Issuu on Google+

KARIN DAHLBERG är professor i vårdvetenskap. Hon har

på Natur & Kultur tidigare utgivit tillsammans med Kerstin Segesten Hälsa & vårdande i teori och praxis (2010).

HÄLSA & VÅRDANDE

Ambitionen med den här boken är att beskriva och förklara hur man bäst undersöker företeelser inom det kunskapsområde som handlar om hälsa och vårdande. Betydelsefullt i det sammanhanget är att överbrygga den dikotomi som skapat de åtskilda kategorierna kvalitativt och kvantitativt och i stället fokusera på hur en frågeställning styr valet av metod. Här betonas också frågan om evidens. Med mångårig erfarenhet från hälso- och sjukvårdsforskning belyser författaren vanligt förekommande metodproblem. Både teoretiska argument och praktiskt användbara tips ingår. Boken är avsedd för studerande till samtliga yrken inom hälso- och sjukvården eller redan verksamma som skriver uppsats eller genomför annan undersökning på kandidateller magisternivå.

ATT UNDERSÖKA

ATT UNDERSÖKA HÄLSA OCH VÅRDANDE

ATT UNDERSÖKA

HÄLSA & VÅRDANDE KARIN DAHLBERG

KARIN DAHLBERG

ISBN 978-91-27-13487-4

9 789127 134874

Dahlberg_Att_Undersoka_Halsa_hela.6.indd 1

1/14/14 2:51 PM


Att-undersoka-halsa.indd 2

2014-01-13 10:49


Innehållsförteckning

Förord  ������������������������������������������������������

 11 Bokens målgrupp  �������������������������������������������  13 Disposition  ������������������������������������������������  14

1. Akademiska uppsatser – en introduktion  ���������������� Val av undersökningsområde  ��������������������������������� Att ställa frågor  �������������������������������������������� Inläsning och problematisering  ������������������������������� Metodologiska val  ������������������������������������������ Kvalitativ eller kvantitativ metod  ��������������������������� Undersökning eller forskning  ��������������������������������� Uppsatsarbete på vetenskaplig grund  ��������������������������� Etiskt medvetna val  �����������������������������������������

 16  16  17  18  20  20  22  22  24

2. Hälsa och vårdande  �������������������������������������

 27 Mycket att undersöka  ���������������������������������������  31

3. Vetenskaplig ansats  ������������������������������������� Frågan om evidens  ������������������������������������������ Siffrornas magi  ������������������������������������������ Komplex och ”tyst” kunskap  ������������������������������� Vilka resultat uppvisar evidens?  ���������������������������� Det mänskliga omdömet   ������������������������������������

4. Livsvärldsteori  ������������������������������������������ Intentionalitet och en värld av sammanhang  ��������������������� Existensens vara   ������������������������������������������� Den levda kroppen  ����������������������������������������� Det livsvärldsteoretiska perspektivet  ��������������������������� Konsten att tygla förståelsen  ��������������������������������� Livsvärldsteorins filosofiska grund  ����������������������������

Att-undersoka-halsa.indd 7

 33  38  41  45  47  50  53  56  61  63  67  69  74

2014-01-13 10:49


5. Datainsamling  ������������������������������������������

 78 Urval ����������������������������������������������������  79 Öppenhet och följsamhet i datainsamling  �����������������������  81 Användning av färdiga texter   ��������������������������������  83 Ett exempel på användning av biografisk text  �����������������  84 Andra texter  ��������������������������������������������  86 Ett exempel på användning av skriven berättelse  ���������������  86 Intervjuer  �������������������������������������������������  87 Intervjuns sekvenser  ��������������������������������������  89 Möjligheter och svårigheter  ��������������������������������  90 Olika former av intervjuer  ���������������������������������  93 Stöd för intervjuer  ���������������������������������������  94 Observationer  ���������������������������������������������  97 Observation i uppsatsprojekt  ������������������������������  101 Ett exempel på en observationsstudie  �����������������������  102 Enkäter   �������������������������������������������������  103 Ett exempel på en enkätundersökning  ����������������������  105 Transkription av data  ��������������������������������������  107 Kombination av metoder för datainsamling  ��������������������  108

6. Analys och syntes av data  ������������������������������ Öppenhet och följsamhet i analys  ���������������������������� Innehåll, Innebörd, Tolkning: tre språkliga analysnivåer  ���������� Innehållsanalys  ������������������������������������������� Innehållsanalysens begränsningar  �������������������������� Genomförande av innehållsanalys  �������������������������� Ett exempel på innehållsanalys  ���������������������������� Innebördsanalys ������������������������������������������ Beskrivning eller tolkning  �������������������������������� Helhet – delar – helhet   ���������������������������������� Beskrivande innebördsanalys  �������������������������������� Ett exempel på beskrivande innebördsanalys  ����������������� Upplevelser av vårdandet  ��������������������������������� Tolkande analys  ������������������������������������������� Ett exempel på tolkande analys  ���������������������������� Fenomenografisk analys  ������������������������������������ Fenomenografins utveckling  ������������������������������ Beskrivning av uppfattningar  ����������������������������� Ett exempel på fenomenografisk analys  ���������������������

