andras sätt att tala i olika sammanhang? Hur kan du utveckla din förmåga att läsa skönlitteratur och sakprosa? Svenska impulser 1 är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur. I Svenska impulser 1 får du öva dig i muntlig och skriftlig framställning. Du får läsa och arbeta med texter av olika slag, lära dig grundläggande källkritik och reflektera över språklig variation. Svenska impulser 1 förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

ISBN 978-91-523-3789-9

www.sanomautbildning.se

(523-3789-9)

svenska som andraspråk

SVA


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktion: Lilian Andersson Tjäder, Daniel Ternberg Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein Faktagranskare: Anna Karin Widman, provkonstruktör vid Institutionen för nordiska språk, Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk Delar av grammatiköversikten är framtagen av Kerstin Svevar.

Svenska impulser 1 – SVA isbn 978-91-523-4572-6 © 2018 Carl-Johan Markstedt, Sofia Löwenhielm, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen   Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2018

Till eleven Välkommen till Svenska impulser 1 – SVA, din lärobok i kursen svenska som andraspråk 1. Svenska impulser 1 – SVA är en bok om muntlig och skriftlig framställning, källkritik, litteratur och språklig variation. Du får många konkreta tips på hur du blir en säkrare och tryggare talare, hur du utvecklar ditt skrivande i olika sammanhang och hur du blir en mer aktiv och kritisk läsare av såväl skönlitteratur som sakprosatexter. Svenska impulser 1 – SVA ger dig möjlig­het att reflektera över din flerspråkighet och jämföra ditt modersmål med svenskan. Du får även förslag på olika strategier för att utveckla ditt språk och utöka ditt ordförråd. Vi som har skrivit den här boken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som gör dig nyfiken och vetgirig – en bok som ger dig många nya impulser i svenska. Läroboken består av fem större block: Språken omkring dig, Ordet är ditt, Berättelser omkring oss, Skrivandets hantverk och Olika sidor av språket. Varje block innehåller i sin tur ett antal kapitel. Många av dessa avslutas med en större slutuppgift där du får chansen att visa vad du har lärt dig under arbetet med det aktuella kapitlet. I boken finns även ett tema, Sanningar och lögner, med texter och skrivuppgifter som påminner om den skriftliga delen av nationella provet. Förhoppningsvis kan temat fungera som ett viktigt stöd i dina förberedelser inför provet. Sist i boken hittar du dessutom ett grammatikavsnitt med olika övningar, samt en resursdel med mallar och bedömnings­matriser. I vilken ordning ni ska arbeta med de olika blocken och kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva. Lycka till med dina studier i svenska som andraspråk 1 ! Carl-Johan Markstedt och Sofia Löwenhielm


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktion: Lilian Andersson Tjäder, Daniel Ternberg Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein Faktagranskare: Anna Karin Widman, provkonstruktör vid Institutionen för nordiska språk, Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk Delar av grammatiköversikten är framtagen av Kerstin Svevar.

Svenska impulser 1 – SVA isbn 978-91-523-4572-6 © 2018 Carl-Johan Markstedt, Sofia Löwenhielm, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen   Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2018

Till eleven Välkommen till Svenska impulser 1 – SVA, din lärobok i kursen svenska som andraspråk 1. Svenska impulser 1 – SVA är en bok om muntlig och skriftlig framställning, källkritik, litteratur och språklig variation. Du får många konkreta tips på hur du blir en säkrare och tryggare talare, hur du utvecklar ditt skrivande i olika sammanhang och hur du blir en mer aktiv och kritisk läsare av såväl skönlitteratur som sakprosatexter. Svenska impulser 1 – SVA ger dig möjlig­het att reflektera över din flerspråkighet och jämföra ditt modersmål med svenskan. Du får även förslag på olika strategier för att utveckla ditt språk och utöka ditt ordförråd. Vi som har skrivit den här boken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som gör dig nyfiken och vetgirig – en bok som ger dig många nya impulser i svenska. Läroboken består av fem större block: Språken omkring dig, Ordet är ditt, Berättelser omkring oss, Skrivandets hantverk och Olika sidor av språket. Varje block innehåller i sin tur ett antal kapitel. Många av dessa avslutas med en större slutuppgift där du får chansen att visa vad du har lärt dig under arbetet med det aktuella kapitlet. I boken finns även ett tema, Sanningar och lögner, med texter och skrivuppgifter som påminner om den skriftliga delen av nationella provet. Förhoppningsvis kan temat fungera som ett viktigt stöd i dina förberedelser inför provet. Sist i boken hittar du dessutom ett grammatikavsnitt med olika övningar, samt en resursdel med mallar och bedömnings­matriser. I vilken ordning ni ska arbeta med de olika blocken och kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva. Lycka till med dina studier i svenska som andraspråk 1 ! Carl-Johan Markstedt och Sofia Löwenhielm


Innehåll Språken omkring dig Du och dina språk  8 Att vara flerspråkig  8 Det handlar om dig!  9 Förstaspråk och andraspråk  10 Språksläktskap 12 Språkfamiljer 12 Tal- och skriftspråk  14 Ordföljd och grammatik  15 Modersmålet – en viktig resurs  16 Gå på djupet – Jag och mina språk  18

Strategier för språkinlärning  20 Utveckla dina strategier  20 Språkinlärning tar tid  21 De viktiga orden  23 Gissningsstrategier 23 Ordböcker och lexikon  25 Ordbildning 26 Strategier för ordinlärning  28 Språktalang eller goda strategier?  30 Gå på djupet – Använd strategierna för språk­ inlärning 32

Ordet är ditt Att samtala  38 Samtalens betydelse  38 Surret omkring dig  39 Struntprat och säkerhetszoner  42 Uttalets betydelse  44 Språkets prosodi  46 Betoning och längd i meningar och satser  48 Svenskan – mindre artig?  49 Samtalsmönster 52 Det förberedda samtalet  54 Gå på djupet – Litteratur- och filmklubben  56

Tala inför andra  58 Lång förberedelse och kort tal  58 Grunderna i den retoriska arbetsprocessen  59 De viktiga förberedelserna  60

Skrivandets hantverk I skrivarverkstan  140 Utveckla ditt skrivande  140 Stilfigurer 64 Genomförandet – möt publiken  68 Efterarbetet – utvecklas genom respons  70 Att hålla informerande tal  72 Exempel på ett informerande tal  73 Gå på djupet – Håll ett informerande tal  76

Berättelser omkring oss Litteraturen och läsaren  80 Berättelserna omkring dig  80 Att utforska världen och sig själv  81 Vad är skönlitteratur?  85 Hur läser vi skönlitteratur?  87 Att läsa mellan raderna  88 Öva på att läsa mellan raderna  89 Textkopplingar 92 Bilder i språket  94 Att analysera skönlitterära texter  96 Gå på djupet – Läs en roman  100

Novellen 102 Liten berättelse, stort innehåll  102 Möte med novellen  103 Novellens kännetecken  106 Personer och miljöer  107 Novellers uppbyggnad  110 Att läsa nära och tolka  112 Skönlitteratur är språkutvecklande  115 Gå på djupet – Analysera en novell  117

Poesi 122 Poesi på flera vis  122 Några dikter att börja med  123 Poesins kännetecken  128 Det poetiska språket  130 Bunden eller fri form  131 Låttexter är också poesi  132 Gå på djupet – Närläs dikter  135 Tema: Flykt 136

Från tanke till text – steg för steg  141 Förarbetet – planera din text  143 Skrivarbetet – läsbarhet och sammanhang  146 Efterarbetet – respons och reflektion  154 Gå på djupet – Ge respons på en text  156

Att läsa och förstå sakprosatexter  158 Läsande och skrivande  158 Vad är sakprosa?  159 Lässtrategier för sakprosa  160 Läs en tidningsartikel  164 Att läsa och förstå digitala texter  168 Granska och läsa kritiskt  170 Upphovsrätt och integritet  172 Gå på djupet – Använd lässtrategierna  174

Att skriva referat  176 Sakligt och rättvist  176 Vad är ett referat?  177 Välj ut det viktigaste  178 Källhänvisningar och referatmarkörer  180 Att citera  182 Exempel på ett referat  183 Språkliga drag i referat  184 Gå på djupet – Skriv ett referat  186

Grunderna i utredande skrivande  188 Att resonera och presentera  188 Inför nationella provet  189 Att föra utvecklade resonemang  190 Att presentera och sammanfatta  192 Utredande text – disposition  194 Exempel på ett inlägg  195 Källhantering och utvecklade resonemang  198 Texters uppbyggnad  199 Gå på djupet – Skriv en utredande text  201

Argumentera 202 Konsten att övertyga  202 Diskussioner som engagerar  203 Att argumentera  206 Debatt i klassrummet  206 Exempel på en debattartikel  208

Tesen är din åsikt  211 Stöd tesen med argument  212 Ange källa  213 Gardera dig med motargument  214 Disposition för argumenterande text  216 Övertyga med språket  217 Texttyper med argumenterande inslag; recension och krönika  218 Gå på djupet – Skriv en debattartikel  220 Tema: Sanningar och lögner 222

Olika sidor av språket Svenska på olika sätt  234 Språket i praktiken  234 Heta stolen  235 Språk och identitet  236 Svenska dialekter  238 Dialektkarta 239 Sociolekter 239 Etnolekter 243 Kronolekter 244 Sexolekter 248 Språk i sociala medier  250 Formellt och informellt språkbruk  252 Gå på djupet – Håll ett informerande tal om språklig variation  254

Språkets byggstenar  256 Grammatik, grammatik, grammatik  256 Första- och andraspråksinlärning  257 Översikt ordklasser  258 Satser och meningar  280 Morfologi och ordbildning  285 Skiljetecken 292 Resursdel: mallar och matriser  294 Facit 306 Register 312 Textkällor 317 Bildkällor 319


Innehåll Språken omkring dig Du och dina språk  8 Att vara flerspråkig  8 Det handlar om dig!  9 Förstaspråk och andraspråk  10 Språksläktskap 12 Språkfamiljer 12 Tal- och skriftspråk  14 Ordföljd och grammatik  15 Modersmålet – en viktig resurs  16 Gå på djupet – Jag och mina språk  18

Strategier för språkinlärning  20 Utveckla dina strategier  20 Språkinlärning tar tid  21 De viktiga orden  23 Gissningsstrategier 23 Ordböcker och lexikon  25 Ordbildning 26 Strategier för ordinlärning  28 Språktalang eller goda strategier?  30 Gå på djupet – Använd strategierna för språk­ inlärning 32

