Page 1

Boken är indelad i fyra delar – introduktion till geriatrisk omvårdnad – omvårdnad vid vanliga symtom hos äldre som drabbats av sjukdom, medicinska orsaker, vad som är specifikt för äldre och med tyngdpunkt på omvårdnadsåtgärder – lindrande vård och vård i livets slut – vanliga geriatriska sjukdomar. Kapitlen har fallbeskrivningar och uppgifter. I serien ingår: Vård- och omsorgsarbete Imborn/Åsbrink Vård- och omsorgsarbete Kangas Fyhr/Wilhelmsson Omvårdnad Wilhelmsson Social Omsorg Kangas Fyhr Etik och livsfrågor Ryberg Medicinsk Grundkurs Gillå

M. Skog M. Grafström

Människan socialt och kulturellt Cronlund Psykiatri Andersson Höglund/Hedman Ahlström Sjukvård Strömberg Alternativ medicin Komplementära behandlingsmetoder Fjellström Folkhälsokunskap Hultgren Rehabilitering och habilitering Caplan/Sparre Utvecklingsstörning och andra funktionshinder Gotthard Socialpsykiatri Andersson Höglund /Hedman Ahlström Hemsjukvård Haag/Karlsson Lindrande vård Widell Demens – omsorg och omvårdnad Abrahamsson Vård och omsorg vid demenssjukdomar Skog

ISBN 978-91-622-4906-9

9

www.bonnierutbildning.se

Geriatrisk omvårdnad och geriatrik

Inom geriatrik eller äldreomsorg möter du äldre med besvär i någon form, t.ex. smärta, matleda eller synnedsättning. Är det tecken på normalt åldrande eller är det symtom i samband med sjukdom? Att vårda äldre kräver goda kunskaper i geriatrisk omvårdnad, ett professionellt förhållningssätt och värdigt bemötande.

789162 249069 (523-0285-9)

Geriatrisk omvårdnad Bonniers M. Skog M. Grafström och geriatrik


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.11

Sida 2

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör: Gertrud Lanestrand, e-mail gertrud.lanestrand@bonnierutbildning.se Grafisk form: Lena Eklund Bildredaktör: Bo Lindell Omslag: Carl Larsson, 1853–1919: Farfar, Olja 1909, ägare Carl och Karin Larssons släktförening, Carl Larsson-gården, Sundborn (bilden är något beskuren). Geriatrisk omvårdnad och geriatrik ISBN 978-91-622-4906-9 © 2003 Margareta Skog, Margareta Grafström och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Fjärde tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryckt i Lettland av Livonia Print, 2010


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.11

Sida 3

Förord Att arbeta med äldre ska vara roligt, engagerande, lärorikt och utvecklande. Genom ett patient-, symtom- och problemorienterat lärande läggs fokus på goda teoretiska men inte minst praktiska kunskaper i gerontologi och geriatrisk omvårdnad, professionellt förhållningssätt och värdigt bemötande. Vi har valt detta angreppssätt dels för att möta den kritik som ibland riktas mot nyutbildad vårdpersonal, dels för att många nyutbildade själva känner sig tryggare i arbetet när man vet vad som bör göras i praktiska situationer. Som vårdare inom geriatrik eller äldreomsorg möter du en äldre person med besvär i någon form t.ex. symtom som smärta, matleda eller synnedsättning. När är det tecken på normalt åldrande och när är det symtom i samband med sjukdom? Det är viktigt att inte sjukförklara det som är en naturlig del av åldrandet men det är lika viktigt att inte ignorera svårigheter som går att åtgärda med hänvisning till att »det får man räkna med när man blir äldre«. Boken är indelad i fyra delar • en allmän introduktion till geriatrisk omvårdnad • omvårdnad vid vanliga symtom hos äldre som drabbats av sjukdom, medicinska orsaker, vad som är specifikt för den äldre människan med tyngdpunkt på omvårdnadsåtgärder • lindrande vård och vård i livets slut • en uppslagsdel med vanliga geriatriska sjukdomar. Genom vår långa erfarenhet inom geriatrik och äldrevård samt forskning är vi väl medvetna om de brister och svårigheter som finns i dagens äldrevård. Fokus måste dock läggas på hur vården för de äldre kan förbättras och utvecklas. Inte minst vill vi betona att den äldres ställning och krav på gott omhändertagande i vård och omsorg måste stärkas. Det är viktigt för att äldre ska mötas med respekt och värdighet av kunniga och engagerade vårdare. Vård och omsorg av äldre ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta kräver att kunskap och nya forskningsrön når ut till dig som är närmast de äldre för att därmed också tillförsäkra dem en vård och omsorg av högsta kvalitet. Boken kan med sin utformning förhoppnings3


Geriatrik inlaga

10-02-24

15.09

Sida 4

vis också användas som utgångspunkt i kvalitetsarbeten och i översyn av rutiner. Vi önskar varje läsare lycka till i utforskandet av ett spännande och för framtiden viktigt vårdområde – vård av äldre. Konsten att vårda äldre kräver goda kunskaper i geriatrisk omvårdnad. Margareta Skog och Margareta Grafström

Margareta Skog är rektor vid Silviahemmet, vårdforskningschef vid Stockholms Borgerskap och vårdutvecklingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon är vårdsakkunnig i geriatrik för Stockholms läns landsting och medlem i dess Omvårdnadsråd. Margareta har under många år varit högskolelektor vid Sophiahemmet Högskola och utarbetat och varit ansvarig för den webbaserade specialistutbildningen i demensvård för undersköterskor på högskolenivå (ger behörighet att bära titeln Silviasyster). Margareta Skog är med.dr. i omvårdnad av äldre och fil.mag. i vårdpedagogik. Margareta Grafström, med dr., docent i geriatrisk omvårdnad, professor emerita i vårdvetenskap. Är affilierad till institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, och sakkunnig i demens- och anhörigfrågor vid Sveriges Pensionärers Förbund, Stockholm.


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.11

Sida 5

Innehåll

Del A

Konsten att vårda äldre 9 God vård kräver kunskap 10 Myter eller fakta om äldre 10, Vårdarna är nyckelpersoner 12, Konsten att vårda 21 Tänk till! 21

Vårdkedjan 22 Termer och begrepp i vården av äldre 22, Vårdkedjans olika aktörer 24 Tänk till! 30

Gerontologi 31 När börjar åldrandet? 33, Teorier om åldrandet 36, Att känna sig ensam och att vara ensam 39 Tänk till! 40

Intimitet och närhet 41 Sexualiteten lever kvar livet ut 41 Tänk till! 45

Geriatrik 46 Äldre patienter är multisjuka 46, Åldrande eller sjukdom? 48 Tänk till! 51

Rehabilitering och prevention 52 Rehabilitering 52, Prevention, att förebygga, är bättre 58 Tänk till! 60

Läkemedel och äldre 61 Varför tar äldre så mycket läkemedel? 61, Svårigheter att inta läkemedel 64, Läkemedel i samband med måltid 65 Tänk till! 66

Att vara vårdtagare eller närstående 67 Patientperspektiv 67, Närståendeperspektiv 69, Övergrepp mot äldre 71 Tänk till! 72


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.11

Sida 6

Etnicitet, mångkulturellt och äldre invandrare 73 Invandring 74, Har äldre invandrare andra behov av vård och omsorg? 76, Kulturkongruent omvårdnad 77 Tänk till! 77

Del B

Omvårdnad vid vanliga symtom hos äldre som drabbats av sjukdom 79 Personer du möter i bokens fallbeskrivningar 80 Omvårdnad vid

Syn- och hörselnedsättning 81 Synnedsättning 81, Omvårdnad 82, Hörselnedsättning 83, Omvårdnad 86, Stimulera alla sinnen 87 Tänk till! 88

Undernäring och viktnedgång 89 Maten ur ett kulturellt och socialt perspektiv 90, Omvårdnad 92, Måltidssituationen vid vissa sjukdomstillstånd 95, Övervikt 100 Tänk till! 100

Intorkning och vätskebrist 101 Omvårdnad 102 Tänk till! 102

Mun- och tandproblem 103 Omvårdnad 105 Tänk till! 107

Mag- och tarmbesvär 108 Förstoppning 108, Omvårdnad 110, Diarré 111, Omvårdnad 111 Tänk till! 112

Sömnsvårigheter 113 Omvårdnad 115 Tänk till! 117

Kommunikationshinder 118 Kognitiv förmåga och färdighet 119, Omvårdnad 120 Tänk till! 124