Att-undersoka-halsa.indd 8

 111  111  113  118  119  120  121  123  123  125  126  128  133  137  138  142  142  144  146

2014-01-13 10:49


Litteraturstudier  ������������������������������������������ Analys som litteraturstudie  ������������������������������� Metasyntes  �������������������������������������������� Ett exempel på metasyntes  �������������������������������� Numerisk analys  ������������������������������������������ Några centrala begrepp  ���������������������������������� Operationalisering  �������������������������������������� Olika datanivåer och användning av skalor  ������������������ Fallgropar  ��������������������������������������������� Rapportering av numerisk analys  �������������������������� Ett exempel på numerisk analys  ��������������������������� Kombination av metoder för analys  ��������������������������� Användning av teori vid analys av data  ������������������������

 147  148  149  150  151  152  153  155  157  159  160  163  164

7. Uppsatsarbetets avslutning  ����������������������������� Diskussionen  ��������������������������������������������� Diskussion av resultat ����������������������������������� Diskussion av metod och genomförande  ��������������������� Att skriva och presentera uppsatsen  ��������������������������� Att skriva vetenskapligt  ���������������������������������� Seminariet  ���������������������������������������������

 165  165  165  167  168  170  171

Referenser  �������������������������������������������������

 173

Bilaga 1 Beskrivning av de empiriska exemplen  ���������������������

 183

Bilaga 2 Bosses resultatbeskrivning i sin helhet  ���������������������

 186

När jag inte längre är jag. En studie av hur det är att leva med en psykossjukdom  ������������������������������������������� Att leva i rädsla  ����������������������������������������� Att leva med upplevelser av skam, att vara instängd och ickeexisterande  �������������������������������������������� Att leva i gränslandet   ����������������������������������� Att leva i en ständig kamp, att tänja gränser och upptäcka nya vägar ������������������������������������������������� Upplevelser av vårdandet  ���������������������������������

 196  199

Register  ���������������������������������������������������

 204

Att-undersoka-halsa.indd 9

 186  186  189  191

2014-01-13 10:49


Att-undersoka-halsa.indd 10

2014-01-13 10:49


Förord

Skrivandet av den här boken har drivits av ambitionen att, så pedagogiskt som möjligt, beskriva och förklara grunderna för hur man kan undersöka företeelser inom det vetenskapliga ämnes- och kunskapsområde som handlar om hälsa och vårdande i teori och praxis. Ett urval av metodologiska strategier presenteras parallellt med att vanligt förekommande problem i sådana undersökningar och i uppsatsarbete beskrivs. Ett sådant problem är att förstå de vetenskapliga metodernas mekanismer. Om man förstår varför något fungerar på ett visst sätt, så är det oftast lättare att förstå hur det ska gå till. Den vetenskapsteoretiska grunden är därför ovärderlig för förståelsen av hur man ska få de metodologiska redskapen att fungera så som man önskar. Samtidigt är det min erfarenhet att många har svårt att ta till sig de vetenskapsteoretiska och filosofiska grunderna. Därför har ambitionen med denna bok också varit att så enkelt som möjligt förklara den grundläggande vetenskapsteoretiska och filosofiska grunden för vetenskapliga undersökningar. Så länge jag kan komma ihåg har jag varit intresserad av att utforska världen och nästan lika länge har jag fascinerats av de olika sätt att utforska världen som leder fram till ny kunskap. Mina första egna undersökningar inom ramen för den akademiska världen kom att handla om det som benämns kvalitativ forskning. Jag började med en allmän kvalitativ ansats, som ofta beskrevs som ”det som inte är kvantitativ metod”. Under forskarutbildningen kom jag i kontakt med fenomenografin, den då dominerande kvalitativa ansatsen inom ramen för Göteborgs universitets pedagogikämne. Via studierna i fenomenografi kom jag att fördjupa mig i både fenomenologi och förord 11

