Issuu on Google+

Priset för flexibiliteten

är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Umeå universitet.

Carin Ulander-Wänman

Carin ulander -wän man

I Sverige har arbetsmarknadens parter i vissa fall möjlighet att träffa överenskommelser i kollektivavtal som avviker från de arbetsrättsliga lagarna. Sedan Sveriges medlemskap i EU, påverkas den svenska arbetsmarknadens reglering av det synsätt som framträder inom den europeiska sysselsättningspolitiken i form av t.ex. flexicurity. En analys av ett antal kollektivavtalsreglerade anställningsvillkor för arbetstagare i kommuner och landsting visar att arbetsgivaren uppnår en högre grad av flexibilitet på ett flertal områden av betydelse för arbetstagarnas sysselsättningstrygghet, jämfört med gällande lagstiftning. I gengäld har arbetsgivaren åtagit sig ekonomiska förpliktelser som inte kan utkrävas med stöd av någon lag. Ur ett samhällsperspektiv är de förhandlingsresultat som arbetsmarknadens parter har träffat i kollektivavtal på områden som rör arbetstagarnas anställnings- och sysselsättningstrygghet oskäliga. Den här boken vill skapa en debatt om behovet av en utvärdering av kollektivavtalens innehåll och rättsliga konstruktion samt om statens roll i den svenska modellen med kollektivavtalsreglering.

IUSTUS FÖRLAG

Carin ulander -wänman

Priset för flexibiliteten En analys av anställningsvillkor för arbetstagare i kommuner och landsting

IUSTUS FÖRLAG

Ulander_W.Priset_hela.5.indd 1

01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFLoIFw= 02 0040

ISBN 978-91-7678-877-6

1/31/14 8:35 AM


13-67 Iustus Priset 29 jan 2

2014-01-29 16.50


Priset för flexibiliteten En analys av anställningsvillkor för arbetstagare i kommuner och landsting

carin ulander-wänman

IUSTUS FÖRLAG

13-67 Iustus Priset 29 jan 3

2014-01-29 16.50


© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2014 ISBN 978-91-7678-877-6 Sättning : Harnäs Text & Grafisk Form Omslag: John Persson Tryck : Edita Bobergs AB, Falun 2014 Tryckt hos ett Klimatneutralt Företag Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

13-67 Iustus Priset 29 jan 4

2014-01-29 16.50


Förord  1

Regleringen av den svenska arbetsmarknaden påverkas av de normer som utvecklas inom EU. Flexicurity är den strategi som EU förespråkar för att modernisera medlemsländernas arbetsmarknader. Sverige har en arbetsrättslig lagstiftning med en hög grad av semidispositiva bestämmelser. Det innebär att kollektivavtal är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden och att också kollektivavtalen berörs av den normbildning som kommer till uttryck i flexicurity. Av flexcuritystrategin framgår bl.a. att arbetstagare anses behöva sysselsättningstrygghet snarare än anställningstrygghet och att arbetstagarna därmed måste vara anställningsbara sett i relation till en hel arbetsmarknad. Detta indikerar en flexibilitet i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, till skillnad från främst lagen om anställningsskydd som bygger på stabilitet i anställningsförhållandet. Den här boken visar hur bestämmelser i kollektivavtal skiljer sig från gällande lagstiftning och vilka konsekvenser reglering i kollektivavtal eller avsaknad av kollektivavtalsreglering kan få för arbetstagarnas sysselsättningstrygghet. Av de analyser som redovisas framgår att det i vissa avseenden finns normkrockar mellan flexicurity, den svenska anställningsskyddslagen och kollektiv­ avtalen. Jag hoppas att boken kan initiera en diskussion om hur den svenska arbetsmarknaden är reglerad i kommuner och landsting 1

  Projektet som utgör underlag för den här boken har finansierats av IFAU. Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning har bidragit till tryckningskostnader. Jag tackar båda dessa finansiärer som gjort den här boken möjlig.