Ordet är ditt Att samtala  38 Samtalens betydelse  38 Surret omkring dig  39 Struntprat och säkerhetszoner  42 Uttalets betydelse  44 Språkets prosodi  46 Betoning och längd i meningar och satser  48 Svenskan – mindre artig?  49 Samtalsmönster 52 Det förberedda samtalet  54 Gå på djupet – Litteratur- och filmklubben  56

Tala inför andra  58 Lång förberedelse och kort tal  58 Grunderna i den retoriska arbetsprocessen  59 De viktiga förberedelserna  60

Skrivandets hantverk I skrivarverkstan  140 Utveckla ditt skrivande  140 Stilfigurer 64 Genomförandet – möt publiken  68 Efterarbetet – utvecklas genom respons  70 Att hålla informerande tal  72 Exempel på ett informerande tal  73 Gå på djupet – Håll ett informerande tal  76

Berättelser omkring oss Litteraturen och läsaren  80 Berättelserna omkring dig  80 Att utforska världen och sig själv  81 Vad är skönlitteratur?  85 Hur läser vi skönlitteratur?  87 Att läsa mellan raderna  88 Öva på att läsa mellan raderna  89 Textkopplingar 92 Bilder i språket  94 Att analysera skönlitterära texter  96 Gå på djupet – Läs en roman  100

Novellen 102 Liten berättelse, stort innehåll  102 Möte med novellen  103 Novellens kännetecken  106 Personer och miljöer  107 Novellers uppbyggnad  110 Att läsa nära och tolka  112 Skönlitteratur är språkutvecklande  115 Gå på djupet – Analysera en novell  117

Poesi 122 Poesi på flera vis  122 Några dikter att börja med  123 Poesins kännetecken  128 Det poetiska språket  130 Bunden eller fri form  131 Låttexter är också poesi  132 Gå på djupet – Närläs dikter  135 Tema: Flykt 136

Från tanke till text – steg för steg  141 Förarbetet – planera din text  143 Skrivarbetet – läsbarhet och sammanhang  146 Efterarbetet – respons och reflektion  154 Gå på djupet – Ge respons på en text  156

Att läsa och förstå sakprosatexter  158 Läsande och skrivande  158 Vad är sakprosa?  159 Lässtrategier för sakprosa  160 Läs en tidningsartikel  164 Att läsa och förstå digitala texter  168 Granska och läsa kritiskt  170 Upphovsrätt och integritet  172 Gå på djupet – Använd lässtrategierna  174

Att skriva referat  176 Sakligt och rättvist  176 Vad är ett referat?  177 Välj ut det viktigaste  178 Källhänvisningar och referatmarkörer  180 Att citera  182 Exempel på ett referat  183 Språkliga drag i referat  184 Gå på djupet – Skriv ett referat  186

Grunderna i utredande skrivande  188 Att resonera och presentera  188 Inför nationella provet  189 Att föra utvecklade resonemang  190 Att presentera och sammanfatta  192 Utredande text – disposition  194 Exempel på ett inlägg  195 Källhantering och utvecklade resonemang  198 Texters uppbyggnad  199 Gå på djupet – Skriv en utredande text  201

Argumentera 202 Konsten att övertyga  202 Diskussioner som engagerar  203 Att argumentera  206 Debatt i klassrummet  206 Exempel på en debattartikel  208

Tesen är din åsikt  211 Stöd tesen med argument  212 Ange källa  213 Gardera dig med motargument  214 Disposition för argumenterande text  216 Övertyga med språket  217 Texttyper med argumenterande inslag; recension och krönika  218 Gå på djupet – Skriv en debattartikel  220 Tema: Sanningar och lögner 222

Olika sidor av språket Svenska på olika sätt  234 Språket i praktiken  234 Heta stolen  235 Språk och identitet  236 Svenska dialekter  238 Dialektkarta 239 Sociolekter 239 Etnolekter 243 Kronolekter 244 Sexolekter 248 Språk i sociala medier  250 Formellt och informellt språkbruk  252 Gå på djupet – Håll ett informerande tal om språklig variation  254

Språkets byggstenar  256 Grammatik, grammatik, grammatik  256 Första- och andraspråksinlärning  257 Översikt ordklasser  258 Satser och meningar  280 Morfologi och ordbildning  285 Skiljetecken 292 Resursdel: mallar och matriser  294 Facit 306 Register 312 Textkällor 317 Bildkällor 319


Ur det centrala innehållet: • Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Du och dina språk Att vara flerspråkig Många människor i världen talar fler än ett språk, även om ett av språken är mer utvecklat och nyanserat. Troligtvis talar de flesta i klassrummet som du just nu sitter i minst tre språk. Vilken rikedom! I det här kapitlet får du lära känna dina klasskamrater och deras språkliga och kulturella bakgrund. Du får även jämföra svenskan med ditt modersmål och reflektera över vad dina språk betyder för dig.

8

  Språken omkring dig

Det handlar om dig! Att befinna sig i ett klassrum fullt med obekanta ansikten brukar kännas spännande och lite nervöst för de allra flesta. Oftast handlar den där första nervositeten just om att det är en ny situation med nya människor som man inte känner. Det bästa tipset är att försöka lära känna alla så snabbt som möjligt. Men för att du ska lära känna din nya grupp i svenska som andraspråk måste också de få veta mer om dig, eller hur? Så, vem är du?

Skriv Skriv en presentation av dig själv som ryms i ett smsmeddelande. Du får bara plats med några få meningar, så du måste bestämma vad du ska ta med i din presentation. Kom ihåg att i ett sms har du rätt stor frihet att experimentera med språket. Läs upp era sms-presentationer för varandra i gruppen.

Du och dina språk 

9


Ur det centrala innehållet: • Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Du och dina språk Att vara flerspråkig Många människor i världen talar fler än ett språk, även om ett av språken är mer utvecklat och nyanserat. Troligtvis talar de flesta i klassrummet som du just nu sitter i minst tre språk. Vilken rikedom! I det här kapitlet får du lära känna dina klasskamrater och deras språkliga och kulturella bakgrund. Du får även jämföra svenskan med ditt modersmål och reflektera över vad dina språk betyder för dig.

8

  Språken omkring dig

Det handlar om dig! Att befinna sig i ett klassrum fullt med obekanta ansikten brukar kännas spännande och lite nervöst för de allra flesta. Oftast handlar den där första nervositeten just om att det är en ny situation med nya människor som man inte känner. Det bästa tipset är att försöka lära känna alla så snabbt som möjligt. Men för att du ska lära känna din nya grupp i svenska som andraspråk måste också de få veta mer om dig, eller hur? Så, vem är du?

Skriv Skriv en presentation av dig själv som ryms i ett smsmeddelande. Du får bara plats med några få meningar, så du måste bestämma vad du ska ta med i din presentation. Kom ihåg att i ett sms har du rätt stor frihet att experimentera med språket. Läs upp era sms-presentationer för varandra i gruppen.

Du och dina språk 

9


Ur det centrala innehållet: • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket. • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.

Strategier för språkinlärning Utveckla dina strategier Att lära sig ett nytt språk är alltid en stor utmaning, men i skolan har du dessutom en dubbel uppgift. Samtidigt som du ska utveckla dina färdigheter i det svenska språket, ska du dessutom utveckla nya kunskaper i andra skolämnen på ditt andraspråk. I det här kapitlet får du lära dig olika strategier för hur du kan arbeta mer effektivt med din språkutveckling.

20

  Språken omkring dig

Språkinlärning tar tid

Skolrelaterade ord – allmänna ord och uttryck som används i skolsammanhang. Exempel: process, relativ, perspektiv, analysera, resonera, reflektera, tolka, motivera

Språkinlärning är en tidskrävande process. Ofta under­skattar vi – både skolpersonal, elever och ­föräldrar – hur lång tid det faktiskt tar att lära sig Ämnesspecifika ord – begrepp ett nytt språk. inom ett ämnesområde. Samtidigt är det inte konstigt att andraspråks­ Exempel: förstaspråk, andraspråk, inlärning tar tid. Att lära sig sitt modersmål tar ock­ främmandespråk, ankomstålder så lång tid, men inlärningen sker utan att vi tänker på det. Under de sju första levnadsåren brukar barn bygga upp ett ordförråd på 7 000–10 000 ord. Sett ur det perspektivet tar det relativt kort tid för ny­ anlända barn mellan 8 och 11 år att komma ikapp med ordförrådet, nämligen 2–5 år. I de högre årskurserna blir språket mer abstrakt och olika ämnesbegrepp används i större utsträckning. Det så kallade skolrelaterade och ämnesspecifika språket ökar svårighetsgraden avsevärt. Det innebär att om man är mellan 12 och 15 år vid ankomsten, så måste man räkna med 6–8 år innan andra­språket är tillräckligt utvecklat för ett effektivt lärande i skolan.

Strategier för språkinlärning 

21


Ur det centrala innehållet: • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket. • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.

Strategier för språkinlärning Utveckla dina strategier Att lära sig ett nytt språk är alltid en stor utmaning, men i skolan har du dessutom en dubbel uppgift. Samtidigt som du ska utveckla dina färdigheter i det svenska språket, ska du dessutom utveckla nya kunskaper i andra skolämnen på ditt andraspråk. I det här kapitlet får du lära dig olika strategier för hur du kan arbeta mer effektivt med din språkutveckling.

20

  Språken omkring dig

Språkinlärning tar tid

Skolrelaterade ord – allmänna ord och uttryck som används i skolsammanhang. Exempel: process, relativ, perspektiv, analysera, resonera, reflektera, tolka, motivera

Språkinlärning är en tidskrävande process. Ofta under­skattar vi – både skolpersonal, elever och ­föräldrar – hur lång tid det faktiskt tar att lära sig Ämnesspecifika ord – begrepp ett nytt språk. inom ett ämnesområde. Samtidigt är det inte konstigt att andraspråks­ Exempel: förstaspråk, andraspråk, inlärning tar tid. Att lära sig sitt modersmål tar ock­ främmandespråk, ankomstålder så lång tid, men inlärningen sker utan att vi tänker på det. Under de sju första levnadsåren brukar barn bygga upp ett ordförråd på 7 000–10 000 ord. Sett ur det perspektivet tar det relativt kort tid för ny­ anlända barn mellan 8 och 11 år att komma ikapp med ordförrådet, nämligen 2–5 år. I de högre årskurserna blir språket mer abstrakt och olika ämnesbegrepp används i större utsträckning. Det så kallade skolrelaterade och ämnesspecifika språket ökar svårighetsgraden avsevärt. Det innebär att om man är mellan 12 och 15 år vid ankomsten, så måste man räkna med 6–8 år innan andra­språket är tillräckligt utvecklat för ett effektivt lärande i skolan.