Akut förvirring 125 Omvårdnad 127 Tänk till! 127

6


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.11

Sida 7

Ångest och depression 128 Ångest 128, Depression 129, Omvårdnad 131 Tänk till! 133

Oro, ilska och aggressivitet 134 Omvårdnad 135 Tänk till! 138

Andnöd och lufthunger 139 Omvårdnad 139 Tänk till! 140

Inkontinens 141 Urininkontinens 141, Omvårdnad 143, Avföringsinkontinens 145 Tänk till! 146

Sår och hudbesvär 147 Trycksår – dekubitus 147, Omvårdnad 149, Bensår 154, Vård av fötterna vid diabetes för att förhindra sår 155, Cancersår 155, Övrigt om sår 156, Klåda 156 Tänk till! 156

Feber samt hypo- och hypertermi 157 Feber 157, Omvårdnad 158, Hypo- och hypertermi 158 Tänk till! 160

Hjärtsvikt och hjärtarytmier 161 Omvårdnad 162 Tänk till! 164

Hypertoni och hypotoni 165 Hypertoni 165, Omvårdnad 166, Hypotoni 166, Omvårdnad 167 Tänk till! 167

Yrsel och falltendens 168 Yrsel 168, Omvårdnad 170, Falltendens 171, Omvårdnad 171, Svimning 172, Omvårdnad 173 Tänk till! 173

Gångsvårigheter, amputation och benödem 174 Gångsvårigheter 174 , Omvårdnad 176, Amputation 176, Omvårdnad 177, Claudicatio intermittens – intermittent hälta 177, Benödem 178 Tänk till! 178

7


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.11

Sida 8

Epilepsi, skakningar och kramper 179 Epilepsi 179, Omvårdnad 180, Tremor 180, Fot- och vadkramper 180 Tänk till! 181

Benskörhet och frakturer 182 Benskörhet 182, Omvårdnad 185, Frakturer 185, Omvårdnad 186 Tänk till! 187

Pareser och kontrakturer 188 Pareser 188, Omvårdnad 189, Kontrakturer 191, Omvårdnad 192 Tänk till! 193

Smärta 194 Omvårdnad 194 Tänk till! 198

Del C

Lindrande vård och Vård i livets slut 199 Lindrande vård 200 Den palliativa vårdens fyra hörnstenar 201 Tänk till! 201

Vård i livets slut 202 Att få dö värdigt 202, Vård i livets slut sedd ur de närståendes perspektiv 203, Vård i livets slut sedd ur personalens perspektiv 206, Omhändertagande av den döde 208 Tänk till! 209

Del D

Geriatriska sjukdomar 211 Mål för kursen 226 Websidor att besöka 227 Litteratur 228 Register 231


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.11

Sida 9

Del A Konsten att vårda äldre Omvårdnad handlar om mod; att våga vara nära patienten, att våga möta människor i kris, att våga ställa upp som patientens advokat och att våga tackla problem i teamet. Kerstin Segesten, professor i omvårdnad


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 20

Att bemöta besvärliga patienter

Det är viktigt att som vårdare vara medveten om hur man möter människor som man upplever som besvärliga. Vissa patienter kan uppfattas som svårhanterliga p.g.a. av sin livsstil och för att de inte ändrar den eller att de förnekar sjukdom. Även patientens personlighet kan framkalla negativa känslor, de kan beskrivas som gnälliga, krävande, envisa eller snobbiga. Vårdarnas sätt att bemöta detta kan vara att övertala eller skrämma, att kompromissa eller att hålla en känslomässig distans. Det sistnämnda kan visa sig i att man är ironisk, har en kylig attityd eller visar likgiltighet. Men det kan också användas avsiktligt när man har ont om tid. För att kunna ge god omvårdnad krävs att vi kan analysera orsaken till det beteende som vi tolkar som besvärligt. Ofta finns en rimlig förklaring. Bra vård tar inte mer tid än dålig vård

Att göra rätt från början är oftast mer effektivt och tidsbesparande än att lägga ner tid på att rätta till felaktigheter i efterhand. Det är bättre att direkt lugna en orolig äldre person än att oron »smittar« till nästan hela gruppen i t.ex. gruppboendet. Att först dela ut maten för att senare hjälpa Bertil som är orolig kan leda till timmars extra arbete i slutänden. Det går inte att lösa alla problem, man kan bara göra sitt bästa

Att vårda äldre innebär mycket glädje men det är också ett krävande arbete. Det är viktigt att få en god balans mellan arbete och fritid för att orka med det engagemang som det kräver. Konsten att vårda kräver att man tar väl hand om sig själv för att bli en god vårdare till andra. Utbrändhet, eller snarare utmattningstillstånd, innebär att känna sig empatiskt tömd. Tillståndet yttrar sig i trötthet, avståndstagande från de äldre, irritation och skuldkänslor för att man reagerar på detta sätt. Arbetsmiljö och kontroll över arbetet har stor betydelse. Någon har sagt »att få kritik för något som man gjort sitt bästa för men inte haft en möjlighet att klara, det är psykisk tortyr«. Inom teamet/personalgruppen kan man ställa sig följande två frågor:

Ger vi en så god omvårdnad som är möjlig med de förutsättningar och resurser vi har?

Gör vi vad vi kan för att skapa bättre förutsättningar för att ge en god omvårdnad?

20 ✸ G O D

VÅRD KRÄVER KUNSKAP


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 21

Studier av personalens utbildningsnivå har visat att utbrändhet och negativa attityder hos personal som vårdar äldre med demenssjukdom förekom mest hos dem med brist på utbildning. Närstående kan också drabbas av utmattningstillstånd. Irritation, nedstämdhet och klagomål på dålig nattsömn kan vara tecken på detta.

Konsten att vårda Klokhet och visdom kräver kunskap och erfarenhet men kunskap och erfarenhet leder inte automatiskt till klokhet. Klokhet kräver också uppfinningsrikedom och att man vill handla rätt och gott. Att stimulera nyfikenhet och en vilja att försöka förstå och lära är den största utmaningen i vården av äldre. Att kunna ge vård så att det blir en konst fordrar att man ser vårdandet som något spännande som man aktivt deltar i och inte enbart som ett problem som ska lösas.

Tänk till! 1. Diskutera vad som ger arbetstillfredsställelse i vården av äldre. 2. Tror du att man blir mer eller mindre empatisk om man har arbetat länge på samma arbetsplats? 3. Vad är skillnaderna mellan »att arbeta efter rutiner« och »att arbeta rutinartat«? 4. Diskutera hur man kan bemöta närståendes klagomål? Är det någon skillnad om man gjort det bästa man förmår eller om man vet med sig att man kunde ha gjort det bättre eller på annat sätt? 5. Läs om hur kunskap kan förändra synen på äldre med demens (s. 14). Vad tror du undersköterskorna menade med att »arbetet har blivit lättare fast det har blivit svårare«? 6. Klokhet i vården av äldre kräver också uppfinningsrikedom. Kan du ge några exempel som visar uppfinningsrikedom istället för att arbeta rutinartat? Tänk t.ex. på måltidssituationen i ett äldreboende. 7. När Anna kom till den geriatriska vårdavdelningen efter sitt slaganfall fick hon purékost eftersom hon hade svårt att svälja. Det fick hon sedan under hela vårdtiden trots att hennes tillstånd förbättrades. Vad kan vara anledningen till detta?

GOD VÅRD KRÄVER KUNSKAP

✸ 21


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 30

för stor, maxbeloppet under ett år är 1800 kronor (2010). Högkostnadsskydd finns även för sjukvårdskostnader. Vårdsamverkan – Samordnad vårdplanering

Samordnad vårdplanering ska ske när patienten bedöms vara i behov av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning från sjukhus. Medicinskt färdigbehandlad

Begreppet medicinskt färdigbehandlad avser patienter som skrivs ut från sjukhus men som är i behov av fortsatt medicinsk behandling. Det är den ansvarige slutenvårdsläkaren som fattar beslutet. Enligt betalningsansvarslagen (SFS 1990:1404) är en medicinskt färdigbehandlad patient: en patient som är intagen på sådan enhet men inte längre är i behov av den medicinska vård som ges vid enheten eller vid annan enhet inom hälso- och sjukvård, där det bedrivs vård som kommunen inte har betalningsansvar för. »Medicinskt färdigbehandlad« är på vissa sätt ett missvisande begrepp. Ett förslag på ändring till »utskrivningsbar« har förekommit.