5

13-67 Iustus Priset 29 jan 5

2014-01-29 16.50


förord

och hur väl den regleringen överensstämmer med ändamålen i olika arbetsrättsliga lagar samt de normer som kommer till uttryck i flexicurity. Vidare syftar boken till att skapa en debatt om den svenska modellen. En viktig komponent i den debatten är statens passiva förhållningssätt, vad gäller reglering på områden där det finns tydligt uttalade politiska viljeinriktningar, och där arbetsmarknadens parter inte synes kunna reglera frågorna i form av juridiskt utkrävbara rättigheter och skyldigheter i kollektivavtal. Umeå december 2013 Carin Ulander-Wänman

6

13-67 Iustus Priset 29 jan 6

2014-01-29 16.50


Innehåll

Förord   5 Förkortningar  11 1 Inledning 13 2 Flexicurity – en del av EU:s s­ ysselsättnings­strategi  18 3 Arbetsledningsrätt och ­a rbetsskyldighet  25 3.1 Inledning 25 3.2 Arbetsgivarens arbetsledningsrätt  27 3.3 Arbetstagarens arbetsskyldighet  29 3.3.1 29/29-principen 31 3.3.2 Bastubadarprincipen 33 3.4 Omplacering och omreglering av ­anställningsvillkor  34 3.4.1 Löneförändring 37 3.4.2 Omreglering och saklig grund för uppsägning  39 3.4.3 Disciplinpåföljd 42 3.5 Kollektivavtal – arbetsledningsrätt och ­arbetsskyldighet 45 3.5.1 Förflyttning av arbetstagare  51 3.5.2 Omreglering av anställning på grund av ­sjukersättning  55 3.5.3 Avstängning och disciplinpåföljd  57 3.6 Kommentar 61 3.6.1 Arbetsskyldighet och tillfälliga förändringar  62 3.6.2 Permanent förändring av arbetsskyldigheten genom förflyttning 70

7

13-67 Iustus Priset 29 jan 7

2014-01-29 16.50


innehåll

3.6.3 Sjukdom som orsak till omreglering av ­anställning  77 3.6.4 Arbetsgivarens möjlighet att vidta avstängning och ­disciplinpåföljd  79 3.6.5 Jämställdhetsarbete 80

4 Anställningsformer och ­s ysselsättningsgrad  81 4.1 Inledning   81 4.2 Vikariatsanställning   84 4.3 Allmän visstidsanställning  87 4.4 Provanställning   89 4.5 Arbetstagare som fyllt 67 år   92 4.6 Högre sysselsättningsgrad   93 Kollektivavtal – anställningsformer, högre 4.7  ­sysselsättningsgrad och arbetstidens f­ örläggning  96 4.8 Kommentar   104 4.8.1 Provanställning enligt kollektivavtal  107 4.8.2 Kollektivavtalsreglering angående omvandling av ­tidsbegränsad anställning  111 4.8.3 Utökad möjlighet till tidsbegränsade ­anställning   113 4.8.4 Deltidsnorm i AB   122 5 Anställningstrygghet 136 5.1 Inledning 136 5.2  Inflytanderegler vid anställningens ingående och avslutande   137 5.3 Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist  141 5.3.1 Begreppen ort, driftsenhet och kollektiv­ avtalsområde   144 5.4 Uppsägning 146 5.5 Företrädesrätt till återanställning  148 5.6 Kollektivavtal och anställningstrygghet  151 5.6.1 Turordning och företrädesrätt  151 5.6.2 Uppsägningstid 154

8

13-67 Iustus Priset 29 jan 8

2014-01-29 16.50


innehåll

5.6.3 Bestämmelser om arbetstagarpartens inflytande   155 5.6.4 Ledighet och vissa ekonomiska förmåner   156 5.7 Kommentar 159 5.7.1 Turordning vid uppsägning  159 5.7.2 Avtalsreglerade uppsägningstider  166 5.7.3 Reglering i avtal om företrädesrätt till återanställning 168 5.7.4 Begränsning av arbetstagarpartens inflytande   172 5.7.5 Trygghet i form av ledighet och ekonomisk ­kompensation  174

6 Sysselsättningstrygghet   177 6.1 Arbetsgivares och arbetstagares lojalitetsplikt   177 6.2 Bisyssla 180 6.3 Tillräckliga kvalifikationer hos nuvarande arbetsgivare  181 6.4 Kollektivavtal och sysselsättningstrygghet   185 6.4.1 Bestämmelser om bisyssla i kollektivavtal  185 6.4.2 FAS:s betydelse för arbetstagarnas syssel­ sättningstrygghet 187 6.4.3 Arbetstagarnas kompetensutveckling  190 6.5 Kommentar 194 7 Sammanfattning och diskussion  201 7.1 Inledning 201 7.2 Uppluckring av LAS:s norm om ­tillsvidareanställning på heltid  203 7.3  Decentralisering av makten att träffa avtal om anställningsvillkor   207 7.4  Arbetsgivarens flexibilitet och arbetstagarnas anställnings- och sysselsättningstrygghet  212 7.5 Priset för flexibiliteten  218 8 Käll- och litteraturförteckning  225 sakregister  239

