Issuu on Google+

-Fr책n Pearl Harbor till Pearl Jam-

Tysta generationen 1925-1942

Babyboomer1943-1960

Generation X 1961-1981

Generation Y 1982-2002

En bok som l채r dig att leda och motivera olika generationer

Linus Jonkman


Generationsanpassat Ledarskap

Fr책n Pearl Harbor till Pearl Jam

Linus Jonkman

1


TUK står för Träning, Utbildning och Kunskap. TUK Förlag ger ut praktisk ledarskapslitteratur. Med praktisk menar vi att vår litteratur är: – Utvecklande - litteraturen förbättrar dina ledarskapsfärdigheter såsom skicklighet i förhandling, projektstyrning och konflikthantering. – Användbar - kunskapen som förmedlas i våra böcker går direkt att använda i din organisation genom sin konkreta natur. – Resvänlig - litteraturen skall vara enkel att ha med sig – inga tjocka luntor, läsbar teckenstorlek och även litteratur i form av ljudböcker och e-böcker. TUK Förlag drivs av ägarna Tomas Gustavsson och John Johansson. Läs mer om TUK Förlag och vad vi gör på www.tuk.se. Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges i kopieringsavtal. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Författare Linus Jonkman 2011 Tryckeri Grafix, Gdansk, Polen Andra tryckningen ISBN 978-91-86419-14-1


Fr책n Pearl Harbor till Pearl Jam

3


Vad är detta för en bok? Detta är en bok som beskriver hur du förstår, engagerar och leder människor från olika generationer. Innehållet är främst ämnat för dig som:  Vill utveckla ditt ledarskap  Verkar i en miljö där flera olika generationer möts  Är intresserad av att förstå vad som engagerar olika människor. Du håller i en bok byggd på fördomar och stereotyper om hur vi förväntas vara baserat på när vi är födda. Hela debatten om generationstillhörighet har beskyllts (med all rätt) för att vara åldersrasism. Med detta sagt vill jag skriva om detta med en annan infallsvinkel. Jag har haft det stora privilegiet att arbeta med faktisk statistik kring hur vi tenderar att bete oss baserat på när vi är födda. Därför kan jag exempelvis påstå att den svenska Y generationen är relativt ointresserade av ”hög lön” (endast 19 % prioriterar detta1) medan de istället värdesätter en ”balans mellan arbete och fritid” betydligt högre. Min statistiska anknytning till ämnet gör att jag vågar tala om mitt ämne med en bakomliggande logik, snarare än att bara spy ur mig fördomar och plattityder tagna ur tomma luften. Den amerikanska antropologen Clyde Cluckhohn formulerade sin paradox om människans psyke enligt följande: ”Alla människor är unika Vissa människor är lika varandra Alla människor är lika varandra” Paradoxen ligger som du säkert redan förstått i att alla tre påståendena är helt sanna. I sammanhanget med 1 Källa: Trendindex 2010 – Talent relations. Siffran representerar svenska ungdomar i åldern 17-29 år som studerar vid högskola i tre städer.


generationspåverkan är detta exakt hur jag upplever det. Vi är alla individer och som sådana är vi unika. Som grupper har vi däremot gemensamma drag och dessa syns om vi tar på oss ”statistikglasögon”. Jag vill med min bok beskriva generella grupper av människor från olika tidsepoker och hur dessa påverkats av den värld de växte upp i. Genom att förstå världen kan vi förstå varför farmor diskar sina fryspåsar eller varför sjuttiotalister tenderar att vara källkritiska och cyniska. Denna bok kommer att beskriva hur och varför varje generation är olik den förra. En reflektion som lyfts är varför sunt förnuft har olika innehåll för olika generationer. Vi kommer att profilera planetens fyra dominerande generationerna och se vilka värderingar och normer som finns inmejslade i respektive åldersgrupp. Åldersgruppen född mellan 1982 och 20022 (den mediahypade Generation Y) kommer vi att fördjupa oss ytterligare kring i ett par avseende. Ifall du arbetar i en ledande roll kommer du att få många konkreta tips kring hur du motiverar och leder olika generationer. Det som jag vill göra med denna bok är att lyfta frågan kring hur olika generationer kan fås att samarbeta bättre snarare än att bara fokusera på en generation (ofta handlar modern litteratur uteslutande om Generation Y). De flesta arbetsplatser blandar ju olika generationer under samma tak och därför är det min starka övertygelse att ”rätt” dialog handlar om att bäst ta tillvara på respektive generations engagemang och styrkor. Bokens senare hälft är en tidsresa som målar upp världens utveckling från 1925 fram tills idag. Verkligheten överträffar dikten i många fall (precis som Chuck Norris). Min övertygelse är att om du verkligen vill förstå en generation måste du också förstå den tid de kommer ifrån. Själv är jag född på sjuttiotalet. Som sjuttiotalist är det lätt att förbli ovetande om den enorma förändring som samhället genomgick på sextiotalet. Det som är en generations glödheta 2

