Issuu on Google+

Vård- och omsorgsarbete 1 Monica Imborn • Britta Åsbrink


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Barbro Modin-Svensson/Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Lasse O Persson Bildredaktör: Bo Lindell/Bolibild Vård- och omsorgsarbete 1 ISBN 978-91-523-0758-8 © 2011 Monica Imborn, Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Åttonde tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2016

n.1-8.indd 2

2013-11-08 11.57


Förord Denna bok är avsedd för kursen Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng i det nya Vård- och omsorgsprogrammet som träder i kraft höstterminen 2011. Boken ger grundläggande kunskaper i vårdoch omsorgsarbete och kan användas i ungdoms- och vuxenutbildning, vid introduktionsutbildning av personal och vid distansstudier. Det finns många benämningar på den person som får vård och omsorg, t.ex. brukare, vårdtagare, kund och patient. I den här boken använder vi begreppet brukare som vedertaget begrepp inom socialtjänsten. Patient använder vi när texten handlar om sjukvård och frågor kring hälso- och sjukvård. Det är viktigt att den studerande har teoretiska kunskaper om kommunikation, bemötande och etiskt förhållningssätt, eftersom vård- och omsorgsarbete bygger på mötet mellan brukare/patient och personal, samt mellan arbetskamrater. Det första arbetsplatsförlagda lärandet, APL, görs ofta inom äldreomsorgen, därför har vi i kapitlet Bemötande och etiskt förhållningssätt valt att skriva om Alzheimers sjukdom. Vi anser att den studerande behöver kunskap om demenssjukdomar och bemötandet av person som drabbats av en demenssjukdom. I kapitlet Stöd och hjälp i hemmet beskrivs de hushållsuppgifter som utförs i brukarens hem. I kapitlet Observationer och medicintekniska uppgifter tar vi upp komplikationer vid inaktivitet. Vi använder ordet inaktivitet i stället för sänglägeskomplikationer eftersom det även täcker in stillasittande i rullstol. Vi har i korthet beskrivit vad funktionsnedsättning är och hur det påverkar många brukare som den studerande kommer i kontakt med. Lagar inom vård och omsorg ingår i kursen Vård- och omsorgsarbete 2. Vi har ändå valt att kortfattat nämna lagar i det sista kapitlet i boken, eftersom de styr och påverkar vård- och omsorgsarbetet. Varje kapitel avslutas med studieuppgifter och i slutet av boken finns läs- och webbtips. Vi hoppas att boken Vård- och omsorgsarbete 1 ska göra kursen konkret och verklighetsnära. Monica Imborn

Britta Åsbrink FÖRORD

Vard- och oms.indb 3

3

2011-04-07 10.35


Innehåll 1. Vård och omsorg 9 Vård och omsorg i ett historiskt perspektiv 10 Medeltiden 10 1800-talet 12 1900-talet 13

Vad är vård? 15 Definitioner av omvårdnad 15 Kända omvårdnadsforskare i Norden 17

Vad är omsorg och social omsorg? 18 Forskare inom social omsorg 18 Socialstyrelsens definition av vård och omsorg 19

Vad är socialt arbete? 19 Definition av socialt arbete 19 Arbeta inom vård och omsorg – yrkesrollen 21 Socialpedagogiskt arbetssätt 23 Vård- och omsorgsuppgifter 23 Kontaktmannaskap 25 Stimulera till kontakter och aktiviteter 26

Genombrottsmetoden 27 Kasam 28 STUDIEUPPGIFTER 30

2. Kommunikation 31 Kommunikation 32 Envägskommunikation 32 Tvåvägskommunikation 33 Flervägskommunikation 33

Redskap för kommunikation 33 Verbal kommunikation 34 Icke-verbal kommunikation 34

Hinder i kommunikation 35 Avstånd och närhet 35 Beröring 37 Taktil stimulering 37 Det goda samtalet 39 Lyssna aktivt 39 Öppna frågor 39 Bekräftelse 40 Kultur inom vård och omsorg 40 Musik och sång 42 Estetik 44 STUDIEUPPGIFTER 45

3. Bemötande och etiskt förhållningssätt 46 Mötet 47 Vad skapar förutsättningar för ett bra möte? 48 Möten i arbetslivet 49 Mötet med brukaren/patienten 50

Vad är etik? 50 Etiskt förhållningssätt 51 Personlighet 52 Empati 53 Sympati 54 Människosyn 55 Självbestämmande 56 Integritet 56 Värdighet och respekt 57

INNEHÅLL

Vard- och oms.indb 5

5

2011-04-07 10.35


Människovärdesprincipen 58 Godhetsprincipen 58 Helhetssyn 59 Normalisering 59 Attityder – fördomar 59 Hur kan vi bli av med våra fördomar? 60 Demens 61 Alzheimers sjukdom 62 Att väcka minnen och känslor 62

