9789147087853

Socialt fenomen och politisk utmaning

Rolf Lidskog är fil. dr i sociologi och teol. dr i etik. Han är verksam som professor i sociologi vid Centrum för urbana och regionala studier, Örebro universitet.

Fuat Deniz (1967–2007) var verksam som universitetslektor i sociologi vid Örebro universitet.

1999 disputerade han på avhandlingen En minoritets odyssé.

Det assyriska exemplet.

Varför är kulturell tillhörighet viktig? Kan man tillhöra flera kulturer samtidigt och hur gör man när de krockar? Söker kulturer alltid kontrollera sina medlemmar? Varför är vissa kulturmöten fredliga och berikande och andra våldsamma och destruktiva?

Att förena social sammanhållning, politiskt inflytande och kulturell mångfald är förknippat med en mängd svårigheter. Många kulturella grupper drabbas av utanförskap i form av underordning, diskriminering, segregering och rasism. Även inom kulturella grupper finns ojämlikhet och maktrelationer, som till exempel kan visa sig i tvångsgifte, könsstympning, och fundamentalistisk religionsfostran.

Samtidigt är kultur inte bara något som begränsar oss som individer och grupper, utan den hjälper oss att skapa meningsfulla liv. Samhället och individen är otänkbara utan kultur, eftersom det är genom kulturer som vi förstår såväl oss själva som andra.

Den här boken är en grundläggande introduktion i mångkulturalism. Den är relevant för kurser och program med inriktning på samhällsarbete, människovårdande yrken och utbildning.

Mangkulturalism socialt fenomen och politisk utmaning | Rolf Lidskog och Fuat Deniz

Mangkulturalism

Mang kultura l ism Rolf Lidskog och Fuat Deniz

Denna bok behandlar mångkulturalism som socialt fenomen och politisk utmaning.

Dagens samhälle kännetecknas av kulturell mångfald, vilket gör att kunskap om detta område är nödvändigt för att förstå och verka i detta samhälle.

Författarna formulerar inte ett färdigt förslag för hur ett mångkulturellt samhälle bör se ut, utan ger istället redskap för att reflektera över den kulturella mångfalden och öppna upp för samtal om vilket samhälle som vi vill vara med och skapa.

Best.nr 47-08785-3

Tryck.nr 47-08785-3-00

– socialt fenomen och politisk utmaning

ORIG_cover_Ma ngkulturalism.indd 1

09-05-28 11.12.18

Mångkulturalism – Socialt fenomen och politisk utmaning ISBN 978-91-47-08785-3 © 2009 Författarna och Liber AB Redaktörer: Peter Söderholm och Carina Blohmé Omslag: Mats Mjörnemark Grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker: Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Mangkulturalism.indd 2

09-03-26 14.00.12

Innehåll

Förord............................................................................................................ 5 Kapitel 1 Är samhället verkligen mångkulturellt?..................................................... 7 En gränslös värld............................................................................................ 8 Eller en gränsfylld?....................................................................................... 10 Vi och de andra............................................................................................ 11 Har samhället alltid varit mångkulturellt?.................................................. 12 Är Sverige mångkulturellt?.......................................................................... 14 Många frågor med olika svar....................................................................... 14 Bokens uppläggning..................................................................................... 16 Kapitel 2 Människan – en individ beroende av gemenskap och kultur.................. 20 Vem är Kajsa?................................................................................................ 21 Individen...................................................................................................... 25 Gruppen....................................................................................................... 27 Kulturen........................................................................................................ 36 Kön, klass och etnicitet................................................................................ 46 Aktuella frågor: Stereotypiseringar och tilldelade identiteter.................... 55 Kapitel 3 Kulturell mångfald – allt annat än nytt.................................................... 57 Människan har alltid flyttat......................................................................... 58 Hur har samhället hanterat kulturell olikhet?............................................ 62 Migration och Sverige.................................................................................. 66 Sverige – ett kluvet land............................................................................... 79 Aktuella frågor: Migration och svensk kultur............................................ 80 Kapitel 4 Nationalstaten – mångkulturalismen får en ny innebörd...................... 82 Nationalstatens uppkomst........................................................................... 83

Mangkulturalism.indd 3

09-03-26 14.00.12

Medborgarskap............................................................................................ 88 Nationalism och nationell identitet............................................................ 93 Är ett mångkulturellt medborgarskap möjligt?........................................ 105 Aktuella frågor: Delade länder och en delad union?................................ 106 Kapitel 5 Globalisering och senmodernitet – mångkulturalismens nya sammanhang...................................................................................... 108 Mångkulturalism – mycket mer än etnicitet............................................ 109 Ett globalt samhälle.................................................................................... 111 Ett senmodernt samhälle........................................................................... 116 Kulturell mångfald och social sammanhållning....................................... 126 Aktuella frågor: Hederskultur och kvinnoförtryck.................................. 129 Kapitel 6 Staden – mångkulturalismens centrum................................................. 131 Urbanisering............................................................................................... 132 Stadens sociala liv....................................................................................... 135 Främlingarnas mötesplats......................................................................... 141 Social friktion och politisk kamp.............................................................. 145 Aktuella frågor: Segregation och kulturella enklaver............................... 147 Kapitel 7 Vägar framåt?............................................................................................ 149 Vad är problemet?...................................................................................... 150 Var finns lösningarna?............................................................................... 160 Avslutning: Vartåt utvecklas samhället?.................................................... 168 Aktuella frågor: Mänskliga rättigheter och kulturell mångfald............... 171 Efterord och kommenterad bibliografi.................................................. 173 Referenser.................................................................................................. 181 Register...................................................................................................... 190

Mangkulturalism.indd 4

09-03-26 14.00.12

Förord Så här skulle det ju inte bli.

När jag i början av 2007 fick förfrågan från Liber om att skriva en bok om mångkulturalism var jag först lite tveksam. Visserligen hade jag skrivit om dessa frågor i min bok Staden, våldet och tryggheten. Om social ordning i ett mångkulturellt samhälle. Men där tog jag bara upp några av alla de aspekter och utmaningar som väcks i ett mångkulturellt samhälle. Samtidigt var jag lockad av att skriva en mer översiktlig och introducerande lärobok om detta viktiga område.