Denna definition är skapad av William Strauss och Neil Howe 5


kamp är nästa generations ljumma vardag. ”En generation planterar trädet, men det är nästa som får njuta av skuggan” uttryckte en vis person det. Att återupptäcka det förflutna har gett mig en respekt för det som människorna före mig har genomgått. Jag förstår nu exempelvis äldre människors respekt för pengar och varför femtiotalister tenderar att bli intensivt engagerade i alla diskussioner som har någon politisk anknytning. Genom att titta på dagens samhälle blir det tydligt varför den yngre generationen generellt gillar att gå i skolan (inga elever gillade den grå socialistcontainer som sjuttiotalets skola var). Däremot vet jag fortfarande inte varför det är trendigt bland unga tjejer att ha samma hudfärg som en apelsin. För att ge helhetsperspektivet på ett så spretigt ämne som generationer har jag vävt in information som handlar om allt ifrån subkulturer till musik, världshändelser och kulturella trender. Jag berör även konsumtion och marknadsföring genom att presentera ett antal konkreta grepp kring hur detta relaterar till generationstillhörighet. Boken är allvarsam, nyttig, tragisk och humoristisk om vart annat precis som vår historia varit de senaste hundra åren. Något som jag noterat i media är att det ofta görs anspråk på att framhäva att vissa generationer är bättre än andra. De som är födda före 1924 har exempelvis kallats för ”The greatest generation”3 (Tom Brokaw 1998). Samtidigt är det just nu en väldig hausse i media med att beskriva Generation Y med nedlåtande ton. Detta är något jag vill stävja genom att försöka ge en mer objektiv och nyanserad bild i denna bok. Abraham Lincoln sa en gång: “I do not like that man. I must get to know him better." Jag förespråkar samma förhållningssätt som Mr Lincoln även i generationssammanhang. Denna generation benämns G.I Generationen och syftar till en åldersgrupp som formats av andra världskriget och utav den stora depressionen.

3


Dagens klassrum, morgondagens arbetsliv

Varje generation kommer från sin egen planet med sin egen uppfattning om normer och värderingar. Det är dumt att använda sitt eget ”generationsförnuft” som en mall för vad andra åldersgrupper vill ha. Om du som 50-talist tycker det är en utmärkt förmån med tjänstebil innebär det inte per automatik att din nyanställde 80-talist tycker det. Som barn fångades mitt intresse för generationsteori när jag reflekterade över hur min (stenrika) farmor diskade sina fryspåsar. Jag noterade också med förundran hur min morfar satte in annonser i lokaltidningen på sin födelsedag med uppmaningen “Uppvaktning undanbedes! (vänligt men bestämt)”. Jag insåg att det fanns mer bakom detta (i mina ögon) besynnerliga beteende (hur kan man inte vilja bli firad på sin födelsedag, tänkte jag) än två individer. Deras agerande var typiskt för deras generation och ett utfall av den uppfostran och det samhälle de vuxit upp i. Att spara på allting blir naturligt för någon som genomlevt andra världskrigets ransonering. Att undvika uppmärksamhet blir också konsekvensen av en kollektivistisk uppfostran där det hela tiden trummas in att det är opassande att vilja stå i centrum eller att ens använda ordet ”jag”. På fyrtiotalet genomfördes en undersökning av Fortune magazine4 som visade att det endast var 2 % av den tidens ungdomar som kunde tänka sig att driva en verksamhet i egen regi. För några veckor sedan var jag på Malmö högskola för att lyssna på ett föredrag om att “följa sina drömmar”. När föreläsaren frågade den unga publiken vilka som hade tänkt starta eget dränktes lokalen i ett hav av händer. En undersökning från Tillväxtverket visar att dagens tonåringar till 73 % 5 siktar på att starta eget. Snacka om förändring!

