9789140663030

Skolutveckling

Skolutveckling

En handbok för lärare EMMA ADLERTON & JESSICA STÅHLHAMMAR

Skolpersonal hamnar ofta i situationer där regelverk styr hur man får handla – men lika ofta kan osäkerheten infinna sig kring vilka befogenheter man har, kring vad som är rätt och fel.

Juridik i skolan behandlar områden som arbetsrätt, mobbning, skadestånd, offentlighet och sekretess samt ansvarsförhållanden. Författarna utgår från de lagtexter som är aktuella för skolan, och ger konkreta beskrivningar av hur dessa ska tolkas. Autentiska fallbeskrivningar med påföljande dom ger exempel på praxis och tillämpningar.

Boken fungerar som handbok och uppslagsbok för alla som är verksamma i skolan, samt för elever och föräldrar.

Inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena: Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Emma Adlerton Jessica Ståhlhammar

Juridik i skolan

Gleerups Kompetensutveckling

• • • •

EMMA ADLERTON & JESSICA STÅHLHAMMAR

Kan man stänga av en elev från undervisningen? Får man titta i elevernas skåp utan deras tillstånd? Är elevernas prov offentliga handlingar? Får och bör lärare polisanmäla en elev?

Juridik i skolan

Juridik i skolan

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens ISBN 978-91-40-66303-0

9

7 8 9 1 4 0

6 6 3 0 3 0

EN HANDBOK FÖR LÄRARE

Innehåll 6 7 9 10 11 13 13 14 15 17 21 22 23 25 26 26 27 28 32 34 37 38 40 41 47 48 49 49 50 53 54 58 60

4

Inledning Förkortningar

Arbetsrätt ANSTÄLLNING OCH ANSVAR ARBETSUPPGIFTER UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING Disciplinpåföljd Omplacering Uppsägning Avskedande

Straffrätt TILLSYN I SKOLAN VÅLLANDE TILL KROPPSSKADA, SJUKDOM ELLER FARA ARBETSMILJÖBROTT Arbetsmiljöansvar Lärares arbetsmiljöansvar Delegering av ansvar Hur aktsam ska en lärare vara?

TJÄNSTEFEL BROTT MOT TYSTNADSPLIKTEN

Mobbning DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SKADESTÅND VID MOBBNING

Befogenheter mot elever som missköter sig ORDNINGSREGLER Disciplinåtgärder Åtgärder för elever i grundskolan vid förseelser/olämpligt uppförande Åtgärder för elever i gymnasieskolan vid förseelser/olämpligt uppförande Polisanmälan NÖD OCH NÖDVÄRN KROPPSVISITATION OCH VISITATION AV SKÅP ELLER VÄSKA DROGTEST OCH BESLAGTAGANDE AV FÖREMÅL

63 64 65 69 70 71 73 75

Skadestånd SKADESTÅNDSANSVAR I SKOLAN Barns skadeståndsansvar Föräldrars och vårdnadshavares skadeståndsansvar Arbetsgivarens skadeståndsansvar Personalens skadeståndsansvar Kan en lärare bli skadeståndsskyldig för skador som elever vållar?

Solidariskt skadeståndsansvar

Offentlighet och sekretess

77 78 80 81 82 83 83 84 85 86 87 87 88 89 91

ALLMÄN HANDLING SEKRETESS Gäller sekretessen eleven själv och/eller förälder?

Strider anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen mot sekretessen?

OFFENTLIGT ELLER HEMLIGT – OM OLIKA DOKUMENT I SKOLAN Minnesanteckningar Klassböcker, elevloggböcker och andra journaler Protokoll och beslut i elevvårdsärenden Individuella handlingsplaner och åtgärdsprogram Betyg, omdömen och skriftlig information vid utvecklingssamtal Underlag för betyg, omdömen och utvecklingssamtal Individuella studieplaner, studieplanering och uppföljning av resultat Prov och andra handlingar som har framställts av elev SEKRETESS I FRISKOLOR

93 94

UTTRYCKA ÅSIKTER

99 100 100 101 101 103 103 103 105 106 108 110

Yttrande- och åsiktsfrihet Upphovsrätt VARFÖR ETT SKYDD FÖR UPPHOVSRÄTT? Upphovsrätt för elever och lärare Upphovsrätt och internet Skolkopieringsavtalet Skolbandningsavtalet BROTT MOT UPPHOVSRÄTTEN Undantag från upphovsmannens ensamrätt

Bilagor LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSLAG TILL ORDNINGSREGLER FÖR GRUNDSKOLAN FÖRSLAG TILL ORDNINGSREGLER FÖR GYMNASIESKOLAN

5

8

Arbetsrätt

Arbetsrätten reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. I det här kapitlet kommer vi att behandla de åtaganden som läraren har i sin anställning, och vad som kan hända om man på olika sätt missköter dessa.