Då kom jag att tänka på min vän och kollega Fuat Deniz. I slutet av 1990-talet hade han skrivit en omfattande avhandling där han analyserar vad som händer med den etniska identiteten när en minoritet tvingas flytta från en kultur till en annan. Han hade dessutom under en lång tid undervisat om mångkulturalism och funderat mycket på hur kulturella identiteter skapas, vidmakthålls och omformas. Inte minst hans egen bakgrund som assyrier och att själv ha tvingats flytta till ett nytt land gjorde att han förstod dessa komplicerade frågor på ett betydligt djupare och mer konkret sätt än vad jag gjorde. Även om jag själv har gjort en viss kulturell resa, från industriarbete i Gnosjö till utbildning och forskning i Örebro, Uppsala och Göteborg, går den inte att jämföra med Fuats resa där han på djupet tvingats uppleva vad det innebär att komma till ett nytt land och ett nytt socialt sammanhang där man inte har någon kunskap om språk, normer och sedvänjor.

Jag frågade Fuat om han ville vara med och skriva denna bok, och han tände verkligen på idén. Jag skrev ett synopsis och ett första kapitel som vi gemensamt diskuterade och reviderade. Han började skriva på några kapitel och jag på andra. Muntliga diskussioner skapade inspiration och kraft till att gå vidare i vårt skrivande. Och det var nu dags att mötas för att arbeta fram ett gemensamt och sammanhållet manus. Så blev det inte.

Tisdagen den 11 december 2007 knivhöggs Fuat till döds på Örebro universitet. Och mitt i sorgen stod jag ensam med ett antal ofärdiga kapitelut5

Mangkulturalism.indd 5

09-03-26 14.00.12

Förord kast. Det som skulle vara så roligt att tillsammans arbeta fram blev plötsligt något tungt, svårt och kravfyllt. Och framför allt ensamt.

Kontakterna med Fuats fru Rúna samt hans föräldrars och syskons önskan att jag skulle skriva klart boken har dock motiverat mig. Jag ser den här boken som viktig att skriva dels eftersom den innehåller tankar och reflektioner från Fuat som han ville förmedla, dels för att boken i sig är viktig eftersom en av vår tids största frågor är – vilket Fuat ständigt betonade – hur vi ska vi leva tillsammans, olika men jämlika.

Och nu är det gjort. Resultat blev nu mer mitt än vårt, men jag har försökt att respektera det Fuat ville säga i denna fråga. Och det känns oerhört skönt att boken nu är skriven; ständigt i mitt skrivande har jag saknat Fuats kloka ord och varma blick. Det hade varit så mycket roligare och blivit så mycket bättre om han hade fått vara med hela vägen. Örebro den 10 febuari 2009 Rolf Lidskog

6

Mangkulturalism.indd 6

09-03-26 14.00.12

Kapitel 1

Är samhället verkligen mångkulturellt?

Denna bok handlar om mångkulturalism som socialt fenomen och politisk utmaning. Vad är mångkulturalism? Vad innebär det att leva i ett mångkultu­ rellt samhälle – vilka frågor och utmaningar väcker det? Till viss del är det frå­ gor som kan framstå som abstrakta – som rör medborgarskap, värdegrund och språkpolitik. Men det finns också frågor som är oerhört konkreta och som vi möter i vår vardag och vår yrkesutövning: Hur ska man som lärare förhålla sig till att en elevs förälder kräver undantag från vissa lektioner med hänvisning till kulturella värderingar och sedvänjor? Eller som kurator om en tonåring mår dåligt på grund av de kulturella sedvänjor som hans eller hennes familj kräver att hon ska följa? Hur bör man som sjukvårdspersonal möta patienter med olika föreställningar om hälsa och ohälsa, kropp och intimitet samt om möte med läkare av motsatt kön?

För att förstå dessa frågor – och för att finna hållbara svar – behöver frågan om den sociala och kulturella mångfalden sättas in i ett bredare och djupare sammanhang. Migration, urbanisering, modernisering och nationalstatens utveckling är inte enbart viktiga orsaker till dagens mångkulturella situation.

De utgör också ofrånkomliga aspekter av det sammanhang inom vilket mång­ kulturalismen idag finns och utvecklas. Vi hoppas att denna bok ska öka kun­ skapen om samhällets sociala och kulturella mångfald samt vår förmåga att leva tillsammans i detta samhälle – demokratiskt jämlika och kulturellt olika.

7

Mangkulturalism.indd 7

09-03-26 14.00.12

1. Är samhället verkligen mångkulturellt?

En gränslös värld Samhället har förändrats. De geografiska avstånd som för ett par hundra år sedan var oöverstigliga är idag lätta att övervinna. Att på 1800-talet emigrera till USA eller åka ut som missionär till Afrika var ett livsavgörande beslut.

Kanske man aldrig skulle få återvända till Sverige och möta sina släktingar och vänner igen.

Långväga resor blev dock allt vanligare, inte minst på grund av teknikens utveckling och välfärdens utbredande. Den långväga skeppsfarten blev allt billigare, vilket gjorde att stora mängder européer kunde emigrera till Amerika. Utbyggnaden av järnvägen gjorde att arbetslösa i Irland, Italien och Polen kunde flytta till Frankrike, Schweiz, Storbritannien och Tyskland som behövde arbetskraft till sina industrier. För femtio år sedan genomfördes de första charterresorna från Sverige. Med dåtidens propellerplan tog resan till Mallorca så lång tid att man tvingades landa och övernatta innan man nästa dag kunde fortsätta sin resa.

Idag ökar resandet allt mer. Bättre vägar och bilar, snabbtåg och jetflyg gör att man kommer allt snabbare fram. Har man pass och pengar kan man resa till de flesta länder på vår jord. Såväl arbetsliv som fritidsliv har internationaliserats och vi besöker idag fler länder än vad någon annan generation gjort eller ens kunde drömma om. På våra resor får vi ofta tillfällen till att se historiska platser, möta olika kulturer och höra berättelser om dem.