Strategier för språkinlärning 

21


Strategier för ordinlärning Kunskaper om språket, såsom ordbildning, ger dig större möjlighet att bli mer effektiv i arbetet med att bygga upp ditt ordförråd. Om du arbetar med att lära dig grupper av ord, istället för enstaka ord, så lär du dig fler ord snabbare. Här är tre sätt som du kan använda för att strukturera din ordinlärning:

1. Ordfamiljer En ordfamilj är ordstammen (till exempel ordet intresse) och alla närbesläkt­ade ord som bildas med prefix och suffix (en intressent, ett ointresse, intresserad, intressant, ointressant, att intressera). Ett effektivt sätt att lära sig nya ord är att slå upp orden i ordböcker. Genom att samla orden i ordfamiljer lär du dig fler ord sam­tidigt.

3. Ämnesgrupper och ordkombinationer Arbeta med ord och uttryck inom samma område. Lär dig till exempel så många hälsningsfraser som möjligt, uttryck som är knutna till olika kroppsdelar eller uttryck som innehåller samma ord. Arbeta med ord 1. Gör en ordfamilj till ordet ”kommunikation”. 2. Gör en ordmatris för pojke: kille, grabb, shuno, yngling, gosse, slyngel. 3. Slå upp något av orden ögon, hand, fot, mage eller huvud. ­Vilka av uttrycken känner ni till och vilka är nya?

Facit till uppgiften finns på s. 306.

2. Ordmatriser för synonymer Man pratar ofta om att ord har synonymer, det vill säga ord som betyder samma sak, men faktum är att det finns väldigt få ord som är helt synonyma. Det är därför effektivt att lära sig många ord inom samma betydelsefält, det vill säga ord som har ungefär samma betydelse. Även om orden har unge­ fär samma innebörd kan de vara mer eller mindre formella eller informella, och ha en positiv eller negativ laddning. Ett exempel är ordet lägenhet: lya, krypin, bostad, våning, tillhåll, kvart, kyffe.

28

  Språken omkring dig

Strategier för språkinlärning 

29


Strategier för ordinlärning Kunskaper om språket, såsom ordbildning, ger dig större möjlighet att bli mer effektiv i arbetet med att bygga upp ditt ordförråd. Om du arbetar med att lära dig grupper av ord, istället för enstaka ord, så lär du dig fler ord snabbare. Här är tre sätt som du kan använda för att strukturera din ordinlärning:

1. Ordfamiljer En ordfamilj är ordstammen (till exempel ordet intresse) och alla närbesläkt­ade ord som bildas med prefix och suffix (en intressent, ett ointresse, intresserad, intressant, ointressant, att intressera). Ett effektivt sätt att lära sig nya ord är att slå upp orden i ordböcker. Genom att samla orden i ordfamiljer lär du dig fler ord sam­tidigt.

3. Ämnesgrupper och ordkombinationer Arbeta med ord och uttryck inom samma område. Lär dig till exempel så många hälsningsfraser som möjligt, uttryck som är knutna till olika kroppsdelar eller uttryck som innehåller samma ord. Arbeta med ord 1. Gör en ordfamilj till ordet ”kommunikation”. 2. Gör en ordmatris för pojke: kille, grabb, shuno, yngling, gosse, slyngel. 3. Slå upp något av orden ögon, hand, fot, mage eller huvud. ­Vilka av uttrycken känner ni till och vilka är nya?

Facit till uppgiften finns på s. 306.

2. Ordmatriser för synonymer Man pratar ofta om att ord har synonymer, det vill säga ord som betyder samma sak, men faktum är att det finns väldigt få ord som är helt synonyma. Det är därför effektivt att lära sig många ord inom samma betydelsefält, det vill säga ord som har ungefär samma betydelse. Även om orden har unge­ fär samma innebörd kan de vara mer eller mindre formella eller informella, och ha en positiv eller negativ laddning. Ett exempel är ordet lägenhet: lya, krypin, bostad, våning, tillhåll, kvart, kyffe.

28

  Språken omkring dig

Strategier för språkinlärning 

29


Ur det centrala innehållet: • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig för­ stådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare […]. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ord­ förrådet och utveckla språket.

Att samtala Samtalens betydelse I ett samtal sätter vi ord på våra egna tankar och känslor, samtidigt som vi får ta del av hur andra tänker och känner. Många av våra samtal handlar om helt vardagliga saker. Men vi kan också föra samtal för att vi vill utveckla våra tankar eller förstå något mera på djupet. I det här kapitlet får du fundera över hur du utvecklar ditt språk genom att tala i olika situationer. Du får även fundera över hur samtal vanligen går till, och hur ni kan förbereda och genomföra samtal i gruppen där ni tillsammans utforskar och utreder en viss fråga eller ett visst ämne.

38

  Ordet är ditt

Surret omkring dig Samtal pågår. Nästan jämt faktiskt. Stanna upp en stund och lyssna själv när du sitter på bussen, tåget, är i affären, promenerar över torget eller sitter på kafé. Tänk på allt du skulle höra om du verkligen lyssnade – tjuvlyssnade – på det som sades omkring dig en helt vanlig dag. En som gjorde just det är författaren Cornelia Waldersten. Hon gick ut i Stockholm och avlyssnade folks samtal i smyg. Resultatet blev Bokstavligt talat – samtal i stan, en bok fylld med korta vardagsberättelser. På nästa sida följer några exempel på hur det kunde låta när hon tjuvlyssnade på bussar och kaféer.

Att samtala 

39


Ur det centrala innehållet: • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig för­ stådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare […]. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ord­ förrådet och utveckla språket.

Att samtala Samtalens betydelse I ett samtal sätter vi ord på våra egna tankar och känslor, samtidigt som vi får ta del av hur andra tänker och känner. Många av våra samtal handlar om helt vardagliga saker. Men vi kan också föra samtal för att vi vill utveckla våra tankar eller förstå något mera på djupet. I det här kapitlet får du fundera över hur du utvecklar ditt språk genom att tala i olika situationer. Du får även fundera över hur samtal vanligen går till, och hur ni kan förbereda och genomföra samtal i gruppen där ni tillsammans utforskar och utreder en viss fråga eller ett visst ämne.

38

  Ordet är ditt

Surret omkring dig Samtal pågår. Nästan jämt faktiskt. Stanna upp en stund och lyssna själv när du sitter på bussen, tåget, är i affären, promenerar över torget eller sitter på kafé. Tänk på allt du skulle höra om du verkligen lyssnade – tjuvlyssnade – på det som sades omkring dig en helt vanlig dag. En som gjorde just det är författaren Cornelia Waldersten. Hon gick ut i Stockholm och avlyssnade folks samtal i smyg. Resultatet blev Bokstavligt talat – samtal i stan, en bok fylld med korta vardagsberättelser. På nästa sida följer några exempel på hur det kunde låta när hon tjuvlyssnade på bussar och kaféer.

Att samtala 

39


Betoning och längd i meningar och satser

Svenskan – mindre artig?

I meningar betonas ord med viktigt innehåll mer än andra ord, vilket innebär att substantiv nästan alltid är betonade. Partikeln i partikelverb är alltid betonad, eftersom partikeln ändrar betydelsen: lägga 'av, lägga 'på, lägga 'till (s. 264). Även adjektiv, huvudverb och räkneord betonas ofta. Det som avgör om ett adjektiv eller ett räkneord är betonat är om det innehåller viktig information för talaren. I de beto­ nade orden är det en eller flera stavelser som betonas och den betonade stavelsen förlängs.

Varje språk och kultur har sina oskrivna regler för hur människor förväntas prata med varandra i olika situationer. Precis som det finns oskrivna regler för hur vi står i kö, så finns det underförstådda regler för vad som anses lämpligt att säga i ett visst sammanhang. Att veta hur man ska säga något i olika typer av situationer är viktigt för att inte bli missförstådd eller uppfattas som oartig. Många elever med svenska som andraspråk beskriver att de upplever svenskan som mindre artig än deras modersmål. Kanske är du van att tilltala äldre personer och lärare med ”ni” istället för ”du” på ditt modersmål? I svenskan uttrycks artighet på andra sätt än genom att använda ni-tilltal. Genom att på olika sätt mjuka upp språk­ et kan du både be om hjälp och formulera upp­maning­ar på ett artigt sätt. Uppmaningen ”Sätt dig ner!” upp­fattas som trevligare om den uttrycks som en fråga: ”Skulle du kunna sätta dig ner?” Även påståenden kan användas för att uttrycka en indirekt uppmaning. ”Så varmt det är här inne” kan i själva verket vara en uppmaning till den andra personen att öppna fönst­ ret. Då är det situationen och ibland tonfallet som styr hur uttalandet ska tolkas.

Fa:wads sys:ter har en ny: mo:torcyk:el. Fa:wads sys:ter har två: nya mo:torcyk:lar.

Beroende på vilket ord vi betonar kan innebörden i en mening förändras. Håller du med om tolkningsförslagen? Det var inte mitt fel. (Det brukar vara mitt fel, men inte den här gången.) Det var inte mitt fel. (Orättvist anklagad.) Det var inte mitt fel. (Jag var inte inblandad i det som hände.) Det var inte mitt fel. (Det var någon annans fel.)

Du-reformen Innan du-reformen på 1960- och 1970-talen användes ni-tilltal i Sverige. Man använde även titlar som ”fru Ahlgren”, ”doktor Svensson” och ”magister Lundgren”. Numera är du-tilltalet vanligast, även om ”ni” som artighetstilltal har börjat användas igen inom vissa serviceyrken.

Diskutera Hur ändras innebörden beroende på var man lägger betoningen i meningen: ”Jag har inte gjort något”?

48

  Ordet är ditt

Att samtala 

49


Betoning och längd i meningar och satser

Svenskan – mindre artig?

I meningar betonas ord med viktigt innehåll mer än andra ord, vilket innebär att substantiv nästan alltid är betonade. Partikeln i partikelverb är alltid betonad, eftersom partikeln ändrar betydelsen: lägga 'av, lägga 'på, lägga 'till (s. 264). Även adjektiv, huvudverb och räkneord betonas ofta. Det som avgör om ett adjektiv eller ett räkneord är betonat är om det innehåller viktig information för talaren. I de beto­ nade orden är det en eller flera stavelser som betonas och den betonade stavelsen förlängs.