9

AR B E T S R ÄT T

FALLBESKRIVNING 9 En högskolelärare hade uppenbara samarbetsproblem med skolledning, kollegor och elever. Problemen var så allvarliga att de i sig kunde ligga till grund för uppsägning. Rektorn hade vid kontakt med lärarens facklige företrädare berättat att det fanns möjlighet att omplacera läraren till ett hembygdsmuseum. Kort tid därefter hölls ett möte då inget nämndes om erbjudandet. Läraren lämnade mötet efter en kort stund. Läraren blev därefter uppsagd av personliga skäl.

AGERADE SKOLAN KORREKT? Arbetsdomstolen fann att beskedet som lämnats till den facklige företrädaren inte kan betraktas som ett omplaceringserbjudande.

Beskedet innebar endast att det var fråga om ett arbete vid museet men det saknades information om arbetsuppgifter, lön, arbetstider och så vidare. Det kunde därmed inte krävas att läraren tog ställning till erbjudandet. Kommunen borde istället skriftligen ha gett läraren ett omplaceringserbjudande med rimlig betänketid. Kommunen hade därmed inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet och uppsägningen förklarades ogiltig.

Avskedande Om en lärare på ett grovt sätt bryter mot de regler som är förknippade med anställningen kan denne omedelbart avskedas från sin anställning.

Situationer som kan utgöra grund för avsked är förskingring eller våld på arbetsplatsen, det vill säga ett avsiktligt eller grovt vårdslöst agerande som inte rimligen ska behöva accepteras på en arbetsplats.

9 AD 1989 nr 126.

17

Straffrätt

Det som ligger närmast till hands då det gäller tillsyn av barn är givetvis att det är föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare som har det yttersta ansvaret för dem. Som utgångspunkt är detta alldeles korrekt. Men i samma stund som barnet kommer till skolan upphör föräldrarnas möjlighet att utöva denna omedelbara tillsyn.

Föräldrarna är inte i skolan under dagen. I detta kapitel beskriver vi översiktligt vem som bär ansvaret i olika skolsituationer. Vi beskriver också förhållandena vid tjänstefel och vid brott mot lärarnas tystnadsplikt.

21

S T R AF F R ÄT T

VÅLLANDE TILL KROPPSSKADA, SJUKDOM ELLER FARA

Brottsbalken 3 kap. 7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas 1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller 2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.

Brottsbalken 3 kap. 8 § Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa,

döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas 1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller 2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.

Brottsbalken 3 kap. 9 § Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst två år.

Vållandebrott är ett gemensamt begrepp för de brott som finns i 3 kap. § 7–9 Brottsbalken. Dessa bestämmelser omfattar brott där någon på grund av oaktsamhet orsakar någon annans död, kroppsskada eller sjukdom eller framkallar fara för annan. För att bli dömd för ett av dessa brott krävs att man har agerat oaktsamt eller som man också brukar säga vårdslöst. För att kunna avgöra om ett agerande varit oaktsamt måste man kunna fastställa hur en person bör agera i en sådan situa-

23

FALLBESKRIVNING 4 Två klasser från årskurs fem gjorde en utflykt till en badplats. I utflykten deltog 34 elever, fyra lärare och en elevassistent. I samband med bad drunknade två elever. De fyra lärarna åtalades för att ha vållat de två elevernas död, i första hand genom arbetsmiljöbrott (brottsbalken 3 kap. 10 §) och i andra hand genom vållande till annans död (brottsbalken 3 kap. 7 §).

AGERADE LÄRARNA KORREKT? Domstolen menade att med de arbetsuppgifter lärarna har i skolan och vid en utflykt av det slag som det var fråga om i målet följer ett direkt ansvar för lärarna avseende elevernas säkerhet. Själva ansvaret enligt arbetsmiljölagen vilade emellertid på rektorn. Rektor hade inte delegerat ansvaret till någon av lärarna på ett korrekt sätt (se ovan angående att delegering måste vara mycket tydlig för att lärare ska bli ansvariga och rektor fråntas sitt ansvar).

