__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SOtSerien från Liber

SOtSerien från Liber

RELIGION MAXI 7-9

RELIGION MAXI SO·S Religion ingår i SO·Serien från Liber. SO·S Maxi-böckerna är avsedda för år 7–9 och har utökat innehåll på fler sidor än de ursprungliga SO·S-böckerna, som finns för dem som vill ha ett mer begränsat stoff. Alla ämnesböckerna finns också som

ANDRA UPPLAGAN

årskursböcker.

ANDRA UPPLAGAN

7-9

RELIGION MAXI

Best.nr 47-10842-8 Tryck.nr 47-10842-8

Ingrid Berlin Börge Ring

9789147108428c1c.indd 1

9/29/14 7:07 PM


ISBN 978-91-47-10842-8 © 2009 första uppl, 2014 andra uppl. Ingrid Berlin, Börge Ring och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts, Nadia Boutani Werner Produktion: Thomas Sjösten

Andra upplagan 1 Repro: OKS, Indien Tryck: Sahara Printing, Egypten 2014

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147108428b1-408c.indd 408

9/29/14 4:37 PM


RELIGION  MAXI 

Ingrid Berlin Börge Ring

LIBER

9789147108428b1-408c.indd 1

9/29/14 4:15 PM


Innehåll Välkommen till religionskunskapen 4 Religion och andra livsåskådningar 6 Religion 6 Människosyn 11 Religion och samhälle 12 Religion och samhälle i dagens Sverige 13 Andra livsåskådningar och livshållningar 16 Ateism 17 Humanism 17 Feminism 18 Idé och verklighet 19 Etik 24 Regeletik 25 Konsekvensetik 26 Sinnelagsetik 27 Dygdetik 27 Etiken och verkligheten 29 Barnkonventionen 29 Livet och etiken 35 Fakta – värdering 35 Varför tycker vi olika i etiska frågor? 36 Att våga säga nej 37 Vem gör mest fel? 38 Har kärleken gränser? 39

Forntida religioner 40 Mesopotamien och Egypten 42 Vad trodde sumererna i Mesopotamien på? 43 Sumerernas gudar 44 Sumerernas myter 46 Vad trodde egyptierna på? 50 Egyptiernas myter 55 Antiken – Grekland och Rom 58 Vad trodde grekerna på? 59 Grekernas gudar 60 Grekernas myter 63 Vad trodde romarna på? 66 Romarnas gudar 68 Romarnas myter 70 Norden 72 Vad trodde folket i Norden på? 72 Vikingarnas gudar 74 Vikingarnas myter 76 Kärleken och döden i de forntida religionerna 80 Kärlekens betydelse 80 Magna Mater och Attismysterierna 85 Varför skakar marken ibland? 86

9789147108428b1-408c.indd 2

Traditionella religioner 88

Judendom 120

Gemensamma drag 90 Magi och tabu 91 Hur gamla är de traditionella religionerna och hur uppstod de? 92

Berättelsen om Josef 122 Mose leder sitt folk ut ur Egypten 122

Australien och Oceanien 93 Aboriginernas tro 93 Maoriernas tro 94 Identitet och samhälle 95 Afrika 97 Förfäder – levande 97 Tron på Den högste guden 99 Identitet och samhälle 99 Nordamerika 101 Hopiindianernas tro och identitet 101 Inuiternas religion 102 Identitet och samhälle 103

Judendomens skrift 126 Tanach – Gamla testamentet 126 1. Tora – (Lagen/läran) 126 2. Neviim – (Profeterna) 129 3. Chetuvim – (Skrifterna) 130 Läran 132 Synagoga 135 Riktningar 136 Vardag och högtid 138 Hur är det att vara jude? 138 Tideräkning 139 Högtider 140 Kvinna och man i judendomen 143

Etiken i de traditionella religionerna 105 Australien 106 Afrika 107 Nordamerika 108

Kristendom 146

Samernas tro 111 Samernas religion 111 Nåjden 111 Heliga platser 113 Offer 113 Gudar 114 Samerna blev kristna 114

Kristendomens skrift 154 Bibeln 154 Nya testamentet 155

Tre religioner – gemensamma drag 116 Synen på Gud 116 Synen på världen 116 Synen på människan 117 Gemensamma profeter 117 Staden Jerusalem 118 Gudstjänsten firas i heliga rum 119 Viktiga skillnader 119

Berättelsen om Jesus 148 Ängeln Gabriel och Maria 148 Jesus dör och återuppstår 151

Den kristna läran växte fram 160 De första gudstjänsterna, prästerna och biskoparna 160 Vad är himmel och vad är helvete? 164 Riktningar 166 Katolska kyrkan 166 Ortodoxa kyrkan 174 Den protestantiska kyrkan 176 Vardag och högtid 180 Hur är det att vara kristen? 180 Tideräkning 181 Högtider 182 Kvinna och man i kristendomen 185 Kristendomen och vägen till religionsfrihet i Sverige 188 1000-talet 188 1500-talet 189 1600-talet 190 1700-talet 190 1800-talet 191 1900-talet 193 Svenska kyrkan idag 194 Equmeniakyrkan 196 Exempel på andra frikyrkor i Sverige 197

9/29/14 4:15 PM


Islam 200

Buddhism 280

Filosofi och vetenskap 340

Berättelsen om Muhammed 202 Ängeln Gabriel 205

Legenden om Buddha 282 Prinsen kom till världen 284

Livsåskådningarna och verkligheten 342 De eviga frågorna 342

Islams skrift 208 Koranen 208 Handlar Koranen bara om Gud? 210

Buddhismens skrifter 291

Antikens filosofi 344 Sokrates och Platon 344 Materialism - världen består av materia 346

Islams lära 212 De fem pelarna 212 Moské 215 Andra viktiga delar i islams lära 218 Riktningar 220 Shiamuslimer 220 Wahhabism 222 Tolvsekten 223 Sufism 224 Vardag och högtid 227 Hur är det att vara muslim 227 Tideräkning 227 Högtider 228 Kvinna och man i islam 231 Tre religioner - i Europa 234 Religion och individ 235 Religion och samhälle 236 En dag i Saras och Abrahams liv 240 Det eviga kretsloppets religioner 244 Samsara – det eviga kretsloppet 244 Heliga städer 245 Flodernas och städernas urgamla land 246

Hinduism 250 Hinduismens början 252 Livet vid floden Indus 252 Hinduismens skrifter 256 De fyra vedaböckerna 256 Hinduismens lära 259 Kärnan i den hinduiska tron 260 Kastsystemet 261 Brahman – det gudomliga och gudarna 265 Gudar 266 Riktningar 271 Vardag och högtid 272 Hur är det att vara hindu? 272 Tideräkning 272 Högtider 273 Vem är hindu? 275 Kvinna och man i hinduismen 277

Buddhismens lära 292 Den gyllene medelvägen 292 De fyra sanningarna 294 Riktningar 300 Theravada – de äldstes lära 300 Mahayana – den stora vagnen 300 Den folkliga buddhismen 301 Tibetansk buddhism 302 Vardag och högtid 304 Hur är det att vara buddhist? 304 Tideräkning 305 Högtider 306 Vem är buddhist? 307 Kvinna och man i buddhismen 309 En dag i Lakshmis och Ashokas liv 312

Kinas religioner – konfucianism och daoism 316 Den äldsta tron i Kina 318 Naturandar och gudar 318 Förfädersandar 318 Himlen – den högste Härskaren 320 Yin och yang 321 Konfucianism 322 Konfucianismens lära 322 Konfucianismens viktigaste skrift 324 Konfucianismen idag 324 Daoism 326 Lao Zi 326 Daoismens lära 327 Daoismens skrift 328 Riktningar 328 Vardag och högtid i Kina idag 329

Japans religion shintoism 332 Shintoism – gudarnas väg 334 Den förste kejsaren 334 Skrifter 335 Shintoismens lära 336 Vardag och högtid 338

Vetenskapligt tänkande 347 Aristoteles 347 Världen förändras 348 Den vetenskapliga revolutionen 349 Upplysning och empirism 350 Vetenskapen förändrar synen på människan och världen 353 Vetenskap idag 354 Humanism 356 Gamla tankar återupptäcks 357 Humanismens idéer 358 Feminism 360 Genusforskning 361 Olika riktningar men en gemensam grundtanke 362 Sekulära livsåskådningar 363 Den icke-religiösa existentialismen 364 Ekosofi 365 Sekulär humanism 365

Fler livsåskådningar 368 New age 370 Det började på 1960-talet 371 Läran – huvudtankarna 372 Metoderna 374 Rastafari 376 Hur det började 376 Läran 378 Livsstilen 379 Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga – Mormonkyrkan 382 Jehovas vittnen 383 Satanism 384 Sikhism 386 Jainism 386 Scientologi 387 Religionsmöten 388 Sagan om ett underligt folk 389 Grönland 390 Taiwan 392 Madagaskar 393 Nya Zeeland 394 Spelet om Envar 396 Jämförande tidslinje över de fem världsreligionerna 398 Översikt över de fem världsreligionerna 400 Register 402

9789147108428b1-408c.indd 3

9/29/14 4:15 PM


VÄLKOMMEN TILL

9789147108428b1-408c.indd 4

9/29/14 4:15 PM


I

alla tider har människor frågat:

Var kommer jag ifrån? Vad ger livet mening? Vad händer när jag dör? Det är tre viktiga frågor om livet. Ämnet religionskunskap handlar om hur människor beskriver och tolkar livet. Gamla och erfarna människor kan ibland säga att de förstår mindre och mindre, ju äldre de blir.