Bemötande av en person med demenssjukdom 64 STUDIEUPPGIFTER 65

5. Arbetsställningar, förflyttningsteknik. Tekniska hjälpmedel och it-stöd 85 Arbetsmiljö inom vård och omsorg 86 Förflyttning 87 Förflyttningsteknik 88

Hjälpmedel 99 Olika typer av hjälpmedel 100 It-stöd i vård och omsorg 105 Administrativa uppgifter 107 Säker informationshantering 107 Nationell eHälsa 108 Sjukvårdsrådgivning 109 STUDIEUPPGIFTER 110

4. Gerontologi 67 Gerontologi 68 Det fysiska, biologiska åldrandet 69 Skelett, leder och muskler 70 Könsorganen 72 Sinnesorganen 72 Hjärnan 72 Minnet 73

Det psykiska åldrandet 74 Gerotranscendensen 77

Det sociala åldrandet 78 Rollförändringar 78 Socialt nätverk 78 Den tredje åldern 79 Äldre med utländsk bakgrund 80

Värdigt liv inom äldreomsorgen 82 Värdighetsgarantin 83 Åldersdiskriminering 83 Skyddsåtgärder för personer med demens 83

6. Hygien 112 Smitta – smittspridning 113 Smittämnen 113 Smittspridning 117

Livsmedelshygien 119 Basala hygienrutiner 122 Handdesinfektion 123 Handtvätt 124 Arbetskläder 124

Desinfektion 126

Desinfektionsrum 126 Värmedesinfektion 127 Kemisk desinfektion 128

Sterilisering 128

STUDIEUPPGIFTER 129

STUDIEUPPGIFTER 84

6

INNEHÅLL

Vard- och oms.indb 6

2011-04-07 10.35


7. Personlig vård 131 Personlig hygien 131 Övre toalett 133 Intimhygien 133 Duschning 134 Fot- och nagelvård 135 Munvård 136 Tandlossning 137 Hjälp med tandborstning 138 Tandprotes 139 Munvård när personen inte själv kan medverka 140 STUDIEUPPGIFTER 141

9. Observationer och medicintekniska uppgifter 163 Observationer av grundläggande kroppsfunktioner 164 Andning 164 Andningskontroll 164 Komplikationer vid inaktivitet 165

Cirkulation 166

Puls 166 Blodtryck 167 Komplikationer vid inaktivitet 168

Skelett, muskler och leder 169 Förebyggande åtgärder 169

Fallolyckor 170

8. Mat – dryck – vila 142 Vårt behov av näring 143 Nedsatt aptit 145 Body Mass Index 146

Mat från olika kulturer 147 Specialkoster 148 Proteinreducerad kost 150 Glutenfri kost 150 Laktosfri kost 150 Vegetarisk kost 151 Gelékost 151

Kosttillägg och berikningsprodukter 152 Vårt behov av vätska 153 Intorkning 153 Övervätskning 154

Att få hjälp att äta och dricka 154 Vårt behov av att tömma urinblåsa och tarm 155 Avföringsvanor 156 Inkontinens 157

Vårt behov av vila 159 Sömnbrist 160 Vårdsäng 160 STUDIEUPPGIFTER 162

Riskfaktorer 171 Att förebygga fallolyckor 172

Tarm och urinvägar 173 Medvetande 174 Inspektion 175

Smärta 176 Vård och omsorg av person med sår 178 Olika typer av sår 179 Bensår 179 Diabetessår 180

Trycksår 180

Orsaker till trycksår 181 Trycksårets olika stadier 182 Hur förebygger man trycksår? 182 Vad ska du göra om du upptäcker trycksår? 184

Såromläggningar 184

Ren rutin 184 Efter omläggning 185

Val av förband 186 Olika typer av förband 186 Urinprov 186 Avföringsprov 188

INNEHÅLL

Vard- och oms.indb 7

7

2011-04-07 10.35


Kroppstemperatur 189 Temperaturmätning i munnen 189 Temperaturmätning i armhålan 189 Temperaturmätning i örat 190 Temperaturmätning i ändtarmen 190

Feber 190

STUDIEUPPGIFTER 191

10. Stöd och hjälp i hemmet 193 Olika former av stöd och hjälp 195 Planering och inköp av varor 195 Apoteksärenden 195 Post- och bankärenden 195 Hjälp vid måltider 196 Måltiden 196 Städning 197 Rengöring av hjälpmedel 202 Tvätt 202 STUDIEUPPGIFTER 204

11. Lagar inom vård och omsorg 205 Hälso- och sjukvårdslagen 206 Socialtjänstlagen 206 Lex Sarah 207

Tvångslagar inom vård och omsorg 207

8

Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 207 Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 209

Patientsäkerhetslagen 209

Lex Maria 210 Delegering av medicinska uppgifter 211

Offentlighets- och sekretesslagen 211 Tystnadsplikt och sekretess 212

Patientdatalagen 212

Dokumentation 213

Funktionsnedsättningar 213 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 214 Personkrets 214 STUDIEUPPGIFTER 215