Varje språk och kultur har sina oskrivna regler för hur människor förväntas prata med varandra i olika situationer. Precis som det finns oskrivna regler för hur vi står i kö, så finns det underförstådda regler för vad som anses lämpligt att säga i ett visst sammanhang. Att veta hur man ska säga något i olika typer av situationer är viktigt för att inte bli missförstådd eller uppfattas som oartig. Många elever med svenska som andraspråk beskriver att de upplever svenskan som mindre artig än deras modersmål. Kanske är du van att tilltala äldre personer och lärare med ”ni” istället för ”du” på ditt modersmål? I svenskan uttrycks artighet på andra sätt än genom att använda ni-tilltal. Genom att på olika sätt mjuka upp språk­ et kan du både be om hjälp och formulera upp­maning­ar på ett artigt sätt. Uppmaningen ”Sätt dig ner!” upp­fattas som trevligare om den uttrycks som en fråga: ”Skulle du kunna sätta dig ner?” Även påståenden kan användas för att uttrycka en indirekt uppmaning. ”Så varmt det är här inne” kan i själva verket vara en uppmaning till den andra personen att öppna fönst­ ret. Då är det situationen och ibland tonfallet som styr hur uttalandet ska tolkas.

Fa:wads sys:ter har en ny: mo:torcyk:el. Fa:wads sys:ter har två: nya mo:torcyk:lar.

Beroende på vilket ord vi betonar kan innebörden i en mening förändras. Håller du med om tolkningsförslagen? Det var inte mitt fel. (Det brukar vara mitt fel, men inte den här gången.) Det var inte mitt fel. (Orättvist anklagad.) Det var inte mitt fel. (Jag var inte inblandad i det som hände.) Det var inte mitt fel. (Det var någon annans fel.)

Du-reformen Innan du-reformen på 1960- och 1970-talen användes ni-tilltal i Sverige. Man använde även titlar som ”fru Ahlgren”, ”doktor Svensson” och ”magister Lundgren”. Numera är du-tilltalet vanligast, även om ”ni” som artighetstilltal har börjat användas igen inom vissa serviceyrken.

Diskutera Hur ändras innebörden beroende på var man lägger betoningen i meningen: ”Jag har inte gjort något”?

48

  Ordet är ditt

Att samtala 

49


Gå på djupet Håll ett informerande tal

Checklista: informerande tal

I den här slutuppgiften ska du förbereda och hålla ett informerande tal.

Ämne

Material

Hur länge ska jag tala?

• Utgå från det här kapitlet och det du har lärt dig om hur man förbereder, planerar, genomför och efterarbetar ett tal. • Använd minst en källa som du använder i ditt tal.

Vilka ska jag tala inför?

Vad ska jag tala om?

Källor Vilka källor ska jag använda?

Arbetsgång Förberedelser 1. Välj ett ämne och tänk igenom förutsättningarna för ditt tal. 2. Läs på om ditt ämne. Anteckna information om de källor du tänker använda. 3. Gör en disposition och utgå gärna från exempeltextens disposition. 4. Skriv ditt manus. Arbeta med språket och använd nya ord och begrepp som du har kommit i kontakt med. Använd gärna någon eller några stilfigurer. Lägg extra tid på att komma på en ­intresseväckande inledning och en tydlig avslutning. Bestäm hjälpmedel och hur du ska använda dem. 5. Skriv om ditt manus till stödord och öva på talet. Var noggrann med att språket flyter och att nya ord och begrepp känns naturliga att använda.

Presentationstekniska hjälpmedel Vilka presentationstekniska hjälpmedel ska jag använda?

Disposition Hur ska jag inleda? Hur ska jag lägga upp huvuddelen? Hur ska jag avsluta?

Språket Ord och begrepp som jag behöver förklara? Ska jag använda någon eller några stilfigurer? Vilka?

Genomförande 6. Framför talet. Tänk särskilt på åhörarkontakten. Efterarbete 7. Tänk igenom hur det gick och ta gärna emot respons. Fundera över hur du har utvecklat ditt språk i arbetet med talet.

Användbara mallar Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning, s. 295. Bedömningsmatris muntlig presentation, s. 302.

76

  Ordet är ditt

Tala inför andra 

77


Gå på djupet Håll ett informerande tal

Checklista: informerande tal

I den här slutuppgiften ska du förbereda och hålla ett informerande tal.

Ämne

Material

Hur länge ska jag tala?

• Utgå från det här kapitlet och det du har lärt dig om hur man förbereder, planerar, genomför och efterarbetar ett tal. • Använd minst en källa som du använder i ditt tal.

Vilka ska jag tala inför?

Vad ska jag tala om?

Källor Vilka källor ska jag använda?

Arbetsgång Förberedelser 1. Välj ett ämne och tänk igenom förutsättningarna för ditt tal. 2. Läs på om ditt ämne. Anteckna information om de källor du tänker använda. 3. Gör en disposition och utgå gärna från exempeltextens disposition. 4. Skriv ditt manus. Arbeta med språket och använd nya ord och begrepp som du har kommit i kontakt med. Använd gärna någon eller några stilfigurer. Lägg extra tid på att komma på en ­intresseväckande inledning och en tydlig avslutning. Bestäm hjälpmedel och hur du ska använda dem. 5. Skriv om ditt manus till stödord och öva på talet. Var noggrann med att språket flyter och att nya ord och begrepp känns naturliga att använda.

Presentationstekniska hjälpmedel Vilka presentationstekniska hjälpmedel ska jag använda?

Disposition Hur ska jag inleda? Hur ska jag lägga upp huvuddelen? Hur ska jag avsluta?

Språket Ord och begrepp som jag behöver förklara? Ska jag använda någon eller några stilfigurer? Vilka?

Genomförande 6. Framför talet. Tänk särskilt på åhörarkontakten. Efterarbete 7. Tänk igenom hur det gick och ta gärna emot respons. Fundera över hur du har utvecklat ditt språk i arbetet med talet.

Användbara mallar Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning, s. 295. Bedömningsmatris muntlig presentation, s. 302.

76

  Ordet är ditt

Tala inför andra 

77


Här är förslag på vad du kan ta fasta på vid läsningen av ut­ draget på sidan 87:

Vi stod absolut stilla i vattnet nära den lilla ön, medan stora luftbubblor steg från bottnen under oss. Insekterna var färre än tidigare men jag kunde ana ­svärmar långt ovanför våra huvuden. Det blåste helt lätt i trädkronorna inne vid stranden, det prasslade i lövverken men det var så mörkt att jag inte kunde se dem. Vattnet mellan tuvorna såg alldeles svart ut, flera i gruppen huttrade och jag undvek hela tiden deras blickar.

Att läsa mellan raderna När ni jämförde era svar på frågorna till utdraget på sidan 87 var ni säkert överens om att personerna står nära en ö och att det är väldigt mörkt. Det står tydligt i texten, eller på raderna, som det också kallas. Men kanske fanns det även sådant som ni inte var överens om. Hur är egentligen stämningen mellan personerna i ut­ draget? Och varför undviker berättarjaget de andras blick­ ar? Är de rädda för något? Till skillnad från sakprosatexter är skönlitterära texter ofta mångtydiga och öppna för olika sätt att läsa och förstå dem. Därför behöver du även läsa mellan raderna. Att läsa mellan raderna handlar om att dra slutsatser utifrån sådant som inte finns tydligt formulerat i texten, men som antyds eller kan anas genom sammanhanget om man läser noggrant och engagerat. När du läser mellan raderna kan du vara särskilt uppmärksam på vad personerna i texten tänker, säger eller gör, vad det är som sker och hur olika situationer beskrivs. Att läsa mellan raderna är ett sätt att tränga djupare ner i en text. Ofta väcker det dessutom nya frågor som gör att du vill läsa vidare och få veta mer. Samtidigt är det viktigt att varje tolkning kan motiveras med stöd i texten.

88

  Berättelser omkring oss

Personerna står ”absolut stilla”, vilket kan tolkas som att de anstränger sig för att vara tysta. Varför? Är de jagade eller på flykt? Är det gruppen som rört upp ”stora luftbubblor”? Har de nyss varit i rörelse och plötsligt stannat upp? Varför? Berättarjaget undviker de andras blickar. Stämningen tycks spänd inom gruppen. Varför tittar de andra ”hela tiden” på berättarjaget? Har berättarjaget en ledarroll? Eller är berättarjaget en fångvaktare?

Öva på att läsa mellan raderna Nu ska ni få öva på att läsa mellan raderna. Så här går ni tillväga: 1. Arbeta i mindre grupper. Läs utdraget på sidorna 90–91, antingen tyst för er själva eller högt i gruppen. 2. Låt var och en få en stund att fundera på frågorna efter utdraget. 3. Diskutera därefter frågorna tillsammans och jämför era svar. 4. Redovisa era diskussioner för övriga klassen. Utdraget på nästa sida är ur en novell av Stina Stoor. Novellen handlar om Sandra som bor med sin pappa, ”Farsan”, och sin stora­syster i ett hus på landet i Norrland. Sandra är bjuden på kalas inne i centralorten hos ett barn hon knappt känner. Farsan har glömt att ordna en present, men löser det genom att lägga några grodor i ett paket som han slår in i julklappspapper. Nu har Sandra kommit till kalaset där det bjuds på saft och tårta.

Litteraturen och läsaren 

89


Här är förslag på vad du kan ta fasta på vid läsningen av ut­ draget på sidan 87:

Vi stod absolut stilla i vattnet nära den lilla ön, medan stora luftbubblor steg från bottnen under oss. Insekterna var färre än tidigare men jag kunde ana ­svärmar långt ovanför våra huvuden. Det blåste helt lätt i trädkronorna inne vid stranden, det prasslade i lövverken men det var så mörkt att jag inte kunde se dem. Vattnet mellan tuvorna såg alldeles svart ut, flera i gruppen huttrade och jag undvek hela tiden deras blickar.

Att läsa mellan raderna När ni jämförde era svar på frågorna till utdraget på sidan 87 var ni säkert överens om att personerna står nära en ö och att det är väldigt mörkt. Det står tydligt i texten, eller på raderna, som det också kallas. Men kanske fanns det även sådant som ni inte var överens om. Hur är egentligen stämningen mellan personerna i ut­ draget? Och varför undviker berättarjaget de andras blick­ ar? Är de rädda för något? Till skillnad från sakprosatexter är skönlitterära texter ofta mångtydiga och öppna för olika sätt att läsa och förstå dem. Därför behöver du även läsa mellan raderna. Att läsa mellan raderna handlar om att dra slutsatser utifrån sådant som inte finns tydligt formulerat i texten, men som antyds eller kan anas genom sammanhanget om man läser noggrant och engagerat. När du läser mellan raderna kan du vara särskilt uppmärksam på vad personerna i texten tänker, säger eller gör, vad det är som sker och hur olika situationer beskrivs. Att läsa mellan raderna är ett sätt att tränga djupare ner i en text. Ofta väcker det dessutom nya frågor som gör att du vill läsa vidare och få veta mer. Samtidigt är det viktigt att varje tolkning kan motiveras med stöd i texten.