RELIGIONSKUNSKAPEN Vad de oftast menar då är att det inte går att få svar på alla livets frågor. Det betyder inte att gamla och erfarna människor inte har några svar alls, utan att ju mer man tänker på dessa frågor, desto svårare blir det. Frågorna om vår existens och livet kommer vi att leva med tills vi dör. Du har säkert redan funderat över livet en hel del. Nu ska vi tillsammans läsa om religioner och andra livsåskådningar och se vad de har att lära oss.

5

9789147108428b1-408c.indd 5

9/29/14 4:15 PM


Religion och andra livsåskådningar Ordet livsåskådning består av två ord, liv och att skåda. Skåda är ett gammalt ord som betyder se. Så livsåskådning betyder att se på livet. Det finns både religiösa livsåskådningar och icke-religiösa livsåskådningar. I det här inledningskapitlet går vi igenom begrepp som har med ämnet att göra och förklarar vad de betyder och hur de används.

Religion Ordet religion betyder ungefär ”vördnad för det heliga”. Att vörda innebär att visa respekt. Heligt är det som är speciellt, avskilt från det vanliga. Ordet helg kommer från helig. Lördag och söndag skiljer sig oftast från andra dagar i veckan. Religion betyder inte samma sak för alla, men de flesta tänker på Gud, andar och andra världar när de talar om religion. En religion består av flera delar. Enkelt kan man säga att religion har en inre och en yttre sida. Den inre innehåller tro och upplevelser av Gud, medan den yttre sidan handlar om att träffas och fira högtider och att leva på ett visst sätt genom att följa regler. Det som kännetecknar en religion är att den innehåller:

Denna gatsten finns vid korsningen Götgatan– Folkungagatan i Stockholm. Har du någon plats som är helig för dig?

1. kult och riter 2. gemenskap 3. etik 4. tro 5. en viktig historia 6. en eller flera böcker där tron förklaras.

6 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 6

9/29/14 4:15 PM


1. Kult och riter

I en kult deltar man för att hylla, dyrka eller tillbe någon eller något. Gudstjänst eller ett offer är en kult. Oftast leds en kult av en präst eller ledare av något slag. I kulten ingår riter, ordnade handlingar. Därför talar man om en ritual, en ordning som en gudstjänst följer. I kulten förekommer också böner och högtidsfirande av olika slag. En kultplats kan vara där ett tempel eller kyrka ligger, men också en plats som betyder mycket för många människor, dit man söker sig för att genomföra vissa riter. I katolska kyrkan förekommer helgonkult när människor söker tröst framför en helgonstaty och tänder ljus och ber.

En pojke deltar i en procession i Zamora i norra Spanien under påskens heliga vecka.

HELGON Ett helgon är en människa som under sitt liv utfört många goda handlingar och som på ett särskilt sätt kämpat för sin kristna tro. Efter sin död blir en sådan människa utsedd till helgon av påven. Det sker efter en lång process, där flera människor måste kunna berätta att det hänt märkliga saker kring det blivande helgonet. I varje katolsk kyrka finns det flera helgonbilder och helgonstatyer. Jesu mamma Maria är det mest uppskattade helgonet. En katolik ber inte till ett helgon, utan genom helgonet, som kan förmedla bönen till Gud och ge bönen extra kraft.

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 7

7

9/29/14 4:15 PM


I religionen finner många människor en stark gemenskap. Bilden är tagen i Gräsö kyrka i Öregrunds församling.

2. Gemenskap

Gemenskap skapar trygghet. Det finns undersökningar från USA, som visar på att de som går till kyrkan gör det mest för att få träffa andra människor. Tron kommer i andra hand, gemenskapen i första. Religioner i alla former erbjuder möten mellan människor. Tillsammans kan de utbyta tankar om livet, göra saker för andra och glädjas över att inte känna sig ensamma. I gemenskapen får man också en identitet, en bild av sig själv. I gruppen blir jag en person. På s. 21 står mer om identitet.

8 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 8

9/29/14 4:15 PM


Absolut rättvisa!

3. Etik

Etik och moral finns i alla religioner och livsåskådningar. Båda orden betyder samma sak: sed eller vana. Alla har vi synpunkter på vilken sed som är bra. En sed kan vara att alltid tänka på andra eller att göra det man själv vill att andra ska göra mot mig. Det är vanligt att ordet etik används för teorier om hur vi ska handla. Moral blir mer något personligt, som: Du som inte talar sanning gör fel. Det är omoraliskt att vara otrogen. Människor har i alla tider försökt få ordning på vilka regler som är bra att följa, vilket inte alltid är så lätt. Stora tänkare har utarbetat system för hur moraliska regler hänger ihop. På så sätt har etiska teorier utvecklats och några av de mest kända av dem har fått namn som pliktetik, konsekvensetik eller dygdetik. Senare i boken på s. 24 får du lära dig mer om dessa teorier.

teori = ordnade tankar om verkligheten

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 9

9

9/29/14 4:15 PM


4. Tro

Tro – att tro på något eller någon är grundläggande i religioner. Tro betyder att man litar på en makt, en gud eller en andlig kraft. Tron uttrycker en längtan efter att det finns mer än det vi ser. Tron på Gud går inte att mäta, det är en upplevelse. Ingen kan bevisa eller motbevisa att Gud finns. Tror gör vi varje dag när vi inte vet säkert, men ändå litar på att det ska fungera. Jag tar hissen för jag tror den ska gå hela vägen upp till sjunde våningen, men jag kan inte veta säkert, för den kan gå sönder. 5. En viktig historia

En viktig historia har alla religioner, även den religion som bara har funnits i några år. Men det är egentligen två slags historia, dels historien om själva religionens uppkomst, dels om hur världen och människan kom till. Historien om hur och var själva religionen uppstod betyder mycket för dem som utövar den. I judendomen berättas den judiska historien om och om igen för att den säger något om Gud. Judar menar att Gud visar sig i deras historia. Det är bara ett exempel. Ett annat är islam som gärna berättar om Muhammeds liv, för att vi bättre ska förstå tankarna om Gud. Den andra historien handlar om världens och människors uppkomst. Det kallas för myt. En myt berättar på ett speciellt och fantasifullt sätt om hur världen uppstod och om livets villkor. Myten vill förklara varför livet ser ut som det gör, men inte på samma sätt som vetenskapen. Genom alla tider har människor fått tröst genom myterna, när deras liv förklarats så att det fått mening och sammanhang.

10 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 10

9/29/14 4:16 PM


6. En bok där tron förklaras

En eller flera böcker där tron förklaras hittar vi i alla religioner utom i de allra äldsta, som kallas traditionella religioner, till exempel indianernas eller samernas tro. Läs mer om dem på s. 89-104. Bibeln och Koranen är de mest kända böckerna i vår del av världen. De heliga böckerna kan läsas på olika sätt. Vissa anser att varje ord är skrivet av Gud. Andra utgår ifrån att det är människor som skrivit sina egna tankar om Gud i böckerna.

Människosyn Religioner och andra livsåskådningar, försöker beskriva olika uppfattningar om människan. När man talar om synen på människa kallas det för människosyn. y

Koranen är skriven på arabiska. Den svenska översättningen kallas ”Koranens budskap” för att markera att det är en tolkning av originaltexten.