Vård och omsorg 216 Ämnets syfte 216 Kursen Vård- och omsorgsarbete 1 217 Centralt innehåll 217

Lästips och webbadresser 218 Register 220

INNEHÅLL

Vard- och oms.indb 8

2011-04-07 10.35


Det är tryggt att veta att det finns personal som hjälper mig med det jag inte längre klarar av.

krav på att personalen kan utföra sina arbetsuppgifter på ett yrkesmässigt och etiskt sätt. Det är många olika människor, med skiftande behov och bakgrund, som du kommer att möta under din praktik och i ditt arbete. Som personal ingår du i ett arbetslag men det dagliga arbetet utförs oftast i den enskildes hem. Det krävs att personalen kan fatta egna beslut om hur vård- och omsorgsarbetet ska planeras och utföras. Vård- och omsorgspersonalens arbetsuppgifter och arbetsområden kan variera alltifrån hjälp med städning till vård i livets slutskede. När man gjort olika studier av omsorgsarbetet och yrkeskompetensen inom äldreomsorgen har man kunnat urskilja olika arbetsområden: 22

VÅRD OCH OMSORG

Vard- och oms.indb 22

2011-04-07 10.35


Socialpedagogiskt förhållningssätt

När vård- och omsorgspersonal har ett socialpedagogiskt förhållningssätt ser de möjligheterna och resurserna hos en person med funktionsnedsättning. Att ge hjälp till självhjälp för att stödja och hjälpa brukaren utveckla sin förmåga och sina resurser för att kunna leva ett självständigt liv. Den som har en funktionsnedsättning och behöver hjälp och stöd skall ges möjlighet att vara aktiv så långt det är möjligt. Vård- och omsorgsuppgifter

Vård- och omsorgspersonalen utför vård- och omsorgsuppgifter samt medicinska uppgifter, som t.ex. såromläggning, sondmatning, att dela medicin från dosett och gångträning. Dessa uppgifter kräver ofta delegation av en sjuksköterska (se s. 211). Omsorgsuppgifter handlar om det dagliga arbetet i brukarens bostad, t.ex. personlig hygien, påklädning, hjälp att äta och dricka och städning. Sociala uppgifter handlar om att hjälpa brukaren att hålla kontakt med personer utanför hemmet, t.ex. följa med till läkare, till fotvård och frisör, ta en promenad och hålla kontakten med anhöriga. En viktig social uppgift för personalen är att kunna sitta ner och prata en stund. I personalens uppgifter ingår även administrativa uppgifter som t.ex. att boka olika besökstider när brukaren själv inte kan, följa med vid läkarbesök, hålla kontakt med anhöriga, närstående och god man*, ordna med vikarier vid sjukdom eller annan ledighet, schemaläggning och social dokumentation. Många brukare tycker att det är bra att så få personer som möjligt är inblandade i hans stöd- och hjälpinsatser. Annars kan det leda till stress och otrygghet. Har brukaren däremot ett stort vård- och omsorgsbehov kan två personal hjälpas åt att utföra alla hjälpinsatser åt honom. På så sätt lär brukaren känna fler personer, vilket kan kännas tryggt. För att vården och omsorgen ska fungera i brukarens hem är det viktigt att det finns ett välfungerande samarbete mellan hälsooch sjukvården och den sociala omsorgen i kommunen. Vård- och omsorgsarbete kräver kompetens inom många områden. Det ställs t.ex. speciella krav på personalen för att arbeta i en annans hem. Det är viktigt att vara lyhörd för brukarens önskemål. * God man, förtroendeman som sköter brukarens ekonomi och utses av tingsrätten. Källa: NE

VÅRD OCH OMSORG

Vard- och oms.indb 23

23

2011-04-07 10.35


Att vara kontaktperson är en viktig och stimulerande uppgift. Kontaktpersonen har ett övergripande ansvar för några brukare och har kontakt med t.ex. anhöriga, närstående, arbetskamrater, enhetschef, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och vårdcentral. Att vara kontaktperson innebär att se till att brukarens behov av hjälp och stöd blir tillgodosedda. Kontaktmannaskap leder till en bättre omsorgskvalitet. Brukare och närstående upplever en trygghet när de kan vända sig till en person med sina frågor. Kontaktpersonen ansvarar även för att personal, som ersätter vid ledighet, är väl informerad om brukaren. Stimulera till kontakter och aktiviteter

