24
d e l I. in t r o d u k t i o n t i l l s a m h ä l l s v e t e nsk a p l i g f o r sknin g
den av deras tillämpningsområde. Stämplingsteorin re presenterar till exempel en teori på mellannivå inom avvikelsens sociologi. Dess förespråkare tolkade avvi kelse i termer av orsaker till och effekter av samhällets reaktioner på den avvikelse som var aktuell. Man me nade att teorin kunde appliceras på en mängd olika for mer av avvikelse, bland annat kriminalitet och mentala störningar. Till skillnad från detta formulerade Cloward & Ohlin (1960) sin teori om ”differentiell association” specifikt med koppling till ungdomskriminalitet, och under de år som följde på deras bok tenderade detta att vara ett huvudsakligt fokus för teorin. Teorier på mel lannivå brukar således hamna någonstans mellan de all omfattande teorierna och rent empiriska resultat. De representerar försök att förstå och förklara en viss be gränsad aspekt av samhälleligt liv. Men inte ens denna skillnad mellan ”grand theory” och teorier på mellannivå kan helt och hållet klargöra de problem som är inbegripna i den bedrägligt enkla frå
Forskning i fokus 1.3 Bakgrundslitteratur som teori – återvinning och arbetsfördelning i hemmet Oates & McDonald (2006) genomförde en enkätunder sökning (den postades till olika hushåll i Sheffield i Eng land). Respondenterna hade gått med på att delta i ett försöksprojekt om separering av avfall där de fick blå sop kärl med lock som kunde öppnas med foten och där de kunde kasta pappersavfall. Undersökningen genomfördes tre år efter det att miljöprojektet hade startat. Enkätfrå gorna handlade främst om vem/vilka i hushållen som ansvarade för återvinningen. Sammanlagt 1 532 enkäter skickades ut till hushållen, och forskarna fick tillbaka 469 enkäter som kunde användas (således ett bortfall på 69 procent). Forskarna trodde att återvinningsaktiviteterna skulle vara könsbundna i likhet med andra hushållssysslor.
Samha llsvetenskapliga 19-146.indd 24
gan om vad en teori är. Det beror på att ordet ”teori” ofta används på ett sätt som innebär föga mer än en spegling av den grundläggande litteratur på ett område som är av samhällsvetenskapligt intresse. I viss utsträck ning kan denna synpunkt tillämpas på det jag beskrev tidigare. Analysen av hur samhällsforskning beskrivs i medierna (Fenton m.fl. 1998) genomfördes mot bak grund av liknande undersökningar i USA och studier av hur naturvetenskaplig forskning beskrivs i medierna i många olika länder. I flera fall kan den relevanta littera tur som hör till ett visst ämnesområde eller tema på verka den inriktning som en artikel eller bok får och därmed fungera som motsvarigheten till en teori (se ett exempel på detta i Forskning i fokus 1.3). Litteraturen på ett visst område fungerar som driv kraft till en undersökning. Litteraturen ger på flera sätt den energi som krävs – forskaren kan till exempel vilja förklara en inkonsekvens mellan olika resultat eller mel lan olika tolkningar av tillgängliga resultat, och han eller hon kan ha upptäckt en förbisedd aspekt av ett visst
De fann en tydlig genusskillnad i de data som de analyse rade, precis som litteraturen om genusfrågor hade gett för handen. Det fanns dock ett annat och icke förväntat resul tat, nämligen det att det var en gemensam aktivitet; män ”var mer delaktiga i återvinningen om den utfördes gemensamt av män och kvinnor än om de skulle ha utfört den på egen hand (a.a. s. 427). Ibland sägs det att forskare får de resultat som de väntar sig att få. Detta är ett intressant exempel på resul tat som bara delvis stämmer med forskarnas förväntningar. Det som emellertid är viktigt att notera är att det var den litteratur om arbetsfördelning i hemmet som utgjorde utgångspunkt för undersökningen (vilket det nyssnämnda citatet visar). I den artikel där denna undersökning beskrivs nämns intressant nog denna litteratur i ett avsnitt med rubriken ”Theories and trends in the domestic divi sion of labour”.
10-11-23 13.39.09