Page 6

vän med fienden

betraktare. Jag deltog och lät mig helt styras av ett slags upphetsat tillstånd. Det gjorde vi alla. När vi hade brutit sönder stolarna och bänkarna fortsatte vi med att knäcka delarna i småbitar. Vi jublade när en storvuxen pojke sparkade sönder en dörr så att träflisorna yrde, efter en stund dök han upp insvept i en sjal och med en bokrulle i händerna. Han klättrade upp på läktaren, satte sig med benen över kanten där ledstången hade brutits loss och började högljutt förhåna de judiska bönerna. Vi andra föll in som en kör. När skratten hade lagt sig lade vi märke till att en person hade kommit in via en sidodörr och nu stod och betraktade oss. Det var rabbinen: en äkta, levande jude, en som liknade dem som fanns i våra skolböcker. Han var liten, gammal, såg bräcklig ut och bar lång, svart rock och svart hatt. Även hans skägg var svart, men hans ansikte var vitt av skräck. Allas ögon riktades mot honom. Han öppnade munnen för att börja prata, men innan några ord lämnade hans läppar hade en kastad bok slagit av honom hatten. Vi drev ut honom genom huvudingången och han tvingades löpa gatlopp mellan de vuxna som befann sig utomhus. Genom dörröppningen såg jag hur han angreps med knytnävar och påkar. Det var som att titta på en film som man samtidigt själv var med i. Det visades närbilder på flera av de ansikten som tillhörde männen i mobben. Det var män jag såg varje söndag då de artigt lyfte på hatten som en hälsning innan de tog plats i kyrkan.

18

Vän med fienden.indd 18

11-07-12 15.58.53

9789186297800  

9–10 november 1938 Prolog 13 vän med fienden 14 att stå emot vrålandet. Snart stod hon vid den förstörda entrén till sin affär, bland textil...

9789186297800  

9–10 november 1938 Prolog 13 vän med fienden 14 att stå emot vrålandet. Snart stod hon vid den förstörda entrén till sin affär, bland textil...