9

13-67 Iustus Priset 29 jan 9

2014-01-29 16.50


13-67 Iustus Priset 29 jan 10

2014-01-29 16.50


1 Inledning

Ett kännetecken för den s.k. svenska modellen är att arbetsmarknaden innehåller en arbetsrättslig lagstiftning med inslag av semidispositiva bestämmelser.2 Det innebär att arbetsmarknadens parter kan träffa överenskommelser i kollektivavtal som avviker från lagstiftningen. Kollektivavtalet har varit ett viktigt regleringsinstrument av arbetsförhållandena på den svenska arbetsmarknaden sedan 1930-talet. Svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har således en lång erfarenhet av att reglera arbets- och lönevillkor i kollektivavtal och det finns upparbetade institutioner och arbetsformer för detta arbete. Sveriges medlemskap i EU innebär att den sysselsättnings­ politik som utformas inom gemenskapen och den normbildning som ligger till grund för den, påverkar regleringen av den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter ses inom gemenskapen som viktiga aktörer för att implementera de strategier som EU förespråkar, i syfte att uppnå målen i den europeiska syssel­ sättningspolitiken. Av de riktlinjer som Europeiska unionens råd antog i oktober 2010 angående sysselsättningen, framgår att medlemsstaterna bör integrera de principer för flexicurity som tidigare antagits av rådet, i sin arbetsmarknadspolitik och tillämpa dem.3 De principer som medlemsländerna ska implementera 2

  Semidispositiva bestämmelser karakteriseras av att dessa lagregler får frångås till arbetstagarens nackdel endast genom kollektivavtal (eller endast genom kollektivavtal på förbundsnivå) inte genom personliga avtal, se Sigeman, T., Arbetsrätten, en översikt, femte upplagan, s. 24. 3   2010/707/EU: Rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, Europeiska unionens officiella tidning nr L 308, 24/11/2010 Bilaga Riktlinje 7 s. 0046–0051.

13

13-67 Iustus Priset 29 jan 13

2014-01-29 16.50


1 inledning

baseras på kommissionsmeddelandet KOM (2007) 359 slutlig.4 Av kommissionsmeddelandet framgår att flexicurity är en strategi för arbetsmarknadsreglering som innebär att både flexibiliteten och tryggheten ska öka på arbetsmarknaden.5 En analys av sven­ ska kollektivavtals innehåll och utformning visar hur flexicurity kommer till uttryck i kollektivavtal och vilken betydelse det kan ha för arbetstagarnas anställnings- och sysselsättningstrygghet. Arbetstagarna i Sveriges kommuner och landsting omfattas av ett flertal kollektivavtal. Huvudöverenskommelsen (HÖK), Allmänna bestämmelser (AB) som utgör en bilaga till HÖK och kollektivavtalet om Förnyelse­– Arbetsmiljö – Samverkan i kommuner, landsting och regioner (FAS) kan anses vara några av de mest betydelsefulla. Det finns sex olika huvudöverens­kommelser. Dessa innehåller förhandlingsprotokoll, löneavtal (t.ex. principer för lönesättning) och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK har tecknats mellan SKL och Pacta på arbetsgivarsidan och sex olika fackliga konstellationer.6 4

  Europeiska Gemenskapernas Kommission, Bryssel, den 27.6 2007 KOM(2007) 359 slutlig. Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Gemensamma principer för flexicurity: Fler och bättre arbetstillfällen med en kombination av flexibilitet och trygghet, SEK [(2007) 861][SEK(2007)862]. Se även Bilaga till EUnämndens sammanträde, EPSCO 5–6 december 07 kommenterad dagordning rev 1, promemoria Dnr S2007/10126/SK, s. 2. 5   För en utförligare beskrivning av flexicurity, se Ulander-Wänman, C., Flexicurity och utveck­lingsavtalet. IFAU Rapport 2010:19. 6   HÖK 13 mellan SKL och Kommunal gäller från den 1 april 2013 till och med den 30 april 2016. HÖK mellan SKL och Pacta på arbetsgivarsidan och OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet som gäller perioden 2013-04-01– 2017-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av 12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. SKL och AkademikerAlliansen, HÖK T gäller från och med den 2012-05-01 och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av fem kalendermånader. Avtalet kan bara sägas upp med verkan från 1 april varje år. SKL och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd gäller under perioden 2012-05-01–2016-03-31 med