Tänk till! 1. Vad hette reformen som genomfördes 1992 och vad innebar den för äldrevården? 2. Vad är skillnaden mellan dagsjukvård och dagvård/dagverksamhet? 3. Fundera över orden sjuk-hus och sjuk-hem. 4. Vad innebär hemlik vård? 5. Att placera tvål och desinfektionsmedel på diskbänken och blöjkartonger i vardagsrummet hos den äldre, hur tror du det påverkar hemlikheten? 6. Carl börjar bli allt mer glömsk och beroende av Cecilias hjälp. Sonen CarlHenrik tycker att Cecilia bör börja tänka på ett annat boende för Carl. a) Är det familjen som ska besluta om när det är dags för Carl att flytta till annat boende? b) Hur ska Carls egen vilja tas tillvara nu när han inte längre klarar sig själv? Cecilia har varit i kontakt med biståndshandläggaren, som berättade att det just nu bara finns en plats ledig i kommunens gruppboende för dementa och att det finns ytterligare en person som är i behov av platsen. Det är en 73-årig änka med två döttrar. Hon har sedan fyra år Alzheimers sjukdom. c) Fundera över vem som bör erbjudas platsen i gruppboendet? Vilka faktorer kan tala för och emot Carl eller den andra sjuka kvinnan?

30 ✸ V Å R D K E D J A N


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 31

Gerontologi

Gränsdragningen mellan ung och gammal, mellan frisk och sjuk och vad som ska anses normalt eller onormalt är svårt att definiera. Det utgår snarare från vilken utgångspunkt man har. Vad som är normalt för en 65-årig man eller för en 104-årig kvinna beror i hög grad på synsätt och kunskap inom området. För den äldre själv är det mer en fråga om hur väl han/hon

Rolf 90 år på motorcykel.

31


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 48

med intorkning på grund av en diabetes, som blivit förvärrad i samband med en luftvägsinfektion. Just det att många äldre lider av flera sjukdomar samtidigt gör symtomen än mer svårbedömda. Rehabilitering är en väsentlig del i den geriatriska behandlingen, dels som rehabilitering efter t.ex. slaganfall eller höftfraktur dels som allmän mobilisering efter sängläge och nedsatt allmäntillstånd. Läs mer i kapitlet Rehabilitering och prevention s. 52.

Åldrande eller sjukdom? Åldrande är inte detsamma som sjukdom men sjukdom är dock betydligt vanligare med stigande ålder. Det finns därmed en risk att man tolkar symtom eller besvär som en del av de normala åldersförändringarna. Svårigheter att ta sig ur badet p.g.a. svaghet kan lätt tolkas som ålderssvaghet men kan också orsakas av skador på perifera nerver, diabetes osv. En hopblandning av åldrande och sjukdom leder för det mesta till underbehandling av äldre. Det finns därmed en risk att sjukdomstillstånd förbises. Överdiagnostik, dvs. att försöka behandla normala åldersförändringar, leder å sin sida till onödiga behandlingar. Gränsdragningar mellan åldrande och sjukdom kan vara svåra att göra. Åldersförändringar och sjukdomar hos äldre

Här görs en kort sammanställning av de vanligaste åldersförändringarna inom respektive organsystem samt sjukdomar som drabbar äldre. När du längre fram i boken läser om olika symtom och de orsaker som anges så gå tillbaka hit samt läs mer i del D Geriatriska sjukdomar, s. 211. Kännetecken på åldersförändringar

Kännetecken på sjukdom

- långsam process - kommer inifrån, förändringen är inte orsakad av yttre faktorer - är universella, dvs. drabbar alla - går inte att behandla eller återställa - medför försämrad funktionsförmåga

- snabba förändringar tyder på sjukdom - orsakade av både inre och yttre faktorer, t.ex. rökning eller hårt arbete - är inte universella - går ofta att behandla - kan gå tillbaka, avstanna eller fortskrida

48 ✸ G E R I AT R I K


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 49

Vanliga åldersförändringar

Vanliga sjukdomar

Hudens åldrande - mer rynkor - tunnare läderhud - grått och tunnare hår - bruna fläckar

Dermatologiska sjukdomar - svampinfektioner - seborroisk dermatit - malignt melanom

Ögats åldrande - minskad pupillstorlek - linsförändringar - sämre synskärpa - torra slemhinnor

Ögonsjukdomar - katarakt - glaukom (grön starr) - temporalis artrit - diabetes retinopati

Örats åldrande - antalet hörselceller minskar - svårare uppfatta höga toner - antalet celler i balansorganen minskar

Örats sjukdomar - tinnitus - otoskleros - Ménières sjukdom - infektioner

Njurarnas åldrande - färre glomeruli - mindre njurgenomblödning - mindre koncentrationsförmåga - ofta nedsatt förmåga till läkemedelsutsöndring

Njursjukdomar - glomerulonefrit - akut njursvikt - kronisk njursvikt

Bens, musklers och leders åldrande - minskad muskelmassa - sämre elasticitet i brosk - minskad bentäthet - ledstelhet

Rörelseapparatens sjukdomar - frakturer - osteoporos - artros

Hjärnans åldrande - hjärnans vikt minskar - mindre antal synapser - längre reaktionstid - åldersrelaterad glömska - ändrat sömnmönster

Hjärnans och nervsystemets sjukdomar - slaganfall - demens - TIA - konfusion - Parkinson - epilepsi - MS

G E R I AT R I K

✸ 49


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 62

för läkemedel minskar och risken för överdosering och biverkningar ökar. Andelen kroppsfett ökar, vilket kan medföra att fettlösliga läkemedel får förlängd effekt därför att läkemedelsomsättningen ändras. Minskad mängd saltsyra i magsäcken förlänger absorptionstiden och lägre halt albumin i blodet minskar antalet bindningsställen för vissa läkemedel. Leverns förmåga att metabolisera läkemedel minskar också. Allt för många läkemedel är dock den vanligaste orsaken till problem. Det innebär att: • risken för biverkningar ökar • risken för interaktion ökar med minskad effekt eller biverkningar som följd • det blir svårare hålla reda på och att följa ordinationerna. Man bör vara extra vaksam vid användandet av antikolinerga läkemedel som ordineras mot t.ex. psykoser, depressioner och inkontinens. De biverkningar som räknas upp nedan är viktiga att känna till för den som är närmast den äldre så att de rapporteras vidare för åtgärd och inte anses höra ihop med det normala åldrandet. 62 ✸ L Ä K E M E D E L

OCH ÄLDRE


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 63

Symtom som kan bero på läkemedelsbiverkan ...

... och läkemedel som kan vara orsaken

Dåsig, omtöcknad, trött

Lugnande medel, sömnmedel, opioider, neuroleptika, antidepressiva medel, digitalis, urindrivande medel, betareceptorblockerare

Glömsk, virrig, förvirrad

Neuroleptika, antidepressiva, medel mot inkontinens, medel mot parkinsonism, digitalis, bensodiazepiner, opioider

Stel, mimikfattig

Neuroleptika

Lågt blodtryck, yrsel, svimmar

Urindrivande medel, nitrater, kaliumantagonister, ACE-hämmare, medel mot parkinsonism, neuroleptika, antidepressiva medel

Fall

Lugnande medel, sömnmedel, opioider, neuroleptika, antidepressiva medel, läkemedel som sänker blodtrycket

Sömnrubbningar

Urindrivande medel, betareceptorblockerare, medel mot parkinsonism, neuroleptika, antidepressiva medel, medel av SSRI-typ

Mardrömmar

Betareceptorblockerare

Muntorrhet

Läkemedel med antikolinerga effekter

Aptitlöshet, illamående

Digitalis, opioider, antidepressiva medel av SSRI-typ, läkemedel med antikolinerga effekter

Förstoppning

Opioider, läkemedel med antikolinerga effekter, kalciumantagonister, järn, medel mot magsår

Svårt att kissa

Läkemedel med antikolinerga effekter

Huvudvärk

Nitrater, antidepressiva medel av SSRI-typ, betareceptorblockerare, medel mot magsår

(Fastbom, 2001)