Att-undersoka-halsa.indd 11

2014-01-13 10:49


hermeneutik1. Dessa erfarenheter från den kontinentala kunskapstraditionen har jag tidigare publicerat tillsammans med Helena Dahlberg och Maria Nyström i boken Reflective lifeworld research (2008). Det är till denna bok jag ber läsare gå när det dyker upp behov av att veta mer om de filosofiska grunderna för framför allt beskrivande eller tolkande innebördsanalys. I det här sammanhanget vill jag tacka min dotter Helena som alltid ställer upp som samtalspartner när det gäller fenomenologi, och som med sin filosofiska skolning kan hjälpa mig att förstå de ofta komplexa ontologiska2 frågorna som ligger till grund för de kunskapsteoretiska och metodologiska frågeställningarna. När jag ser tillbaka på min metodologiska skolning, blir det tydligt att jag har lika mycket utbildning i ”kvantitativa” metoder som ”kvalitativa”, men eftersom det är de senare som jag företrädesvis har använt i egen forskning eller tillsammans med forskarstuderande, så är det där som min expertis ligger. Dock har jag alltid varit intresserad av både matematik, som var mitt bästa skolämne en gång i tiden, och statistik. Jag är också glad över valet att genomföra forskarutbildningen i pedagogik i Göteborg, eftersom man där hade stora krav på kunskaperna i kvantitativ forskning. Skälet angavs inte vara någon önskan att alla skulle syssla med statistik, utan att noggrant tydliggöra de krav som ställs vid användningen av kvantitativa metoder och de misstag som ofta görs inom det fältet. Trots mitt stora intresse för området skulle jag aldrig utge mig för att vara någon expert. Därför har jag valt att förlita mig på några värdefulla källor för de avsnitt i boken som beskriver ”kvantitativa metoder”. I första hand är det en utmärkt bok, Grundkurs i statistik, skriven av Jan Byström och Jonas Byström (2011). Den bok jag använt är den sjunde reviderade utgåvan som tryckts från och med 1973 och framåt, vilket visar att det är en bok med lång erfarenhet och användning. Övriga källor till det 1  Såväl fenomenografi som fenomenologi och hermeneutik beskrivs längre fram i boken. 2  Se s. 34. 12  Att undersöka hälsa och vårdande

Att-undersoka-halsa.indd 12

2014-01-13 10:49


jag skrivit om världen av siffror är männen i mitt liv, maken Bengt och sonen Christian, båda skolade matematiker med djup insikt i statistik och dess användning inom näringslivet. Tack för er hjälp med att granska manuskriptet! Evidensfrågan är essentiell för allt vetenskapligt arbete och under de senaste åren har debatterna inom området varit både många och heta. Själv har jag arbetat med frågan lika länge som jag sysslat med vetenskap, men särskilt intensivt under de senaste tre åren, då jag följt debatterna med stort engagemang. Därför har det varit spännande att formulera några utsagor om evidens i samband med färdigställandet av denna bok, där det framför allt handlar om att förstå logiken i vetenskapligt arbete. Allt som har med evidensfrågan att göra är emellertid komplext och ofta finns inga enkla svar. Därför har det varit värdefullt att få initierade synpunkter på manuskriptet av vetenskapsteoretikern Morten Sager. Stort tack för din granskning! Jag vill också sända ett varmt tack till Ulrica Hörberg vid Linnéuniversitetet och Gunilla Carlsson vid Högskolan i Borås, som granskat och kommit med värdefulla synpunkter. Inte minst viktiga har era omdömen varit när det gäller studenternas behov av hur en lärobok av detta slag bör utformas.

Bokens målgrupp Den här boken vänder sig till studenter som skriver uppsats på kandidat- eller magisternivå, det vill säga högskolans grundnivå och avancerad nivå, där även masterexamen ingår. Avsikten är att beskriva vetenskapligt grundade undersökningar som genomförs på nivåer före forskarutbildningen.3 Boken vänder sig också till 3  För enkelhetens skull används begreppet ”student” genomgående i denna bok. Det inkluderar således även den som genomför en undersökning som inte utgör ett examensarbete, men som kan jämföras med ett sådant. Av samma anledning används också de nämnda begreppen kandidat- respektive magister­uppsats, som alltså betecknar den grundläggande respektive den avancerade nivån inom högskolan. förord 13

Att-undersoka-halsa.indd 13

2014-01-13 10:49


personer som inte är studenter, men som av annan anledning vill genomföra en undersökning inom området hälsa och vårdande. I arbetet med boken Hälsa och vårdande blev det tydligt hur mycket som är gemensamt för arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor och deras professionsområden.4 Vi fann ett flertal exempel på hur den vårdvetenskapliga kunskapen kan berika samtliga professioners vårdande på ett sätt som sätter patient och hälsa i fokus. En viss problematik och vissa sätt att närma sig patienten kan mycket väl gälla för alla, även om kunskapen påverkas av sina olika sammanhang och därmed tar sig olika konkreta uttryck i relation till vårdarens profession och aktuell situation. Tanken är därför att denna bok ska kunna användas av samtliga yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, exempelvis arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, undersköterskor, dietister, psykologer, psykoterapeuter, röntgen- och laboratoriepersonal. Också den personal som med ett socialt perspektiv arbetar inom vård och omsorg ska kunna ha nytta av en bok som beskriver hur man undersöker hälsa och vårdande.