88

  Berättelser omkring oss

Personerna står ”absolut stilla”, vilket kan tolkas som att de anstränger sig för att vara tysta. Varför? Är de jagade eller på flykt? Är det gruppen som rört upp ”stora luftbubblor”? Har de nyss varit i rörelse och plötsligt stannat upp? Varför? Berättarjaget undviker de andras blickar. Stämningen tycks spänd inom gruppen. Varför tittar de andra ”hela tiden” på berättarjaget? Har berättarjaget en ledarroll? Eller är berättarjaget en fångvaktare?

Öva på att läsa mellan raderna Nu ska ni få öva på att läsa mellan raderna. Så här går ni tillväga: 1. Arbeta i mindre grupper. Läs utdraget på sidorna 90–91, antingen tyst för er själva eller högt i gruppen. 2. Låt var och en få en stund att fundera på frågorna efter utdraget. 3. Diskutera därefter frågorna tillsammans och jämför era svar. 4. Redovisa era diskussioner för övriga klassen. Utdraget på nästa sida är ur en novell av Stina Stoor. Novellen handlar om Sandra som bor med sin pappa, ”Farsan”, och sin stora­syster i ett hus på landet i Norrland. Sandra är bjuden på kalas inne i centralorten hos ett barn hon knappt känner. Farsan har glömt att ordna en present, men löser det genom att lägga några grodor i ett paket som han slår in i julklappspapper. Nu har Sandra kommit till kalaset där det bjuds på saft och tårta.

Litteraturen och läsaren 

89


Ur det centrala innehållet: • Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmän­mänskliga teman och svenska referensramar. • Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande […] texter. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Novellen Liten berättelse, stort innehåll Att läsa en novell är att dyka huvudstupa in i en berättelse. När du börjar läsa kastas du ofta rakt in i en händelse eller situation. Eftersom noveller är så pass mycket kortare än romaner finns det helt enkelt inte utrymme för några långa startsträckor. Men att noveller är korta och koncentrerade betyder inte att de saknar djup. Tvärtom har många noveller ett överraskande stort innehåll. I det här kapitlet får du fundera på vad som utmärker noveller och hur du kan få ut mer av läsningen. Dessutom får du möjlighet att reflektera över hur du kan använda skönlitterära texter för att utöka ditt ordförråd.

102

  Berättelser omkring oss

Möte med novellen En novell hinner du läsa på en bussresa – längre än så är de vanligen inte. En novell kan sträcka sig över många sidor, men de kan lika gärna rymmas på en enda sida. Det andra målet är en novell av Jonas Karlsson. Den är inte längre än att den får plats på en sida i den här läroboken. Här kastas läsaren rakt in i ett samtal mellan några vänner om fotboll. Men vad handlar novellen egentligen om?

Novellen 

103


Ur det centrala innehållet: • Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmän­mänskliga teman och svenska referensramar. • Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande […] texter. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Novellen Liten berättelse, stort innehåll Att läsa en novell är att dyka huvudstupa in i en berättelse. När du börjar läsa kastas du ofta rakt in i en händelse eller situation. Eftersom noveller är så pass mycket kortare än romaner finns det helt enkelt inte utrymme för några långa startsträckor. Men att noveller är korta och koncentrerade betyder inte att de saknar djup. Tvärtom har många noveller ett överraskande stort innehåll. I det här kapitlet får du fundera på vad som utmärker noveller och hur du kan få ut mer av läsningen. Dessutom får du möjlighet att reflektera över hur du kan använda skönlitterära texter för att utöka ditt ordförråd.

102

  Berättelser omkring oss

Möte med novellen En novell hinner du läsa på en bussresa – längre än så är de vanligen inte. En novell kan sträcka sig över många sidor, men de kan lika gärna rymmas på en enda sida. Det andra målet är en novell av Jonas Karlsson. Den är inte längre än att den får plats på en sida i den här läroboken. Här kastas läsaren rakt in i ett samtal mellan några vänner om fotboll. Men vad handlar novellen egentligen om?

Novellen 

103


Poesins kännetecken Poesi kan se ut på väldigt olika sätt. Vissa dikter är korta, andra längre. Vissa dikter följer de grammatiska reglerna medan andra bryter mot alla regler. Och medan vissa dikter är skrivna på rim har andra inga rim alls. Men finns det då inget som är gemensamt för poesin, och som skiljer den från andra typer av litteratur? Jo, det gör det såklart. Litteraturvetare brukar framhålla att de flesta dikter har ett koncentrerat språk, är rytmiska och har bilder (till exempel metaforer). Ännu tydligare blir det kanske om man jämför poesi med låttexter. Dikter och låttexter har nämligen flera likheter. Här är några exempel:

På Bob Dylans officiella webbplats finns texterna till alla Bob Dylans låtar.

Längden: Både dikter och låttexter är i regel ganska korta. Det betyder att språket blir mer koncentrerat än i till exempel en novell. Rytmen: För både poeten och textförfattaren är rytmen viktig. Från början framfördes lyrik till just musik. Formen: Både dikter och låttexter delas in i mindre delar. I dikter kallas detta för strofer och i låttexter för verser. Det rimmar ibland: I både dikter och låttexter kan det förekomma rim, även om det inte behöver göra det. Framförandet: Genom alla tider har dikter framförts ­muntligt – alltså live. Precis som det finns tävlingar i musik går det också att tävla i att framföra poesi. Sådana tävlingar i poesi kallas för Poetry Slam.

Nobelpristagaren Bob Dylan 2016 tilldelades låtskrivaren och musikern Bob Dylan Nobelpriset i litteratur, för att han har ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Det var första gången som Nobelpriset gick till en låtskrivare. Svenska Akademiens före detta ständiga sekreterare Sara Danius har i intervjuer beskrivit Bob Dylan som en stor poet vars texter man både kan lyssna till och läsa som dikter. Sara Danius har också påmint om att skönlitteraturen under antiken, för mer än två tusen år sedan, faktiskt skrevs just för att framföras muntligt inför en publik, gärna med inslag av musik.

128

  Berättelser omkring oss

Poesi 

129


Poesins kännetecken Poesi kan se ut på väldigt olika sätt. Vissa dikter är korta, andra längre. Vissa dikter följer de grammatiska reglerna medan andra bryter mot alla regler. Och medan vissa dikter är skrivna på rim har andra inga rim alls. Men finns det då inget som är gemensamt för poesin, och som skiljer den från andra typer av litteratur? Jo, det gör det såklart. Litteraturvetare brukar framhålla att de flesta dikter har ett koncentrerat språk, är rytmiska och har bilder (till exempel metaforer). Ännu tydligare blir det kanske om man jämför poesi med låttexter. Dikter och låttexter har nämligen flera likheter. Här är några exempel:

På Bob Dylans officiella webbplats finns texterna till alla Bob Dylans låtar.

Längden: Både dikter och låttexter är i regel ganska korta. Det betyder att språket blir mer koncentrerat än i till exempel en novell. Rytmen: För både poeten och textförfattaren är rytmen viktig. Från början framfördes lyrik till just musik. Formen: Både dikter och låttexter delas in i mindre delar. I dikter kallas detta för strofer och i låttexter för verser. Det rimmar ibland: I både dikter och låttexter kan det förekomma rim, även om det inte behöver göra det. Framförandet: Genom alla tider har dikter framförts ­muntligt – alltså live. Precis som det finns tävlingar i musik går det också att tävla i att framföra poesi. Sådana tävlingar i poesi kallas för Poetry Slam.

Nobelpristagaren Bob Dylan 2016 tilldelades låtskrivaren och musikern Bob Dylan Nobelpriset i litteratur, för att han har ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Det var första gången som Nobelpriset gick till en låtskrivare. Svenska Akademiens före detta ständiga sekreterare Sara Danius har i intervjuer beskrivit Bob Dylan som en stor poet vars texter man både kan lyssna till och läsa som dikter. Sara Danius har också påmint om att skönlitteraturen under antiken, för mer än två tusen år sedan, faktiskt skrevs just för att framföras muntligt inför en publik, gärna med inslag av musik.

128

  Berättelser omkring oss

Poesi 

129


Språkliga drag i referat

Koncentrerat språk Ett referat ska vara kort men ändå innehålla mycket infor­ ma­tion. Det är därför vanligt att använda många sub­stantiv i referat. Meningarna i stycket nedanför innehåller bara två substantiv och språket upplevs som lite ”pratigt”:

Du har redan undersökt referatets återgivande drag, det vill säga hur skribenten har angett källa, använt referatmarkörer och citerat. Det finns även andra språkliga drag i texttypen som är bra att känna till. Presens i aktiv och passiv form Referat skrivs i presens i både aktiv och passiv form. Ett ex­ empel på aktiv form är: ”Jag citerar Martin Luther King.” I passiv form läggs ett ”s” till verbets infinitivform (s. 260), det vill säga ”citeras” eller ”citeras av”. Exempel: ”Martin Luther King citeras ofta.” Passiv form används i många texttyper och det är därför viktigt att du känner till hur passiv form används. I referatets första mening används både aktiv form och passiv form:

Det man söker efter är att bli uppskattad. Det är faktiskt en orsak till att man nätmobbar någon. För om tonåringar kommenterar elakt om andra, så blir de ofta populära.

Läs mer om passiv form på s. 262.

I artikeln ”Nu har nätet har blivit den nya skolgården” (Dagens Nyheter, 2016-11-15) intervjuar Peter Letmark psykologiprofessorn Ann Frisén om hur ungdomars relationer och självbild påverkas av sociala medier.

Men sökandet efter uppskattning är också en orsak till nätmobbning bland tonåringar, eftersom elaka kommentarer kan skapa popularitet. Som du ser så har flera verb och adjektiv ersatts med sub­ stantiv.

Skriv 1. Ändra meningen till passiv form: ”Peter Letmark intervjuar Ann Frisén.” 2. Ändra meningen till aktiv form: ”Ungdomars relationer och självbild påverkas av sociala medier”.

Här kommer en mening ur referatet på s. 183. med ungefär samma information som stycket ovanför. Den här meningen innehåller fler substantiv, och språket är mer formellt och koncentrerat.

Facit till uppgiften finns på s. 308.

Verb Substantiv söker ➞ sökandet nätmobbar ➞ nätmobbning kommenterar ➞ kommentar

Adjektiv Substantiv uppskattad ➞ uppskattning populära ➞ popularitet

När du ska skriva referat och andra formella texter kan du använda dina kunskaper om ordbildning (s. 26) och ord­ familjer (s. 28) för att skriva mer koncentrerat.