4 5

Fortune magazine 1949 ”Class of 49” Entreprenörskapsbarometern 2008 7


Som barn hade jag en period där jag inget hellre ville än att bli gubbe (enligt min fru är jag halvvägs dit nu). Jag bär dock byxorna lägre numera.

Vad hände med guldklockan? I mitt arbete som organisationskonsult kommer jag hela tiden tillbaka till samma slutsats. Vi är inte vår ålder utan vi är vår generation. Dagens ungdomar är inte 50-talets ungdomar. Våra första år sätter en plattform för våra värderingar. Vi lär oss genom skolsystemet hur samhället fungerar och sedan förväntar vi oss att samma regelsystem skall råda i vårt yrkesliv. Våra första år lär oss också hur auktoritet och hierarki fungerar. Vissa generationer respekterar titlar, andra ålder och vissa respekterar bara kompetens6. Skolan lär oss hur vi arbetar för att skapa resultat. Grupparbeten är vanligt idag, men under min egen skoltid på 80-talet bestod i princip allting av enskilt arbete. Vi lever i samma samhälle oavsett vilken generation vi tillhör och vi spelar därför samma ”spel”. Däremot har vi högst olika uppfattning om vad reglerna är. Anders Parment 2010 “Generation Y – Framtidens medarbetare och konsumenter gör entré”

6


Tiderna förändras. Det som var glödande provokationer igår är en ljummen gäspning idag. Expedition Robinson kallades för “mobbing-tv” i media och skapade ramaskri på 90-talet. Idag skulle nog få personer anse att det programmet är speciellt kontroversiellt. På 80-talet stormades det kring ”videovåld” och statens filmcensur klippte konfetti av amerikanska filmer i ren moralpanik. Jazz ansågs stötande några decennier innan dess. Även det som var humor för några år sedan är obegripligt för människor idag (kolla på vilken pilsnerfilm som helst). Allt ändras och för att låna en term från en populär Youtube-video “Shift happens!” (Den cyniska sjuttiotalisten lägger här till ”one retirement at a time”). Nyckelbarn eller curlingbarn? Filosofin om “det idealiska föräldraskapet” avlöser varandra varje decennium. När jag växte upp på sjuttiotalet skulle barn ha frihet och utrymme att själva utforska världen, vilket ledde till att det inte var en ovanlig syn med ensamma sjuåringar på T-banan i Stockholm. Vi hade ofta husnyckeln i ett snöre runt halsen och kallades för “nyckelbarn”. Sen hände någonting omvälvande på 90-talet med rollen som förälder. Enligt en studie från MISR7 har barn i genomsnitt 37 % mindre ensam och ostrukturerad tid idag i jämförelse med de som växte upp på 80-talet. Idag möter därför arbetslivet en generation av unga människor som blivit uppmärksammade, synliggjorda och uppmuntrade under sin uppväxt i mycket hög grad. De har gjorts inflytelserika i sin egen familj på ett sätt som är unikt (familjeråd fanns inte ens som begrepp innan 90-talet). Dessa människor har formats under en mycket ljus tid av Sveriges (och världens) historia där ekonomin ständigt hackat sig uppåt på börskurserna och där det kalla kriget är en avlägsen fabel.