Disposition Bokens disposition följer en allmän struktur för en akademisk uppsats. Det inledande kapitlet introducerar läsaren till området. Här ges övergripande information om vad uppsatsarbete handlar om. I det andra kapitlet beskrivs det aktuella ämnesområdet: hälsa och vårdande. Därefter följer två kapitel där frågor om vetenskaplig ansats behandlas. I det ena kapitlet är frågan om evidens central. I det andra beskrivs livsvärldsteorin som en vetenskaplig ansats som är lämplig för undersökningar inom området hälsa och vårdande. I det därpå följande kapitlet beskrivs fyra metoder för data­ insamling. Framställningen är utformad för att tydliggöra sådan 4  Dahlberg & Segesten (2010). 14  Att undersöka hälsa och vårdande

Att-undersoka-halsa.indd 14

2014-01-13 10:49


datainsamling som är lämplig för uppsatser på kandidat- och magisternivå. Samma hänsyn till användningen präglar kapitlet om analys av data, där både språkliga och numeriska former av analys behandlas. Hade denna bok varit en uppsats, hade det följande kapitlet haft rubriken Resultat. Något sådant kapitel finns inte. Däremot ingår ett exempel på hur resultat kan skrivas i det kapitel som beskriver analys. Bokens avslutande kapitel tar upp frågor om uppsatsarbetets avslutning. Allra sist finns en referenslista. Den är utformad på ett sätt som är lämpligt även för akademiska uppsatser. I  den här boken används noter, där det finns behov av ytterligare information som inte nödvändigtvis måste finnas i den löpande texten, och som kan störa läsrytmen. Förutom sådan allmän information har jag valt att lägga information om referenser i noterna.5 Det finns tre alternativa sätt att använda noter. I den här boken återfinns noterna längst ner på aktuell sida. Noter kan också läggas efter varje kapitel eller samlas i slutet av skriften.6

5  Det finns flera olika sätt att presentera referenser, se Språkrådets skrift Svenska skrivregler (2010, s. 66ff.). Se även aktuella lokala regler för uppsatser respektive publikationsregler. 6  Användningen av noter är olika vanligt förekommande inom olika områden. Inom humaniora är det vanligt med omfattande notsystem, medan det är mer ovanligt inom naturvetenskaperna. För mer information angående användningen av noter, se Svenska skrivregler (s. 76ff.). förord 15

Att-undersoka-halsa.indd 15

2014-01-13 10:49


1. Akademiska uppsatser – en introduktion

Hela denna bok handlar om att ”skriva uppsats” och som utgör examensarbete på grundnivå och avancerad nivå inom högskolan. Vanligtvis används benämningen kandidat- respektive magisteruppsats, men även masteruppsats förekommer som benämning av uppsats på avancerad nivå.7 I det här första kapitlet är avsikten att ge en kortfattad beskrivning av vad ett sådant uppsatsarbete innebär, så att varje student eller annan person som ska ta sig an en undersökning ska ha en initial insikt om vad som väntar.

Val av undersökningsområde Ett projekt som ska ligga till grund för en kandidat- eller magisteruppsats kan antingen vara fristående eller utgöra en del av en större undersökning och som leds av utbildade forskare. Ett fristående projekt initieras och genomförs av studenten själv. En fördel med ett sådant val är att det ger relativt stor frihet. Uppsatsen måste förstås ligga inom ramen för det ämne som examen gäller, men därutöver kan studenten välja ett område som hon eller han är särskilt intresserad av. Om man redan vet vilket område som man kommer att arbeta med efter examen, kan det kännas bra att redan under utbildningen få en fördjupad kunskap om något som är specifikt inom det aktuella området. Ett alternativt genomförande av ett fristående projekt är att flera 7  Se fotnot 3, s. 13. 16  Att undersöka hälsa och vårdande

Att-undersoka-halsa.indd 16

2014-01-13 10:49


studenter samarbetar. Då väljer man ett gemensamt område för projektet, kommer överens om vad var och en ska göra och hur det ska gå till. Hela projektet kan redovisas gemensamt av samtliga studenter, men då måste det tydligt framgå vem som gjort vad. Bedömningen av varje students insatser kan underlättas av att var och en av studenterna i gruppen gör ett eget utdrag från projektet och skriver en egen uppsats på den delen. Bakgrund och till exempel vissa metodologiska beskrivningar kan ändå vara gemensamma. Uppsatsprojektet kan också utgöra en del av en forskningsstudie. Då avgränsas en del av studien så att det blir lagom stort för en uppsats. En fördel med ett sådant val är att det kan kännas meningsfullt att vara en del av en ”verklig” undersökning och få en inblick i hur forskning verkligen går till. Samtidigt förlorar man viss frihet att styra projektet, som måste anpassas till den större studiens syfte och vetenskapliga ansats.8 När undersökningsområde ska väljas, kan det vara bra att fundera över vad man vet om området, vad som är intressant med det och vad det är inom området som man själv tilltalas av. Det är också av stort värde att hela tiden ha i åtanke att det är ett uppsatsarbete som ska ske. Även om projektet ingår i en forskningsstudie, måste det vara så avgränsat att det utan problem kan inrymmas inom den tid som är avsatt för uppsatskursen.

Att ställa frågor Uppsatsarbetet drivs av frågor. Frågorna ställs mot bakgrund av det som man vet – eller tror sig veta – om det som man vill undersöka. Alltså börjar man med att fråga sig: ”Vad vet jag om det som jag vill undersöka? Hur kommer det sig att jag vet det? Var och hur har jag fått denna kunskap?” Därefter tar de nya frågorna vid: ”Vad behöver jag veta mer? Vad vill jag veta mer om? Vilka frågor är viktigare än andra?”