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE

✸ 63


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 68

timistiska och räknade med att bli friska igen. Himlen mörknade och det var mulet (fas III, efter ca 1 år). När träningen inte gav önskat resultat kom insikten om att livet inte skulle bli som förr. Känslan av oro och sorg infann sig. En ny dag grydde med sol, en sol vars strålar försökte tränga igenom molnen (fas IV, efter ca 3 års sjukdom). Med tiden lärde man sig att hantera sin situation och utvecklade strategier för att klara vardagen och man hittade nya glädjeämnen. Alla i studien hade inte nått denna fas. Coping betecknar individens sätt att hantera påfrestningar och krav, dvs. individens anpassning till en ny situation. Den som drabbas av sjukdom behöver hjälp att anpassa sig och att finna nya mål i livet. Genom att inrikta sig mot nya livsmål och effektiv funktionsträning kan t.ex. den drabbade uppleva sig som frisk igen fast på ett annat sätt. 68 ✸ AT T

V A R A V Å R D TA G A R E E L L E R N Ä R S T Å E N D E


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.12

Sida 69

Närståendeperspektiv Du säger dement, läkarn säger Alzheimers sjukdom, vi säger Britta. Närstående har under mycket lång tid varit ansvariga för äldres vård och omsorg. Vård och omsorg för de äldre var kvinnornas uppgift, och i de flesta samhällen har kvinnorna blivit ansvariga för att vårda. Under 1950- och 1960-talen byggdes många nya institutioner, och allmänt rådde uppfattningen att det bästa sättet att stödja och vårda äldre människor var genom institutionsvård. Kvinnorna i Sverige arbetade i allt högre utsträckning utanför hemmet, och detta var även ett skäl till utbyggnaden av institutioner. Under 1980-talet lyckades samhället inte att tillfredsställa behoven av vård och omsorg av den ökande gruppen av äldre människor, och detta ledde till att äldrevårdens organisation alltmer ifrågasattes. Institutionsvård av äldre ifrågasattes av humanitära och ekonomiska skäl och ersattes till stor del av vård i hemmet, dvs. den äldre skulle ges möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt leva i sitt eget hem med hjälp och stöd av samhället och närstående. Tillbaka-till-familjen var en ideologi som började gro i vårt land, och politiker såg alltmer på familjen som en resurs att ge omsorg till sin äldre närstående. Genom detta synsätt har familjens roll i vården av äldre blivit allt tydligare men även behovet av kompletterande stödinsatser till anhöriga. Närstående till äldre människor har alltså i stor utsträckning övertagit en stor del av den vård och omsorg som behövs så länge den äldre bor kvar i det egna hemmet. Familjens betydelse för de gamla är stark, och det är fortfarande i första hand kvinnornas arbete att ge omsorg i hemmet. Två tredjedelar av vård av äldre i hemmet ges av kvinnor. Döttrar som vårdar gamla föräldrar gör betydande insatser, men makar som tar hand om varandra genom livet är den dominerande gruppen vårdande närstående. Makar som lever tillsammans tillbringar så gott som all sin tid med den man vårdar, och denna vård och omsorg skiljer sig från den omsorg som t.ex. vuxna barn ger sina föräldrar. Den omsorg som ges av de vuxna barnen består av att organisera hjälpen från samhället, att göra viktiga punktinsatser, att vara emotionellt och socialt engagerad och uppmärksam, eller att ha tillsyn över att den ensamboende föräldern har vad han/hon behöver i vardagen. Den äldre kan vara i behov av förebyggande tillsyn för att minska risken att skador, komplikationer eller fysiska och psykiska försämringar inträffar. En anAT T V A R A V Å R D TA G A R E E L L E R N Ä R S T Å E N D E

✸ 69


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.13

Sida 76

rande har varit omöjligt, vilket gjort att de har mycket små pensioner. Ju senare i livet personen har kommit desto svårare har det varit att integreras i samhället.

Har äldre invandrare andra behov av vård och omsorg? I dag ökar andelen äldre invandrare i vården eftersom de stora grupper som kom till Sverige under 1950- och 60-talen nu är i pensionsåldern. Det är viktigt att påpeka att i regel skiljer sig invandrarnas fysiska hälsa inte från jämnåriga svenskars. I vissa åldersgrupper är den t.o.m. bättre eftersom de med dålig hälsa sällan emigrerade. Skillnaden minskar dock ju längre man vistas i det nya hemlandet. Särskilda vårdformer har skapats som alternativ till den traditionella vården t.ex. judiska och katolska äldreboenden. De äldre är dock inte kulturellt homogena utan de talar olika språk och är mer eller mindre religiösa. Serviceboenden för finska, estniska och spansktalande äldre startades under 1980-talet. Vissa problem uppstod, t.ex. fick många finländare inte flytta in eftersom de inte hade behov av finsktalande vårdare p.g.a. att de talade för bra svenska. Det var språket som avgjorde snarare än kulturella aspekter. En engelsk undersökning har visat att önskemålen om separat vård varierar mellan olika grupper. Vissa grupper ville definitivt ha egna boendeformer med anpassad mat och personal som talade hemspråket medan andra upplevde dessa insatser som rasdiskriminerande och ville bli bemötta exakt på samma sätt som andra engelsmän. Symtom kan visas på olika sätt

Hur ett symtom tolkas beror på kunskap, erfarenhet, utbildning, nationalitet m.m. Feber i några dagar är ofta tecken på övre luftvägsinfektion och väcker ingen större oro i Sverige. I ett annat land kan feber däremot betyda tecken på malaria och i värsta fall döden. Om vi är medvetna om att det finns kulturella olikheter så ökar förståelsen för många invandrares sätt att visa känslor vid t.ex. smärta.

76 ✸ E T N I C I T E T,

M Å N G K U LT U R E L LT O C H Ä L D R E I N V A N D R A R E


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.13

Sida 77

Kulturkongruent omvårdnad Man kan tala om kulturkongruent omvårdnad. Med det menas att man ska vara öppen för vårdtagarens bakgrund och på så sätt förstå denne bättre. Äldre runt om i världen kan ha andra tankar om åldrandet och om sjukdomar och deras uppkomst än vad vi i Sverige har. Omvårdnaden måste skräddarsys efter vårdtagarens bakgrund och livsstil. Det kan lätt uppstå kulturkrockar i vårdarbetet. Den äldre som häller långfil på gröten kan uppfattas som förvirrad. Men det som man uppfattar som fel kan istället vara helt rätt. Det kan handla om tradition: i den norrländska by som den äldre kommer ifrån åt man gröt med långfil. Kunskap om olika kulturella skillnader och en öppenhet för att vilja sätta sig in i hur någon annan vill bli vårdad kan öka handlingsberedskapen, några färdiga lösningar finns inte. Det viktiga är att personalen bekräftar den äldres kulturella olikheter. Som vårdare ska man undvika att bryta mot kända tabun i samband med t.ex. mat, nakenhet, personlig hygien, könsroller och i samband med dödsfall. Det är också viktigt att som vårdare inte bara tolka behov och önskemål som kulturella eller etniska. Det finns då en risk att man mer fokuserar på att personen är invandrare än att det är individuella önskemål. Det är också viktigt att inhämta kunskap om den äldres livsstil, värderingar, religion, intressen och vanor. Detta bör ske med stor respekt för den äldres personliga integritet.

Tänk till! 1. Diskutera skillnaden i att använda begrepp som »äldre invandrare« och »minoriteter«. 2. Titta igenom listan över ursprungsländer s. 75. Stämmer siffrorna överens med den bild du har? 3. Vilka är styrkorna och svagheterna med att skapa särskilda vårdformer för invandrare? Diskutera vilka faktorer som styr grupperingarna (olika religioner, ursprungsland, språk osv.).

E T N I C I T E T, M Å N G K U LT U R E L LT O C H Ä L D R E I N V A N D R A R E

✸ 77


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.13

Sida 80

Personer du möter i bokens fallbeskrivningar Anna Axberg Anna är född i en liten by utanför Haparanda. Hon flyttade i unga år till Stockholm för att utbilda sig till lärare. Hon träffade Anders och de fick två barn, Arne och Alexandra. Anna är i dag 87 år och änka sedan fem år tillbaka. För ett år sedan fick Anna slaganfall, efter det har hon varit i stort behov av hjälp. För ett halvår sedan fick hon ett nytt slaganfall och efter det akuta skedet var hon tvungen att flytta till sjukhemmet Rosengården utanför Stockholm. Hon trivs bra men känner sig ensam ibland. Sonen Arne bor i Göteborg, dottern Alexandra bor i Stockholm med sin familj. Anna sitter i rullstol efter det andra slaganfallet och har problem med talet.