Arbeta med ord 1. Här är några verb och adjektiv ur artikeln. Skapa substantiv av dessa. Vissa ord kan du bilda flera olika substantiv av om du använder olika suffix. a) påverka, skriva, jaga, skapa b) elaka, nya 2. Vilka suffix använde du för att göra om verben till substantiv? 3. Vilka suffix använde du för adjektiven?

184

  Skrivandets hantverk

Läs mer om suffix på s. 287.

Facit till uppgiften finns på s. 308.

Att skriva referat 

185


Språkliga drag i referat

Koncentrerat språk Ett referat ska vara kort men ändå innehålla mycket infor­ ma­tion. Det är därför vanligt att använda många sub­stantiv i referat. Meningarna i stycket nedanför innehåller bara två substantiv och språket upplevs som lite ”pratigt”:

Du har redan undersökt referatets återgivande drag, det vill säga hur skribenten har angett källa, använt referatmarkörer och citerat. Det finns även andra språkliga drag i texttypen som är bra att känna till. Presens i aktiv och passiv form Referat skrivs i presens i både aktiv och passiv form. Ett ex­ empel på aktiv form är: ”Jag citerar Martin Luther King.” I passiv form läggs ett ”s” till verbets infinitivform (s. 260), det vill säga ”citeras” eller ”citeras av”. Exempel: ”Martin Luther King citeras ofta.” Passiv form används i många texttyper och det är därför viktigt att du känner till hur passiv form används. I referatets första mening används både aktiv form och passiv form:

Det man söker efter är att bli uppskattad. Det är faktiskt en orsak till att man nätmobbar någon. För om tonåringar kommenterar elakt om andra, så blir de ofta populära.

Läs mer om passiv form på s. 262.

I artikeln ”Nu har nätet har blivit den nya skolgården” (Dagens Nyheter, 2016-11-15) intervjuar Peter Letmark psykologiprofessorn Ann Frisén om hur ungdomars relationer och självbild påverkas av sociala medier.

Men sökandet efter uppskattning är också en orsak till nätmobbning bland tonåringar, eftersom elaka kommentarer kan skapa popularitet. Som du ser så har flera verb och adjektiv ersatts med sub­ stantiv.

Skriv 1. Ändra meningen till passiv form: ”Peter Letmark intervjuar Ann Frisén.” 2. Ändra meningen till aktiv form: ”Ungdomars relationer och självbild påverkas av sociala medier”.

Här kommer en mening ur referatet på s. 183. med ungefär samma information som stycket ovanför. Den här meningen innehåller fler substantiv, och språket är mer formellt och koncentrerat.

Facit till uppgiften finns på s. 308.

Verb Substantiv söker ➞ sökandet nätmobbar ➞ nätmobbning kommenterar ➞ kommentar

Adjektiv Substantiv uppskattad ➞ uppskattning populära ➞ popularitet

När du ska skriva referat och andra formella texter kan du använda dina kunskaper om ordbildning (s. 26) och ord­ familjer (s. 28) för att skriva mer koncentrerat.

Arbeta med ord 1. Här är några verb och adjektiv ur artikeln. Skapa substantiv av dessa. Vissa ord kan du bilda flera olika substantiv av om du använder olika suffix. a) påverka, skriva, jaga, skapa b) elaka, nya 2. Vilka suffix använde du för att göra om verben till substantiv? 3. Vilka suffix använde du för adjektiven?

184

  Skrivandets hantverk

Läs mer om suffix på s. 287.

Facit till uppgiften finns på s. 308.

Att skriva referat 

185


Exempel på en debattartikel Här är ett exempel på hur en argumenterande text kan se ut. Texten är skriven av en elev i årskurs 1 på gymnasiet. Läs igenom den och var uppmärksam på hur eleven argumenterar för sin tes, men också hur texten är uppbyggd.

Sluta att se fotbollssupportrar som fotbollshuliganer!

Rubrik med tesen.

Alla har vi sett bilder på vrålande fotbollshuliganer, brinnande bengaler och kravallklädd polis. De som inte har varit på en allsvensk fotbollsmatch kan lätt få intrycket av att alla supportrar är huliganer. Jag har fått nog av att det framställs som ett brott att vara supporter i medias rapportering. Det är dags att sluta se fotbollssupportrar som fotbollshuliganer!

Inledning som avslutas med att tesen upprepas.

För det första är de flesta supportrar helt vanliga människor som älskar sitt fotbollslag. Även Katarzyna Herd, doktorand vid Lunds universitet, har reagerat på medias vinklade bild av supporterkulturen. Hon har i sin forskning träffat och intervjuat människor från hela fotbolls-Sverige. I debattartikeln ”Bilden av fotbollen är påfallande annorlunda än verkligheten” (Expressen, 2017-05-31) skriver Herd att det är problematiskt ”att kritisera en hel företeelse i samhället och bara fokusera på en liten procent av alla supportrar.” Det är helt enkelt orättvist att alla fotbollssupportrar dras över samma kam. För det andra är de allra flesta matcher lugna, trots brinnande bengaler. Personligen älskar jag själva atmosfären med en aldrig tystnande extatisk sång och jag har aldrig känt mig rädd. Tvärtom ger det en otrolig ”boost” till spelarna som hjälper dem att prestera bättre och spela mer passionerat. Man blir verkligen extatisk och känner sig stolt över fansen som inte slutar sjunga under de nittio minuterna. Faktum är att sång och bengaler kan ses som ett uttryck för kärlek snarare än hat. Känslor är en del av supporterkulturen och en del av själva sporten – vi både firar och gråter med vårt lag. Om media nyanserade sin rapportering och även skildrade det vackra spelets gemenskap, skulle bilden av fotbollssupportrar bli mer rättvisande.

208

  Skrivandets hantverk

Första argumentet.

Andra argumentet.

Nu finns det säkert de som tycker att jag blundar för problemen. Det gör jag inte. Jag är totalt emot våldet som huliganerna utför. Dessa handlingar borde inte ske alls inom sportvärlden, varken på eller utanför arenan. I ledarartikeln Straffa supporter-”kulturen” (SvD, 28/9 2015) argumenterar Per Gudmundsson för att storstadsklubbarna måste ta sitt ansvar. Jag håller med om att klubbarna måste agera för en tryggare miljö där andra supportrar inte behöver oroa sig för att åka till arenan med familj eller vänner. Det är klart att man kan tända bengaler, men allt ska ske inom rimlighetens gränser och utan risk för att en brand utbryter. Jag blundar inte för problemen, utan ber er förstå att media skildrar ett fåtal matcher och låter några få procent representera samtliga fotbollssupportrar. För det tredje vill jag uppmärksamma er på att vi fot­ bollssupportrar ofta är en viktig del av den fotbollsvärld som alla är positiva till. Småklubbarna skulle inte klara sig utan oss. Det är vi som ställer upp som tränare, hjälp­ tränare och domare i juniorlagen. Vi supportrar är i själva verket de eldsjälar som ni i andra sammanhang hyllar. Så döm inte hela supporterkulturen genom ett par matcher. Sluta se Sveriges fotbollssupportrar som huliga­ ner och öppna ögonen för alla de matcher som präglas av kärlek, gemenskap och engagemang för fotbollen. Elev i årskurs 1

Här tar skribenten upp en invändning mot sin egen tes, ett så kallat motargument. Där­efter bemöter skribenten motargumentet.

Tredje argumentet.

Avslutning där tesen upprepas en sista gång.

Argumentera 

209


Exempel på en debattartikel Här är ett exempel på hur en argumenterande text kan se ut. Texten är skriven av en elev i årskurs 1 på gymnasiet. Läs igenom den och var uppmärksam på hur eleven argumenterar för sin tes, men också hur texten är uppbyggd.

Sluta att se fotbollssupportrar som fotbollshuliganer!

Rubrik med tesen.

Alla har vi sett bilder på vrålande fotbollshuliganer, brinnande bengaler och kravallklädd polis. De som inte har varit på en allsvensk fotbollsmatch kan lätt få intrycket av att alla supportrar är huliganer. Jag har fått nog av att det framställs som ett brott att vara supporter i medias rapportering. Det är dags att sluta se fotbollssupportrar som fotbollshuliganer!

Inledning som avslutas med att tesen upprepas.

För det första är de flesta supportrar helt vanliga människor som älskar sitt fotbollslag. Även Katarzyna Herd, doktorand vid Lunds universitet, har reagerat på medias vinklade bild av supporterkulturen. Hon har i sin forskning träffat och intervjuat människor från hela fotbolls-Sverige. I debattartikeln ”Bilden av fotbollen är påfallande annorlunda än verkligheten” (Expressen, 2017-05-31) skriver Herd att det är problematiskt ”att kritisera en hel företeelse i samhället och bara fokusera på en liten procent av alla supportrar.” Det är helt enkelt orättvist att alla fotbollssupportrar dras över samma kam. För det andra är de allra flesta matcher lugna, trots brinnande bengaler. Personligen älskar jag själva atmosfären med en aldrig tystnande extatisk sång och jag har aldrig känt mig rädd. Tvärtom ger det en otrolig ”boost” till spelarna som hjälper dem att prestera bättre och spela mer passionerat. Man blir verkligen extatisk och känner sig stolt över fansen som inte slutar sjunga under de nittio minuterna. Faktum är att sång och bengaler kan ses som ett uttryck för kärlek snarare än hat. Känslor är en del av supporterkulturen och en del av själva sporten – vi både firar och gråter med vårt lag. Om media nyanserade sin rapportering och även skildrade det vackra spelets gemenskap, skulle bilden av fotbollssupportrar bli mer rättvisande.

208

  Skrivandets hantverk

Första argumentet.

Andra argumentet.

Nu finns det säkert de som tycker att jag blundar för problemen. Det gör jag inte. Jag är totalt emot våldet som huliganerna utför. Dessa handlingar borde inte ske alls inom sportvärlden, varken på eller utanför arenan. I ledarartikeln Straffa supporter-”kulturen” (SvD, 28/9 2015) argumenterar Per Gudmundsson för att storstadsklubbarna måste ta sitt ansvar. Jag håller med om att klubbarna måste agera för en tryggare miljö där andra supportrar inte behöver oroa sig för att åka till arenan med familj eller vänner. Det är klart att man kan tända bengaler, men allt ska ske inom rimlighetens gränser och utan risk för att en brand utbryter. Jag blundar inte för problemen, utan ber er förstå att media skildrar ett fåtal matcher och låter några få procent representera samtliga fotbollssupportrar. För det tredje vill jag uppmärksamma er på att vi fot­ bollssupportrar ofta är en viktig del av den fotbollsvärld som alla är positiva till. Småklubbarna skulle inte klara sig utan oss. Det är vi som ställer upp som tränare, hjälp­ tränare och domare i juniorlagen. Vi supportrar är i själva verket de eldsjälar som ni i andra sammanhang hyllar. Så döm inte hela supporterkulturen genom ett par matcher. Sluta se Sveriges fotbollssupportrar som huliga­ ner och öppna ögonen för alla de matcher som präglas av kärlek, gemenskap och engagemang för fotbollen. Elev i årskurs 1

Här tar skribenten upp en invändning mot sin egen tes, ett så kallat motargument. Där­efter bemöter skribenten motargumentet.