Det ansvar som lärarna hade, följde alltså direkt av deras arbetsuppgifter. Frågan var då om lärarna hade varit oaktsamma.

Domstolen påpekade att olycksförloppet hade varit mycket snabbt och oväntat. Lärarna kunde inte vara ansvariga för att de inte hade tillräckliga kunskaper om badförhållandena på platsen vilka snabbt och oväntat kunde fårändras på grund av vindar, strömmar och svallvågor från passerande fartyg. Under olycksförloppet gjorde lärarna allt som kunde krävas av dem. Domstolen menade att det i efterhand var enkelt att veta vad som borde ha gjorts för att undvika olyckan, men det avgörande var om lärarna hade vidtagit ”vad som krävts utifrån en rimlig riskbedömning vid tidpunkten för badutflykten”.5 Domstolen ansåg vid en sådan bedömning att lärarna inte hade brustit i den tillsyn som situationen krävde. Lärarna ansågs inte heller ha brustit i övervakning av barnen eller något annat avseende som kunde medföra straffansvar för de båda elevernas död. Hovrätten friade lärarna.

4 Hovrätten över Skåne och Blekinge B 292-299.

5 B 292-299 s. 12.

30

Mobbning

I skolsammanhang innebär mobbning en upprepad negativ handling då någon eller några elever medvetet och avsiktligt tillfogar eller försöker tillfoga en annan elev skada eller obehag.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till mobbning.

37

M O B B NI NG

FALLBESKRIVNING 6 En skola anmälde till socialtjänsten att en elev var mycket aggressiv och använde våld när han blev provocerad. Skolan bedömde att eleven hade problem hemma. Utredningen visade emellertid att barnet inte for illa i hemmet. Föräldrarna blev kränkta av anmälan och menade att de mellan årskurs 1 och 6 vid många tillfällen försökt uppmärksamma skolan på att eleven blivit utsatt för kränkningar i skolan (retad för sin övervikt, hotad, provocerad med mera.). När en likabehandlingsplan slutligen upprättades höll skolan fast vid att eleven själv var grunden till problemen.

AGERADE SKOLAN KORREKT? Barn- och elevombudet bedömde att skolan, på grund av bristande dokumentation och genom bristande information till föräldrarna, åsidosatt sina skyldigheter genom att inte vidta lämpliga åtgärder.

Skadeståndet bestämdes till 25 000 kr.

6 Beslut 2007-02-13, Dnr 56-2006:2277.

43

Befogenheter mot elever som missköter sig

Skolan ska se till att verksamheten bedrivs så att både elever och personal får arbeta i en god och trygg miljö. Enligt grundskole- och gymnasieförordningen är det rektors ansvar att se till att det finns ordningsregler för skolan som eleverna ska följa.

I det här kapitlet går vi igenom vilka möjligheter och begränsningar som finns för skolpersonal att ingripa då elever bryter mot dessa regler eller missköter sig på annat sätt.

47

ORDNINGSREGLER

Ordningsreglerna ska vara förenliga med skollagen och andra författningar inom skolans område. Rektor ska utarbeta ordningsreglerna tillsammans med lärare och övrig skolpersonal samt med företrädare för elever och deras vårdnadshavare. Alla dessa grupper ska även vara delaktiga i att följa upp ordningsreglerna.

Reglerna kan med fördel delas ut till elever och vårdnadshavare och även finnas tillgängliga på skolans hemsida. Ordningsreglerna ska vara anpassade till varje skolas unika behov samt utformade så att de är konkreta och lättförståeliga. De ska diskuteras regelbundet, och omarbetas vid behov. Genom ordningsreglerna blir eleverna medvetna om att det finns ett system som bidrar till ökad trygghet och trivsel på skolan.

Följande punkter är förslag på vad en skolas ordningsregler kan innehålla: • normer för hur umgänget mellan elever och lärare bör se ut • normer för hur lärare och elever ska förhålla sig till varandra • principer om likabehandling • regler om disciplinåtgärder • information om fusk och dess konsekvenser • upplysningar om att elever ska komma i tid och regler för skolk • regler om hur elever ska uppföra sig i skolans olika lokaler • bestämmelser om vad som ska gälla beträffande symboler, affischering med mera • ett förhållningssätt beträffande klädsel • föreskrifter om vilka föremål som är tillåtna att inneha och använda på skolans område (till exempel att mobiler ska vara avstängda under lektionstid) • konkreta handlingsregler då våld uppstår.