I vård- och omsorgsarbetet ingår att kunna förmedla och stimulera till sociala kontakter och aktivering. Det är viktigt att uppmuntra och hjälpa brukaren att behålla de kontakter han har med anhöriga, vänner, gamla arbetskamrater och föreningsliv. Det kan räcka med att hjälpa brukaren med ett telefonsamtal, eller att skriva kort eller brev. Du kan föreslå en promenad till en god vän, att ta kontakt med en granne som brukaren inte haft kontakt med på länge, gå till ett café och dricka en kopp kaffe eller se en konstutställning. För den, som har få eller helt saknar sociala kontakter, kan personalen stödja med att skapa nya kontakter. Dagverksamheter, som ordnas av socialtjänsten, pensionärsföreningar eller frivilliga organisationer, är viktiga träffpunkter för den som är i behov av sociala kontakter. På dagverksamheten finns många möjligheter, att bara sitta ner och prata, dricka kaffe eller delta i de aktiviteter som erbjuds. Det finns ett varierat utbud av olika aktiviteter som personal och besökare ofta utformar tillsammans. För att bäst lyckas med att motivera brukaren och ge förslag till en aktivitet eller en sysselsättning behöver du känna till hans levnadshistoria. FÖRSLAG TILL AKTIVITETER

• Besök en konstutställning – många har ett stort intresse för konst. • Gör ett besök på en tidigare arbetsplats, kanske kan ni vara flera som går. • Gå på teater, kanske brukaren inte vill gå ensam men är ni flera som går tillsammans blir det av. Undersök om ni kan få grupprabatt på biljettpriset.

26

VÅRD OCH OMSORG

Vard- och oms.indb 26

2011-04-07 10.35


Målarkurs för äldre på Öresundsgården i Limhamn, Malmö.

• Hjälp brukaren med att få kontakt med en förening som han är intresserad av. Om det är möjligt, följ gärna med första gången han går dit. • Ta reda på vad t.ex. kyrkan, pensionärsföreningar och frivilliga organisationer har för aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättningar. • Ordna en promenadgrupp både för kortare eller längre sträckor. Tänk på att även den som sitter i rullstol vill gå med. Genombrottsmetoden

Inom äldreomsorgen i Göteborg pågick för några år sedan ett projekt, BOSA – Bättre omsorg – större arbetsglädje. Projektet handlade om positiva förväntningar i vardagen. Projektdeltagarna fick lära sig en metod för förbättringsarbete, genombrottsmetoden. Metoden innebar att under så kort tid som möjligt pröva så många förändringar som möjligt för att lära sig vilka som ger bäst effekt i den egna verksamheten. När en idé prövats systematiskt, utvärderats och bedömts vara bra, införs den i verksamheten. Då har det skett ett ”genombrott”. VÅRD OCH OMSORG

Vard- och oms.indb 27

27

2011-04-07 10.35


KAPITEL 3

Bemötande och etiskt förhållningssätt

Vard- och oms.indb 46

2011-04-07 10.35


Maria är nyanställd inom hemtjänsten och kommer till grupplokalen sin första arbetsdag. Hon får information om vilka brukare hon ska gå till och att det finns en arbetsplan för varje brukare. I arbetsplanen står vilka insatser hon ska göra hos brukaren. Hon ska gå till, för henne, okända personer och göra ett gott intryck. Maria känner sig säker på att klara de praktiska arbetsuppgifterna men hon oroar sig för att mötet med brukaren kan bli fel. Det är viktigt att det blir en bra relation mellan henne och brukaren, samtidigt som hon ska utföra ett bra vård- och omsorgsarbete. Hon tänker på hur viktigt det första mötet är och att båda får en positiv uppfattning om varandra. Vilket intryck får brukaren av mig, hur uppträder jag och gör jag rätt? Vilket intryck får jag av brukaren? Är han tillmötesgående och lätt att prata med eller är han misstänksam och tystlåten så att det blir svårt att få en bra kontakt? Maria kommer ihåg det hon lärt sig på utbildningen; att mötet ger oss många möjligheter och att vi vid första kontakten med brukaren kan förbereda en god relation som har betydelse för det fortsatta vårdoch omsorgsarbetet.

Mötet Vardagen är fylld av möten mellan människor, både spontana och planerade möten. Ibland har ett möte personliga syften och ibland är syftet att den ene eller båda personerna har ett professionellt intresse eller en professionell uppgift att utföra. Syftet med mötet kan vara att skapa en varaktig relation privat eller i arbetslivet. Mötet kan också vara en händelse i vardagen när du ska köpa en bussbiljett eller be en medpassagerare att få komma fram för att du ska stiga av bussen. Ibland blir det ett möte där vi bara med ord sänder eller tar emot budskap, men ofta är ett möte beroende av vårt beteende och våra attityder. Det är också viktigt att vara medveten om hur vår människosyn påverkar mötet med andra människor. Martin Buber (1878–1965), sociolog och religionsfilosof, talar om två slags möten mellan människor. I det ena fallet kan ett Jag och ett Du mötas. I det andra fallet möts ett Jag och ett Det.