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 11

11

9/29/14 4:16 PM


Har den som kan sjunga lärt sig det av någon eller föddes hon musikalisk? Är den som är snäll, född snäll eller har hon blivit det under livets gång? Sådana frågor berör människosyn. Under 1700-talet framfördes idén om att alla människor föds som blanka blad. Sedan har bladet, människan, fyllts på under livet. Våra erfarenheter och den miljö vi lever i, formar oss. Många religioner menar att människan liknar Gud och föds lik Gud. Islam anser exempelvis att människan är förnuftig, eftersom hon är lik Gud och Gud är förnuftig. Alla de här frågorna handlar om människosyn. De svar du ger på dessa frågor har stor betydelse för hur du ser på andra människor. Om du tror att en människa blir snäll om hon får mycket kärlek, så blir det viktigt att visa kärlek. Om du tror att det inte finns något som kan påverka en människa, så spelar det inte så stor roll hur du är. Ofta när vi talar om människosyn så tänker vi på vilket värde vi ger människor. Är alla människor lika mycket värda? Är barn och vuxna det? Gamla och unga? Svarta och vita? Om alla är lika mycket värda bör vi visa alla respekt och lyssna på varandra.

Religion och samhälle

Läs mer om religion och samhälle och religionsfrihet i Sverige sidan 188-194.

Hittills har forskare inte hittat något samhälle utan religion. Men hur förhåller sig samhälle och religion till varandra? Svaret är att det skiftar från tid till tid och från land till land. Om vi tar Sverige som exempel så satt samhället och kristendomen länge ihop. Den som tillhörde samhället var tvungen att vara kristen. Det skapade många konflikter. Samerna i norra Sverige hade sin egen religion och utövare av andra religioner fick inte komma hit eller hade det väldigt svårt. Det dröjde ända till 1950-talet innan Sverige fick det som kallas religionsfrihet. Idag är det svenska samhället ett mångkulturellt samhälle där olika religioner och andra livsåskådningar lever sida vid sida. Utanför Sverige finns länder där religion och samhälle är ett. Iran är ett sådant land, där de som bestämmer gör det utifrån islam. Men även om religion och de som bestämmer i ett samhälle är skilda åt, kan religionen spela en mycket stor roll i ett land. De allra flesta som bor i

12 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 12

9/29/14 4:16 PM


Arbetare putsar på den stora målningen av Irans högste ledare Ayatollah Ali Khamenei inför ett kommande val.

USA kan inte tänka sig en president som inte är kristen, men samtidigt är religionen helt fri från dem som bestämmer i samhället. I de samhällen där politikerna förbjudit religion har det hänt att människor blivit mer intresserade av religion. I ett samhälle som Sverige där människor har all frihet att välja religion, är det fler och fler som lämnar kyrkan eller väljer att leva utan en religiös livsåskådning. Som du märker är förhållandet mellan samhälle och religion komplicerat.

Religion och samhälle i dagens Sverige I Sverige är mer än åtta miljoner människor medlemmar i någon form av religiös rörelse. Störst är Svenska kyrkan som nästan har sju miljoner medlemmar. För tio år sedan var det ännu fler och just nu sker det som kallas sekularisering. Sekularisering innebär att människor inte så ofta går till gudstjänster, döper sina barn eller gifter sig i kyrkan. Svenska kyrkan förlorar många medlemmar och många människor med annan tro väljer ett liv där religionen får mindre betydelse. Sekulariseringen betyder också att religionens roll i samhället blir mindre och annorlunda.

sekularisering = när religionen blir mindre betydelsefull i samhället

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 13

13

9/29/14 4:16 PM


Samtidigt finns det en motsatt utveckling. Religiösa grupper växer med invandringen. Det finns över 30 olika religiösa grupper i Sverige. Islam och många kristna grupper växer, buddhismen får fler anhängare, och det är bara några exempel.

I oktober eller november firar hinduerna ljusfesten, diwali. På bilden gör ett par ungdomar från Sollentuna utanför Stockholm sig i ordning inför en teaterpjäs som spelas under högtiden.

S A M M A N FAT T N I N G Ordet livsåskådning betyder ”att se på livet”. En livsåskådning kan vara både religiös eller icke-religiös. Religion betyder ungefär ”vördnad för det heliga”. Heligt är det som är avskilt från det vanliga. Det som kännetecknar en religion är: 1. kult och riter, 2. gemenskap, 3. etik, 4. tro, 5. en viktig historia, 6. en eller flera böcker där tron förklaras. Människosyn handlar om människans värde och om människan är född med vissa egenskaper eller inte. Förhållandet mellan religion och samhälle skiftar från tid till tid och från land till land. Först på 1950-talet fick Sverige religionsfrihet. Idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle. Sekularisering innebär att religionen får en mindre betydelsefull roll i samhället.

14 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 14

9/29/14 4:16 PM


UPPGIFTER Grundnivå 1. Vad betyder ordet religion? 2. Var kommer ordet helg ifrån? 3. Vilka punkter ingår i en religion? 4. Vad betyder orden etik och moral? 5. Vad är en myt? 6. När infördes religionsfrihet i Sverige? 7. Vad innebär sekularisering?

Mellannivå 8. Fundera på vad du tycker är heligt i ditt liv. Finns det hus, platser, personer, upplevelser som är heliga för dig? Försök i så fall att förklara varför. 9. Vilka två olika slags historier finns i en religion?

Högre nivå 13. I en religion ingår kult och riter. Vilka sammanhang lever du i där det finns kult och riter. Du kanske går till en moské, en kyrka eller ett tempel ibland, men även andra sammanhang där du följer en viss ritual. Fundera på vilken betydelse detta har för dig. 14. Myter har alltid haft betydelse för människor. Läs myten om Adam och Eva i Bibeln och Koranen. I Bibeln står berättelsen i Första Mosebokens kapitel 1 och 2. I Koranen finns berättelsen i sura 2 versarna 21 till 39. Vad vill dessa två myter säga oss? 15. Fundera på om du tror att människan föds med egenskaper eller som ett blankt blad. Vad talar för det ena eller det andra?

10. Vad menas med människosyn? 11. På vilka olika sätt kan förhållandet mellan religion och samhälle vara? 12. Vad innebär sekulariseringen för religionerna i Sverige?

välkommen till religionskunskapen nya tiden

9789147108428b1-408c.indd 15

15

9/29/14 4:16 PM


Andra livsåskådningar och livshållningar Det finns många begrepp som är kopplade till ämnet religionskunskap: livshållning, livsfrågor, ideologier, livsåskådning … Livshållning handlar om hur man förhåller sig till livet i stort. Exempel på det kan vara att ha en allmän optimistisk syn på livet. ”Det ordnar sig alltid” kan en optimist säga, medan pessimisten säger: ”Det känns som det aldrig går bra.” Men det kan också handla om att ha en allmän vetenskaplig hållning till tillvaron, eller en andlig syn på livet, livshållningar som inte alla gånger är så tydligt uttalade och formulerade men ändå finns med i sättet att förhålla sig till livet. Livsfrågor rör frågor som: Vem är jag? Var kommer vi ifrån? Vad är viktigt i livet? Ibland kallas dessa frågor för existentiella frågor eller de eviga frågorna, eftersom de tar upp det som rör livet, att existera. Ideologier har tankar och idéer om hur ett samhälle ska fungera. Socialism, liberalism, konservatism och feminism är exempel på ideologier. I politiken står ideologierna i centrum Livsåskådningar vill ge svar på många frågor. Hur ser världen och människan ut? Vad är rätt och fel att göra? Vad kan vi ha kunskap om? En livsåskådning försöker svara heltäckande på det som handlar om livet. Islam är en livsåskådning, liksom buddhism och andra religioner. Förutom religioner kan exempelvis existentialism, humanism och materialism vara livsåskådningar. På senare år har det blivit alltmer vanligt att människor söker sin egen livshållning och livsåskådning. Det är inte självklart att man blir medlem i en politisk förening eller ett religiöst samfund även om man är intresserad av politik och religion. Inspiration hämtas från olika håll på nätet, med vänner, i böcker och filmer och så vidare. Poängen är att man själv formar sin uppfattning. Sedan kan det leda till att man söker sig till en bestämd organisation, men det behöver inte bli så.

16 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 16

9/29/14 4:16 PM


Här följer en kort presentation av ateism. Därefter följer en beskrivning av humanism, som både kan vara en livsåskådning och en livshållning, samt feminism, som främst anses vara en ideologi.

Ateism Ordet ateism betyder ”inte gud”. Ateismens åsikt är att det inte finns någon gud. Ateismen går långt tillbaka i tiden. För ett par tusen år sedan menade indiska lärde att varken gud eller gudar existerar. Inom buddhismen fanns också mycket tidigt ateistiska traditioner. Under 1600- och 1700-talen skrevs ateismens grundtankar ner. Det skedde i en tid då nya vetenskapliga upptäckter gjordes om jordens uppkomst och plats i universum. Ateismen har två huvudargument: 1. Det går inte att hitta vetenskapliga bevis för guds existens. 2. Eftersom det finns ont i världen så kan det inte finnas en gud.