14

13-67 Iustus Priset 29 jan 14

2014-01-29 16.50


1 inledning

AB innehåller allmänna anställningsvillkor.7 Av de inledande delarna i AB framgår de centrala parternas synsätt på regleringarnas funktion. De överenskomna anställningsvillkoren ska bidra till att förbättra verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Genom flexibla lösningar ska arbetstagarnas anställningsvillkor bidra till att verksamhetens målsättningar uppnås.8 Arbets­tagarnas delaktighet och inflytande i de egna anställningsvillkoren skapar, enligt de centrala parterna, förutsättningar för att arbets­tagarna ska känna engagemang, arbetsglädje och ansvarstagande i arbetet.9 Det centrala avtalet FAS upprättades 2005 och gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Avtalet innehåller de centrala parternas synsätt på hur lokal samverkan kan ta form och hur en väl fungerande verksamhet kan förenas med ett långsiktigt hållbart arbetsliv i kommuner, landsting och regioner. Syftet med FAS är att ge de lokala parterna inspiration och idéer till utveckling. Meningen är att de lokala parterna utifrån sina mål, förutsättningar och behov ska en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har inte avtalet sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av 12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägningen ska vara skriftlig och åtföljas av förslag till nytt kollektivavtal. Avtalet är möjligt att säga upp efter år tre. Eventuell uppsägning ska ha skett senast 2015-01-01 och upphör att gälla 2015-03-31. SKL, Arbetsgivarförbundet Pacta och OFR:s förbundsområde Läkare gäller under perioden 2013-04-01–2017-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har inte avtalet sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägningen ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. SKL, Arbetsgivarförbundet Pacta och OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård som gäller under perioden 2011-04-01–2013-03-31. Avtalets giltighet förlängs t.o.m. 2015-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader om inte avtalet sagts upp senast 201210-31. 7   Analysen avser Allmänna bestämmelser i lydelse fr.o.m. 2013-04-01. 8   Jfr analys av Owens, R., Engendering Flexibility in a World of Precarious Work, s. 337–340. 9   AB kap. 1, paragraf 1.

15

13-67 Iustus Priset 29 jan 15

2014-01-29 16.50


1 inledning

utveckla samverkansformer och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. De centrala parterna ska vara ett stöd i det ut­vecklingsarbetet. En förutsättning för att de lokala parterna ska bli bundna av FAS är att de tecknar ett lokalt samverkansavtal. För att HÖK ska bli bindande för Sveriges kommuner och landsting samt de arbetstagare som arbetar hos dessa arbetsgivare krävs att den lokala arbetsgivarparten och någon representant för arbetstagarna lokalt, tecknar ett lokalt avtal där de ansluter sig till avtalen.10 De olika avtalen som ovan nämnts tillämpas för samtliga arbetstagare. I HÖK kan dock viss särreglering finnas för olika befattningsgrupper. Totalt omfattas drygt 1,1 miljoner arbetsarbets­tagare i kommuner och landsting av avtalen och cirka 45 000 arbetstagare i Pacta­anslutna företag. Även för oorga­niserade arbetstagare som arbetar på områden som omfattas av avtalen, tillämpas kollektivavtalen, eftersom avtalen anses flyta in i de enskilda anställningsavtalen. Under sin giltighetstid binder även kollektivavtalen den arbetstagare som har lämnat den arbetstagarorganisation som är part i avtalet. Kollektivavtalens materiella innehåll och rättsliga utformning har således betydelse för ett stort antal arbetstagares arbetsförhållanden. Den här boken innehåller en analys av hur arbetsmarknadens parter i kollektivavtalen HÖK-AB och FAS har reglerat olika aspekter av flexibilitet och trygghet mot bakgrund av normerna i flexicurity. Underlaget för analysen utgörs av kollektivavtalens ordalydelse och SKL:s kommentarer till Allmänna bestämmelser.11 Boken innehåller även en analys om, och i så fall på vilket sätt reglering i kollektivavtalen avviker från den reglering som 10

  I det lokala kollektivavtalet kan de lokala parterna anta HÖK i dess helhet eller göra ändringar och tillägg i sitt lokala avtal. Representant för de lokala parterna kan t.ex. vara lokalavdelning/ombudsman eller förbundskontor/förhandlingschef. 11   SKL:s kommentarer är ett ensidigt arbetsgivardokument. Enligt uppgift från förhandlare John Nilsson SKL 2011-05-27, har motparterna fått ta del av SKL:s kommentarer till AB och getts möjlighet att lämna synpunkter.