Tredje argumentet.

Avslutning där tesen upprepas en sista gång.

Argumentera 

209


Ur det centrala innehållet: • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk.

Heta stolen

Svenska på olika sätt Språket i praktiken Var du har vuxit upp, hur gammal du är, vilka intressen du har – på ett eller annat sätt påverkar det ditt sätt att använda språket. Samtidigt talar du förmodligen inte på samma sätt i alla sammanhang. Vem du talar med och hur situationen ser ut kan också ha stor betydelse för hur du använder språket. Det här kapitlet handlar om hur språket, ditt och andras, används i praktiken. Du kommer att få lära dig att svenska kan talas på många olika sätt. Men först och främst ska du få ta pulsen på dig själv och testa hur dina attityder till språk ser ut. Välkommen att ta plats i Heta stolen!

234

  Olika sidor av språket

Ställ ut stolar i klassrummet i en ring. Sätt er på stolarna men lämna en stol tom. Låt någon läsa upp påståendena i tur och ordning. Alla som håller med om påståendet ställer sig upp och byter stol. Är det bara en i klassen som reser sig finns det alltid en stol ledig där hen kan sätta sig. Stanna upp efter varje påstående och låt några i klassen motivera varför de reste sig eller varför de valde att sitta kvar. 1. Svenskan är ett vackert språk. 2. Jag anpassar mitt sätt att tala beroende på vem jag talar med. 3. Jag bedömer andra utifrån hur de talar. 4. Vi måste anstränga oss för att bevara de svenska dialekterna. 5. Ungdomar och vuxna talar på olika sätt. 6. Ungdomar använder ett mer ovårdat språk än vuxna. 7. Slang är bra för språket. 8. Lärare ska inte använda slang i klassrummet. 9. Svenska med utländsk brytning är fint. 10. Elever ska inte svära i klassrummet. 11. Killar och tjejer talar på olika sätt. 12. Språk är makt.

Skriv Vilka tankar väckte Heta stolen hos dig? Tvingades du ta ställning till frågor om språket som du inte funderat på tidigare? Upptäckte du rent av att du har åsikter som du knappt visste om själv? Skriv en stund om hur det var att delta i Hela stolen.

Svenska på olika sätt 

235


Ur det centrala innehållet: • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk.

Heta stolen

Svenska på olika sätt Språket i praktiken Var du har vuxit upp, hur gammal du är, vilka intressen du har – på ett eller annat sätt påverkar det ditt sätt att använda språket. Samtidigt talar du förmodligen inte på samma sätt i alla sammanhang. Vem du talar med och hur situationen ser ut kan också ha stor betydelse för hur du använder språket. Det här kapitlet handlar om hur språket, ditt och andras, används i praktiken. Du kommer att få lära dig att svenska kan talas på många olika sätt. Men först och främst ska du få ta pulsen på dig själv och testa hur dina attityder till språk ser ut. Välkommen att ta plats i Heta stolen!

234

  Olika sidor av språket

Ställ ut stolar i klassrummet i en ring. Sätt er på stolarna men lämna en stol tom. Låt någon läsa upp påståendena i tur och ordning. Alla som håller med om påståendet ställer sig upp och byter stol. Är det bara en i klassen som reser sig finns det alltid en stol ledig där hen kan sätta sig. Stanna upp efter varje påstående och låt några i klassen motivera varför de reste sig eller varför de valde att sitta kvar. 1. Svenskan är ett vackert språk. 2. Jag anpassar mitt sätt att tala beroende på vem jag talar med. 3. Jag bedömer andra utifrån hur de talar. 4. Vi måste anstränga oss för att bevara de svenska dialekterna. 5. Ungdomar och vuxna talar på olika sätt. 6. Ungdomar använder ett mer ovårdat språk än vuxna. 7. Slang är bra för språket. 8. Lärare ska inte använda slang i klassrummet. 9. Svenska med utländsk brytning är fint. 10. Elever ska inte svära i klassrummet. 11. Killar och tjejer talar på olika sätt. 12. Språk är makt.

Skriv Vilka tankar väckte Heta stolen hos dig? Tvingades du ta ställning till frågor om språket som du inte funderat på tidigare? Upptäckte du rent av att du har åsikter som du knappt visste om själv? Skriv en stund om hur det var att delta i Hela stolen.

Svenska på olika sätt 

235


Första- och andraspråksinlärning Ur det centrala innehållet: • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. • Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Språkets byggstenar Grammatik, grammatik, grammatik Varför behöver man egentligen kunna grammatik? Ett svar är att grammatiken beskriver språkets uppbyggnad, och om du förstår hur språket är uppbyggt kan det underlätta språkinlärningen för dig. Det här kapitlet ger dig en översiktlig genomgång av svenskans ordklasser och satsuppbyggnad, samt tar upp några av de svårigheter som andraspråkstalare brukar möta i svenskan. Du kommer även få möjlighet att jämföra vilka lik­heter och skillnader som finns mellan svenska och ditt modersmål.

256

  Olika sidor av språket

Det finns likheter mellan första- och andraspråksinlärning, men det finns också viktiga skillnader. Om du pratar med en litet barn märker du att grunderna i språket redan är på plats. Även ett litet barn vet hur orden uttalas och bildas. Redan i enkla meningar visar barnet att det förstår viktiga strukturer i språket: En stor hund är snäll. Min hund är snäll. Den stora hunden är snäll. De stora hundarna är snälla. Barnet vet – utan att känna till de grammatiska termerna – att det heter en hund och att hund ska stå i artikellös form om det uttrycker ägande: min hund. Barnet vet också att bestämdhet kan markeras hela tre gånger i svenskan – den stora hunden – som i den tredje meningen. Att adjektivet ska anpassa sig till pluralformen – hundarna är snälla – är också självklart för barnet. När man lär sig ett språk som inte är ens modersmål, så är strukturer av det här slaget betydligt svårare att lära sig. Då kan grammatiken hjälpa dig att förstå mönster i språket. Om du tycker att det är svårt att lära dig alla grammatiska termer, kom då ihåg att det inte är det viktigaste. Fokusera istället på att förstå strukturen som grammatiken försöker beskriva. Ett litet barn utökar sitt ordförråd i takt med att det vidgar sin värld. För andraspråkstalare finns det till en början ett glapp mellan den språkliga förmågan och den kognitiva nivån. Man vill och har behov av att kunna uttrycka mer avancerade tankar än vad ordförrådet räcker till för. Tänk på grammatiken som ett verktyg i din språk­ inlärning och inte ett hinder som du ska ta dig över.

Språkets byggstenar 

257


Första- och andraspråksinlärning Ur det centrala innehållet: • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. • Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Språkets byggstenar Grammatik, grammatik, grammatik Varför behöver man egentligen kunna grammatik? Ett svar är att grammatiken beskriver språkets uppbyggnad, och om du förstår hur språket är uppbyggt kan det underlätta språkinlärningen för dig. Det här kapitlet ger dig en översiktlig genomgång av svenskans ordklasser och satsuppbyggnad, samt tar upp några av de svårigheter som andraspråkstalare brukar möta i svenskan. Du kommer även få möjlighet att jämföra vilka lik­heter och skillnader som finns mellan svenska och ditt modersmål.

256

  Olika sidor av språket

Det finns likheter mellan första- och andraspråksinlärning, men det finns också viktiga skillnader. Om du pratar med en litet barn märker du att grunderna i språket redan är på plats. Även ett litet barn vet hur orden uttalas och bildas. Redan i enkla meningar visar barnet att det förstår viktiga strukturer i språket: En stor hund är snäll. Min hund är snäll. Den stora hunden är snäll. De stora hundarna är snälla. Barnet vet – utan att känna till de grammatiska termerna – att det heter en hund och att hund ska stå i artikellös form om det uttrycker ägande: min hund. Barnet vet också att bestämdhet kan markeras hela tre gånger i svenskan – den stora hunden – som i den tredje meningen. Att adjektivet ska anpassa sig till pluralformen – hundarna är snälla – är också självklart för barnet. När man lär sig ett språk som inte är ens modersmål, så är strukturer av det här slaget betydligt svårare att lära sig. Då kan grammatiken hjälpa dig att förstå mönster i språket. Om du tycker att det är svårt att lära dig alla grammatiska termer, kom då ihåg att det inte är det viktigaste. Fokusera istället på att förstå strukturen som grammatiken försöker beskriva. Ett litet barn utökar sitt ordförråd i takt med att det vidgar sin värld. För andraspråkstalare finns det till en början ett glapp mellan den språkliga förmågan och den kognitiva nivån. Man vill och har behov av att kunna uttrycka mer avancerade tankar än vad ordförrådet räcker till för. Tänk på grammatiken som ett verktyg i din språk­ inlärning och inte ett hinder som du ska ta dig över.

Språkets byggstenar 

257


Satsschema för huvudsats

Bisatsens ordföljd

Satsschemat visar att verbet alltid står på plats två, oavsett vilken typ av huvudsats det gäller.

Bisatser inleds ofta med bisatsinledare, det vill säga subjunktioner (s. 278) såsom eftersom, trots att och även om. I bisatser är det alltid rak ordföljd. Både subjekt och eventuellt sats­adverbial (till ­exempel inte) kommer före det första verbet. Det finns olika typer av bisatser, till exempel:

Fundament Verb 1

Subjekt

Sats­ Verb adverbial 2–4

1a

Jonatan

skrattade

2b

Igår

skrattade

Jonatan

högt.

Kommer

du

inte?

kommer

du

sent?

Sätt

dig!

3 4

Varför

5

Betonad partikel

Objekt/ Predikativ

högt.

Adverbial/ Prep-uttryck

Att du inte kan skynda dig! Jag gillar att du är i tid. Mannen, som skulle flytta in i grannlägenheten, var trevlig och social. Han kommer när han är klar.

Skriv

Eftersom du inte hinner städa, … . 1. Rita ett satsschema. Ändra meningarna så att de kursiverade orden kommer först i satsen (fundamentsposition). a) Vi ska bada i morgon. b) De ska ha träningslära på torsdag. c) Vi måste rädda världen nu, enligt miljöforskarna. d) Du får inte godis på lördag, om du inte borstar tänderna nu. 2. Vad händer med ordföljden i satserna?