Läs mer om ateism på sidan 352.

Enligt ateismen är Gud bara en mänsklig uppfinning. Människan behöver en tro på Gud för att klara av det besvärliga livet. Enligt en annan beskrivning är religionen ett medel, ett verktyg för makthavare att förtrycka människor med. Människan flyr in i religionen och orkar eller vill inte göra uppror mot orättvisor, enligt den analysen. Ateismen har ingen bok som skulle kunna motsvara Bibeln eller Koranen, utan ateismens tankar har presenterats i många olika böcker.

Humanism Ordet humanism kommer från ordet humanus som betyder mänsklig. Men ordet humanism kan stå för lite olika saker. Enligt humanismen har alla människor lika stort värde. Det spelar ingen roll om man är man eller kvinna, svart eller vit, barn eller vuxen, fattig eller rik, alla är lika mycket värda. Människan är förnuftig och har medfödda egenskaper som djur inte har. Detta leder till att människan är fri och ska få vara fri. Det är inte humant att förtrycka andra människor eller hindra dem från att leva ett liv i frihet.

Läs mer om humanism på sidan 356-359, 365-366.

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 17

17

9/29/14 4:16 PM


Humanismen stöds av både ateister och religiösa. Den så kallade sekulära humanismen är ateistisk och söker svar på samma frågor samma som alla livsåskådningar försöker göra. Det finns ingen enskild bok som förklarar humanismens tankar, men FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna utgår från humanismens grundtankar.

Feminism Läs mer om feminism på sidan 361-362.

Ordet feminism kommer från det latinska ordet fe´mina, som betyder kvinna. Feminismen började växa fram redan på 1700-talet. Då argumenterade man för att kvinnor borde få samma möjligheter att utveckla sina talanger och förmågor som män. Hundra år senare började man kämpa för att kvinnor också skulle få rösta i politiska val, men inget hände.

I början av 1900-talet fortsatte en grupp, som kallades suffragetterna, kampen för kvinnlig rösträtt. Här en amerikansk suffragett.

I början av 1900-talet fortsatte kampen och vissa grupper blev mer upproriska och ibland våldsamma. Först 1919 beslöts i Sverige att kvinnor skulle få rösträtt. Kampen för kvinnors rättigheter har fortsatt under hela 1900-talet. Den 8:e maj 1968 startade åtta kvinnor en feministisk grupp som tog namnet Grupp 8. Det blev ett av många startskott för en växande feministisk rörelse i Sverige. Mängder av böcker och tidskrifter har getts ut och grupper av olika slag har bildats. På universitet och högskolor har genusforskning vuxit fram. Så kallas den forskning som handlar om kön och könsroller. Med kön menas det biologiska könet och könsroll, eller genus, är de roller vi lär oss som man och kvinna. Idag finns en bred och engagerad kvinnorörelse, som betyder mycket för vår syn på kvinna och man. Den ifrågasätter hela tiden gamla vanor och attityder vi har kring det som kallas manligt och kvinnligt. Men framför allt vill den visa på maktförhållandena i samhället. Den internationella kvinnodagen firas den 8:e mars varje år. Läs mer om genus på sidan 361.

18 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 18

9/29/14 4:16 PM


Idé och verklighet

Varför utövar människor samma tro på så olika sätt? Kristna i Ryssland utövar kristendomen på ett annat sätt än hur många kristna i USA gör. Varför? De läser ju samma Bibel? Det finns kristna som tror att allt som står i Bibeln är exakt sant för den är skriven av Gud. Det finns kristna som vet att det finns en hel del fel i Bibeln eftersom den är skriven av människor. Vissa kristna tycker inte att det är så viktigt att man gifter sig, för man kan leva ihop ändå. Andra kristna anser att det är fullständigt omöjligt att en kvinna och man lever ihop om de inte är gifta. Beskrivningen av skillnader mellan kristna, hur de tror och lever, skulle kunna bli mycket lång. Det här gäller inte bara kristna. De här skillnaderna mellan troende gäller även judar, muslimer, hinduer, buddhister och andra. Samma skillnader ser vi i politiska sammanhang. Socialdemokrater är inte överens om hur deras idé om samhället ska förverkligas. Likadant är det med moderater eller feminister eller miljöaktivister. välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 19

19

9/29/14 4:16 PM


Alltså, idéer eller livsåskådningar tolkas olika av olika människor. En förklaring till dessa skillnader är att alla skrifter tolkas, vilket kan göras på olika sätt. En annan förklaring är kultur. Kultur är tankar och vanor som finns i en grupp och som går i arv från generation till generation. De som växer upp på landet och de som växer upp i städer får del av olika kulturer. Sådant kan påverka hur ens tro tolkas. En tredje förklaring till skillnader går att hitta i historien. Ett exempel: Sättet att leva i Ryssland skiljer sig mycket från hur det är att leva USA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har en mycket lång historia och framhåller att den representerar den allra äldsta kristna traditionen. När kristendomen etablerade sig i medelhavsområdet fanns redan från början en konflikt mellan kristna i väst och öst. År 1054 ledde det slutligen fram till en splittring och i väst, med Rom i spetsen, växte sig den katolska kyrkan stark. I öst blev Konstantinopel centrum för de ortodoxa kyrkorna, som fick namn efter de områden och länder de fanns i och fick namn som den grekisk-ortodoxa kyrkan och den rysk-ortodoxa kyrkan. Den ortodoxa kristendomen kom till Ryssland över Kiev i nuvarande Ukraina och den rysk-ortodoxa kyrkan har alltid varit en viktig del av den ryska identiteten. Kyrkan har också ifrågasatts och motarbetats. Under den kommunistiska revolutionen i början av 1900-talet kritiserades religionen av landets ledare som försökte utrota den, men efter Sovjetunionens fall år 1991 återtog den rysk-ortodoxa kyrkan snabbt makten. USA präglas också av sin historia. Till landet flydde människor som sökte frihet och som längtade efter religionsfrihet. Det är flera hundra år sedan och än idag är religionsfrihet en grundpelare i USA, där dels många religioner utövas, och dels på väldigt olika sätt, även de som har samma heliga bok. Vi får därför konstatera att det finns många sätt att utöva en och samma tro på och en och samma idé om samhället. Inget är enkelt och ibland är det svårt att förstå sig på de många olika tolkningarna, men så ser det ut. En fråga man kan ställa sig är om det nu finns så många tolkningar, håller inte idén då? Borde den inte vara tydligare så att svaren blev enklare att förstå? Behöver vi drömmar, idéer som är svåra att uppfylla, mål att sträva efter som nästan är omöjliga? Eller handlar det om att lära sig leva tillsammans med våra olika tolkningar? Vad tror du?

20 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 20

9/29/14 4:16 PM


Identitet och livshållningar

”Vi behöver se din legitimation för att …” Känner du igen det? Antagligen gör du det. Det händer nu och då att du med hjälp av en legitimation måste visa, din identitet, vem du är. Den identiteten handlar om ditt namn och din ålder. Men identitet är mycket mer än namn och ålder, den är knutet till din livshistoria, vilken kultur du lever i, vilken social miljö som präglar dig, om du är tjej eller kille, din könsidentitet, dina åsikter, vilka dina vänner är, vilka intressen du har, ditt språk eller dina språk, din tro, dina politiska åsikter, om du bor på landet eller i en stad … Din identitet skapas i samspelet mellan hur du ser på dig själv och hur andra ser på dig. Därför försöker vi att på olika sätt visa hur vi är och hur vi vill bli sedda. De flesta av oss är angelägna om hur vi klär oss och talar. Genom att klä oss på ett visst sätt talar vi om att så här vill vi att andra ska se på oss. Likadant är det med språket. Vi talar inte på samma sätt med kompisarna som med mormor eller lärarna i skolan. Vad är det som mest påverkar en människas identitet? Det är svårt att svara på för det är väldigt individuellt. Kanske vet man det inte ens själv. Här kommer några få exempel som brukar var betydelsefulla är om du är tjej eller kille, din sexuella läggning, din kultur, klass och din livsåskådning/livshållning. (Kom ihåg att det finnas många fler saker än dessa som påverkar din identitet.) 1. Förväntningarna på killar och tjejer ser ofta väldigt olika ut. Det styrs av traditioner och mycket annat. Många anser att allt för låsta förväntningar hindra både tjejer och killar att utvecklas. Hur man än tänker så har det stor betydelse för identiteten och du kan på sidan 361 läsa mer om detta i kapitlet om genus och feminism. 2. Den sexuella läggningen är en viktig del av identiteten. Det som har med sex att göra har i alla tider varit laddat. Inom sexualiteten finns en stark kraft som kan vara svår att hantera och när vi inte blir tagna på allvar drabbar det oss djupt. Vi kan idag se att bland många betonas den sexuella läggningen starkt och blir på så sätt en viktig del av identiteten. Det