BEMÖTANDE OCH ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vard- och oms.indb 47

47

2011-04-07 10.35


Hur kan vi bli av med våra fördomar? Först måste vi bli medvetna om våra och andras fördomar. Sedan kan vi på olika sätt försöka komma till rätta med dem. Var försiktig med generaliseringar. Vi bör ta reda på fakta och försöka se människor som individer i stället för medlemmar av en speciell grupp. REFLEKTERA

Diskutera i din studiegrupp vilka attityder och fördomar som ni möter i massmedia, i skolan, bland vänner och bland vuxna?

60

BEMÖTANDE OCH ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vard- och oms.indb 60

2011-04-07 10.36


Demens Eftersom du tidigt under ditt arbetsplatsförlagda lärande, APL, kommer att möta personer med symtom på demenssjukdom är det viktigt att du får grundläggande kunskaper om sjukdomen och hur du ska bemöta personen. I kurserna Medicin 1 och Vård och omsorg vid demenssjukdomar kommer du att läsa mer om demenssjukdomar. Det finns olika demenssjukdomar: • Alzheimers sjukdom • vaskulär demens (små blodproppar som påverkar cirkulationen i hjärnan) • pannlobsdemens, där skadan sitter i hjärnans pannlob. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Demens kan även orsakas av infektioner av olika slag, skallskador, alkoholmissbruk samt i vissa fall av att personen lever ett ensamt och isolerat liv på grund av svår syn- eller hörselnedsättning. Alzheimers sjukdom beskrevs första gången 1906 av läkaren Alois Alzheimer, som även gett sjukdomen dess namn. Idag finns det 150 000 personer som har Alzheimers sjukdom i Sverige. En orsak till att fler får Alzheimers sjukdom är att vi idag lever längre. Sjukdomen börjar oftast i 80–85-årsåldern. Man vet inte orsaken till sjukdomen men det finns en viss ärftlighet, framförallt när sjukdomen börjar i yngre år. Det är viktigt att göra en demensutredning och att ställa diagnos tidigt. Idag finns behandling med bromsmediciner som kan fördröja sjukdomsförloppet. Forskare arbetar med att få fram ett vaccin för att förebygga demens. Demensutredningen omfattar: • olika minnestest • blodprov för att utesluta andra sjukdomar • medicinsk och neurologisk undersökning • datortomografi, CT, (datoriserad skiktröntgen) • magnetisk resonanstomografi, MRT • EEG (elektroencefalografi, mäter hjärnans elektriska aktivitet).

BEMÖTANDE OCH ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vard- och oms.indb 61

61

2011-04-07 10.36


KAPITEL 4

Gerontologi

GERONTOLOGI

Vard- och oms.indb 67

67

2011-04-07 10.36


Inga är 65 år och har just gått i pension. Hon har arbetat som lärare i grundskolan. Inga är ensamstående med två barn, en dotter som bor i Skåne och en son som bor i USA. Inga saknar sitt arbete, kontakten med sina arbetskamrater och med barn och barnbarn. Hon känner sig frisk och har alltid varit aktiv, främst inom skolan. Hon tycker om att gå på konsert, teater och bio tillsammans med sina vänner. Hon känner att hon fortfarande har mycket kvar att ge. Hon har kontakt med BRIS, Barnens rätt i samhället, och engagerar sig i deras verksamhet. Hon hjälper sin granne Anna som är 85 år. Anna har tidigare varit pigg, men nu börjar ”alla krämpor komma”, som hon säger. Hon är trött, hennes hjärta sviktar och hon blir andfådd när hon rör sig. Anna har hemtjänst en gång per vecka men tycker det är skönt när Inga hjälper henne med småsaker och pratar bort en stund.

Gerontologi Gerontologi betyder läran om åldrandet. Geron är grekiska och betyder gammal man och logos betyder lära. Gerontologi är en vetenskap som började utvecklas i Sverige på 1940-talet. Livet kan delas in i fyra åldrar: Den första åldern är barn- och ungdomstiden som till en början innebär att vara beroende av omsorg och sedan växa och utvecklas till en vuxen person. Den andra åldern är vuxenlivet med arbete och familjebildning. Den tredje åldern är mellan 65–80 år. Det är åren efter pensioneringen. Det är en ålder som i många fall innebär att ha möjlighet och tid att förverkliga sig själv. Den fjärde åldern är tiden efter 80 år. Det är för många den tid då sjukdomar inträffar och personen åter blir mer beroende. Många blir multisjuka, dvs. drabbas av flera olika sjukdomstillstånd som medför ett ökat vård- och omsorgsbehov. Ålder kan också indelas i: • kronologisk ålder • biologisk ålder • psykologisk ålder • social ålder.