48

BEFOGENHETER MOT ELEVER SOM MISSKÖTER SIG

Ett konkret exempel på hur ordningsregler kan utformas finns i slutet av boken. De är endast avsedda som en vägledning. Varje skola bör utforma sina egna regler utifrån skolans individuella förutsättningar.

Reglerna för en skola med enbart yngre elever kommer av naturliga skäl att ha ett annat innehåll än regler för en skola med äldre elever.

Disciplinåtgärder Det finns en grundläggande internationell princip beträffande disciplinen i skolan. Enligt barnkonventionen ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet.1 Kollektiv bestraffning av elever är till exempel aldrig tillåtet.

Det måste alltså finnas en beredskap för hur personalen ska agera när elever bryter mot olika regler. Åtgärderna ska anpassas utifrån förhållanden i det enskilda fallet och stå i proportion till förseelsen. Det är viktigt att det är personalen som bestämmer hur ett visst agerande från en elev ska hanteras. Skolan får inte överlämna åt elever att avgöra vilka åtgärder som är ändamålsenliga.

Åtgärder för elever i grundskolan vid förseelser/olämpligt uppförande2 • Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse ska läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande.

• Bättrar sig inte eleven ska vårdnadshavare tillkallas. Läraren får visa ut eleven från undervisningslokalen för högst återstoden av 1 Artikel 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter.

2 Grundskoleförordningen 6 kap.

49

FALLBESKRIVNING 5 En rektor vid en gymnasieskola hade fått uppgifter från en idrottslärare om att en elev skulle ha uppträtt olämpligt i samband med undervisningen och att lärarens tillsägelser inte gett effekt.

Eleven menade i sin tur att läraren uppträtt kränkande mot eleven.

Trots detta genomförde varken rektorn eller styrelsen för utbildning någon utredning för att klarlägga vad som verkligen hänt i ärendet.

Rektorn gav istället eleven rätten att själv ta ställning till sitt eget olämpliga uppträdande, bland annat med förslaget att eleven skulle avbryta träningen.

AGERADE SKOLAN KORREKT? Skolverket konstaterade att det är skolans och kommunens – inte elevens – ansvar att ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas för att komma tillrätta med ett olämpligt uppträdande hos en elev på sätt som beskrivs i 6 kap. gymnasieförordningen. Eftersom skolan inte snabbt hade utrett händelsen hade den inte levt upp till kraven när det gäller att förebygga och motverka kränkande behandling samt att tillrättaföra elever.

FALLBESKRIVNING 6 En gymnasieelev blev avstängd från undervisningen på grund av misstanke om drogmissbruk. Skälet till beslutet var att eleven vägrade lämna urinprov.

AGERADE SKOLAN KORREKT? Länsrätten konstaterade att eleven inte tilldelats någon skriftlig varning, att eleven inte utgjorde någon risk för personal eller andra elever samt att skolan inte får stänga av elever bara för att de vägrar lämna urinprov.

5 Skolverkets beslut 2005-12-19, Dnr 51-2005:2775.

6 Länsrätten i Hallands län, dom den 8 juni 2005, mål nr 562-05.

52

Skolutveckling

Skolutveckling

En handbok för lärare EMMA ADLERTON & JESSICA STÅHLHAMMAR

Skolpersonal hamnar ofta i situationer där regelverk styr hur man får handla – men lika ofta kan osäkerheten infinna sig kring vilka befogenheter man har, kring vad som är rätt och fel.

Juridik i skolan behandlar områden som arbetsrätt, mobbning, skadestånd, offentlighet och sekretess samt ansvarsförhållanden. Författarna utgår från de lagtexter som är aktuella för skolan, och ger konkreta beskrivningar av hur dessa ska tolkas. Autentiska fallbeskrivningar med påföljande dom ger exempel på praxis och tillämpningar.

Boken fungerar som handbok och uppslagsbok för alla som är verksamma i skolan, samt för elever och föräldrar.

Inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena: Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Emma Adlerton Jessica Ståhlhammar

Juridik i skolan

Gleerups Kompetensutveckling

• • • •

EMMA ADLERTON & JESSICA STÅHLHAMMAR

Kan man stänga av en elev från undervisningen? Får man titta i elevernas skåp utan deras tillstånd? Är elevernas prov offentliga handlingar? Får och bör lärare polisanmäla en elev?

Juridik i skolan

Juridik i skolan

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens ISBN 978-91-40-66303-0

9

7 8 9 1 4 0

6 6 3 0 3 0

EN HANDBOK FÖR LÄRARE