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 21

21

9/29/14 4:16 PM


gäller både den homosexuella som dras till personer av samma kön och den heterosexuella som dras till personer i det motsatta könet. 3. Kultur är traditioner, synsätt, åsikter och vanor som överförs från generation till generation. Det sker på ett självklart sätt och det är inte alla gånger lätt att se hur mycket det påverkar. Att tillhöra en tydlig och känd kultur kan skapa trygghet för en människas identitet, men kan också hindra och hämma förändring och utveckling. 4. Även om många av de gamla klasskillnaderna inte finns kvar i Sverige, finns det fortfarande skillnader som påverkar vår identitet. Den som växer upp i en medelklass med välutbildade föräldrar ser på sig själva på ett sätt, medan den som växer upp i ett hem där föräldrarna är lågutbildade bär med sig en annan bild av sig själv. Så klasstillhörighet har betydelse för identiteten. 5. En del av kulturen kan vara en religion eller annan livsåskådning/livshållning. För vissa människor blir religionstillhörigheten en stor del av identiteten. Jag är buddhist, kristen, muslim … medan andra säger: Jag är ateist, feminist, marxist … En sådan markering kanske säger mer om identiteten än om vad man egentligen tror på. Även om jag säger mig vara kristen eller ateist så är det inte helt säkert att jag kan alla tankar som kopplas till den övertygelsen. Att känna sig hemma i en grupp och gemenskap betyder mer än att exakt veta och känna till grundtankar i tron, även om det för vissa blir väldigt viktigt. Att byta eller förändra sin identitet är inte helt enkelt. För många är det smärtsamt att exempelvis lämna sin kultur och byta miljö. Det kan vara svårt att bara flytta till en annan ort och ännu svårare att flytta från ett land till ett annat. Under livets gång tvingas vi att byta identitet, ibland flera gånger. Som ung har man en identitet, som gammal en annan. Den som blir sjuk och drabbas av handikapp får en ny identitet. Den som gifter sig och får barn får en ny identitet. Erfarenheter av livet innebär många gånger att ens identitet förändras, så skapandet av identiteten är något som sker under hela livet och kanske aldrig blir riktigt klart.

22 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 22

9/29/14 4:16 PM


S A M M A N FAT T N I N G Ateismen är uppfattningen att Gud inte finns. Humanismen är en livsåskådning som både religiösa och icke-religiösa kan ta till sig. Humanismen anser att alla människor har samma värde och är fria. Feminismen kämpar för att kvinnor och män ska behandlas jämställt. Ända sedan 1700-talet har man försökt ändra på förhållandet att kvinnor är underställda män. Genusforskning handlar om könsroller och vilken betydelse könstillhörigheten har. Varje idé och tro kan utövas och tolkas på olika sätt. Identitet är hur man ser på sig själv. Den skapas i en massa sammanhang.

UPPGIFTER Grundnivå

Högre nivå

1. Vad betyder ordet ateism?

10. Fundera på varför intresset för att vara medlem i olika föreningar och församlingar har minskat. Vad tror du det beror på?

2. Vilka är ateismens två huvudargument? 3. Vad betyder ordet humanism? 4. Var finns humanismens tankar nedskrivna?

14. Vad är skillnaden på en person som är säker på sin identitet och den som inte är det? Beskriv dem!

5. Vad betyder ordet feminism? 6. När beslöts att kvinnor skulle få rösträtt i Sverige?

Mellannivå 7. Vad skiljer en livsåskådning från en ideologi? 8. Hur ser humanismen på människan? 9. Vad påverkar din identitet?

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 23

23

9/29/14 4:16 PM


Etik Som vi tidigare tagit upp så betyder orden etik och moral samma sak: sed eller vana. När vi talar om moral blir det mer personligt som att det är fel att luras, fel att ljuga eller fel att svika en kompis. Ordet etik används mer för att beskriva etiska system, hur vi ska hitta stora riktlinjer för hur vi ska handla. Det är dessa system eller modeller som vi ska ta upp nu. De tre vanligaste modellerna är regeletik, konsekvensetik och sinnelagsetik. En fjärde, som kallas dygdetik, skiljer sig lite från de andra modellerna och presenteras därför sist.

Två chefer från företaget Tokyo Electric Power ber offren om ursäkt efter kärnkraftsolyckan som skedde i samband med jordbävningen som drabbade Japan i mars 2011. I Japan finns en gammal tradition att den som gjort fel ska be om ursäkt offentligt. Förr kunde det gå så långt att personen tog sitt liv, för att skammen var så stor.

24 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 24

9/29/14 4:16 PM


Regeletik Regeletik, eller som det också kallas pliktetik, utgår ifrån att regler och plikter kan hjälpa en människa att leva moraliskt rätt. Du ska inte döda är en regel som många människor försöker följa och en regel som finns i alla religioner. En annan återkommande regel är att man ska vara trogen när man är tillsammans eller gift med någon. En plikt är något som man bör göra och det blir en regel. Det är vår plikt att hjälpa gamla och sjuka människor, kan många säga. Det innebär att den plikten inte bör ifrågasättas, den är självklar. De flesta av oss har någon gång tänkt eller sagt: Det här gör jag inte, för det är bara fel. Det finns en känsla för vad som är rätt eller fel och jag kanske inte ens kan motivera varför. Vid de tillfällena är vi pliktetiker. En berömd regel som finns i flera religioner är den som i kristen tradition kallas för Gyllene regeln: ”Allt vad du vill att människor ska göra mot dig, ska du också göra mot dem.” Några hävdar att det är den enda regeln man behöver följa för att leva rätt. Ingen människa följer en och samma etiska modell hela tiden, utan växlar mellan olika modeller. Ett av skälen till det kan vara att varje etisk modell har sina brister. Vad händer exempelvis när två regler krockar med varandra? Om du bestämt dig för att aldrig stjäla, men också att du alltid ska hjälpa dina föräldrar. Din mamma är svårt sjuk ET? FRIH och du måste stjäla medicin, annars dör hon. Vilken regel ska du da följa? För att lösa konflikten får man gör en så kallad värdestege. ARBE TE? Enkelt uttryckt innebär en värdestege att man gör en lista med regler där de som väger tyngst står först och står över de regler som är under. Om regeln att rädda liv står över regeln att inte stjäla, då kan det vara okej att stjäla medicin om man inte har pengar att köpa dem för.

HÄ LS A?

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 25

25

9/29/14 4:16 PM


Från Vita huset följer President Barack Obama och utrikesminister Hillary Clinton tillsammans med en rad andra medarbetare operationen att döda Usama bin Ladin, år 2011.

Konsekvensetik Konsekvensetik bygger på att det är konsekvenserna av en handling som avgör om det är moraliskt rätt. Det vill säga, vad blir följderna av att du väljer det ena eller det andra? Låt oss återvända till exemplet med mamma som är sjuk och behöver mediciner. Du bedömer att det är bättre att du stjäl medicin och eventuellt får straff för det, än att din mamma dör. Många gånger försöker vi tänka på konsekvenserna av våra handlingar och det blir bra. Men ibland blir det fel i alla fall. En av svårigheterna med konsekvensetiken är att det inte alltid går att bedöma konsekvenserna i förhand. Låt oss återvända till mamma. Du stjäl medicinerna, men du stjäl fel mediciner. Din mamma får dem och dör i fruktansvärda plågor, vilket hon inte hade drabbats av om hon inte hade fått den felaktiga medicinen. Andra svårigheter med konsekvensetiken är: • För vem ska det vara bra? För dig, familjen eller alla i världen? • När ska det vara bra? Omedelbart eller på lång sikt? • Vet vi vad bra är? Vet vi säkert vilket som är det bästa för oss?

26 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 26

9/29/14 4:16 PM


Sinnelagsetik Sinnelagsetik går ut på att min tanke med handlingen avgör om den är god och rätt. Jag vill att det ska bli bra. Sinnelag betyder ungefär tänkesätt eller läggning. Så om du stjäl fel medicin till mamma, så vill du ändå något gott, du tänkte och önskade att det skulle bli bra och då är det moraliskt rätt. Svårigheten med denna etik är att man aldrig behöver stå för det man gör, om man bara tänkte och ville gott, det vill säga med ett gott sinnelag.