Men andra kulturer är inte bara något som vi möter på bortaplan, på våra resor runt om i världen. Vi möter det även på hemmaplan, i vårt arbete, i skolan eller i vårt bostadsområde. Genom invandring möter vi människor som vuxit upp i andra länder. Genom kommunikationsteknologins utveckling får vi möjlighet att i vår vardag möta andra länder och kulturer. I TVprogram får vi ta del av berättelser och bilder om andra kulturer, på Internet kan vi chatta med personer från andra länder och genom medias försorg känner vi till vad som händer runt om i vår värld.

Kändisskap och produkter har nu spridits i vår värld, så att vi i alla världsdelar kan köpa Coca-cola och besöka McDonalds. Man möter samma mode, med dess märkeskläder och märkesvaror. Samtidigt ser vi inte bara en kulturell likriktning av samhället. I mataffären kan du till exempel köpa chia8

Mangkulturalism.indd 8

09-03-26 14.00.12

1. Är samhället verkligen mångkulturellt? batta, wokgrönsaker och kebabkött. Och där kan det finnas kött som uppfyller rituella slaktkrav, som halal och kosher.

På caféerna är det cappuccino eller latte som gäller, i puben är det lager eller ale, och till middag kan man välja indiskt, mexikanskt eller thai. Eller, om man så vill, svensk husmanskost som köttbullar (som ursprungligen kom från Balkan). Och givetvis dricker vi fortfarande mycket svenskt kaffe – en dryck som araberna uppfann och som via turkarna kom till Europa för att nå Sverige i början på 1700-talet.

I grundskolan går elever som själva, eller vars föräldrar, vuxit upp i Somalia, Irak, Chile, Grekland, Finland och Norge. Här finns klasser vars elever är kristna, muslimer, hinduer eller ateister. Studenter väljer idag kanske att förlägga en eller ett par terminer utomlands, till exempel till universitet i USA, Tyskland eller Kina. I arbetslivet möter vi arbetskompisar, ferievikarier eller kunder som är kulturellt olika oss.

Musiken som spelas i radio och TV är densamma som den som spelas i andra delar av världen. I European Song Contest tävlar en mängd länder, och de låtar som man tävlar med är oerhört likartade. Samma TV-program, dokusåpor och biofilmer visas samtidigt i en rad länder och lockar mängder av tittare. Filmer produceras överallt i vår värld, och numera produceras flest filmer i Indien – inte minst i Bombay med dess Bollywood.

Arbetsliv och fritid, kultur och politik har alltmer internationaliserats.

Geografiska och kulturella gränser överskrids ständigt och nationalstaten har inte längre samma förmåga att bevaka sina gränser. I vissa fall har den inte heller viljan, vilket vi kan se i länders strävan att bli medlemmar i Europeiska unionen med dess krav på fri rörlighet över medlemsstaternas nationsgränser. Man kan uttrycka det som så att världen blivit mindre, mer gränslös och att de geografiska avstånden inte längre har samma betydelse. Det finns inga okända, avlägsna hörn i världen, utan världen framstår alltmer som en plats. Ett kosmopolitiskt vardagsmedvetande växer sig allt starkare, där vi möter olika kulturer och där vi själva får möjlighet att blanda olika kulturella uttryck. När vi söker utforma vår personliga identitet och självbild i dagens samhälle, då erbjuds vi inte längre en färdigkomponerad dagens lunch, utan snarare ett kulturellt smörgåsbord där vi själva får komponera vår måltid.

9

Mangkulturalism.indd 9

09-03-26 14.00.13

1. Är samhället verkligen mångkulturellt?

Men samtidigt som vissa gränser perforerats och till och med upplösts, har andra gränser förstärkts och nya har uppkommit. Världen har blivit mind­re och gränslös – men den har på samma gång också blivit större och gränsfylld.

Eller en gränsfylld?

Människor har i alla tider flyttat. I takt med teknologins utveckling så har det dock blivit allt lättare – snabbare och billigare – att göra det. Transportsättens utveckling har gjort flyttningar betydligt enklare, men politiska, ekonomiska, sociala och kulturella skäl gör att det många gånger är svårare idag än tidigare – ibland till och med omöjligt – att flytta. Immigrationsregler och gränskontroll, biljettpriser, uppbrottet från släkt och vänner samt språkbarriärer utgör starka hinder för många av dem som vill flytta. Som vi kommer se senare – i det tredje kapitlet – är det trots allt många människor idag som flyttar mellan länder, några gör det frivilligt medan andra tvingas till det på grund av förföljelse och förtryck.

Det finns inte bara gränser mellan länder som hindrar eller försvårar att man flyttar. Det finns även gränser inom länder, som gör att man inom en och samma lands befolkning har svårt att röra sig mellan olika grupper, samhällsklasser, generationer och kulturer. Ett lands befolkning består av grupper med olika kulturella tillhörigheter, människor med olika kön, ålder, yrken och materiell standard. Personer som har olika syn på vad som är ett bra liv och hur samhället bör se ut.

Ungdomar kan idag känna att de har mer gemensamt med jämnåriga i andra länder än med sina föräldrar och andra vuxna. På samma sätt kan vuxna ha väldigt svårt att känna igen sig och förstå ungas kultur – syn på livet, värderingar och livsstil. Och gränserna finns inte enbart mellan en generation och en annan, utan även inom den. Fortfarande utgör rik och fattig, gammal och ung, man och kvinna viktiga sociala bestämningar som talar om vem man är, vad man kan och vill bli samt vad man får och inte får göra.

Varje samhällsklass och varje grupp har delvis egna koder, normer, sedvänjor och värderingar. En kultur som gör att man förstår världen på sitt sätt, drar gränser mellan det normala och det avvikande, det som är rätt och 10

Mangkulturalism.indd 10

09-03-26 14.00.13

1. Är samhället verkligen mångkulturellt? fel, bra och dåligt, inne och ute. Gränser som många gånger går tvärs igenom länder, vilket gör att till exempel en ensamstående arbetarklasskvinna kan känna sig väldigt olik många andra människor i det egna landet och istället ha mer gemensamt med kvinnor i liknande situation i länder som ligger långt borta.