7 Michigan Institute for Social Research. Undersökningen utfördes 1981 och 1997.

9


Hur behåller du världens kräsnaste generation? Dagens unga (födda mellan 1982-2002 är ofta kallade för Generation Y) har profilerats på olika sätt av marknadsförare, rekryterare och beteendevetare. Ord som ofta dyker upp är illojala (undersökningar visar nämligen att 70 % - 75 % av generation Y anser att det är “mycket sannolikt” att de bytt arbetsgivare inom ett år8). Att vänta på guldklockan är därmed en företeelse som närmast blivit ett ironiskt skämt. Y-generationen beskrivs ofta som positiva entreprenörer, vilket kanske hänger ihop med det skolväsen som de varit i kontakt med. Sjuttio- och åttiotalets skola handlade om att skapa bokstavstrogna papegojor som memorerade och upprepade information utan att nödvändigtvis förstå den. Jag minns det som att man “dämpade” talanger hos vissa (“Nu får du ta det lugnt så du inte räknar för långt i förväg!” förmanades många skarpa matematiker) medan lärare samtidigt undvek att uppmärksamma speciella behov hos de som det gick trögare för (”du får helt enkelt lägga mer tid på läxorna” fick mången dyslektiker höra). Dagens skola ligger långt ifrån detta. Individens talanger och svagheter uppmärksammas på ett helt annat sätt (även om klasserna vuxit). Kurserna har ett stort utbud av tillval där individen kan välja det som den faktiskt är intresserad av. Målstyrning är tidens melodi. Det är skolan som sätter målen men eleven själv som finner vägen dit. Det är denna plantskola som entreprenörsandan verkar växa ifrån. För entreprenörskap är en mycket stark inneboende drivkraft hos dagens yngre generation. En annan förändring är att lärande inte är förknippat med ett klassrum längre. Lärande för generation Y är en ständig process (med Wikipedia som stödlärare). På de kommande sidorna kommer du att ges en unik inblick i vad som motiverar en generation som beskrivs som den mest kompetenta En undersökning från 2004 av Families and work institute kom fram till detta. Trendindex 2010 från talent relations kom fram till siffran 75 % för svenska akademiker av generation Y. 8


någonsin (men sannolikt också den mest krävande). Av allt som du kommer att läsa är kanske den röda tråden följande hos Generation Y:s syn på arbetslivet: Karriär är inte en stege. Karriär är en resa. En tankeställare Den här boken kommer gång på gång att återkomma till samma slutsats. Vi är inte vår ålder utan vi är vår generation. Boken kan uppfattas som åldersrasistisk, men jag vill framhålla att profilering av generationer inte handlar om individer utan om gruppbeteende. Som individer är vi unika och därför kan vi inte säga att vi ”vet” att en sjuttiotalist är på ett speciellt sätt. Som grupper är vi däremot mer förutsägbara och det är därför som vi från en statistisk grund kan beskriva olika generationer som beteendeprofiler på de kommande sidorna. Vi är snabba att kategorisera människor efter ålder och då förutsätter vi vissa saker. Vi verkar förvänta oss ofta att tonåringar gör revolt och är besvärliga. Är det ett faktum att tonåringar måste slå i dörrar och göra uppror? Nej, den ”revolterande tonåringen” är en representant för människor födda mellan 1960 och 1980 i främsta hand. Det har visat sig att de barn som är födda i slutet på 90-talet inte alls har samma upproriska tonårsperiod som vi sjuttiotalister hade. Faktum är att i Nordamerika anser 85 % av tonåringarna att en av föräldrarna är deras bästa vän9. Dessutom är ”tonårsrevolten” ett fenomen som är isolerat till västvärlden. I Kina existerar det inte ens som begrepp. Därmed är det inte sagt att det är en dans på rosor att vara tonåring. Att vara tonåring är ett stadie av akne, ångest och Håkan Hellström för de flesta. På samma sätt som vi kategoriserar tonåringen felaktigt har vi ofta en tendens att gruppera pensionärer som en kollektiv grå massa där alla bär Lodenrock, är gravt konservativa och 9

Schukap 2008 11


teknikfientliga. Den bilden av pensionären är föråldrad. Den är en stereotyp av den föregående generationen. De som är nyblivna pensionärer idag passar absolut inte in i det mönstret. De är en aktiv skara som lever sina liv som om de alltid gjort. Faktum är att nyföretagandet hos pensionärer stigit med 20 % sedan 200710. De är människor som längtat efter att bli pensionärer och som med vidöppna armar tar emot teknik och modern kultur. De kommer att omdefiniera vad en pensionär är. De nygamla ser teknik och Facebook som hygienfaktorer i nutiden. Låt mig upprepa mitt mantra igen: Vi är inte präglade av vår ålder i den utsträckning som vi är präglade av den tid vi kommer ifrån.