Dygdetik En dygd är en egenskap som exempelvis mod, ärlighet eller uthållighet. En dygd är inte medfödd utan den är något vi kan lära oss under livet. Vi Det finns inga enkla regler i vår komplicerade värld, dygdetik är ett sätt att möta detta faktum. För att förstå vad som menas med dygdetik, kan det vara bra att känna till vad själva ordet dygd betyder. Ordet är släkt med verbet ”duga”. Många filosofer har haft bestämda åsikter om vilka egenskaper en bra människa behöver ha, vilka egenskaper som är dygder. Filosofen Aristoteles levde på 300-talet f.Kr. och han ansåg att en dygdig människa är klok och modig, hon eller han tänker inte i första hand på sina egna intressen och överdriver inte. Så ska en bra människa ska vara för att passa in i Aristoteles etik. Ingen är född med dygder, utan dem lär man sig under livet. I barndomen genom föräldrarnas uppfostran och under resten av livet, när man uppfostrar sig själv. Man ser hur andra människor är och hur man själv vill vara. En person som man tycker är klok, modig och alltid handlar rätt väljer man till sin förebild, någon man vill likna. Kanske Nelson Mandela, Mahatma Gandhi eller Moder Teresa – eller någon helt annan. Om man sedan hamnar i en besvärlig situation och inte riktigt vet hur man ska bära sig åt, då funderar man över hur den personen – förebilden med dygderna – skulle ha gjort och bestämmer vad som blir bäst att göra, man använder dygdetik.

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 27

27

9/29/14 4:16 PM


S A M M A N FAT T N I N G Etik och moral betyder vana. Pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik och dygdetik är fyra kända etiska modeller.

UPPGIFTER Grundnivå

Högre nivå

1. Vad betyder orden etik och moral?

7. Försök beskriva hur en konsekvensetiker skulle resonera om någon ligger i en vak och håller på att drunkna. Vad skulle den personen göra om hon stod bredvid?

2. Vilka är de olika etiska modellerna? 3. Vem introducerade dygdetiken?

Mellannivå 4. Hur kan man handla rätt enligt en pliktetiker? 5. Vad innebär sinnelag?

8. Vilka svårigheter har en pliktetiker? 9. Vilka svårigheter har en konsekvensetiker? 10. Vilka dygder skulle du vilja följa?

6. Vad är en dygd?

28 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 28

9/29/14 4:16 PM


Etiken och verkligheten

En kinesisk pojke letar efter kolbitar på en slagghög. Kina har skrivit under Barnkonventionen men situationen för barn kan vara mycket tuff. Det gäller även för många andra länder. Hur ser situationen för barn ut i Sverige?

Barnkonventionen Du som har läst om humanismen vet att FN:s konvention för mänskliga rättigheter från 1948 baserar sig på humanismens idéer. 1989 kom FN:s medlemsländer överens om Barnkonventionen, som handlar om barns rättigheter. Som barn räknas man till dess att man fyllt 18 år I Sverige är Barnkonventionen ratificerad. Det innebär att Sverige har skrivit under avtalet och att alla lagar i Sverige ska stämma överens med vad som står i Barnkonventionen. I Norge har man gått ett steg längre och låtit konventionen bli lag. En undersökning i Norge visade att när konventionen gjordes till lag så stärktes barns rättigheter ytterligare. Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är huvudprinciper och de är vägledande för hur helheten ska tolkas. Här följer rubrikerna på områdena i Barnkonventionen och numren på de artiklar som hör dit. De fyra viktigaste artiklarna får stå i sin helhet. Övriga artiklar är förkortade och förenklade.

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 29

29

9/29/14 4:16 PM


Konvention betyder avtal eller pakt, dvs. något man kommer överens om.

Om barnkonventionen 1.

Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år.

4.

Alla länder ska göra allt de kan för att genomföra rättigheterna i barnkonventionen.

41. Om lagar och regler i ditt land redan ger dig fler eller bättre rättigheter än de som står här i barnkonventionen, ska landets lagar och regler gälla. 42. Ditt land har ansvar för att se till att både barn och vuxna känner till vad som står i barnkonventionen.

Inflytande

12. Du har rätt att uttrycka dina åsikter i alla frågor som rör dig. Vuxna ska lyssna och ta hänsyn till dina åsikter. När en myndighet eller domstol hanterar eller beslutar i en fråga som rör dig ska du få möjlighet att komma till tals. 13. Du har yttrandefrihet. 14. Du har rätt att tänka och tycka vad du vill. 15. Du har rätt att vara medlem i föreningar och att välja att gå ur föreningar.

Identitet 7.

Du har rätt att få ett namn och att vara medborgare i ett land.

8.

Du har rätt till din identitet.

30 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 30

9/29/14 4:16 PM


Lika värde

2.

Barnkonventionen ger dig och alla andra barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskriminera dig. Det betyder att ingen får behandla dig sämre än någon annan. Du får inte heller diskrimineras eller bestraffas för något som dina föräldrar är eller gör.

23.

Du som har ett fysiskt eller psykiskt handikapp, har rätt till ett bra liv.

30.

Du som tillhör en minoritetsgrupp eller urbefolkning har rätt att ha ditt eget kulturliv, religion och språk.

Må bra

3.

När vuxna fattar beslut som rör barn ska de se till ”barnets bästa”. Det betyder att de vuxna alltid ska tänka på vad som är bra för dig och hur beslutet kommer att påverka dig. Du ska få det skydd och den omvårdnad du behöver. Det är lika viktigt att vuxna tänker på ”barnets bästa” när beslutet rör många barn.

6.

Du har rätt att leva och utvecklas. Ditt land ska göra allt det kan för att du ska kunna göra det.

22.

Du som kommer som flykting, ensam eller tillsammans med någon annan, har rätt att få skydd och hjälp.

24.

Du har rätt att vara så frisk som möjligt.

25.

Om du har tagits om hand för att skyddas eller vårdas har du rätt att få behandlingen kontrollerad …

26.

Du har rätt till social trygghet. Om det behövs ska samhället hjälpa till så att du får bostad, mat och kläder.

27.

Du har rätt att leva på ett sätt som ger dig möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.

39.

Om du har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp har du rätt att få hjälp att må bra igen.

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 31

31

9/29/14 4:16 PM


Skydd 11.

Du får inte föras till ett annat land utan båda dina föräldrars tillstånd.

16.

Du har rätt att skyddas från olagliga intrång i ditt privatliv.

19.

Du har rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld.

32.

Du ska skyddas från att utföra arbete som kan vara skadligt för dig, som hindrar dig från att gå i skolan eller från att utvecklas på annat sätt.

33.

Det är ländernas ansvar att skydda dig mot narkotika och andra droger.

34.

Du har rätt till skydd mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

35.

Du får inte föras bort eller säljas. Ditt land ska se till att det inte sker.

36.

Du har rätt till skydd mot alla former av utnyttjande som kan skada dig.

37.

Du får inte utsättas för tortyr eller annan grym behandling.

38.

Om du är under 15 år ska du skyddas från att delta i krig.

40.

Om du misstänks för ett brott, eller om det visar sig att du är skyldig till ett brott, ska du behandlas med respekt och värdighet.

Familj 5.

Dina föräldrar har ansvar för dig.

9.

Ingen får skilja dig från dina föräldrar, utom när det är nödvändigt för ditt eget bästa.

10.

Om du och dina föräldrar vill återförenas, efter att ha varit skilda åt, ska ni kunna söka hjälp och så långt det är möjligt få hjälp i landet där du bor.

18.

Dina föräldrar har gemensamt ansvar för din uppfostran och utveckling.

20.

Om du inte kan vara kvar i din familj har du rätt att få särskild vård och hjälp.

21.

De länder som tillåter adoption ska se till att adoptionen går rätt till och att du som adopteras får det bra.

32 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 32

9/29/14 4:16 PM


Information 17. Du har rätt att få veta vad som händer i ditt land och i världen, på ett sätt som du förstår.

Utbildning 28. Du har rätt till utbildning. 29. I skolan ska du få utvecklas på alla sätt och förberedas för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle.

Lek, fritid, kultur och vila 31. Du har rätt till fritid, lek och vila.

En rysk flicka ritar på asfalten. Rätten till lek och fritid är en viktig del för barns utveckling.

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 33

33

9/29/14 4:16 PM


UPPGIFTER Grundnivå

Högre nivå

1. Vad är en konvention?

8. Varför behövdes det en särskild Barnkonvention? Det fanns ju redan en som handlade om mänskliga rättigheter. Sök reda på båda Barnkonventionen och De mänskliga rättigheterna. Läs igenom båda konventionerna i sin helhet. Gör sedan en jämförelse och motivera dina åsikter om Barnkonventionen behövdes eller inte.