Man kan uttrycka det som så att det många gånger är lättare att resa horisontellt än vertikalt i samhället; det är lättare att förstå och identifiera sig med personer med liknande social situation och kultur i andra länder än att förstå landsmän med helt andra livsvillkor än de man själv har. Orsaken till det är att alla människor föds på en viss plats och växer upp i en särskild social omgivning. Det är i detta sammanhang som vi lär vi oss tala, tänka och förstå. Våra förväntningar på livet, våra bedömningar av samhället och vår syn på andra personer, grupper, kulturer och länder börjar skapas här. Sedan kan de förändras, men ju längre tiden går, desto mer kraft krävs det för att förändra våra inlärda och invanda synsätt. Inte minst om vi omger oss med personer som är rätt lika oss själva. Vi silar våra intryck genom den egna erfarenheten och ofta på ett sätt så att de bekräftar det vi redan tror oss veta om världen. Det gör att även om vi byter bostadsort eller flyttar till ett annat land, så dras vi oftast till dem som är lika oss och som vi känner igen oss i.

Det sammanhang vi fötts in i följer på olika sätt med oss genom livet, vilket gör att en ökad geografisk rörlighet många gånger inte leder till en ökad social och kulturell rörlighet.

Vi och de andra När människor flyttar till nya platser tar de även med sig sin kultur – sina värderingar, normer och levnadssätt. På den nya platsen möter de andra människors sätt att tänka och leva, och på olika sätt måste alla, både de nyinflyttade och de som bott där länge, förhålla sig till denna situation.

Ibland kan dessa kulturmöten leda till att det blir konflikter och spänningar i samhället. Samtidigt finns det många exempel där olika grupper lever tillsammans utan att det uppstår större konflikter. Det finns folkslag som lever sida vid sida, föreningar med personer i olika åldrar och från olika länder som tillsammans driver verksamheten, olika ungdomskulturer som 11

Mangkulturalism.indd 11

09-03-26 14.00.13

1. Är samhället verkligen mångkulturellt? respekterar varandras olikhet och som inte känner sig hotade bara för att man möter ett annat sätt att tänka och leva.

Men vad är det som gör att det ibland blir en så tydlig indelning mellan ”vi” och ”dem”? Vad är det som gör att vi ibland kan acceptera, respektera och leva tillsammans med människor som framstår som väldigt olika oss själva, medan vi i andra sammanhang reagerar starkt på vad som verkar vara ytterst små skillnader, som att man hejar på olika fotbollslag, gillar olika musikstilar eller har olika klädsmak. Handlar dessa gränsdragningar om kulturella skillnader eller handlar det om andra typer av skillnader? Och vilken roll spelar egentligen etnicitet – delar en folkgrupp samma kultur, eller finns det många olika kulturer inom den?

Har samhället alltid varit mångkulturellt?

I dagens politiska debatt får vi ofta höra att samhället är mångkulturellt. Inom politiken talas mycket om mångkulturalism och politiska program och åtgärder utvecklas för att underlätta olika gruppers integration i samhället. I media skrivs mycket om olika kulturer och där debatteras olika aspekter av mångkulturalism. Inom vetenskapen forskar man mycket om mångkulturalism, inte minst om hur man kan förena kulturell tillhörighet och social sammanhållning. Samtidigt som mångkulturalism debatteras så mycket idag, så kan man ställa frågan om inte samhället alltid varit mångkulturellt. Har inte människor med olika kulturer och syn på livet alltid levt tillsammans? Alla de stormakter som kommit och gått – till exempel assyriernas storrike, romar­ rikets imperium, Djingis Khans mongoliska stormakt och det osmanska väldet – de har ju bestått av grupper med en mängd olika kulturer, språk, religioner, etniciteter och livsstilar. Och alla de folkomflyttningar som skett – de har lett till en mängd kulturmöten, kulturkrockar och kulturblandning.

Om samhället alltid har varit mångkulturellt, består då det nya i att vi idag pratar så mycket om det och att vi framställer det som något nytt? Då infinner sig frågan varför mångkulturalismen är så omdiskuterad just idag.

Vad är det i dagens samhälle som gör frågan om mångkulturalism relevant och viktig? Och vad innebär egentligen mångkulturalism – vad döljer sig för frågor, problem och möjligheter bakom detta ord?

12

Mangkulturalism.indd 12

09-03-26 14.00.13

1. Är samhället verkligen mångkulturellt?

Vi kommer i denna bok att diskutera dessa frågor. Vår egen ståndpunkt är att båda dessa synsätt – mångkulturalism som något evigt eller som något nytt – är poängfyllda. För visst har samhället alltid varit mångkulturellt i bemärkelsen att det bestått av människor som tillhört olika kulturer och där makthavarna ofta har haft en medveten syn på hur man ska styra detta samhälle, vilken möjlighet olika kulturer ska få att utvecklas och vilka krav man ställer på befolkningen att rätta sig efter vissa kulturella mönster och normer.

Men samtidigt är det något nytt med dagens situation och det är ingen slump att frågan om social och kulturell mångfald är så omdiskuterad idag.

Världen är organiserad i nationalstater och nationella medborgarskap, demokratin är en omhuldad princip i många länder, de mänskliga rättigheterna ställer krav på att människor ska få bejaka och uttrycka sin kultur, i TV-program och genom fritidsresor möter vi olika kulturer. Sammantaget gör det att även om det mångkulturella samhället är något väldigt gammalt, så får det en delvis ny innebörd i dagens samhälle.

Globaliseringen innebär dessutom att tanken om en kulturellt homogen stat har blivit allt mer orealistisk. Varje demokratisk stat har tvingats att bli mer öppen för pluralism och mångfald och kan inte längre enkelt kräva att olika kulturer ska underordna sig en dominerande samhällskultur. Frågan om mångkulturalism har inte minst kommit i fokus på grund av demokratins utveckling, som å ena sidan betonar alla människors lika värde och å andra sidan omhuldar rätten för varje individ att få uttrycka sin personliga identitet och kulturella tillhörighet. Globaliseringen handlar därmed inte endast om det som händer ”därute”, relationen mellan nationalstater och mellan nationalstat och andra organisationer. Den handlar även om det som händer ”härinne”, inom nationalstaten, hur relationen mellan individ och grupp och mellan olika grupper förändras och omförhandlas.

Dagens mångkulturella samhälle väcker därmed en mängd frågor som kräver demokratiskt försvarbara och socialt hållbara svar, och det är därför mångkulturalismen är så omdiskuterad i dagens samhälle.