Bahram Babekhani och Behnaz Behzadi Bahram Balkan, 79 år, och hustrun Behnaz, 75 år, kommer ursprungligen från Iran. De kom till Sverige som flyktingar i slutet av 80-talet. Sonen Badur, 48 år, bodde redan i Sverige. Han är gift med Birgitta och de har två barn David, 17 år och Dea, 15 år. De bor alla i samma bostadsområde och Bahram och Behnaz gläds åt närheten till barnbarnen. David storhandlar ofta tillsammans med farmor eftersom Bahram insjuknade i Parkinsons sjukdom för fyra år sedan. Behnaz däremot är frisk och pigg som de flesta i hennes ålder. Hon älskar att baka och laga mat och besöker biblioteket flera timmar i veckan. Bahram behöver mycket hjälp eftersom han har svåra skakningar och svårt att kommunicera.

Cecilia och Carl Ceder Cecilia föddes år 1918 i Bjurbäcks socken, där fadern var präst. Carl var son till disponenten på järnbruket. De träffades under en konsert i Bjurbäcks kyrka. Carl läste medicin i Uppsala och drömde om att resa utomlands och arbeta. Cecilia utbildade sig till sjuksköterska. Efter avslutad examen arbetade de i Tanzania i fem år och under de åren föddes sonen CarlHenrik. Cecilia är idag 85 år och Carl fyllde 90 förra året. De bor i egen lägenhet i anslutning till ett servicehus utanför Mullsjö. De har hemtjänst 2 gånger/vecka. Carl börjar bli allt mer glömsk och beroende av Cecilias hjälp. Sonen Carl-Henrik, 63 år, tycker att Cecilia bör börja tänka på ett annat boende för Carl eftersom hon börjar se allt sämre.

Gunnel och Gustav Granström Gunnel träffade Gustav första gången när hon var 15 år. Vid 19 års ålder gifte hon sig med sin Gustav. De fick fyra barn, Greta, Gun, Gunnar och Gun-Britt. Gunnel har sedan barnen föddes varit hemmafru. Då Gustav var 65 år och just hade gått i pension upptäckte man en knöl på prostata och han opererades. Därefter har han varit frisk i mer än 20 år. Idag bor de i en trerumslägenhet. Gustav har det senaste året gått ner mycket i vikt och känner sig tröttare än vanligt. Gustav och Gunnel är oroliga för att han återinsjuknat i sin cancersjukdom. Han är idag 86 år och Gunnel är lika gammal. Distriktsläkaren har tagit en rad prover som de ska få svar på vid nästa återbesök.

80


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.13

Sida 81

OMVÅRDNAD VID

Syn- och hörselnedsättning

Behnaz tycker att hon börjar se allt sämre. Barnbarnen brukar skämtsamt säga till henne att hon måste putsa glasögonen. Allt oftare måste hon låna makens glasögon. Hon har nu insett att det är dags att gå till optikern. Synundersökningen gick bra och döm om hennes förvåning när hon fick de nya glasögonen – allt blev klarare och hon kan läsa tidningen utan besvär. Det enda hon tycker är synd är att hon borde ha skaffat nya glasögon mycket tidigare.

Synnedsättning Den som får en synnedsättning blir i hög grad beroende av andra. Att inte kunna läsa tidningen eller ta del av tv kan leda till känslan av isolering och utanförskap. Vid måltider ser personen kanske inte vad som finns på bordet eller på tallriken, och känslan av att ha ett sämre bordskick på grund av att inte se tillräckligt kan göra att personen drar sig undan. Medicinska orsaker

Akut synnedsättning kan orsakas av arteritis temporalis, näthinneavlossning, emboli och glaskroppsblödning. Andra vanliga orsaker är grå starr, grön starr och förändringar i gula fläcken. Specifikt för äldre

Katarakt (grå starr) ger smygande synfältsbortfall och synnedsättning. Vid katarakt blir linsen mer eller mindre grumlig, en del drabbas vid 60 års ålder, andra inte förrän i 90-årsåldern. 81


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.13

Sida 94

Undernäring är svår att behandla med enbart kost. Tillägg med närings- och energitillskott har visat sig ha positiv effekt. Näringsdrycker ska i första hand drickas som tillägg till mat och ska inte ersätta en måltid. De bör serveras väl avkylda, t.ex. med is och gärna upphällda i glas. Viktnedgång hos äldre ställer stora krav på kunskap och empati hos vårdarna. Det kan vara symtom på svår sjukdom, ett rop på hjälp men också tecken på att personen närmar sig livets slut. Om den äldre inte vill ha frukost så kan det bero på att sömnmedel inte gått ur kroppen. Minskning av dos eller senareläggning av frukosten kan vara en lösning. Annat som man bör tänka på är att :

• • •

rastlöshet, stelhet, spasticitetet, skakningar och att sitta och vagga kräver mer energi än att sitta stilla många med Alzheimers sjukdom har ändrad ämnesomsättning kontrollera vikten även på kraftiga personer.

Muntorrhet kan påverka aptiten. Aperitif före maten kan vara aptitstimulerande och kan dessutom sätta guldkant på tillvaron. Salta, syrliga och sura smaker, t.ex. salt- och ättiksgurka, sylter och geléer kan stimulera salivproduktionen. Servera också rikligt med sås, kräm och fruktsoppa. Måltidssituationen

På många vårdenheter är promenaden till matsalen en viktig del av rehabilitering och aktivering. Vissa äter bättre och trivs i andras sällskap medan andra kan tappa aptiten av andras bordsskick. Att servera allt för stora portioner kan leda till att den äldre inte äter alls. Matupplevelsen är i stor utsträckning förknippad med synupplevelsen. Det är därför viktigt att lägga upp maten var för sig även vid passerad kost. En svensk studie har visat att 28,5 procent av de nyinskrivna patienterna till geriatrisk klinik och 33 procent av de nyinflyttade till kommunalt äldreboende hade näringsbrist. Arbetet med måltiderna på vårdinrättningar följer ofta strikta rutiner, vilket lätt kan leda till att måltiden inte individualiseras i den grad som den borde. Det kan göra vårdpersonalen »blind« för de problem som den äldre faktiskt upplever. Mat skärs inte upp till den som behöver det. Eller är man så van att se äldre som spiller och dreglar att man inte lever sig in i att nya personer kanske tappar aptiten när de möter detta. 94 ✸ U N D E R N Ä R I N G

OCH VIKTNEDGÅNG


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.13

Sida 95

Matmiljön och ätande

Undvik att patienten sitter på sängkanten och äter eftersom det ger dåligt stöd för rygg och fötter. Om det är nödvändigt att äta i sängen så se till att den sjuke har en bra sittställning med bra ryggstöd och bra placering av fötterna. Viktigt är god och anpassad mat, bra mattider, serveringssystem som möjliggör individuella lösningar, bekväma och trevliga matplatser, alternativa mellanmål eller önskekost. Frukostbuffé kan vara ett bra sätt att få en flexibel matservering på morgonen. Statens Livsmedelsverk föreslår att sista målet serveras mellan 20.00 till 21.00 för att nattfastan inte ska bli längre än 10–11 timmar. Mat för äldre invandrare

En del religioner har särskilda regler för mat, t.ex. judendomen, ortodox kristendom och islam. Ta reda på om den äldre följer reglerna helt eller delvis. Likaså kan det finnas hygieniska regler som ska följas. Vissa grupper främst från Fjärran Östern, anser att ålderdomen är en period då man bör undvika livsmedel med alltför kraftig smak, t.ex. vitlök, rödpeppar, istället bör man äta »stärkande« mat, dvs. kött- och grönsaksrätter. Om det är svårt att laga individuell mat så är det bra att servera baslivsmedel som bröd, ris, bulgur som komplement eller som ersättning för potatis. Servera maten med tillgång till kryddor som används i personens matkultur. Yoghurt accepteras ofta bättre än vanlig mjölk och kan användas till kalla såser. Undvik att kombinera sött och salt. Många svenska rätter skulle accepteras bättre om man utesluter socker, lägg t.ex. inte lingonsylt på köttbullarna eller frukt i grönsalladen.