68

GERONTOLOGI

Vard- och oms.indb 68

2011-04-07 10.36


• lägg hans vänstra ben över det högra • lägg hans vänstra arm över bröstet • fatta tag över personens höft och skuldra och vänd honom genom att göra tyngdöverföring från ditt främre ben till ditt bakre • stanna upp genom att föra över tyngden tillbaka till ditt främre ben. Kan personen själv ta tag i sänggrinden på den sida han ska vändas till, kan du vända honom genom att dra i draglakanet från andra sidan. Använd draglakan med glidtyg på baksidan, som underlättar vändning och förflyttning. Dra samtidigt som du gör tyngdöverföring från ditt främre ben till det bakre. Du kan behöva rätta till huvudkuddar så att personen ligger bekvämt. VÄNDNING I SÄNG, TVÅ VÅRDARE

• Be personen vända huvudet åt det håll som han ska vändas och att lägga armen på den sidan över bröstet • lägg det ena benet över det andra • den ena vårdaren fattar tag över höften och skuldran och vänder genom att göra tyngdöverföring, samtidigt som den andra vårdaren drar i draglakanet genom tyngdöverföring • rätta till huvudkuddarna så att personen ligger bekvämt.

ARBETSSTÄLLNINGAR, FÖRFLYTTNINGSTEKNIK …

Vard- och oms.indb 91

91

2011-04-07 10.36


HJÄLP ATT SITTA PÅ SÄNGKANTEN, TVÅ VÅRDARE

Båda vårdarna står på samma sida om sängen. • Be personen vända sig på sidan eller hjälp honom att vända sig • höj huvudändan • en av er håller ena handen under hans skuldra och den andra på hans höft • den andra hjälper till att föra hans ben över sängkanten samtidigt som ni hjälper honom upp i sittande ställning genom att trycka på hans höft • arbeta med rak rygg.

92

ARBETSSTÄLLNINGAR, FÖRFLYTTNINGSTEKNIK …

Vard- och oms.indb 92

2011-04-07 10.36


Basala hygienrutiner Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. SOSFS 2007:19: 2 §. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner:

• Arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen eller oftare vid behov. Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken. • Händer ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient och både före och efter användning av handskar. • Vid synlig smuts på händer, tvätta med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. • Vid vård av en patient med gastroenterit (tarminfektion) ska händer alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. • Skyddshandskar, engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att händer eller arbetskläder kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. • Skyddshandskar ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment. Basala hygienrutiner innebär att vårdaren skyddar sig själv och andra från smitta genom • god handhygien med handdesinfektion och om så krävs handtvätt • att använda handskar • att använda skyddskläder, som skyddsrock eller plastförkläde • att använda skydd för hår, ögon, mun och näsa vid speciella tillfällen. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all vård och behandling och är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vård och omsorg. Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Direkt kontaktsmitta från ett infekterat sår eller nagelbandsinfektion

122

HYGIEN

Vard- och oms.indb 122

2011-04-07 10.37


utgör största smittrisken. Indirekt kontaktsmitta via förorenade händer är den smittväg som har störst betydelse inom vård och omsorg. Handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel görs före och efter alla vård- och undersökningsmoment. Behållare med handdesinfektionsmedel ska finnas lättillgänglig, helst vid varje vårdsäng, så att personalen lätt når behållaren. Handdesinfektion är en både snabb och effektiv metod för att minska bakteriemängden på huden. Bakteriemängden minskas mycket effektivare med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel än med handtvätt med tvål och vatten. Det är viktigt att handdesinfektionsmedlet innehåller glycerol för att hindra uttorkning av huden. Är händerna synligt smutsiga eller känns kladdiga ska de tvättas med tvål och vatten samt torkas noga före handdesinfektion. Handtvätt före desinfektion görs vid kontakt med personer som har tarminfektioner (gastroenteriter) även om handskar använts. Etylalkohol har sämre effekt vid synligt smuts och vid tarminfektioner, därför rekommenderas handtvätt före handdesinfektionen. (Läs mer om basala hygienrutiner i Att förebygga vårdrelaterade infektioner, Socialstyrelsen 2006 och om antibiotikaresistens för MRSA, ESBL och VRE på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se) Handdesinfektion

Så här gör du: • Ta rikligt med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, 2–4 ml, beroende på händernas storlek, t.ex. Alcogel som innehåller etylalkohol med glycerol. För att undvika spill på golvet kan du ta medlet i två omgångar från behållaren. • Gnid in händer fingrar, nagelband, mellan fingrarna, tumme, tumveck, handflata, handrygg och underarmar tills händerna är torra. Genom att hela tiden gnida händerna mot varandra tills medlet avdunstat blir desinfektionen effektivare och samtidigt gnids glycerolen in i huden.