8  Se Bilaga 1 där ett par sådana projekt beskrivs. akademiska uppsatser – en introduktion  17

Att-undersoka-halsa.indd 17

2014-01-13 10:49


Och slutligen: ”Hur ska jag få svar på frågorna? Var ska jag söka svaren?” Konsten att ställa ”bra” frågor är både lätt och svår. Det är naturligtvis ingen egentlig skillnad mellan sådana frågor som ställs i vardagliga sammanhang och de som ställs i en vetenskapligt grundad undersökning. Det är i någon mening lätt och naturligt att ställa frågor, eftersom det är något som studenter arbetar med och tränar under hela utbildningstiden. ”Bra” frågor i sammanhanget är sådana som både har fokus på det som ska undersökas och karaktären av att vara öppna. När frågorna formuleras tas en utgångspunkt i det som man redan vet om företeelsen som ska undersökas, men samtidigt ska också det betonas som man inte vet. Det svåra här är att för det första bli klar över att man faktiskt inte vet, och att för det andra formulera frågor om det.9 Det som är viktigt i en undersökning är att hitta fram till de frågor som leder in på nya spännande områden och ger svar som är nya och överraskande.

Inläsning och problematisering När de grundläggande frågorna är ställda och valet av undersökningsområde är gjort, är det dags att läsa in sig på det. Läsningen styrs av hur svaren på de initiala frågorna ser ut. Så här i början av uppsatsarbetet är det viktigt att börja brett och således välja olika slags litteratur. Vetenskapliga publikationer har alltid det högsta värdet i all verksamhet som vilar på en vetenskaplig grund, men i den initiala fasen kan det ha ett värde att också välja annan litteratur. Om man till exempel har valt att fokusera på ”äldres ensamhet”, kan det vara bra att inledningsvis läsa texter som beskriver upplevelsen av ensamhet i allmänhet, och senare växla över till texter som mer specifikt belyser just äldres ensamhet. 9  I en vetenskapsfilosofisk analys beskriver Gadamer (1995) hur svårt och samtidigt viktigt det är att ställa öppna frågor. Det svåraste är inte, säger han, att hitta bra svar utan att ställa bra frågor, och allra svårast är att förstå att man inte vet. Se Dahlberg et al. (2008, s. 142–143). 18  Att undersöka hälsa och vårdande

Att-undersoka-halsa.indd 18

2014-01-13 10:49


Det kan också vara bra att söka upp personer som man vet har relevanta insikter om och erfarenheter av det valda kunskapsområdet och samtala med dem om det planerade uppsatsarbetet. Därefter följer den del av uppsatsarbetet som många studenter tycker är svår: problematiseringen. Troligtvis upplevs detta som svårt för att det är ett moment som skiljer sig radikalt från den vardagliga och spontana inställningen till saker och ting som vi möter, där vi på ett självklart sätt ”förstår” det vi ser, läser om eller på annat sätt upplever. I den vetenskapliga hållning, som ska prägla hela uppsatsarbetet, finns motsatsen till den vardagliga spontana hållningen, nämligen ett essentiellt stråk av kritisk hållning. Det ”kritiska” kan sammanfattas som att ”inte ta för givet”. Andemeningen i denna hållning är att alltid ha en reflekterande inställning, att stanna upp, att stöta och blöta, noggrant tänka igenom, fundera över och omsorgsfullt granska, pröva och värdera de uppgifter som man möter under undersökningens gång. Den kritiska hållningen ska även riktas mot undersökaren själv, och de tankar och funderingar som dyker upp i relation till den företeelse som undersöks (detta kan beskrivas som ”tyglande”, s. 69). När problematiseringen är avklarad, är det dags att formulera sitt syfte med uppsatsarbetet. Syftet är centralt; det är det nav runt vilket hela uppsatsen rör sig. När uppsatsen är klar och ska bedömas ställs resultatet mot det beskrivna syftet, och kvaliteten värderas utifrån hur väl resultatet stämmer med det som syftet uppger. Syftet kan vara att beskriva, förklara eller exempelvis tydliggöra något. I syftet kan det också ingå att föreslå förändringar eller andra åtgärder. När syftet är beskrivet, är det dags att formulera frågor igen. Utgångspunkten tas i de inledande frågorna, men nu är det viktigt att begränsa dem och tydligare definiera det område som uppsatsen ska verka inom. De initiala frågorna har till syfte att sätta tankarna i rörelse och ”zooma in” undersökningsområdet, men några av dem kan vara alltför omfattande eller alltför svåra för att besvara i det aktuella uppsatsarbetet. Därför är det viktigt att välja bort de mindre lämpliga frågorna och behålla dem som är centrala för uppsatsen. Det är dessa med akademiska uppsatser – en introduktion  19

Att-undersoka-halsa.indd 19

2014-01-13 10:49


omsorg valda frågor som senare besvaras i avsnittet som beskriver uppsatsens resultat (se exempel på problembeskrivning, syfte och frågeställningar, s. 85). Hela beskrivningen av problemområdet, syftet och frågorna som ställs är en viktig del även under tiden som uppsatsarbetet pågår. Dit kan man hela tiden gå tillbaka för att få vägledning i de olika val som med nödvändighet måste göras. Inte minst har detta avsnitt i projektarbetet en viktig avgränsande funktion. Det är lätt att som ambitiös student ta sig an ett alltför stort uppdrag, inte minst om man hyser en äkta önskan att lära sig mycket om den aktuella företeelsen. Då är det bra att ha ett tydligt beskrivet problemområde och syfte, och bra frågor att hålla sig till.