13

Mangkulturalism.indd 13

09-03-26 14.00.13

1. Är samhället verkligen mångkulturellt?

Är Sverige mångkulturellt?

Sverige var från början ett invandrarsamhälle med start i att folkgrupper efter den senaste istiden började kolonisera det område som senare blev Sverige. Människor har dock inte bara invandrat till Sverige, utan även utvandrat. Den största utvandringen skedde 1850–1930, då över en miljon svenskar utvandrade till Nordamerika. Denna utvandring förbyttes senare till en invandring och efter andra världskriget har vi haft en stor arbetskraftsinvandring (fram till 1972, då ett förbud infördes) och därefter en flyktinginvandring. Idag får mellan 50 000 och 80 000 personer per år uppehållstillstånd i Sverige, varav hälften kommer från nordiska och europeiska länder och hälften från utomeuropeiska länder.

Med det svenska invandrarbegreppet – en person där hon själv eller en av hennes föräldrar har utländsk bakgrund – är idag var femte svensk invandrare. Vi har över 200 språkgrupper i Sverige och i flertalet svenska skolor finns elever från olika kulturer och nationer, som utövar olika religioner och har olika modersmål. Sverige är ett mångkulturellt land och i regeringsförklaringar och politiska deklarationer betonas detta.

Samtidigt finns det en medvetenhet att olika grupper har mycket olika villkor för att utforma sina liv och att bli delaktiga i det svenska samhället.

Under en lång tid har politiska åtgärdsprogram utvecklats för att förbättra möjligheterna för invandrare att såväl bli delaktiga i samhället som få möjlighet att utveckla sin kulturella tillhörighet. Utgångspunkten är att kulturell mångfald är en angelägenhet för hela samhället och att hela dess befolkning – oavsett ursprung och kulturell tillhörighet – har ett ansvar för att skapa ett mångkulturellt samhälle där medborgaren kan vara olik men samtidigt jämlik.

Många frågor med olika svar Mångkulturalismen handlar inte om en fråga, utan om ett stort antal ganska olika frågor. Den handlar bland annat om rätten och möjligheten att få sin kulturella identitet offentligt erkänd och respekterad. Den ställer frågan i vad mån och på vilket sätt kulturella gemenskaper bör ha rätt att utöva inflytande över sina medlemmar. I diskussionen finns också frågan om var grän14

Mangkulturalism.indd 14

09-03-26 14.00.13

1. Är samhället verkligen mångkulturellt? serna bör gå för respekt och tolerans – vilka kulturella normer och sedvänjor bör främjas och vilka bör motverkas?

I vissa fall så beskrivs det mångkulturella samhället som ett problem. Det försvårar den sociala sammanhållningen, det är förtryckande mot vissa människor (inte minst kvinnor), det omfattar icke-demokratiska värderingar. I andra fall beskrivs mångkulturalismen i positiva ordalag: genom att tillhöra en kulturell gemenskap och möta andra kulturer berikas våra liv och vi utvecklas till ansvarsfulla och toleranta människor.

Vissa debattörer hävdar att ett mångkulturellt samhälle leder till samhällets sönderfall eftersom grupper därmed utvecklar sin egen kultur på bekostnad av en gemensam nationell identitet och gemensamma värderingar. Andra hävdar det motsatta, att vårt demokratiska, pluralistiska och moderna samhälle kännetecknas av att medborgarna samtidigt är kulturellt olika och demokratiskt jämlika.

Vissa anser att många kulturer sluter sig mot omvärlden och skapar inkapslade identiteter utan intresse av att bidra till hela samhällets uppbyggnad, medan andra argumenterar för att det är en strukturell diskriminering som skapar segregering och socialt utanförskap, där man inte har några andra alternativ än att vända sig inåt, mot den egna kulturen – med följd att slutna grupperingar och fundamentalism kan frodas.

Gemensamt för dessa olika perspektiv – mångkulturalism som problem eller möjlighet – är att båda anser att den kulturella mångfalden har gjort att samhället har förändrats. Mångkulturalism innebär även att ett samhälle får ökade möjligheter att förstå och tolka sig själv. Tillgång till andra kulturer gör det möjligt för en kultur att betrakta sig själv och reflektera över vad den består av och står för. I ett mångkulturellt samhälle får en kultur möjlighet att förstå sig själv som en kultur bland andra.

Av de ovanstående frågorna kan man förledas att tro att mångkulturalism uteslutande handlar om stora politiska frågor som hur ett mångkulturellt samhälle bör vara utformat, hur social sammanhållning kan skapas och i vilken mån det kräver gemensamma värderingar, hur lagstiftning bör vara utformad och i vilken utsträckning man kan kräva kulturell särbehandling på vissa områden.

Men väldigt många av frågorna är inte stora och abstrakta, utan snarare 15

Mangkulturalism.indd 15

09-03-26 14.00.14

1. Är samhället verkligen mångkulturellt? det motsatta. De är ofta väldigt konkreta och möter oss i vår vardag, i våra yrkesroller och på vår fritid. För skolpersonal kan frågor väckas om barnuppfostran, vilka normer som ska gälla och vilket ansvar skolan respektive föräldrarna har för elevens skolgång. För vårdpersonal kan frågor väckas om hur man ser på döden och ritualer kring den, men också frågor om hur man ser på hälsa. För socialarbetare kan det handla om släktrelationer och relationer mellan förälder och barn. För fritidsledare kan det handla om hur det som ung är att växa upp i två världar, familjen med dess ursprungskultur och ungdomskompisarna med deras kultur och normer.

I de sammanhang jag vistas som medborgare – när jag shoppar, reser eller bara rör mig i centrum eller i ett bostadsområde – möter jag ständigt människor som är okända och olika mig. Många gånger noterar jag knappt vilka människor jag möter, men ibland kan mötet med främlingar vara något som jag uppskattar – eller känner mig hotad av. Ett samtal på bussen, en liten konversation i kön till kassan, eller bara att jag noterar att någon är väldigt olik mig. Dessa möten kan vara berikande och glädjefyllda, men de kan också ibland leda till att jag känner mig otrygg och hotad.

