Page 16

vän med fienden

eller någon annan reagerade på hans död.* Jag är inte säker på vad mina läsare finner mest chockerande – hennes uppenbara känslokyla inför honom eller det faktum att hon inte ser någon anledning att berätta närmare om den. Den som har läst Daemons and Magnets vet naturligtvis inte om att mamma hade blivit bortlämnad som barn – något som kan förklara varför hon var oförmögen att känna normal mänsklig medkänsla för en pappa som hon upplevde hade förskjutit henne. Mammas defekter var mer djupgående än vad som hittills nämnts. Som ung kvinna verkar hon ha visat få tecken på normal mänsklig medkänsla inför någon. Just innan hon lämnade Liverpool Echo för att flytta till London skickades hon för att rapportera om ett tragiskt mord. En elva år gammal flicka hade våldtagits, strypts och sedan dumpats i hamnområdet. När nyheten spred sig hindrade polisen pressen från att ta kontakt med flickans bedrövade föräldrar, men när borgmästarens hustru kom för att framföra sina kondoleanser lade hon märke till mamma i den grupp manliga journalister som hade samlats utanför. Hon tänkte att en annan kvinna skulle kunna hjälpa henne att trösta de sörjande släktingarna och bad mamma att göra henne sällskap. Jag vet inte om mamma blev ett stöd, men hennes beskrivning av händelse antyder att det i så fall var blygsamt. Gravid mamma, med mjukt skotskt skorrande i rösten när hon mässade om den tragiska händelsen, en ilsk äkta man som med vildsint blick svor över grannar och påstridiga journalister, * Addie avled 1947. Dödsrunan i januarinumret 1948 av Unilevers företagstidning, Port Sunlight News, noterar: ”Han älskade att prata om sin barndom när han spelade cricket i Hamilton Square Gardens tillsammans med F.E. Smith, som skulle bli lord Birkenhead och en av AJ:s förebilder.”

28

Vän med fienden.indd 28

11-07-12 15.58.54

9789186297800  

9–10 november 1938 Prolog 13 vän med fienden 14 att stå emot vrålandet. Snart stod hon vid den förstörda entrén till sin affär, bland textil...