Metodologiska val Beskrivningen av problemområdet, syftet för uppsatsarbetet och de undersökningsfrågor som ställs är vägledande för val av metod, det vill säga valet av arbetssätt för att kunna besvara de ställda frågorna. Om man exempelvis har frågor som innebär att man vill veta hur länge patienter får vänta på att bli undersökta, eller om man undrar hur lång tid som vårdare lägger på olika arbetsuppgifter, så verkar det som brukar benämnas ”kvantitativ metod” vara lämpligt, där olika företeelser ”mäts” och ”beräknas”. Om man är intresserad av att veta hur något upplevs av patienter eller vårdare, hur det till exempel är att leva med långvarig sjukdom eller hur ensamhet kan vara för äldre personer som hyr en lägenhet i boende för äldre och funktionshindrade, så verkar det som brukar kallas ”kvalitativ metod” vara att föredra, där intresset är riktat mot företeelsernas ”innebörd” och vilken ”mening” de har.

Kvalitativ eller kvantitativ metod Vetenskapligt grundade undersökningar omfattar två olika analysformer: en form som inkluderar metoder som bygger på språk och ord, och en som inkluderar metoder som bygger på 20  Att undersöka hälsa och vårdande

Att-undersoka-halsa.indd 20

2014-01-13 10:49


matematik och siffror. De olika analysformerna beskrivs vanligtvis som ”kvalitativ metod” respektive ”kvantitativ metod” eller ”statistik”. Den här boken bygger på en idé om att inte kategorisera i onödan. Därför används inte begreppen ”kvalitativ” och ”kvantitativ” utan att det föreligger starka argument för det. Men ibland kan tydligheten kräva dessa begrepp. I övrigt används beskrivningar av de olika metoder för hur insamling av data går till respektive hur data bearbetas. En poäng med detta sätt att beskriva metoder är att vissa metoder kan användas både inom det kvalitativa och inom det kvantitativa fältet. Exempelvis kan ett frågeformulär innehålla bundna svarsalternativ, som analyseras kvantitativt, och öppna svarsalternativ, som analyseras kvalitativt. Ett annat exempel är innehållsanalys, som kan inkludera både kvalitativt och kvantitativt innehåll. För en student som genomför ett uppsatsarbete för första gången kan det vara ett gott råd att göra en undersökning som kan styras upp från början och där det finns färdiga manualer att följa. En lagom nivå är kvalitativ eller kvantitativ innehållsanalys. Oavsett vilka metodologiska val som görs, måste dessa gås igenom noggrant, vilket är ett av de viktiga tillfällen under uppsatsarbetet som noggrant ska diskuteras med handledare och eventuellt andra inblandade. Innan själva undersökningen påbörjas, måste varje student läsa in sig på den valda metoden, samt på hur undersökningen praktiskt ska förberedas och sedan genomföras. Om det är fråga om en empirisk studie, ska val av undersökningsdeltagare göras. Om det är en tolkande analys som planeras, måste tolkningsram diskuteras tidigt i processen, även om det definitiva valet av en sådan görs senare. Om det är en teoretisk studie, ska de texter väljas som analysen senare baseras på.

akademiska uppsatser – en introduktion  21

Att-undersoka-halsa.indd 21

2014-01-13 10:49


Undersökning eller forskning På senare år har det gått inflation i begreppet forskning. Uppsatser av studenter på kandidat- och magisternivå benämns forskning, och även på grund- och gymnasieskolan talas det om elevernas forskning. Det här språkbruket är inte bra. Forskning är per definition benämningen på det vetenskapliga arbete som utförs av person med erforderlig vetenskaplig skolning, det vill säga forskarutbildning. Även de som genomgår forskarutbildning, och därmed har kvalificerad handledning, kan sägas delta i forskning. Men i övrigt måste vi vara noga med terminologin, så att inte innebörden i och värdet av begreppet forskning urvattnas. Att bedriva vetenskaplig forskning är en ansvarsfull uppgift. Avsikten med forskning är att presentera ny kunskap om vår värld eller delar av den. Inom både vårdvetenskap och medicinsk vetenskap10 är avsikten att skapa ny vetenskapligt säker kunskap om hälsa och vårdande, till exempel om hur vårdande kan bidra till att stödja och stärka hälsoprocesserna, eller hur människor kan leva ett gott liv trots svår sjukdom eller påfrestande behandlingar. Sådana krav kan inte ställas på studenter som gör undersökningar och skriver kandidat- eller magisteruppsatser. Dessa är inte avsedda att skapa säkra forskningsresultat, utan syftet är att studenter ska träna det vetenskapliga förhållningssätt som professionen kräver samt förberedas för forskarutbildning och forskning. Det är dock mot bakgrund av ovan beskrivna ansvar som den förberedande skolningen är så viktig.