Om det är människor som jag inte enkelt kan välja bort – grannar, arbetskamrater, klasskompisar – kan det ibland vara störande att de på olika sätt särskiljer sig från mig och inte verkar dela mina ideal och värderingar. Då kan små nyanser av skillnader framstå som stora och problematiska – medan i andra sammanhang stora skillnader inte behöver utgöra något problem.

Bokens uppläggning I sju kapitel, denna inledning inräknad, kommer vi att diskutera olika aspekter av det mångkulturella samhället med det övergripande syftet att förstå hur det uppkommit, vad det innebär och hur samhället bör förhålla sig till den kulturella mångfalden.

I det andra kapitlet kommer vi att diskutera några centrala begrepp i diskussionen om det mångkulturella samhället, nämligen individ, grupp och kultur. Att bli människa handlar om att utveckla en personlig identitet, en uppfattning om vem man är och vem man vill vara. Identitetsutveckling kan en människa aldrig göra i ensamhet, utan den sker i tätt samspel med andra 16

Mangkulturalism.indd 16

09-03-26 14.00.14

1. Är samhället verkligen mångkulturellt? människor. Människan är en social varelse, hon blir till och lever tillsammans med andra. Individen är även beroende av kultur. När individen utvecklar sin identitet och blir en social varelse sker det i tätt samspel med de kulturer man finns i. Utan kultur kan man inte tillägna sig ett språk, skapa en verklighetsuppfattning och lära sig umgängesregler. Individen är givetvis inte passiv i detta – hon tillägnar sig inte enbart en kultur, utan är även med och förändrar och formar den. Därtill finns det ett stort intresse för kulturer att ha medlemmar, eftersom de utan medlemmar förlorar inflytande och social bärkraft.

Efter att ha gett den här grundläggande förståelsen av vad kultur är och varför den är viktig, så vänder vi i det tredje kapitlet intresset till frågan om det mångkulturella samhället. Varför finns det olika kulturer och hur kommer det sig att det inom ett och samma samhälle finns olika kulturer? Vi kommer här att diskutera migrationen – varför flyttar människor och vad får det för konsekvenser för ett land om många människor emigrerar från det eller immigrerar till det?

I detta kapitel kommer vi också att betona att människan inte bara har fötter, utan att hon även har rötter. När hon lämnar ett land bakom sig, betyder det inte att hon även lämnar kvar sin kultur där och direkt tar till sig den kultur som hon möter i sitt nya land. Många gånger är det istället så att hon i sin nya situation får ett starkare behov av att finna sina rötter och få utöva och utveckla sin kulturella särart. Migration och mångkulturalism är därmed starkt förknippade med varandra; ju mer folk flyttar, desto vanligare med kulturell mångfald.

Med nationalstatens genombrott fick migrationen och mångkulturalismen helt nya politiska villkor, vilket vi diskuterar i det fjärde kapitlet. Nationalstaten skapade tydliga geografiska gränser. Dess militära försvar kontrollerade att ingen obehörig passerade gränsen. Tidigare folkomflyttningar hade givetvis inte varit odramatiska, men med nationalstaten skapades ett större intresse för och förmåga att kontrollera folkförflyttningar.

Den framväxande nationalstaten hade dock inte bara intresse av att kontrollera sina gränser så att ingen främling utan tillåtelse överskred dem. Den hade även ett stort intresse av att kontrollera sin befolkning. En gemensam lagstiftning, många gånger krav på ett gemensamt språk, gemensamma vär17

Mangkulturalism.indd 17

09-03-26 14.00.14

1. Är samhället verkligen mångkulturellt? deringar och en övergripande samhällskultur, gjorde att nationalstaten utövade mycket stort inflytande över såväl sin befolkning som de olika kulturer som fanns inom ett lands gränser. Det nationella medborgarskapet var en politisk uppfinning som syftade till att definiera befolkningen utifrån sin tillhörighet till en nationalstat och inte till en språkgrupp, kultur eller härkomst.

Nationalstaten har dock inte samma makt idag, som för några decennier sedan. I det femte kapitlet vänder vi intresset till dagens förändrade situation. Det är framför allt två begrepp som vi anser fångar dagens situation: globalisering och senmodernitet. Med globalisering menas den allt tätare, snabbare och mer omfattande sammanknytningen mellan olika delar av världen. Som en konsekvens av detta utmanas nationalstaten som egentligen handlar om att försöka avskärma och kontrollera ett territorium från ovälkomna influenser utifrån.

Med senmodernitet avses, starkt förenklat, att det moderna samhället har omstrukturerats, vilket bland annat lett till en tilltagande individualisering och en ökad mångfald av livsstilar och värderingar. Den kulturella olikheten blir ofta synligare i ett senmodernt samhälle, där det finns ett starkare behov av att skapa och visa sina kulturella tillhörigheter. Och när identiteten inte är självklar, då börjar vi söka efter den och aktivt konstruera den. Identitet blir först efterfrågad när den hotas.

Utöver att samhället är globalt och senmodernt, så finns det ett annat centralt kännetecken för dagens samhälle, nämligen att det är urbant. Idag bor mer än hälften av världens befolkning i städer och staden utgör en speciell plats för det sociala livet. I det sjätte kapitlet visar vi på vad det innebär att leva i staden, och att staden många gånger utgör en central arena för att få uttrycka och utveckla sin kulturella identitet. Staden var också den plats som först var mångkulturell – till exempel var mer än hälften av invånarna i Göteborg invandrare vid 1600-talets början, och mer än 80 procent av Chicagos befolkning var vid 1900-talets början invandrare eller barn till invandrare.

Att leva i en stad innebär att jag ständigt möter och samspelar med människor som är olika mig och som jag inte känner – i staden lever vi som främlingar bland främlingar. Staden är en plats där människor med olika livs­ stilar, kulturer och normer lever. En plats där olika kulturer finns, bryts mot varandra och utvecklas.

18

Mangkulturalism.indd 18

09-03-26 14.00.14

1. Är samhället verkligen mångkulturellt?