HYGIEN

Vard- och oms.indb 123

123

2011-04-07 10.37


KVINNOR

Informera vad du ska göra och lägg ett hygienunderlägg under personen för att skydda sängen. Hjälp personen att lägga sig på rygg. Tvätta underlivet framifrån och bakåt så att bakterier från ändtarmen inte förs in i urinröret och orsakar urinvägsinfektion. Undvik att använda tvål vid intimhygien. • Tvätta först omkring urinrörsmynningen och slidmynningen. • Tvätta sedan ut mot stora blygdläpparna. • Skölj tvättlappen efter varje tag. • Ta nu tvål och tvätta ljumskarna. Skölj och klapptorka torrt. • Hjälp personen att vända sig på sidan och tvätta stjärten framifrån och bakåt samt mellan skinkorna. • Tvätta runt ändtarmsmynningen. Skölj noga och klapptorka försiktigt. Kontrollera att det inte finns några rodnader eller sår på huden. • Smörj skinkorna med hudlotion. MÄN

• Börja med att dra tillbaka förhuden och tvätta försiktigt med vatten. Använd ingen tvål. Tänk på att slemhinnan på ollonet är mycket känslig. Tvätta hudvecket mellan ollonet och förhuden noga. Tvätta från urinrörsöppningen och bakåt så att bakterier från ändtarmen inte sprids och orsakar urinvägsinfektion. Dra tillbaka förhuden, annars kan ollonet svullna. • Tvätta sedan resten av penis och pungen med fasta och försiktiga tag. Använd mild tvål vid behov. Skölj noga och torka torrt. • Tvätta ljumskarna och stjärten på samma sätt som för kvinnor. Smörj skinkorna med hudlotion. Ibland händer det att mannen får ofrivillig erektion i samband med att du utför tvättningen. För män som är ryggmärgsskadade sker det reflexmässigt. Det är viktigt att du tar det naturligt när det händer, lägger en handduk över och vänta en stund. Tala om att det är en naturlig reaktion. Duschning

Vid duschning är det viktigt att personen sitter bekvämt på en duschpall/duschstol om han inte orkar stå. Använd duschvagn om personen måste ligga. Vattnet ska vara ca 37 °C eller så varmt som han önskar. Om det är möjligt, värm badlakanet på elementet i bad134

PERSONLIG VÅRD

Vard- och oms.indb 134

2011-04-07 10.37


rummet så det är varmt och skönt när du ska torka personen efter duschningen. Använd den tvål eller duschkräm och schampo som personen vill ha. Ta annars en mild tvål eller tvättkräm. Om håret ska tvättas så blöter du först håret och tvättar det noga med duschkräm eller schampo. Undvik att personen får duschkräm eller schampo i ögonen, skölj noga. Önskar personen balsam i håret, massera in det och skölj noga. Tvätta sedan övre delen av kroppen. Om personen fryser lägg badlakanet om hans axlar medan du tvättar benen och nedre toalett. Duscha hela kroppen och se till att inga tvålrester finns kvar. Torka huden noga och kontrollera att det inte finns några rodnader, utslag eller sår på kroppen. Smörj in huden med fuktighetsbevarande hudlotion om huden är torr och personen så önskar. Hjälp personen att ta på rena kläder. Torka och forma håret så frisyren blir som han önskar. Det är viktigt för självkänslan att frisyren känns rätt och att det stämmer med personligheten. Ibland önskar kvinnor att få håret upprullat. Kan du inte själv hjälpa personen med detta kanske någon av dina arbetskamrater kan. Fråga personen om hon vill boka tid hos hårfrisören som finns på de flesta sjukhus och äldreboenden. Fot- och nagelvård

I samband med duschningen kontrollerar du om personen behöver hjälp med fot- och nagelvård. Det är viktigt att fråga om och hur han vill ha naglarna klippta. Naglar ska klippas rakt över och filas med PERSONLIG VÅRD

Vard- och oms.indb 135

135

2011-04-07 10.37


Kosttillägg och berikningsprodukter Kosttillägg/näringsdrycker och berikningsprodukter används som ett komplement till den vanliga maten när den inte räcker för att tillgodose behovet av energi och näring. Kompletteringen kan ges i form av tillägg till maten eller i form av berikning av maten. Det är viktigt att man gör en bedömning av vilket kosttillägg eller berikning som ska ges beroende på diagnos och behov. Det är dietisten som ordinerar kosttillägg och berikning. Det finns ett stort utbud av produkter. De flesta kosttillägg innehåller 2 dl och ger mellan 170–400 kalorier per förpackning. Vissa produkter har konsistens som fromage eller pudding. De vanligaste kosttilläggen är mjölkbaserade och innehåller alla olika näringsämnen som kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler. Dessa produkter rekommenderas alltid som ett förstahandsalternativ, gärna som mellanmål. Näringsdrycker kan ges som mellanmål. Den andra stora gruppen av kosttillägg är klara och saftliknande. De innehåller inget fett och har ofta lägre vitamin- och mineralinnehåll. Kosttillägg rekommenderas som måltidsdryck istället för vatten, saft eller annan vanlig måltidsdryck. De mjölkbaserade och klara saftliknande näringsdryckerna används ofta i kombination för att få bästa effekt och smakvariation. När lämplig produkt valts är det viktigt att personen får smaka sig fram till vilken näringsdryck han tycker bäst om. De flesta produkter ska serveras väl kylda. Leverantörerna erbjuder olika receptsamlingar i anslutning till dessa produkter.