Måltidssituationen vid vissa sjukdomstillstånd Äldre med diabetes

Maten är den viktigaste delen i behandlingen vid diabetes men det innebär inte att kosten behöver bli tråkig eller helt sockerfri. Tänkvärt är dock att ett glas mjölk motsvarar 5–6 sockerbitar! Glykemiskt index (GI) anger den blodsockerhöjande effekten hos olika födoämnen. GI under 55 anses vara lågt. Pasta har ett index på 40, kokt potatis ca 75. Det är bra att följa den s.k. tallriksmodellen, dvs. 1/3 grönsaker och rotfrukter, 1/3 potatis/ris/pasta, 1/3 fisk eller kött. Maten ska fördelas över daUNDERNÄRING OCH VIKTNEDGÅNG

✸ 95


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 134

OMVÅRDNAD VID

Oro, ilska och aggressivitet

När Cecilia vårdades för sin höftfraktur fick Carl en plats på gruppboendet Ekbacken under en månad. Han förstod inte varför han var på denna främmande plats med alla dessa främmande och konstiga människor. Så fort någon i personalen närmade sig skrek han: »Jag vill hem«. Han vankade fram och åter i korridoren och viftade med käppen och sa att han måste gå till stationen för snart skulle tåget gå. Vårdaren Anna schasade han iväg med orden »hagga«. Detta upprepades nästan varje dag under hans första vecka i gruppboendet. Det var först när vårdaren Bo lovade honom att säga till när det var dags att gå till stationen, som han lugnade sig. Bo fick upprepa detta flera gånger per dag under Carls fortsatta vistelse. Carl visade med tiden ett allt större förtroende för Bo.

Medicinska orsaker

Många kroppsliga sjukdomar kan ge oro, t.ex. hjärtbesvär, lungemboli och mag-tarmbesvär. Depression och demens är andra orsaker. Oro kan också vara en effekt av läkemedel. Symtom vid oro är irritation, oro för vad som ska hända, hjärtklappning, bröstsmärta, matthet, skakningar, rastlöshet, illamående, torr mun, diarré och svettningar.

134


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 135

Specifikt för äldre

Aggressivitet är ofta en reaktion på kränkningar och då det personliga reviret hotas. Andra orsaker kan vara en känsla av frihetsberövande och hot om straff. Aggressivitet och ilska ses ofta vid demenstillstånd och ibland vid akut förvirring och är ofta rena panikhandlingar. Med agitation menas fysisk och verbal aggressivitet, vilket förekommer hos mer än hälften av dem med demens i ett mer framskridet stadium.

Omvårdnad Ilska hos äldre med demens kan av personal tolkas som om den är riktad mot dem även om det inte är så. Med ökad kunskap kan samma beteende tolkas som ett uttryck för rädsla och motvilja hos den sjuke snarare än ilska mot vårdaren. Det är lätt att som vårdare själv bli rädd när den äldre visar aggressivt beteende. Man kan komma i försvarsställning, gå till motargumentation, förbjuda beteendet eller kräva ordination på lugnande mediciner. I studien från Silviahemmet (s. 14) framkom att med mer kunskap, och när en relation utvecklats, kunde vårdarna snarare tolka patients ilska som ett tecken på förtroende. Den äldre försökte inte dölja sina känslor och vågade vara sig själv i vårdarens närvaro. Men det kunde också tolkas som ett helt adekvat beteende, som t.ex. tecken på smärta och rädsla. Taktil massage

Taktil massage (taktil = känsel, beröring) är en metod att medvetet arbeta med beröring. Det är en mjuk beröring som ges med respekt och omtanke. Taktil massage kan användas för att öka välbefinnande, förbättra sömnen, ge lugn och ro och avslappning. En stunds fotmassage på kvällen kan minska behovet av sömnmedel. Taktil massage har inga biverkningar och kan därför ges av alla som lärt sig tekniken. Även vid vård i livets slut är beröring ett sätt att stärka kontakten, genom att man bara är nära när orden inte räcker till och för lindra smärta. Ett forskningsprojekt på uppdrag av Socialstyrelsen visade att taktil massage hos gamla ökade vakenheten och kommunikationen.

135


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 140

Öppna fönstret och släpp in frisk luft, men observera att om den äldre är känslig för pollen och det är pollensäsong kan besvären förvärras. Undvik starka dofter av t.ex. parfym, blommor och matos. Lossa åtsittande kläder kring hals, bröstkorg och midja. Se till att den äldre ligger bekvämt med högt under huvudet, gärna med kuddar som stöd för armarna och en kudde under knävecken. Den som sitter upp ska sitta bekvämt med stöd för armar och ben. Munvård är viktigt. Varm dryck tunnar ut segt slem. Hosta, slem och torra slemhinnor försvårar andningen. En sängliggande patient måste få hjälp att ändra läge i sängen och hjälp att hosta upp slem kontinuerligt. Instruera den äldre att »andas med magen«, dvs. med diafragmamuskulaturen. Lägg försiktigt din hand på den äldres mage och be honom/ henne att andas mot din hand så att buken höjs och sänks. Andning med PEP-flaska är en bra metod att förbättra andningsfunktionen. För instruktion se Handbok för hälso- och sjukvård, www.infomedica.se/handboken Oxygenbehandling. Syrgas tillförs via näskateter. Patientens blodgasvärden styr doseringen. I hemmet ges syrgas via en eldriven oxygenkoncentrator. Rörligheten begränsas av slangens längd (kan vara upp till 12 m). Det finns små syrgastuber som kan bäras i ryggsäck och som räcker i några timmar. Det är viktigt att patient och närstående informeras om säkerhetsföreskrifter. Rökning och öppen eld får inte förekomma i rummet. I Socialstyrelsens säkerhetsnormer för medicinska gasanläggningar (SOSFS 1991:13) anges vad som gäller.

Tänk till! 1. Hur kan man omvårdnadsmässigt göra för att lindra ängslan och ångest vid andnöd och lufthunger? 2. Vilken ställning i sängen eller i stol är den bästa för en patient med lufthunger och andnöd? 3. Vilka säkerhetsföreskrifter gäller vid oxygentillförsel i hemmet? 4. Du hittar en av de äldre på ditt äldreboende med blåfärgade läppar och med hastig andningsfrekvens. Vad gör du som en första viktig åtgärd?

140 ✸ A N D N Ö D

OCH LUFTHUNGER


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 141

OMVÅRDNAD VID

Inkontinens

Många äldre accepterar läckage av urin eller avföring som en del av åldrandet och talar därför inte om sina problem. Men att inte kunna hantera sin urin eller avföring innebär självklart ett stort lidande. Det kan också kännas svårt att tala med vårdare och närstående om problemen, det kan upplevas genant och tabubelagt. Att vara rädd för att inte hinna till toaletten, att lukta illa, påverkar den äldres självförtroende. Att känna sig ren och fräsch har stor betydelse för välbefinnandet. Att acceptera kateter eller blöja kan vara en mycket stor omställning, som påverkar integriteten och oberoendet. Inkontinens bagatelliseras ofta av vårdpersonal eftersom det är ett vanligt inslag i deras arbete.

Urininkontinens När blåsan blir full sänds impulser från blåsväggen till hjärnan och personen uppfattar att det är dags att gå på toaletten. Hjärnan sänder sedan impulser till blåsan att dra ihop sig när personen vill kissa. Det innebär att man själv kan kontrollera när blåsan ska tömmas. Urininkontinens innebär att läckage uppstår. Medicinska orsaker

Urininkontinens är aldrig ett normalt tecken på åldrande, utan alltid ett tecken på bakomliggande problem. Urininkontinens kan variera från minskad kontroll av blåsfunktionen till total inkontinens. Det är viktigt att särskilja akut och kronisk urininkontinens. Akut urininkontinens kommer plötsligt och har oftast samband med ett 141


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 156

Övrigt om sår Illaluktande sår. Vissa tumörer med sår ger obehaglig lukt framför allt om de är infekterade med anaeroba bakterier. Kolkompresser kan hjälpa. Kirurgiska ingrepp. Sårläkningsprocessen kan hos äldre pågå tre gånger längre tid än hos unga människor. Äldre har ofta andra tillstånd som kan fördröja sårläkningen t.ex. diabetes, arterioskleros, kortisonbehandling och undernäring.

Klåda Huden tunnas ut, antalet svettkörtlar minskar och sekretionen från körtlarna minskar hos äldre. Huden blir med andra ord tunnare, sprödare och känsligare. Det är därmed lätt att klåda uppstår. Temperaturskillnader och kläder av ull kan utlösa klåda. Om det uppstår fjällande och rodnande fläckar kan badolja och hudkräm hjälpa till att hålla huden fuktig. Sval avduschning, mentolsprit och sval rumstemperatur har god effekt vid klåda. Efter duschning ska man inte gnugga huden med frottéhandduk eftersom det stimulerar klådreceptorerna.