I det avslutande och sjunde kapitlet drar vi ihop trådarna och sammanfattar vilka utmaningar ett mångkulturellt samhälle för med sig. Vi blickar här framåt och diskuterar hur kulturell mångfald och social sammanhållning kan förenas. Vårt syfte är inte här att formulera ett färdigt förslag på hur ett mångkulturellt samhälle bör se ut, utan istället att peka på olika perspektiv och förslag och därmed inbjuda er läsare till att själva reflektera över dessa frågor och öppna upp för samtal om vilket samhälle som vi vill vara med och skapa.

19

Mangkulturalism.indd 19

09-03-26 14.00.14

Kapitel 2

Människan – en individ beroende av gemenskap och kultur

Vad är kultur och varför är det så viktigt för oss människor? Svaret är egent­ ligen väldigt enkelt. Utan kultur kan vi inte bli tänkande, talande och kännande varelser. Det är kulturen som särskiljer oss från andra djurarter. När vi utvecklas som människor så gör vi det alltid i en kultur – vi lär oss förstå och tolka vår omvärld genom vår kultur. Att bli människa handlar om att tillägna sig en kultur. Men det är inte bara så att vi är beroende av kulturer, utan kulturer är även beroende av oss. För om inga människor bär upp och utvecklar en kultur så dör den och den blir då bara möjlig att ta del av genom besök på museum och i historiska berättelser. Därför är det många som kämpar för att kulturer ska få utrymme att finnas och utvecklas i ett samhälle, och därför blir det ibland konflikter mellan olika kulturer som har olika förståelse över vad livet, människan och samhället är för något.

I detta kapitel ska vi tränga lite djupare i vad det är att vara människa; vårt behov av identitet, vårt beroende av andra människor och varför kultur är nöd­ vändigt och berikande för människan, men samtidigt något som kan krångla till livet för oss. Människan är en social varelse. Det är tillsammans med andra som hon formar sin verklighet och sin identitet. Genom inträde i och utträde ur olika grupper, genom socialt sampel inom och mellan grupper, så förändrar hon sin värld och den kultur hon tillhör, men hon förändras samtidigt själv – ofta utan att själv veta om det.

20

Mangkulturalism.indd 20

09-03-26 14.00.14

2. Människan – en individ beroende av gemenskap och kultur

Vem är Kajsa?

Kajsa är 40 år gammal, socialarbetare, tvåbarnsmor, boende i Stockholm, centerpartist, älskare av klassisk musik, vegetarian, icke-rökare, aktiv i tango­ dansföreningen. Hon har vuxit upp på landet, på en bondgård med flera syskon. Till skillnad från sina övriga syskon flyttar hon till Stockholm och läser på universitet. Hon vet inte riktigt vad hon ska utbilda sig till, men blir starkt påverkad av sin pojkvän Sven, som hon träffade strax efter att hon flyttat till Stockholm. Båda utbildar sig till socialsekreterare, men de har skilda bakgrunder – pojkvännen är född i Stockholm och kommer från ett akademiskt hem. För honom är det självklart att läsa på universitet och han rör sig i det akademiska livet utan större besvär. Kajsa känner sig inte alls så bekväm med stadslivet och universitetsstudierna. Väldigt mycket är okänt för henne och många gånger vet hon inte vad som förväntas av henne, och hon blir ibland osäker på om hon beter sig rätt eller om någon tycker att hon är knepig. I sitt möte med Svens släkt och kompisar så lägger hon märkte till att det finns stora skillnader i sättet att tala, tänka och bete sig. Tidigare har hon inte tänkt på klasskillnader, men nu blir de helt plötsligt tydliga.

I sina studier har hon många gånger svårt att förstå det teoretiska språk hon möter hos lärare, studentkompisar och i kurslitteratur. Sven är dock ett viktigt stöd och långsamt börjar Kajsa behärska språket och studierna går lättare. Efter examen får de båda arbete. Kajsa känner sig obekväm med att de är sambo och vill att de ska gifta sig. För Sven är inte giftermålet speciellt viktigt, men eftersom Kajsa vill det så går han med på det. Bröllopsfesten blir en kulturkrock mellan deras olika familjer. Svens familj och släktingar håller långa tal om hur bra Sven är och när Kajsa ser deras bröllopspresenter så tycker hon att de mest består av konstiga målningar och vaser och annat som inte kan användas till något nyttigt. Hennes familj är däremot rätt tyst och fåordig under bröllopsfesten. Visserligen talar hennes far, men då håller han ett kort tal där han bara önskar dem lycka till och sätter sig sedan ner utan att ha skålat för brudparet. Presenterna de ger består mest av praktiska saker till hemmet som elvisp, brödrost och handdukar. Sven tänker att Kajsas familj verkar komma från en annan planet, eller åtminstone från ett annat århundrade.

Allt eftersom åren går blir Kajsa alltmer van vid att umgås med Svens familj och hon får fler vänner i Stockholm. Hon besöker sina föräldrar på 21

Mangkulturalism.indd 21

09-03-26 14.00.14

2. Människan – en individ beroende av gemenskap och kultur landet, där föräldrarna och hennes syskon bor kvar kring den gård hon vuxit upp på. Redan när Kajsa flyttade till Stockholm tyckte familjen att hon gjorde sig lite märkvärdig och hade svårt att förstå varför hon skulle skuldsätta sig för att utbilda sig när det fanns gott om arbete i deras by. Och även om de tycker att Sven är en fin kille, så känns han lite snobbig och överlägsen när de pratar med honom. Dessutom verkar han inte gilla att jobba – när de vill ha hjälp med att ta in ved eller jobba på gården brukar han ofta hålla sig undan. Kajsa förändras allt mer i familjens ögon, hon börjar lyssna på klassisk musik, tar tangolektioner och läser en studiecirkel i konsthistoria. Men mest besvärande är hennes nya språk, det känns som att de möter en annan person än den Kajsa de vuxit upp med: en annan dialekt, ett annat tonfall i rösten och dessutom använder hon ju så många svårbegripliga ord när hon pratar.

På jobbet uppfattas Kajsa som präktig; hon har med hemlagad lunch till jobbet varje dag, missar inget tillfälle att upplysa kollegorna om skadorna av rökning och att man ska äta närproducerat och inte gynna den storskaliga köttindustrin. I sin yrkesutövning är hon alltid tillmötesgående, balanserad och korrekt på jobbet. Väl fångad av dansen i tangoföreningen är hon känslo­ sam, yvig och expressiv. Dansmedlemmarna verkligen älskar Kajsa, tycker att hon är så spontan och tillför så mycket energi och entusiasm. Kajsa känner hur uppskattad hon är och hon engagerar sig alltmer i dansföreningen och ser till att de inte bara dansar tillsammans, utan ordnar resor, picknick och söndagsutflykter. Föreningen har blivit som en andra familj för Kajsa.