2. Vilket år kom FN:s medlemsländer överens om Barnkonventionen? 3. Vilken livsåskådning kan man säga att Barnkonventionen grundar sig på? 4. Vad handlar artikel 2 i Barnkonventionen om?

Mellannivå 5. Vilka rubriker kan man använda för att dela upp Barnkonventionen? 6. På vilket sätt skiljer sig de fyra artiklarna 2, 3, 6 och 12, från de andra femtio artiklarna i Barnkonventionen? Motivera ditt svar. 7. Vilka artiklar tycker du är viktigast? Motivera ditt svar.

9. I Norge är Barnkonventionen lag. Varför är Barnkonventionen inte en lag i Sverige? Försök också undersöka om den skillnaden har spelat någon roll för hur Barnkonventionen används i Norge jämfört med Sverige. 10. Läs igenom Barnkonventionen i sin helhet och diskutera i klassen om ni tycker att alla artiklarna efterlevs i Sverige och i er skola. Var noga med att argumentera för era åsikter genom att ge exempel.

34 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 34

9/29/14 4:16 PM


Livet och etiken Här i boken har du läst om olika sätt att se på livet och olika livsåskådningar. Du har också fått fundera över vad det är för skillnad mellan livsåskådning, livshållning och religion. Du vet vad etik och moral betyder. Artiklarna i FN:s Barnkonvention är viktiga för alla. Du känner till vad som står där och har fått fundera över vad du själv tycker att barn och ungdomar här i världen behöver. Nu ska du få fortsätta fundera på, diskutera om och ta ställning till olika etiska frågor. Det är inte alltid så enkelt att veta exakt vad som är rätt och vad som är fel. Innan vi går vidare så kommer en kort repetition av etik och moral och en beskrivning av skillnaden mellan fakta och värdering. Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. Etik och moral är två ord för samma sak. Ofta används orden tillsammans, men det behövs egentligen inte. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor så är det samma slags frågor det handlar om. Det kan vara frågor som: Är det rätt att stjäla? Är det okej att fuska?

fakta

Fakta – värdering När vi funderar över etiska frågor är det bra att veta att det handlar om värderingar, det vi tycker. Det är inte samma sak som fakta. Fakta går att kontrollera. Exempelvis: ”Erik är tre meter lång!” Även om påståendet inte är sant så är det fakta, för det går att kontrollera och få reda på om det är sant eller falskt. Värderingar går inte att kontrollera. Exempelvis: ”Göteborg är Sveriges trevligaste stad!” Det kan man tycka, men det går inte att bevisa. Människor har helt enkelt olika åsikter om Göteborg och det går inte att säga att den ena har fel eller att den andra rätt. På samma sätt är det med etik och moral.

kan kontrolleras och kan vara rätt eller fel

värderingar är vad vi tycker

UPPGIFTER Skriv ner fem meningar med värderingar i, det vill säga sådant som inte går att kontrollera. Skriv sedan ner fem meningar med bara fakta i.

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 35

35

9/29/14 4:16 PM


Varför tycker vi olika i etiska frågor? Eftersom etik handlar om värderingar, vad vi tycker, finns det inget facit som talar om vad som är rätt eller fel. Vi tycker helt enkelt olika. Skälen till att vi har olika uppfattningar i moraliska frågor är många. Mest avgörande är troligen vilken familj och miljö vi kommer ifrån. I familjen sätter föräldrarna gränser som visar vad som är tillåtet och samtidigt lär de barnen hur man ska uppträda. Om ett barn i en familj från allra första början får lära sig att det är fel att stjäla, medan ett annat barn i en annan familj får lära sig att det är okej att stjäla från rika personer men inte från andra, då får barnen två helt olika sätt att se på stöld. I andra länder finns det andra traditioner än de vi har i Sverige. Olika vanor och traditioner skapar olika kulturer, och de värderingar vi har styrs också av den kultur vi vuxit upp i.

ib

i

fel

tt

land

FE L F Ö R D I G

Hur gör du?

a nd l b

OLIKA SÄTT

ja!

L E F

OKEJ PÅ FILM

ne j

In t e h ä r .. . Men där!

36 välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 36

9/29/14 4:16 PM


Att våga säga nej Alla är vi då och då utsatta för grupptryck. Grupptryck innebär att en människa tvingas göra sådant som hon själv egentligen inte vill göra, men hon gör det för att inte hamna utanför. Ibland kan det vara okej att gå med på vissa saker, men det finns alltid en gräns för hur långt man vill gå. Den gränsen sätter man själv. Ingen annan ska göra det. I krig händer det att människor gör sådant som de aldrig skulle göra i vanliga fall. Personer som annars är snälla och omtänksamma kan i krig döda, misshandla och till och med tortera andra människor. Under Andra världskriget fanns det en grupp poliser i staden Hamburg i Tyskland som hade till uppgift att åka runt till olika byar och döda judar. Dessa poliser var helt vanliga människor, inte konstiga på något sätt. De gjorde bara vad de fick order om att göra. När de inte var ute i byarna och avrättade judar, skötte de sitt vanliga polisarbete i hemstaden Hamburg. Vad var det som fick dem att bli mördare? Man har hittat flera olika förklaringar, men framför allt handlade det om grupptryck. För att bli accepterade i gruppen var poliserna tvungna att visa att de kunde döda. Men några av poliserna i gruppen klarade av att stå emot grupptrycket och lät bli att döda. Vad berodde det på? Varför klarade de av det? Skälet var enkelt: De hade i förväg tänkt ut hur de ville vara, de hade idéer om vad som var rätt eller fel redan innan de blev poliser. Därför orkade de vara modiga och säga nej.

ne j

välkommen till religionskunskapen

9789147108428b1-408c.indd 37

37

9/29/14 4:16 PM


Bildförteckning 4 Corey Rich/Aurora Open/Getty Images 6 Rolf Broberg/TT 7 Rafa Rivas/AFP/TT 8 Tord Harlin/TT 9 Jonn/Johnér Bildbyrå 11(1) Yvonne Åsell/SvD/TT 11(2) Susanne Walström/Johnér Bildbyrå 13 Majid Saeedi/Getty Images 13 Magnus Bergström/TT 18 AKG-Images/TT 19 Aram Boghosian/The Boston Globe/Getty Images 24 Toru Hanai/Reuters/TT 26 White House/Pete Souza/Reuters/TT 27 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 29 Xinhua News Agency/Reuters/TT 33 Yuri Maltsev/Reuters/TT 40 Ian Berry/Magnum/IBL Bildbyrå 43 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 50 Grant Faint/Digital Vision/Getty Images 58 Lambros Kazan/Shutterstock 59 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 62 Staatliche Museen, Berlin, Germany/ Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 63 Anselm Feuerbach: Gaea (1875) Ceiling painting, Academy of Fine Arts Vienna 64 Chris Parypa Photography/Shutterstock 65 Lebrecht/IBL Bildbyrå 67(1) Antonello Nusca/Gamma/IBL Bildbyrå 67(2) Topfoto/TT 71 Adam Eastland/AGE Fotostock/IBL Bildbyrå 72 Det Konglige Bibliotek, Köpenhamn/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 73 Björn Svensson/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 77 Rafn Hafnfjord/NordicPhotos/Getty Images 78 Coolbiere photograph/Moment/Getty Images 82 Gianni Dagli Orti/Corbis/All Over Press 88 Mark Lariicchia/Lithium/IBL Bildbyrå 90 Mark de Fraeye/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 92 Mark Kolbe/Getty Images 93 Penny Tweedie/Corbis/All Over Press 94 Macduff Everton/Corbis/All Over Press 95 National Library of Australia, Canberra/ Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 96 Stuart Mcevoy/Newspix/Rex Features/All Over Press 97-98 Mark Deville/Gamma/IBL Bildbyrå 100 Alex Webb/Magnum/IBL Bildbyrå 101 Dave Etheridge-Barnes/Getty Images 103 Werner Forman Archive/IBL Bildbyrå 104 1864 L.B. Franklin/Museum of History and Industry of Seattle. 106-107 Shutterstock 109 MPI/Getty Images