Tänk till! 1. Läs fallbeskrivningen om Anna. Vad beror det på att denna hudirritation uppträdde hos henne? 2. Hur hade man kunnat förhindra detta? 3. Diskutera lämpliga åtgärder för att förebygga att trycksår uppstår. 4. Sårvårdsprodukter är en stor förbrukningsartikel i vård och omsorg. Fundera över vad som påverkar val av produkter. Forskning, erfarenhet, reklam, rutiner? 5. Vilka olika former av bensår finns och hur uppstår de? 6. Vad ska man tänka på i samband med omläggningar av sår? 7. Vad är undersköterskans roll? 8. Vad ingår i bedömningen av sår?

156 ✸ S Å R

OCH HUDBESVÄR


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 157

OMVÅRDNAD VID

Feber samt hypooch hypertermi

Feber Feber är ingen sjukdom utan ett symtom på sjukdom, oftast en infektion. Feber uppstår när temperaturcentrat utsätts för pyrogener, som stimulerar centrat att höja temperaturen. Feber är viktigt i infektionsförvaret genom att hämma förökningen av bakterier och virus i vävnaderna. Feber ger oss också signaler om att kroppen har en infektion. Temperaturökningen inleds med frossa som ökar kroppens värmeproduktion. Under den perioden känner man sig frusen. Under feberperioden pågår en livlig förbränning i kroppens celler och man känner sig varm. När temperaturcentrat ställer in sig på ett lägre värde startar avkylningsperioden, kroppen avger värme och man börjar svettas och blir varm och röd. Specifikt för äldre

Med stigande ålder försämras immunförsvaret, vilket gör äldre mer infektionskänsliga. Infektionssymtomen blir atypiska, detta kan misstolkas som att den äldre endast har en lättare infektion. I influensatider ska man alltid misstänka influensa även om symtomen är mindre tydliga och även om den äldre redan är vaccinerad. Äldre över 65 år bör vaccineras mot influensa (speciellt hjärt-, kärl- och lungsjuka), effekten varar inte mer än ca 9 månader, vilket gör att ny vaccination måste göras årligen. Även vid urinvägsinfektion och pneumoni kan symtomen vara svaga. Studier visar att upp till hälften av äldre med lunginflammation inte hade någon feber. Andningsfrekvens på upp till 28 andetag/minut eller mer kan vara tecken på pneumoni.

157


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 182

OMVÅRDNAD VID

Benskörhet och frakturer

Benskörhet Benskörhet (osteoporos) har blivit en ny folksjukdom. Skandinaviska kvinnor är av någon orsak mest bensköra i hela världen. I dag är frakturer orsakade av benskörhet nästan lika vanligt som högt blodtryck. Cirka 70 000 benbrott varje år orsakas av benskörhet. Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år drabbas. Skelettet är kroppens »kalciumskafferi« och det är bl.a. kalcium som gör skelettet starkt. Men kalcium är också viktigt för muskulaturen och för blodets förmåga att levra sig. Innehåller kosten för lite kalcium hämtas resten från skelettet. Benmassan kan mätas i hälbenet.

182


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 183

Cecilia besökte häromdagen sin husläkare p.g.a. ryggvärk. Läkaren frågade om hennes värk men också om hon var rökare, vad hon vägde och om hon haft någon fraktur. Cecilia berättade att hon rökte ca 5 cigaretter om dagen. Hon skämdes lite eftersom hon som sjuksköterska borde veta bättre. Hon kunde däremot med stolthet berätta att hon aldrig varit överviktig. På sin 62-årsdag ramlade hon och bröt handleden när hon skulle skynda sig hem från jobbet. Årets första snö hade fallit och det var glashalt. Det blev inget kalas den kvällen, hon fick vänta långt in på natten innan hon blev gipsad eftersom det var sju personer före som också hade radiusfrakturer. Läkaren lyssnade och föreslog sedan att det vore bra att undersöka Cecilias bentäthet, röntga ryggen, ta blodprover samt mäta längd och vikt.

Medicinska orsaker

När balansen störs så att mer ben bryts ner än vad som byggs upp uppstår benskörhet. Det finns ännu ingen bot mot benskörhet. Det finns dock en hel del att göra för att hejda processen. Sjukdomar som kan påverka bentätheten är reumatism, inflammatoriska sjukdomar samt behandling med kortison. Det är viktigt att tidigt upptäcka riskpatienter så att frakturer kan undvikas. Ryggsmärtor är ett av de vanligaste symtomen på benskörhet. Frakturer i ryggkotorna och kotkompression (sättningar i bröst- och ländkotornas kotkroppar) kan lätt förväxlas med ryggskott eller ischias. Värk, längdminskning och putmage är symtom vid benskörhet. Se också broschyr »Apotekets råd om benskörhet«. Specifikt för äldre

Skelettet byggs upp och blir starkt och tätt fram till 20 års ålder. Därefter är det stabilt fram till 30-årsåldern då benmassan sakta börjar minska, dvs. kroppen hinner inte bygga upp benet i samma takt som det bryts ner och det börjar tunnas ut och försvagas. Åldern är inte det enda som påverkar styrkan i skelettet, även levnadssättet påverkar. Det krävs D-vitamin för att ta upp kalcium. Med stigande ålder blir det svårare att bilda D-vitamin och därmed svårare att ta upp kalcium, men det går att bromsa nedbrytningen. För att kalcium inte ska tas från ske183


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 200

Lindrande vård

Ordet »palliativ« kommer av det latinska ordet »pallium«, som betyder mantel. Det betyder att den palliativa vården ska vara som en kärleksfull mantel av omsorg, som omsluter den hjälpbehövande människan. Palliativ vård betyder med andra ord lindrande vård. »Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av patienten och dennes familj genom ett multiprofessionellt team. Målsättningen är att ge livskvalitet när bot inte längre är möjlig, men väl lindring och tröst. Palliativ vård beaktar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den söker också stödja anhöriga i deras sorgearbete.« (WHO) Palliativ vård kan ges både på sjukhus, hospice, sjukhem och i det egna boendet. Cancerdiagnoser överväger men även patienter med lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, MS, ALS, slaganfall, och aids brukar vårdas i denna vårdform. I sällsynta fall vårdas också äldre med demenssjukdomar. Målet med palliativ vård är att få leva ett bra liv tills man dör. Palliativ vård avser vård som inte är botande utan lindrande och hör inte enbart ihop med vård i livets slutskede. Målet är att hjälpa patienten att leva så fullvärdigt och så länge som det är möjligt trots svår sjukdom. Palliativ vård handlar också om att inte ta ifrån någon hoppet. Hoppet kan vara tron på ett nytt läkemedel eller att hinna få uppleva ett barnbarns födelse. Hopp innebär också att försonas med sitt liv.

200


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 201

Den palliativa vårdens fyra hörnstenar Palliativa insatser görs dagligen i olika vårdformer men den palliativa vården har en uttalad vårdfilosofi. Den palliativa vårdfilosofin har fyra hörnstenar:

1. Symtomkontroll

2. Kommunikation – Relation

3. Närståendestöd

4. Teamarbete

Symtomkontroll. När det inte längre är möjligt att bota så är symtomlindring mycket viktigt för livskvaliteten. Symtom som vårdarna måste kunna lindra är illamående och matleda, muntorrhet, andnöd, blödningar, feber och förstoppning. Ett mycket vanligt symtom är smärta. Inom den palliativa vården talar man om fyra olika typer av smärta som ska behandlas; fysisk, psykisk, social och existentiell smärta. Kommunikation–Relation är den palliativa vårdens andra hörnsten. God kommunikation och goda relationer med den äldre, de närstående och med arbetskamrater är en förutsättning för att kunna uppnå en så god livskvalitet som möjligt för den sjuke trots svåra symtom. Närståendestöd är en mycket viktig del av arbetet. De behöver mycket information, hjälp och stöd. Hemsjukvårdsbidrag kan utgå till de närstående efter prövning. Teamarbete är viktigt och varje person i vårdlaget är viktig. Olika yrkeskategorier uppfattar patientens tillstånd på olika sätt. Det är först när alla lagt sin pusselbit som bilden av patientens situation blir helt klar. Tänk till! 1. 2. 3. 4.