Uppsatsarbete på vetenskaplig grund Även ett uppsatsarbete ska emellertid genomföras med en vetenskaplig hållning, med en vetenskaplig grund, men eftersom det alltså inte är forskning i ordets egentliga bemärkelse, kommer andra än de rent vetenskapliga incitamenten in i  bilden. 10  Även samhällsvetenskaplig forskning kan vara inriktad mot hälsofrågor. 22  Att undersöka hälsa och vårdande

Att-undersoka-halsa.indd 22

2014-01-13 10:49


Som också nämns i andra avsnitt av boken, måste en student som väljer uppsats inte bara tänka på hur man bäst besvarar de aktuella frågorna. Eftersom syftet med ett uppsatsarbete är att träna ett vetenskapligt förhållningssätt och pröva vetenskapligt präglade metoder, måste inte valet av tillvägagångssätt motiveras på samma grundläggande sätt som inom forskning. Uppsatsens omfattning måste anpassas efter tidsgränserna och andra villkor som utbildningen medför, vilket i sin tur påverkar metodval. Uppsatsarbete sker vanligtvis inom en kurs om 15 högskolepoäng. På kandidatnivå är kursen vanligen utlagd på tio veckor, vilket också inkluderar seminarierna där uppsatserna läggs fram och granskas. På magisternivå kan det förekomma att studierna bedrivs på halvfart, vilket betyder att studenten har en termin på sig. På kandidatnivå har man fullt upp med att lära sig att läsa och förstå vetenskapliga texter samt för första gången pröva att genomföra en vetenskapligt präglad undersökning av något område. På magisternivå kan man gå vidare och träna den vetenskapliga förmågan. Då kan man bli mer systematisk i sitt undersökande, göra mer genomtänkta val av metod och genomföra en undersökning med större noggrannhet än vad som vanligen är möjligt på kandidatnivån.11 Det som dock alltid bör betonas i alla undersökningar som sker inom högskolan är att undersökningen måste utföras inom ramen för de vetenskapliga krav som finns gällande saklighet och noggrannhet, där hållningen präglas av en äkta önskan om att se något nytt eller att se något på ett nytt sätt. Uppsatsarbetet måste genomföras systematiskt och med en precision i begreppsanvändning samt teori- och metodval. Även de käl11  För en student som skriver uppsats kan det därför vara svårt att arbeta sig igenom alla de vetenskapsteoretiska frågor som krävs för att man till exempel ska kunna välja en fenomenologisk eller hermeneutisk ansats för sin undersökning, i synnerhet om det gäller kandidatnivån. Då kan man i stället låta sig ”inspireras” av någon ansats (som i exemplet på s. 128 ff.). På så sätt kan studenten lyfta de vetenskapsfilosofiska aspekter som kan vara av intresse för uppsatsarbetet, men utan att krav ställs på fullständig vetenskapsteoretisk eller filosofisk redovisning. akademiska uppsatser – en introduktion  23

Att-undersoka-halsa.indd 23

2014-01-13 10:49


lor och övriga referenser som används måste tydligt redovisas.12 En sådan hållning ökar möjligheterna för ett överraskande, och därmed intressant, resultat. En sådan hållning förbereder också studenten för fortsatt vetenskapligt arbete. Vidare innebär en vetenskaplig hållning att man medvetandegör de antaganden som alltid finns men som inte alltid är så tydliga. Exempelvis är det nödvändigt att fundera över de ideal som råder, både avseende det område som undersöks och de vetenskapsideal som råder där uppsatsarbetet genomförs. All högskoleverksamhet och all sjukvård innebär stora organisationer med såväl hierarkier som stor byråkrati. I sådana organisationer kan verksamheten lätt bli till fasta rutiner och regelstyrda aktiviteter, som både studenter respektive vårdare och patienter måste anpassa sig till. Varje verksamhet och organisation präglas av något slags bärande idé, som utgör ideal för verksamheten eller organisationen. Sådana idéer eller ideal kan vara genomtänkta och beskrivna i till exempel policydokument, men de kan också vara otydliga eller rent av osynliga. Om värden och ideal är osynliga, kan det betyda att det kan krävas stor ansträngning för att de ska bli åtkomliga och kunna diskuteras. Det omvända gäller emellertid också, det vill säga att vetenskapligt präglade granskningar av verksamheten kan hjälpa till med att tydliggöra den värdegrund som finns, till exempel i sjukvården. Genom att dokumentera och kritiskt granska vårdandet läggs en viktig grund för kunskapsutvecklingen. När både värdegrunden och organisationens regler och rutiner blir klargjorda, ökar möjligheterna för att patienterna ska få en genomtänkt och evidensgrundad vård.