16

13-67 Iustus Priset 29 jan 16

2014-01-29 16.50


1 inledning

finns enligt ”gällande rätt” på området, d.v.s. om någon kollektivavtalsreglering med aktuellt innehåll inte hade träffats.12 Innehållet i gällande rätt har analyserats med stöd av traditionell juridisk metod d.v.s. vad som framkommer i lag, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Urvalet av de bestämmelser som analyserats har gjorts mot bakgrund av att de kan antas ha betydelse för arbetstagarnas anställnings- och sysselsättningstrygghet.13 De områden som har analyserats har systematiserats under rubrikerna arbetsledningsrätt och arbetsskyldighet, anställningsformer och sysselsättningsgrad, anställningstrygghet samt sysselsättningstrygghet. Beskrivningen av rätten har inte till syfte att göra uttalanden om hur domstolarna bör, får eller ska döma mot bakgrund av kollektivavtalens innehåll. Avsikten med den rättsliga analysen är att ge läsaren en förståelse för hur regleringen i kollektivavtalet är förändrad jämfört med ”gällande rätt” på området. Det perspektiv som antagits i boken kan betecknas som en vetenskap om rätten. I analysen av kollektivavtalen används diskursanalytisk teori och metod där avtalets innehåll har utgjort underlag. Angreppssättet för studien är kritiskt och den utgår från ett arbetstagarperspektiv. Den teoribildning undersökningen vilar på har sin grund i socialkonstruktionism.14

12

  Den arbetsrättsliga lagstiftningen är i stora delar semidispositiv. Det innebär att arbetsmarknadens parter kan träffa kollektivtal med annat innehåll än det som framgår av lagstiftningen. I de fall detta sker utgör kollektivavtalet gällande rätt på de områden som regleras i kollektivavtalet. När jag fortsättningsvis använder begreppet gällande rätt i denna bok grundar sig uttalandet på vad som framkommer i lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och doktrin. 13   Med sysselsättningstrygghet menas i den här boken dels arbetstagarens trygghet att behålla och erhålla en ny anställning hos befintlig arbetsgivare, dels en trygghet i att vara anställningsbar sett i relation till en hel arbetsmarknad. 14   För en närmare beskrivning av den teoribildning som utgör utgångspunkt för studien, se Ulander-Wänman, C., Företrädesrätt till återanställning, avsnitt 1.2.

17

13-67 Iustus Priset 29 jan 17

2014-01-29 16.50


Priset för flexibiliteten

är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Umeå universitet.

Carin Ulander-Wänman

Carin ulander -wän man

I Sverige har arbetsmarknadens parter i vissa fall möjlighet att träffa överenskommelser i kollektivavtal som avviker från de arbetsrättsliga lagarna. Sedan Sveriges medlemskap i EU, påverkas den svenska arbetsmarknadens reglering av det synsätt som framträder inom den europeiska sysselsättningspolitiken i form av t.ex. flexicurity. En analys av ett antal kollektivavtalsreglerade anställningsvillkor för arbetstagare i kommuner och landsting visar att arbetsgivaren uppnår en högre grad av flexibilitet på ett flertal områden av betydelse för arbetstagarnas sysselsättningstrygghet, jämfört med gällande lagstiftning. I gengäld har arbetsgivaren åtagit sig ekonomiska förpliktelser som inte kan utkrävas med stöd av någon lag. Ur ett samhällsperspektiv är de förhandlingsresultat som arbetsmarknadens parter har träffat i kollektivavtal på områden som rör arbetstagarnas anställnings- och sysselsättningstrygghet oskäliga. Den här boken vill skapa en debatt om behovet av en utvärdering av kollektivavtalens innehåll och rättsliga konstruktion samt om statens roll i den svenska modellen med kollektivavtalsreglering.

IUSTUS FÖRLAG

Carin ulander -wänman

Priset för flexibiliteten En analys av anställningsvillkor för arbetstagare i kommuner och landsting

IUSTUS FÖRLAG

Ulander_W.Priset_hela.5.indd 1

01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFLoIFw= 02 0040

ISBN 978-91-7678-877-6

1/31/14 8:35 AM


9789176788776