Proteinrikt kosttillägg

152

MAT – DRYCK – VILA

Vard- och oms.indb 152

2011-04-07 10.37


Vårt behov av vätska Vätska är nödvändigt. Vi klarar oss utan mat en kort tid men vätska måste vi ha varje dag för att inte bli intorkade. Normalt behöver vi ca 30 ml per kilo kroppsvikt/dag. En person som väger ca 70 kg behöver ca 2–2,5 liter vätska. Vårt behov av vätska i vila:

Utsöndring av vätska i vila

INTAG

Genom lungor och hud 800 ml Urin 1400 ml Avföring 200 ml ________

Dryck och mat 2200 ml Från ämnesomsättning _______ 250 ml Summa 2450 ml

Summa

2400 ml

Vätskebalansen är här + 50 ml. Genom lungor och hud utsöndrar vi ca 800 ml/dygn i vila. Det kallas omärklig svettning, perspiratio insensibilis. Om man svettas mycket eller har feber utsöndrar vi mera och då ökar behovet av vätska. Man beräknar 200 ml ytterligare för varje grad som temperaturen höjs. Förlorar man vätska vid kräkning, diarré eller svettning måste vårdpersonal föra en noggrann vätskelista. Intorkning

Om vätsketillförseln blir för liten försöker kroppen spara vätska. Njurarna släpper ifrån sig så lite vätska som möjligt och vi kissar MAT – DRYCK – VILA

Vard- och oms.indb 153

153

2011-04-07 10.37


KAPITEL 9

Observationer och medicintekniska uppgifter

OBSERVATIONER OCH MEDICINTEKNISKA UPPGIFTER

Vard- och oms.indb 163

163

2011-04-07 10.37


Observationer av grundläggande kroppsfunktioner I vård- och omsorgsarbete ingår att kunna kontrollera grundläggande kroppsfunktioner som: • andning • cirkulation • kroppstemperatur • medvetande/inspektion • smärta.

Andning Andning och cirkulation är de viktigaste funktionerna för att uppehålla liv. Förändringar i andningsverksamheten gör att gasutbytet påverkas i lungorna, dvs. hur vi andas in syre och andas ut koldioxid. Andningsfunktionen försämras i samband med skada, infektion, operation och till viss del av åldersförändringar i lungvävnaden. Vid vissa sjukdomstillstånd, som t.ex. astma eller förgiftning, påverkas andningen också. Det är viktigt att du känner igen tecknen på försämrad andning. Vid observation av andningen är det viktigt att personen inte är medveten om att du gör kontrollen då ökar eller minskar andningen automatiskt. Kontrollera andningen i samband med pulstagning. Se till att personen sitter upp och be honom lägga handen på bröstet och fatta runt om hans handled. Du kan nu både se och känna när bröstet höjs och sänks. In- och utandning räknas som en enhet. Andningskontroll

När du kontrollerar andningen bedömer du: Andningsfrekvens, antalet andetag/minut. Andetagen för en vuxen person i vila är 12–14/minut. Barn har snabbare andning. Andningsdjup. När andetagen är ytliga andas personen med den övre delen av bröstkorgen. Vid djupandning hjälper musklerna i mellangärdet till. Näsvingeandning är när andetagen endast syns i näsvingarna. Detta är ett allvarligt tillstånd. Ytlig andning kan bero på smärta, lunginflammation och påverkan av läkemedel. Andningsrytmen, andningen kan vara regelbunden och lugn eller oregelbunden.

164

OBSERVATIONER OCH MEDICINTEKNISKA UPPGIFTER

Vard- och oms.indb 164

2011-04-07 10.37


Vård- och omsorgsarbete 1

Boken är skriven för kursen Vård- och omsorgsarbete 1. Författarna betonar värdet av en helhetssyn och ett empatiskt förhållningssätt i vården och omsorgen av den enskilde personen. Kapitlen innehåller fallbeskrivningar och avslutas med studieuppgifter. Boken är skriven på lättbegriplig svenska.

Monica Imborn • Britta Åsbrink

Ur innehållet: • Historiskt perspektiv och centrala begrepp • Gerontologi • Stöd och hjälp i hemmet • Bemötande och etiskt förhållningssätt • Medicintekniska uppgifter • Estetik i vård och omsorg • Socialpedagogiskt förhållningssätt Författare: Monica Imborn, lärare i vård och omsorg och Britta Åsbrink, omvårdnadslärare.

ISBN 978-91-523-0758-8

(523-4546-7)

Vård- och omsorgsarbete 1 Monica Imborn • Britta Åsbrink


9789152307588