Vilka är den palliativa vårdens hörnstenar? Vad innebär de? Kan man lära sig trösta genom undervisning eller kräver det erfarenhet? Kan en 5-åring trösta? Kan en 15-åring trösta? Kan en 90-åring trösta? Kan du trösta en 5-åring, en 15-åring, en 90-åring?

201


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 212

Alzheimers sjukdom är den vanligas-

te och mest kända demenssjukdomen. Mellan 50–70 procent av alla människor med demens lider av Alzheimers sjukdom. Sjukdomen har ett smygande förlopp, och det kan vara svårt att upptäcka symtomen i början. Hjärnans celler förstörs successivt och mot slutet av sjukdomen har nervcellerna minskats eller helt och hållet förstörts. Ingen vet exakt varför man drabbas av Alzheimers sjukdom. Den viktigaste riskfaktorn är åldern, ju äldre man är desto större risk. Ärftlighet är en viktig orsak. Symtom är nedsatt kognition, dvs. intellektuella förmågor som minne, uppmärksamhet och förmåga att planera och organisera, försämras. Beteendeförändringar i form av inåtvändhet, depressiva symtom och agitation (upprördhet) förekommer ofta. Den drabbade börja uppvisa språkstörningar, får ibland svårt att finna ord och börjar därför använda ett enklare språk med kortare meningar. Ofta drabbas personen av trötthet, initiativlöshet och koncentrationssvårigheter. Funktionsförmågan nedsätts, dagliga sysslor som tvättning och påklädning blir allt svårare att utföra självständigt p.g.a. minnesförlust, förvirring och svårigheter att handskas med saker. Mot slutet är den drabbade helt beroende av personalens omvårdnad. Det finns inget läkemedel eller annan behandling som botar sjukdomen, men 212 ✸ G E R I AT R I S K A

SJUKDOMAR

acetylkolinesterashämnare (donepezil, rivastigmin och takrin) kan i många fall bromsa förloppet i viss mån. Det är angeläget att denna behandling påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet. Läs vidare under Demens. Anemi. Det finns studier som visar att ca 40 procent av äldre som läggs in på sjukhus har anemi. Det finns olika former av anemi, t.ex. järnbristanemi, perniciös anemi eller anemi orsakad av infektion eller någon form av cancer. Järnbristanemi orsakas av t.ex. blödningar från mag-tarmkanal eller dåligt kostintag. Symtomen är trötthet, munvinkelragader, sköra naglar och håravfall. Järn kan tillföras i tablettform, viktigt är att tabletterna inte tas med mjölkmat eller antacida. Perniciös anemi innebär brist på kobalamin. Symtom är trötthet, huvudvärk, ytlig andning, tungsveda, myrkrypningar, matthet och viktnedgång. Behandling sker i form av järnrik föda och vitamin B12-injektioner. Aneurysm. En lokal, ofta medfödd, svaghet i kärlväggen orsakar ett arteriellt åderbråck. Orsaken till att kärlet brister kan vara blodtrycksstegring, t.ex. vid kroppsansträngning, men ofta kan ingen orsak anges. Arteritis temporalis, dubbelsidig huvudvärk i tinningen, påverkat allmäntillstånd, feber och avmagring. Ibland akut övergående blindhet, vanligast hos äldre. Behandlas på akutsjukhus med kortison.


Geriatrik inlaga

10-02-19

13.14

Sida 213

Artros. Det finns ca 80 olika typer av

reumatiska besvär. Reumatoid artrit och artros är vanliga sjukdomar. Artros (ledförslitning) är vår vanligaste ledsjukdom och drabbar främst äldre över 55 år. Artros är vanligare hos kvinnor än män. Orsaken är okänd men huvudproblemet är att ledbrosket är skadat. Ledbrosket är viktigt som stötdämpare och glidyta, men har p.g.a. åldersförändring förlorat sin förmåga att ta upp belastning. Symtom är smärta och stelhet, vanligast i höft- och knäleder. Astma innebär en inflammation i bronkerna, som leder till att de blir känsliga och lätt drar ihop sig. Dessa sammandragningar kommer ofta anfallsvis. Personen får andtäppa, hosta och segt slem. Icke-allergisk astma drabbar främst äldre. Besvären kommer i samband med kyla, fuktigt väder, ansträngning, luftvägsinfektion eller kontakt med något personen är allergisk mot. Benskörhet, osteoporos. Hos kvinnor sker en snabb förlust av benmassa efter menopaus. Det är främst kvinnor som efter menopaus drabbas av benskörhet, p.g.a. minskad mängd östrogen. Äldre kvinnor drabbas därför ofta av frakturer. Även män drabbas men hos äldre män är förloppet inte lika tydligt. Slutskedet för benmassaförlusten kallas osteoporos. Sjukdomen kan upptäckas genom bentäthetsmätning innan den gett kliniska symtom. Lårbenshalsfrakturer är mycket vanligt efter 70 års ålder, i högre åldrar uppstår lätt spont-

anfrakturer i t.ex. ryggkotorna. Genom röntgenundersökning upptäcks kotkompressioner. Blindtarmsinflammation, appendicit, är ovanligt hos äldre men är ofta svårare att lokalisera och patienten uppvisar ibland lindrigare symtom. Diffusa magsmärtor kan därför feltolkas som förstoppning. Risken är stor för lokal sepsis (blodförgiftning) och peritonit (bukhinneinflammation). Bältros, herpes zoster. Halvsidigt lokaliserad värk under tre dygn, som därefter övergår till rodnande utslag med blåsor. Orsaken är reaktivering av varicellazostervirus i spinal-kranial-ganglion. Försvagning av immunsystemet i samband med stigande ålder kan vara en förklaring till ökad förekomst av Herpes Zoster hos äldre. Symtom är feber, illamående och smärta som liknar appendicit. Inom 2–4 dagar svår och djup smärta som varar 1–4 veckor, belägen i området längs med de inflammerade nervrotsganglierna. Inom två veckor efter de första symtomen uppstår små röda knölar eller vätskefyllda blåsor, som sprider sig ensidigt runt bröstkorgen eller vertikalt över armar och ben. Cancer är ett samlingsnamn för en mängd olika sjukdomar. Omkring 45 000 nya fall av cancer upptäcks varje år, av dessa botas ungefär hälften. Om en gen skadas i en cell leder det oftast inte till cancer. Men om skadan drabbar de speciella gener som styr cellG E R I AT R I S K A S J U K D O M A R

✸ 213


Boken är indelad i fyra delar – introduktion till geriatrisk omvårdnad – omvårdnad vid vanliga symtom hos äldre som drabbats av sjukdom, medicinska orsaker, vad som är specifikt för äldre och med tyngdpunkt på omvårdnadsåtgärder – lindrande vård och vård i livets slut – vanliga geriatriska sjukdomar. Kapitlen har fallbeskrivningar och uppgifter. I serien ingår: Vård- och omsorgsarbete Imborn/Åsbrink Vård- och omsorgsarbete Kangas Fyhr/Wilhelmsson Omvårdnad Wilhelmsson Social Omsorg Kangas Fyhr Etik och livsfrågor Ryberg Medicinsk Grundkurs Gillå

M. Skog M. Grafström

Människan socialt och kulturellt Cronlund Psykiatri Andersson Höglund/Hedman Ahlström Sjukvård Strömberg Alternativ medicin Komplementära behandlingsmetoder Fjellström Folkhälsokunskap Hultgren Rehabilitering och habilitering Caplan/Sparre Utvecklingsstörning och andra funktionshinder Gotthard Socialpsykiatri Andersson Höglund /Hedman Ahlström Hemsjukvård Haag/Karlsson Lindrande vård Widell Demens – omsorg och omvårdnad Abrahamsson Vård och omsorg vid demenssjukdomar Skog

ISBN 978-91-622-4906-9

9

www.bonnierutbildning.se

Geriatrisk omvårdnad och geriatrik

Inom geriatrik eller äldreomsorg möter du äldre med besvär i någon form, t.ex. smärta, matleda eller synnedsättning. Är det tecken på normalt åldrande eller är det symtom i samband med sjukdom? Att vårda äldre kräver goda kunskaper i geriatrisk omvårdnad, ett professionellt förhållningssätt och värdigt bemötande.

789162 249069 (523-0285-9)

Geriatrisk omvårdnad Bonniers M. Skog M. Grafström och geriatrik

9789162249069  

M.Skog M.Grafström Bonniers Geriatrisk omvårdnad och geriatrik ISBN 978-91-622-4906-9 Omslag: Carl Larsson, 1853–1919: Farfar, Olja 1909, äg...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you