T.V: Iggy Pop född 1947 (knappast en ägare av en Lodenrock) Foto: Tim Duncan. T.H: Ginger Rogers, ett tidlöst snyggo.

Bolagsverket, Visma och Sifo har samtliga skapat rapporter som tydligt visar hur företagandet bland pensionärer ökar kraftigt. 10


Innehåll ZEITGEIST .......................................................................................... 14 HUR OFTA ANLÄNDER EN GENERATION? .................................. 17 TEST: ÄR DU DIN GENERATION? ................................................. 18 ATT LEDA OLIKA GENERATIONER ................................................ 24 TYSTA GENERATIONEN (1925-1942) ......................................... 28 BABYBOOMERS (1943-1960) ....................................................... 39 ATT LEDA BABYBOOMERS ............................................................. 51 GENERATION X (1961-1981) ........................................................ 56 ATT LEDA GENERATION X............................................................. 70 GENERATION Y (1982-2002) ...................................................... 79 ATT LEDA GENERATION Y ............................................................. 93 PARADOXERNAS GENERATION ................................................... 107 STEREOTYPER: FYRA GENERATIONER ..................................... 112 BEHOVSMATRIS – GENERATIONERNA I ARBETSLIVET ........ 113 GENERATIONSCYKELN ................................................................. 117 STATISTISKA ”SANNINGAR” ........................................................ 119 MÖNSTER......................................................................................... 124 LIVET, ARBETET OCH DRONTEN ................................................ 127 DOMEDAGSKLOCKAN .................................................................... 134 BARN AV VÅR TID ........................................................................... 139 SEX, GENUS OCH FOTRIKTIGA SKOR ......................................... 144 KOBRA, RÖRPOST OCH TWITTER ............................................... 144 SOCIALA MEDIERS PÅVERKAN PÅ GENERATIONERNA .......... 148 ÖST OCH VÄST ................................................................................. 152 KONSUMTION OCH MARKNADSFÖRING ................................... 153 VART ÄR VI PÅ VÄG? ...................................................................... 174 APPENDIX A: VÄRLDSHÄNDELSER ÅREN 1925-2011 .......... 177 APPENDIX B: INRIKESHÄNDELSER 1925-2011 ..................... 205 APPENDIX C: MUSIK 1925 -2011 .............................................. 222 REFERENSER................................................................................... 237

13


Zeitgeist Zeitgeist betyder ”tidens anda” och är ett samlingsgrepp kring den politiska, sociala, kulturella och etiska anda som anses råda vid en given tid. För 90 år sedan ansågs jazzmusik vara anstötlig och farlig för den moraliska värdegrunden. Idag skulle det anses mycket märkligt att kalla jazz för rebellisk eller kontroversiell. Nästan vilken värdering som helst blir komisk om vi väntar några decennier (”Händerna på täcket!”). Varje generation sveps in i en filt som vävts av trådar hämtade från politik, rådande konjunktur, skolan, ungdomskultur och normer kring barnuppfostran. Vi ser dock sällan trådarna var för sig utan denna filt blir den helhet som är vår generationstillhörighet. En vanlig ”tankemiss” är att vi har en tendens att se vår egen generation som normen. Det beteende och de värderingar som vi fått itutade under vår uppväxt blir vad vi anser är de sunda åsikterna och vi slutar att fundera över om de är rätt eller fel.