Förutom tangoföreningen så är Kajsa även medlem i centerpartiet. I början var hon rätt aktiv och drev frågor om vikten av att satsa på skolan. Men hon kände inte riktigt att hon fick igenom det hon ville och att andra partimedlemmar ibland tyckte att hon var jobbig eftersom hon alltid tog upp skolfrågan i alla debatter. Med tiden kände hon sig allt mindre engagerad i partiet och hon tyckte att partikamraterna var tråkiga, ensidiga och svåra att lära känna. Hon visste vad var och en tyckte i olika politiska frågor, men visste nästan inget mer om dem. De möttes endast på partimöten och i andra politiska möten, och hon blev aldrig hembjuden till någon av dem, och hade heller aldrig bjudit hem någon av dem. Hon funderar nu på att helt sluta vara aktiv, men är däremot bergsäker på att hon ska vara kvar som medlem 22

Mangkulturalism.indd 22

09-03-26 14.00.15

2. Människan – en individ beroende av gemenskap och kultur i partiet och rösta på det. Hennes pappa har alltid varit engagerad i detta parti, och hon har sedan barnsben vuxit upp med att centerpartiet är det självklara valet.

Något av det roligaste Kajsa vet är att resa till andra länder. Hennes favoritland är Indien, där hon varit med familjen flera gånger. De reser då alltid till samma plats på Indiens högland och hon älskar att komma i samspråk med lokalbefolkningen och är fascinerad över hur enkelt de lever. Kajsa och hennes familj har också lärt känna andra svenska familjer som brukar åka till denna plats. De brukar lite skämtsamt säga att de bildat en liten svenskkoloni här. När de träffas hemma i Sverige brukar de alltid samtala om vilka likheter och skillnader som finns mellan svenskar och indier.

Alla människor har en kultur Vad vill vi nu säga med denna berättelse? Varför har vi tagit med en berättelse om en vanlig svensk kvinna i en bok om mångkulturalism? Svaret är väldigt enkelt. I många diskussioner om mångkulturalism förlägger man lätt frågan om kultur långt bort från sig själv – det handlar istället om något exo­ tiskt och annorlunda. Men sanningen är ju den att alla människor växer upp i en kultur och att de kulturer man vuxit upp i och senare möter i livet påverkar en. Det är bara det att man sällan funderar på sin egen kulturella tillhörighet, den är så självklar för oss att vi inte reflekterar över den.

Utifrån berättelsen om Kajsa kan man ställa frågorna: Vem är hon? Vad har hon för identitet, hur uppfattar vi henne? Och vad tar vi fasta på när vi ska bedöma henne? Att hon är kvinna, medelålders, svensk, stockholmare, från landsorten, mamma eller vad? Och vilka är ”vi” som bedömer henne?

Rimligen så blir det olika beskrivningar om man frågar hennes föräldrar, hennes make, barn, arbetskamrater, danskompisar, partivänner eller indiska vänner. Och hur uppfattar Kajsa sig själv? Vad är det hon strävar efter och vad har betydelse för henne? Vem vill hon vara och i vilka sammanhang trivs hon och i vilka trivs hon inte?

En annan typ av fråga gäller hur Kajsa påverkar och påverkas av de grupper hon tillhör. Vilka grupper identifierar hon sig med och hur påverkar de henne och den hon vill vara? Om hon är missnöjd med någon grupp, kan 23

Mangkulturalism.indd 23

09-03-26 14.00.15

Socialt fenomen och politisk utmaning

Rolf Lidskog är fil. dr i sociologi och teol. dr i etik. Han är verksam som professor i sociologi vid Centrum för urbana och regionala studier, Örebro universitet.

Fuat Deniz (1967–2007) var verksam som universitetslektor i sociologi vid Örebro universitet.

1999 disputerade han på avhandlingen En minoritets odyssé.

Det assyriska exemplet.

Varför är kulturell tillhörighet viktig? Kan man tillhöra flera kulturer samtidigt och hur gör man när de krockar? Söker kulturer alltid kontrollera sina medlemmar? Varför är vissa kulturmöten fredliga och berikande och andra våldsamma och destruktiva?

Att förena social sammanhållning, politiskt inflytande och kulturell mångfald är förknippat med en mängd svårigheter. Många kulturella grupper drabbas av utanförskap i form av underordning, diskriminering, segregering och rasism. Även inom kulturella grupper finns ojämlikhet och maktrelationer, som till exempel kan visa sig i tvångsgifte, könsstympning, och fundamentalistisk religionsfostran.

Samtidigt är kultur inte bara något som begränsar oss som individer och grupper, utan den hjälper oss att skapa meningsfulla liv. Samhället och individen är otänkbara utan kultur, eftersom det är genom kulturer som vi förstår såväl oss själva som andra.

Den här boken är en grundläggande introduktion i mångkulturalism. Den är relevant för kurser och program med inriktning på samhällsarbete, människovårdande yrken och utbildning.

Mangkulturalism socialt fenomen och politisk utmaning | Rolf Lidskog och Fuat Deniz

Mangkulturalism

Mang kultura l ism Rolf Lidskog och Fuat Deniz

Denna bok behandlar mångkulturalism som socialt fenomen och politisk utmaning.

Dagens samhälle kännetecknas av kulturell mångfald, vilket gör att kunskap om detta område är nödvändigt för att förstå och verka i detta samhälle.

Författarna formulerar inte ett färdigt förslag för hur ett mångkulturellt samhälle bör se ut, utan ger istället redskap för att reflektera över den kulturella mångfalden och öppna upp för samtal om vilket samhälle som vi vill vara med och skapa.

Best.nr 47-08785-3

Tryck.nr 47-08785-3-00

– socialt fenomen och politisk utmaning

ORIG_cover_Ma ngkulturalism.indd 1

09-05-28 11.12.18