Etiskt medvetna val En viktig del av den vetenskapliga hållningen utgörs av en etisk medvetenhet. Det handlar för det första om valet av undersökningsområde. Exempelvis kan egna erfarenheter av det som 12  Se fotnot 5, s. 15. 24  Att undersöka hälsa och vårdande

Att-undersoka-halsa.indd 24

2014-01-13 10:49


studeras utgöra en svårighet. Om någon till exempel själv har haft en viss sjukdom, eller har en nära anhörig som har sådana erfarenheter, kan det vara lockande att fördjupa sig i  denna problematik i ett uppsatsarbete. Och det kan absolut vara så att man därmed kan vara så inkännande och extra förstående att mycket intressanta innebörder kommer fram. Emellertid kan man också ha alltför starka känslomässiga bindningar till ett problem­område. Dels kan egna starka upplevelser blockera insikten om andra och till exempel motstridiga upplevelser. Dels kan ett sådant uppsatsarbete bli alltför känslomässigt påfrestande och påverka både uppsatsskrivaren och uppsatsen negativt. I stället rekommenderas att man väljer ett annat och mindre laddat område. För det andra gäller det valet av metod för datainsamling. Det kan exempelvis vara lockande att intervjua patienter. Särskilt under den mest grundläggande skolningen, där avsikten är att man ska utbildas till en vårdande profession, är kunskapstörsten inför och nyfikenheten på patienterna stor. Då ligger det nära till hands att använda uppsatstiden till att få sådana insikter. Emellertid kan det vara så att man som grundutbildningsstudent inte har tillräckliga kunskaper eller den erfarenhet som behövs för att förvalta det förtroende som man får när en patient samtycker till en intervju. En patient kan till exempel invaggas i falska förhoppningar om det vårdande som ska följa på det som patienten berättat under intervjun. Det kan också hända att en patient känner stort förtroende för intervjuaren och öppnar upp för och berättar om kanske svåra upplevelser. Då måste intervjuaren ha förmågan att möta det som händer och exempelvis hjälpa patienten att hantera de känslor som väller fram. Därutöver gäller det att vara etiskt medveten om hur undersökningen i  övrigt genomförs. Om informanter 13 inbjuds att delta, måste de informeras om undersökningen. De måste också försäkras om alternativet att avstå från deltagande och att de har rätt att när som helst, och utan att avkrävas förklaring, avsluta sitt deltagande även om de initialt tackat ja. Alla data och andra 13  Dvs. personer som deltar i en undersökning. akademiska uppsatser – en introduktion  25

Att-undersoka-halsa.indd 25

2014-01-13 10:49


uppgifter ska förvaras så att ingen obehörig kommer åt dem. Om det förekommer att någon ska läsa till exempel intervjuer, observationsanteckningar eller andra data, ska dessa anonymiseras. Det ska inte gå att på något sätt utläsa vilka personer som har deltagit i undersökningen.14

14  Det kan finnas ytterligare krav på etiskt agerande i uppsatsskrivandet. Varje högskola har någon form av egna etiska regler som varje student måste känna till. Det kan också vara så att det behövs tillstånd för en planerad undersökning. Etiskt tillstånd söks vanligtvis hos en etisk kommitté. 26  Att undersöka hälsa och vårdande

Att-undersoka-halsa.indd 26

2014-01-13 10:49


Att-undersoka-halsa.indd 27

2014-01-13 10:49


KARIN DAHLBERG är professor i vårdvetenskap. Hon har

på Natur & Kultur tidigare utgivit tillsammans med Kerstin Segesten Hälsa & vårdande i teori och praxis (2010).

HÄLSA & VÅRDANDE

Ambitionen med den här boken är att beskriva och förklara hur man bäst undersöker företeelser inom det kunskapsområde som handlar om hälsa och vårdande. Betydelsefullt i det sammanhanget är att överbrygga den dikotomi som skapat de åtskilda kategorierna kvalitativt och kvantitativt och i stället fokusera på hur en frågeställning styr valet av metod. Här betonas också frågan om evidens. Med mångårig erfarenhet från hälso- och sjukvårdsforskning belyser författaren vanligt förekommande metodproblem. Både teoretiska argument och praktiskt användbara tips ingår. Boken är avsedd för studerande till samtliga yrken inom hälso- och sjukvården eller redan verksamma som skriver uppsats eller genomför annan undersökning på kandidateller magisternivå.

ATT UNDERSÖKA

ATT UNDERSÖKA HÄLSA OCH VÅRDANDE

ATT UNDERSÖKA

HÄLSA & VÅRDANDE KARIN DAHLBERG

KARIN DAHLBERG

ISBN 978-91-27-13487-4

9 789127 134874

Dahlberg_Att_Undersoka_Halsa_hela.6.indd 1

1/14/14 2:51 PM


9789127134874