”Flickan var trevlig trots att hon var mörk” sa min farmor exempelvis om en tjej som jag var tillsammans med och som var adopterad från Indien. Jag tror aldrig att min farmor reflekterat över att hon uttryckte sig extremt rasistiskt. Vad min farmor vädrade var åsikter som var tidstypiska för hennes uppväxt men som idag är oerhört provocerande. Varje generation har sin egen värdegrund med sig in i nutiden. Med denna bok vill jag visualisera hur världen sett ut för olika generationer. Läs nedanstående årtal och fundera över hur den anda som rådde då format människorna av den tiden: 1938: Den amerikanska tidningen Time utnämner Adolf Hitler till årets man. 1944: Det är inte längre en straffbar handling att vara öppet homosexuell i Sverige. 1956: I USA blir det lagligt för en svart människa att sätta sig bredvid en vit människa på en buss. 1958: Aga förbjuds i skolorna i Sverige. 1960: Min pappa fyller 15 år. Hans föräldrar uppmärksammar detta genom att ge honom pipa och tobak eftersom det nu är dags för honom ”att bli vuxen”. 1975: Sverige slutar att tvångssterilisera människor som uppfattas som ”sinneslöa eller degenererade”. 1977: En vän till mig åker som sjuåring tunnelbana själv i Stockholm dagligen utan att någon finner det speciellt uppseendeväckande. 1979: Barnaga blir förbjudet. Sverige är det första landet i världen att införa förbudet. En pragmatisk vardagstolkning jag hör vid flera tillfällen under övergångsperioden är att ”örfilar är tillåtet men inte knytnävsslag” 1980: Jag åker till dagis varje dag i en bil med uppvevade rutor där min far sitter och bolmar Commerce för fullt. Jag kisar och hostar från baksätet där jag sitter utan bilbälte. Inget onormalt på den tiden. 1990: Homosexualitet tas bort från listan över sjukdomar av världshälsoorganisationen 15


1991: Apartheid avskaffas i Sydafrika 2003: Det är nu lagligt att vara homosexuell i alla stater i USA. Jag har valt att dedicera ett helt kapitel i boken om generationer kring just den sociala utvecklingen av samhället mellan 19252011. För att förstå generationer är min övertygelse att man först måste förstå historien.

Hitlerjugend (tyska ungdomar mellan 14 och 18 år) tränar dragkamp 1933 och förbereds inför stundande militärtjänstgöring. Idag är det en absurd tanke i de flesta kulturer att barn så här tidigt i livet tränas för krigsföring. Under den tiden som detta foto stammar ifrån, var dock en människas värde i direkt proportion till vad denna människa återförde till samhället. Denna filosofi är också förklaringen till Hasse och Tages klassiska citat ”kan man skicka henne med enklare bud?”. De refererade till ett barn som precis lärt sig att gå.


Hur ofta anländer en generation? En generation har blivit definierat som något som kommer med varje tjugoårsperiod. ”Varför tar det just tjugo år?” kan vi fråga oss. Svaret är att det är så lång tid som det tar för en generation av människor att passera genom en livsfas. Begreppet generationer har en lång och spretig historia bakom sig. En rad olika branscher har haft ett intresse av att förstå människor i deras olika livsfaser. Reklambranschen var den första att bli varse att den strategi de använt för att sälja till en generation av människor, inte längre fungerade på deras barn. Samma sak skedde inom politiken där de unga väljarna slog dövörat till för argument som varit vinnande två decennier tidigare. Även i arbetslivet har generationsfrågan blivit en het fråga. Under åren har massor med undersökningar gjorts på ämnet generationer. Gallup, Yahoo och Gartner är tre stora namn att nämna i sammanhanget. Författarna och historikerna William Strauss och Neil Howe räknas till de tyngsta auktoriteterna på ämnet11. Det är även deras definitioner som jag valt att luta mig emot i denna bok. Denna bok berör fyra generationer speciellt. Tysta generationen (1925-1942) Babyboomer (1943-1960) Generation X (1961-1981) Generation Y (1982-2002) Värt att tänka på innan vi fortsätter är att begreppet generationer givetvis är generaliseringar. Läs beskrivningarna på de kommande kapitlen och fundera kritiskt kring den generation som du tillhör. Passar du in i normen? Är du din generation?