Vissa sammanhangssignaler (adverb som fungerar som bindeord), såsom inledningsvis och avslutningsvis, står ofta först i huvudsatser (fundamentsplats), vilket innebär att det blir omvänd ordföljd. De här orden behöver du kunna använda på rätt sätt när du skriver texter, eftersom de är viktiga för att tydliggöra sammanhanget för läsaren. Andra exempel: fortsättningsvis, dessutom, för övrigt, emellertid, trots allt

Skriv Gör ett satsschema och färdigställ meningarna. 1. Jag … (beskriva/vill/inledningsvis/problemen) 2. Fortsättningsvis … (diskutera/kan/vi/lösningar) 3. Vi … (hårdare/arbeta/måste/för övrigt) 4. Avslutningsvis … (få/jag/hoppas/förståelse)

282

  Olika sidor av språket

… , trots att vi spelade bättre. Om du inte borstar tänderna nu, …

Bisatsinledare fungerar ofta som sammanhangssignaler. Jämför de olika typerna av bisatsinledarna med samman­ hangs­signalerna i bokens omslag.

Satsschema för bisatser Bisats­ inledare

Subjekt Sats­ adverbial

Verb 1

Verb 2–4

Eftersom

du

inte

hinner

städa

inte

kan

trots att

vi

Att

du

Om

jag

om

du

Betonad partikel

Objekt/ Predikativ

spelade

inte

Adverbial/ Prep-uttryck bättre.

skynda

dig!

gjort

läxan?

borstar

tänderna,

Skriv Skriv bisatser. Börja med bisatsinledaren och använd bisatsschemat. 1. Läraren blir irriterad … (vi/för sent/kommer/när). 2. Jag kan inte göra provet … (haft/jag/eftersom/har/ influensa). 3. Jag kommer … (mamma/mig/tvingar/om).

Språkets byggstenar 

283


Satsschema för huvudsats

Bisatsens ordföljd

Satsschemat visar att verbet alltid står på plats två, oavsett vilken typ av huvudsats det gäller.

Bisatser inleds ofta med bisatsinledare, det vill säga subjunktioner (s. 278) såsom eftersom, trots att och även om. I bisatser är det alltid rak ordföljd. Både subjekt och eventuellt sats­adverbial (till ­exempel inte) kommer före det första verbet. Det finns olika typer av bisatser, till exempel:

Fundament Verb 1

Subjekt

Sats­ Verb adverbial 2–4

1a

Jonatan

skrattade

2b

Igår

skrattade

Jonatan

högt.

Kommer

du

inte?

kommer

du

sent?

Sätt

dig!

3 4

Varför

5

Betonad partikel

Objekt/ Predikativ

högt.

Adverbial/ Prep-uttryck

Att du inte kan skynda dig! Jag gillar att du är i tid. Mannen, som skulle flytta in i grannlägenheten, var trevlig och social. Han kommer när han är klar.

Skriv

Eftersom du inte hinner städa, … . 1. Rita ett satsschema. Ändra meningarna så att de kursiverade orden kommer först i satsen (fundamentsposition). a) Vi ska bada i morgon. b) De ska ha träningslära på torsdag. c) Vi måste rädda världen nu, enligt miljöforskarna. d) Du får inte godis på lördag, om du inte borstar tänderna nu. 2. Vad händer med ordföljden i satserna?

Vissa sammanhangssignaler (adverb som fungerar som bindeord), såsom inledningsvis och avslutningsvis, står ofta först i huvudsatser (fundamentsplats), vilket innebär att det blir omvänd ordföljd. De här orden behöver du kunna använda på rätt sätt när du skriver texter, eftersom de är viktiga för att tydliggöra sammanhanget för läsaren. Andra exempel: fortsättningsvis, dessutom, för övrigt, emellertid, trots allt

Skriv Gör ett satsschema och färdigställ meningarna. 1. Jag … (beskriva/vill/inledningsvis/problemen) 2. Fortsättningsvis … (diskutera/kan/vi/lösningar) 3. Vi … (hårdare/arbeta/måste/för övrigt) 4. Avslutningsvis … (få/jag/hoppas/förståelse)

282

  Olika sidor av språket

… , trots att vi spelade bättre. Om du inte borstar tänderna nu, …

Bisatsinledare fungerar ofta som sammanhangssignaler. Jämför de olika typerna av bisatsinledarna med samman­ hangs­signalerna i bokens omslag.

Satsschema för bisatser Bisats­ inledare

Subjekt Sats­ adverbial

Verb 1

Verb 2–4

Eftersom

du

inte

hinner

städa

inte

kan

trots att

vi

Att

du

Om

jag

om

du

Betonad partikel

Objekt/ Predikativ

spelade

inte

Adverbial/ Prep-uttryck bättre.

skynda

dig!

gjort

läxan?

borstar

tänderna,

Skriv Skriv bisatser. Börja med bisatsinledaren och använd bisatsschemat. 1. Läraren blir irriterad … (vi/för sent/kommer/när). 2. Jag kan inte göra provet … (haft/jag/eftersom/har/ influensa). 3. Jag kommer … (mamma/mig/tvingar/om).

Språkets byggstenar 

283


Resursdel: mallar och matriser Mallar • Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning s. 295 • Den retoriska arbetsprocessen: skriftlig framställning s. 296 • Analysera noveller och romaner s. 297 • Läsa och tolka dikter s. 298 • Analysera bilder s. 299 • Analysera filmer s. 300

Bedömningsmatriser* • Bedömningsmatris samtal s. 301 • Bedömningsmatris muntlig presentation s. 302 • Bedömningsmatris textanalys s. 303 • Bedömningsmatris reflektion över språklig variation s. 304 • Bedömningsmatris skriftlig framställning s. 305

Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning Förberedelser 1. Förstå uppgiften: Sätt dig in uppgiften. Vad ska du tala om? ­Vilka ska lyssna? Hur ser lokalen ut? Hur lång tid har du på dig? 2. Samla material: Läs på om ämnet, men fundera även på vilka ­erfarenheter och kunskaper du har om ditt ämne sedan tidigare. Gör gärna en tankekarta. För anteckningar och notera vilka källor du använder. 3. Gör en disposition: Tänk igenom hur du ska strukturera inne­ hållet. Hur ska du inleda? Hur ska du lägga upp huvuddelen? Hur ska du avsluta? 4. Skriv manus: Skriv ditt tal. ”Smycka” gärna talet med stilfigurer. Bestäm vilka hjälpmedel du ska använda. 5. Öva på talet: Öva på ditt framförande, både vad du ska säga och hur du ska säga det.

Genomförande 6. Framför talet: Håll ditt tal. Tänk på åhörarkontakten och hur du använder ditt kroppsspråk och din röst.

Efterarbete 7. Respons och reflektion: Tänk igenom hur det gick. Vad är du nöjd med? Vad kan du utveckla till nästa gång? Responsarbetet kan pågå under hela processen med talet genom att ni kommenterar varandras manus och övar inför varandra.

Övriga mallar i boken • Mall för respons på muntliga anföranden s. 70 • Mall för respons på texter s. 155

* Texterna i matriserna är hämtade från Skolverkets kunskapskrav för kursen svenska som andraspråk 1. I några fall har text inom meningar – som inte är relevant i gällande matris – utelämnats. Dessa utelämnade avsnitt visas med […]. Texterna har också undantagsvis anpassats för att bli grammatiskt korrekta.

294

  Mallar och matriser

Mallar och matriser 

295


Resursdel: mallar och matriser Mallar • Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning s. 295 • Den retoriska arbetsprocessen: skriftlig framställning s. 296 • Analysera noveller och romaner s. 297 • Läsa och tolka dikter s. 298 • Analysera bilder s. 299 • Analysera filmer s. 300

Bedömningsmatriser* • Bedömningsmatris samtal s. 301 • Bedömningsmatris muntlig presentation s. 302 • Bedömningsmatris textanalys s. 303 • Bedömningsmatris reflektion över språklig variation s. 304 • Bedömningsmatris skriftlig framställning s. 305

Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning Förberedelser 1. Förstå uppgiften: Sätt dig in uppgiften. Vad ska du tala om? ­Vilka ska lyssna? Hur ser lokalen ut? Hur lång tid har du på dig? 2. Samla material: Läs på om ämnet, men fundera även på vilka ­erfarenheter och kunskaper du har om ditt ämne sedan tidigare. Gör gärna en tankekarta. För anteckningar och notera vilka källor du använder. 3. Gör en disposition: Tänk igenom hur du ska strukturera inne­ hållet. Hur ska du inleda? Hur ska du lägga upp huvuddelen? Hur ska du avsluta? 4. Skriv manus: Skriv ditt tal. ”Smycka” gärna talet med stilfigurer. Bestäm vilka hjälpmedel du ska använda. 5. Öva på talet: Öva på ditt framförande, både vad du ska säga och hur du ska säga det.

Genomförande 6. Framför talet: Håll ditt tal. Tänk på åhörarkontakten och hur du använder ditt kroppsspråk och din röst.

Efterarbete 7. Respons och reflektion: Tänk igenom hur det gick. Vad är du nöjd med? Vad kan du utveckla till nästa gång? Responsarbetet kan pågå under hela processen med talet genom att ni kommenterar varandras manus och övar inför varandra.

Övriga mallar i boken • Mall för respons på muntliga anföranden s. 70 • Mall för respons på texter s. 155

* Texterna i matriserna är hämtade från Skolverkets kunskapskrav för kursen svenska som andraspråk 1. I några fall har text inom meningar – som inte är relevant i gällande matris – utelämnats. Dessa utelämnade avsnitt visas med […]. Texterna har också undantagsvis anpassats för att bli grammatiskt korrekta.

294

  Mallar och matriser

Mallar och matriser 

295


carl-johan markstedt  sofia löwenhielm Svenska impulser 1 – SVA är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur. I Svenska impulser 1 – SVA får du: • lära

dig strategier för hur du utvecklar ditt språk och utökar ditt ordförråd när du övar dig i muntlig och skriftlig framställning.

• läsa

och skriva texter av olika slag.

• lära

dig grundläggande källkritik.

• reflektera

över flerspråkighet.

markstedt löwenhielm

Svenska impulser 1 – SVA förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

ISBN 978-91-523-4572-6

www.sanomautbildning.se

carl-johan markstedt sofia löwenhielm

SVA

Svenska impulser 1 SVA

svenska som andraspråk

SVA

Profile for Smakprov Media AB

9789152345726  

9789152345726  

Profile for smakprov