William Strauss och Neil Howe är upphovsmännen till boken ”Generations”. 11

17


Test: Är du din generation? Innan vi dissekerar ämnet generationer vidare ska vi ta tempen på din egen generationstillhörighet genom att syna dina värderingar. Markera ett av svarsalternativen på varje fråga nedan. 1. Arbete: A. Är en plikt B. Är en rättighet C. Är ett medel för att utvecklas. D. Är ett medel för att nå status och ekonomisk framgång. 2. Ifall jag får en besvärlig chef: A: Knyter jag handen i fickan men arbetar vidare. Jag ventilerar mina åsikter till mina vänner och kollegor istället. Jag säger inte upp mig av en sådan anledning dock. Plikten framför allt! B: Jag ventilerar mina åsikter till chefen, mina vänner och mina kollegor. Dock kan inte en dålig chef få mig att jobba mindre eller att säga upp mig. Plikten framför allt! C: Jag ventilerar mina åsikter med facket eller min chefs chef. Kanske gör jag även passivt motstånd och presterar sämre för att visa mitt missnöje ifall jag inte får gehör. Jag söker nya arbeten vid sidan om för att hitta en väg ut. D: Jag säger upp mig och gör något annat istället. Kanske studerar jag något spännande ämne eller flyttar utomlands. 3. Hur sannolikt är det att du kommer att byta arbetsgivare inom en 24 månaders period från anställningen? A: Mycket osannolikt B: Inte så sannolikt


C: Sannolikt D: Mycket sannolikt 4. Viktigt i en anställning: A: Att den är trygg och att min arbetsroll är väl definierad. B: Att jag arbetar med sysslor och människor som jag gillar. C: Att jag har möjlighet att utvecklas och bli bättre. D: Att jag syns och har en möjlighet att göra karriär. 5. Den idealiska chefen är: A: Tydlig, trygg och auktoritär. Det är någon som vet var skåpet skall stå. En beslutsfattare helt enkelt! B: Personlig och rak. Någon som står för sina åsikter i alla väder. C: Tillitsfull och stödjande. Det är en öppen person som ger mycket spelrum åt sina anställda. Denna chef håller ryggen fri för medarbetaren. D: Kommunikativ och närvarande. Denna chef är nära engagerad i den anställde. Han eller hon är tillgänglig för dialog i princip när som helst. 6. Min uppfostran A: Mina föräldrar hade en tydlig auktoritet och jag fick tidigt ta ansvar för mig själv. Som barn var jag hårt hållen men samtidigt hårt beskyddad. B: Jag var underbeskyddad (med dagens mått). Jag var också relativt hårt styrd. Min barndom var omgärdad av förbud. C: Jag var underbeskyddad med dagens mått. Jag var också relativt bortglömd. Mina föräldrar var tydligt högre upp i hierarkin än jag. D: Jag var väl påpassad av mina föräldrar. De engagerade sig mycket i mitt liv och hjälpte mig att göra livsval. Mina föräldrar behandlade mig som en 19


jämlike och involverade mig i familjens angelägenheter tidigt. 7. Barns säkerhet: A: När jag var liten tyckte mina föräldrar att det var en god idé att jag hade en egen kniv. Det svarar på resten av frågan. B. Säkerhetstänkandet var lågt. Jag hade inte cykelhjälm, trappgrind, eller liknande. Jag fick lov att cykla/gå långa sträckor själv. C. Min uppväxt präglades av lågt säkerhetstänkande och av att jag glömdes bort då och då. D: Min uppväxt präglades av att vuxna såg mig som ”ömtålig”. Jag har haft babylarm, solskyddsfaktor 50, sele, vimpel på pakethållaren och cykelhjälm. 8. När jag var liten och lekte: A: Var det alltid utomhus i alla väder. Leksakerna tillverkade vi oftast själva. Pojkar och flickor lekte olika lekar. B: Vi var nästan alltid utomhus. Pojkar och flickor lekte samma lekar. Hopprep och fotboll var vanliga sysslor såväl som att spela kula. Leksaker var inte vanliga. C: Vi var utomhus i nästan alla väder. Cykel och pulka var vanliga. Jag hade ganska mycket leksaker. D: Vi var inomhus mycket och umgänget kretsade kring tv:n, pc:n eller tv-spel. 9. Min åsikt om politiker: A: Politiker är oftast bra och ärliga människor som utövar sitt yrke från en stark inre övertygelse. B: Politiken är ett kall. Politiker är modiga människor med en inre eld. Deras yrkesutövande behöver dock vara offentligt.. C: Att vara politiker är ett yrkesval. Politiker är inte


moraliskt osårbara. De är vanliga människor med allt vad det innebär i brister och svagheter. D: Politiker är människor som bör föregå med gott exempel i alla väder. Det flesta politiker har rent mjöl i påsen och gott uppsåt. 10. Pengar: A: Något man skall ha respekt för. Jag sparar pengar och undviker att leva högtflygande. Måttlighet är en dygd. B: Pengar är något som kan köpa upplevelser för. Pengar har inget eget värde. Däremot måste jag spara ihop till saker innan jag köper något. Jag undviker in i det sista att låna pengar. C: Pengar är ett signum för hur framgångsrik man är i livet. Det finns ingen mening med att ha respekt för pengar. Ibland lånar jag pengar för stora saker. D: Pengar är vad som får världen att snurra. Att ha mycket pengar är viktigt för pengar köper njutning och respekt. Att låna pengar är naturligt. Ett lån är inget man amorterar utan det är en månadskostnad numera Bonusfråga - Världsbild: A: Vi lever i en jättefarlig värld där människor dödar varandra av de dummaste anledningar. B: Vi lever i en jättefarlig värld där människor dödar varandra av de dummaste anledningar. C: Vi lever i en jättefarlig värld där människor dödar varandra av de dummaste anledningar. D: Vi lever i en jättefarlig värld där människor dödar varandra av de dummaste anledningar.

21


Tolkning Frågorna ovan har ett antal (ganska banala) svar som anses vara typiska för respektive generation. Räkna ut hur många bokstäver du har av varje slag. Jag har gjort det enkelt för dig. Varje bokstav är nämligen det stereotypiska (fördomsbaserade) svaret på frågan baserat på ett tidsperspektiv. Alla svar har följande ”generationstillhörighet”. Svarsalternativ A = Den tysta generationen (1925-1942) Svarsalternativ B = Babyboomers (1943-1960) Svarsalternativ C = Generation X (1961-1981) Svarsalternativ D = Generation Y (1982-2002) Varje svar du gett är viktat så att det utger 10 % av din generationstillhörighet. Ignorera bonusfrågan när du räknar poäng. Ifall du enbart har svarat alternativ C på alla frågor har du alltså 100 % av den attityd som är synonym för Generation X. Ifall du har fyra B alternativ och sex D är du alltså 40 % boomer och 60 % Generation Y. Ta inte testet för allvarligt. Vi kommer att titta närmare på respektive generation lite längre fram i boken. Frågan vi vill klargöra här är endast hur du förhåller dig till stereotypen av din egen generation. Jag vill dock betona att detta är ett antal frågor med en generaliserande uppställning av fördomar och stereotyper kring olika generationer. Däremot bottnar den mesta humor i sanningen och fördomar stammar ofta från upprepade subjektiva observationer. Jag ber dig därför att betrakta detta test som lekfull generationsprofilering snarare än ett vetenskapligt test med millimeterprecision. Men ifall du är intelligent nog att vara läskunnig har du säkert redan räknat ut detta.


-Från Pearl Harbor till Pearl Jam-

Händerna på täcket!” Idag skrattar vi och ironiserar kring sådant som var hårda tabun för bara någon generation sedan. Inga värderingar är beständigare än den generation som skapar dem.

Denna bok förklarar hur de fyra generationerna sedan 1925 resonerar och vad de har för drivkrafter. Boken berör hur du hanterar ledarskap och motivation på en arbetsplats där flera olika generationer möts. Du som arbetar i en ledande befattning har en särskilt stor behållning av denna bok. En generation är en tidvattenvåg. Den sveper in kring samhällets sandslott och förändrar dess utseende för alltid. Gamla värderingar forslas ut till havs och nya tar dess plats. Generationsanpassat ledarskap handlar om olika tidsepoker och om hur dessa format oss. Iggy, Ziggy och Twiggy påverkade 50-talisternas ideal till att göra revolt och utforska gränser. 60-talisterna hade Dr. King, 70-talisterna hade Burger King och Donkey Kong Vår värld har uppfostrat sina barn med väldigt olika regler. Vissa generationer har vuxit upp under brinnande världskrig och ransonering. Andra generationer har omgärdats av blomstrande ekonomi och trappgrindar. Varje generation bär på sina egna värderingar, attityder och normer. Detta påverkar våra förväntningar på yrkesliv såväl som på våra relationer. Det centrala är att samma generationstillhörighet styr vad vi tycker är en ”bra ledare”. Denna bok hjälper dig att utöva ett ledarskap som fungerar för flera olika generationer.


9789186419141