111 Thord Nilsson/TT 112(1) Tore Häggström 112(2) Kungliga Biblioteket 113 Tore Abrahamsson/Tiofoto/ NordicPhotos 114 Bengt Olof Olsson/Bildhuset/TT 116-119 Denis Burdin/Shutterstock 118(2) Goldman, Louis/Rapho/IBL Bildbyrå 120 Jon Hicks/Photographers Choice/ Getty Images 123 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 126 Gallo Images/Getty Images 130 Vincent Laforet/The New York Times/ TT 133 Ted Spiegel/Corbis/All Over Press 137 Mark Peterson/Corbis/SABA/All Over Press 138 Sven-Olof Ahlgren/TT 139(1) Richard Levine/IBL Bildbyrå 139(2) Liber arkiv 141(1) Foodpix/Jupiter Images /Getty Images 141(2) Sam Feinsilver/Flickr/Getty Images 141(3) Robert Fishman/DPA/TT 142 Israelimages/Rex Features/IBL Bildbyrå 144 Godong/Universal Images Group/ Getty Images 146 Gustaf Beijer 151 Jarek Tuszynski (Musée du Louvre) 152 Filippo Monteforte/AFP/TT 155-157 Kungliga Biblioteket/ Handskriftsenheten 160 Magnus Bergström/TT 162(1) Erich Lessing/IBL Bildbyrå 162(2) Erich Lessing/IBL Bildbyrå 164-165 Fred de Noyelle/Godong/Corbis/ All Over Press 167(1) Eric Vandeville/Gamma/IBL Bildbyrå 167(2) Europress/Rex Features/All Over Press 168 Tord Harlin/TT 170(1) Jeppe Gustafsson/TT 170(2) Mattias Alm/DN/TT 171(1) Phillippe Lissac/Godong/Ina Agency 171(2) Anette Nantell/DN/TT 172(1) P. Deliss/Godong/Ina Agency 172(2) Phillippe Lissac/Godong/Ina Agency 172(3) Jeff Greenberg/TT 173(1) P. Deliss/Godong/Ina Agency 173(2) Kumar, Julian/Godong/Ina Agency 174 Madonna Dionysos 1482 Ryska Museet St Petersburg 175(1) F Zellhin/Magnum/IBL Bildbyrå 175(2) Dufour-Travers/Gamma/IBL Bildbyrå

175(3) Lars Söderbom/IBL Bildbyrå 176 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 177 Kungliga Biblioteket 180 Patrick Aventurier/Gamma/IBL Bildbyrå 184(1) Anders Wiklund/TT 184(2) Jonas Hessman/Hänt Extra/IBL Bildbyrå 185 Jussi Nukari/Lehtikuva/TT 188 IBL Bildbyrå 192 IBL Bildbyrå 200 Charles Dharapak/AP/TT 204 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 208 Dorling Kindersley/Getty Images 209 Godong/Robert Harding World Imagery/Getty Images 210 Louvren, Paris/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 214(1) Steve Raymer/Asia Images/Getty Images 214(2) Trip/Art Directors & Trips Photo/ IBL Bildbyrå 217 Mohamed Lounes/Gamma/IBL Bildbyrå 218 Rue des Archives/IBL Bildbyrå 222 Ali Jarekji/Reuters/TT 225 Leonard Freed/Magnum/IBL Bildbyrå 226 Liber arkiv 227(1) Liber arkiv 227(2) Paul Hansen/TT 229 Abbas/Magnum/IBL Bildbyrå 230 Per-Anders Pettersson/TT 234-237 Thomas Müller/Moment/Getty Images 238 Corbis/All Over Press 244-245 Robert Harding Images/ Masterfile/TT 245(2) Frans Lemmens/The Image Bank/ Getty Images 246-247 Tibor Bognár/AGE Fotostock/IBL Bildbyrå 246(2) Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 247(2) Grjatoi 248 Ivan Vdovin/AGE Fotostock/IBL Bildbyrå 249 Amazing Bangladesh/Moment/Getty Images 250 Deshakalyan Chowdhury/STR/AFP/ TT 252(1) Musée Guimet, Paris/The Bridgeman Library/IBL Bildbyrå 252(2) Musée Guimet, Paris/The Bridgeman Library/IBL Bildbyrå 253 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 257 Aroon Thaewchatturat/Alamy/All Over Press 258 British Library 260 Kevin Frayer/AP/TT 263(1) Deshakalyan Chowdhury/STR/ AFP/TT

406

9789147108428b1-408c.indd 406

9/29/14 4:37 PM


263(2) Tim Graham/The Image Bank/Getty Images 264 Bernd Geh/Photographer’s Choice/ Getty Images 265 LIFE photo Archive 267 Lindsay Hebberd/Corbis/All Over Press 268 Deshakalyan Chowdhury/STR/AFP/TT 271 Piyal Adhikary/EPA/TT 272 David H Wells/Corbis/All Over Press 274 Lee Daesung/Sipa/TT 275 Raghibur Singh/ANA/IBL Bildbyrå 276 Rajesh Kumar Singh/AP/TT 277 Frank Grace/DK Images/Rex Features/ All Over Press 280 Brice Richard/Flickr/Getty Images 284 Image Asset Management/World History Archive/IBL Bildbyrå 289 117 Imagery/Moment/Getty Images 292(1) Erich Lessing/IBL Bildbyrå 292(2) Paul Almasy/Corbis/All Over Press 295 Martin Puddy/Stone Sub/Getty Images 296 Philippe Body/Hemis.fr/Getty Images 297 Jamie Marshall/Tribaleye Images/The Images Bank/Getty Images 298 Stephen Shaver/STF/AFP/TT 301 Pillar Lee/Reuters/TT 302 Hulton Archive/Getty Images 303(1) Frederic J. Brown/AFP/STT 303(2) Yuan Jia-hung/Reuters/TT 305 Rungroj Yongrit/EPA/TT 308 Thierry Renavand/Gamma/IBL Bildbyrå 310 Keren Su/The Image Bank/Getty Images 316 Lindsay Hebberd/Corbis/All Over Press 318 Bridgeman/IBL Bildbyrå 319(1) Liber arkiv 319(2) Magnum/IBL Bildbyrå 320 View Stock/IBL Bildbyrå 322 Pictor/IBL Bildbyrå 325 Liu Jianhua/Xinhua Press/Corbis/All Over Press 328 Anders Engman 329 Stephen Shaver/STF/AFP/TT 330 Liu Jin/STF/AFP/TT 332 Shingo Kuzutani/AP/TT 334 Michael S. Yamashita/Corbis/All Over Press 335 Asian Art & Archaeology, Inc./Corbis/ All Over Press 337(1) R. Nicholas/Gamma/IBL Bildbyrå 337(2) Anna Littorin/TT 338(1) Freeman/ANA/IBL Bildbyrå 338(2) Dallas & John Heaton/Corbis/All Over Press 340 Tetraktys/Rafael 1511 Stanza della Segnatura Apostoliska palatset i Vatikanen 343 Francois Lochon/Time Life Pictures/ Getty Images 344 Socrates död Jacques-Louis David 1787 Metropolitan Museum of Art NY

346 Democritus Hendrick ter Brugghen/ Rijksmuseum Amsterdam 347 Stock Montage/Getty Images 348 Heliocentric universe, Harmonia Macrocosmica Andreas Cellarius 1708 349(1) Kopernicus Porträtt 1580 okänd målare i Rådhuset i Toruń, Polen 349(2) Baruch de Spinoza ca 1665 Der Herzog-August-Bibliothek Wolfenbüttel, Tyskland 350 Sir Isaac Newton, by Sir Godfrey Kneller National Portrait Gallery London 351 John Locke, by Sir Godfrey Kneller Hermitaget i St Petersburg 352(1) Karl Marx by John Mayall 1875 International Institute of Social History in Amsterdam, Netherlands 352(2) Immanuel Kant okänd målare 1700-talet 353 Charles Robert Darwin by John Collier 1881 National Portrait Gallery London 354 Photoshot/IBL Bildbyrå 356 Lauros/Giraudon/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 357 Pico della Mirandola 1400-ta Uffizierna Florens Italien 359 Per-Anders Pettersson/TT 360 IBL Bildbyrå 361 Jack Nisberg/Roger-Viollet/IBL Bildbyrå 362 Bertil Ericson/TT 368 Stockbyte/Thinkstock/Getty Images 370 Henry Diltz/Corbis/All Over Press 372 JPL-Caltech/N. Flagey, IAS/SSC & A. Noriega-Crespo/NASA 376(1) Jacques M. Chenet/Corbis/All Over Press 376(2) George Grantham Bain Collection/ Library of Congress USA 377 Corbis/All Over Press 379 Per-Eric Berglund/The Images Bank/ Getty Images 380 Rue des Archives/IBL Bildbyrå 389 Mikael Damkier/Shutterstock 392 Elwynn/Shutterstock 394 Images & Stories/Alamy 395 Daniel Bosma/Moment/Getty Images

Tecknare: Anders Nyberg s 21, 41, 60-61, 67, 68-69, 121, 147, 201, 251, 281, 312, 314, 340-341, 396-397, 398-399 Anders Westerberg s 44, 46-47, 48, 49, 52-53, 55, 56, 74-75, 76, 81, 82, 83, 85, 86, 116, 122, 127, 140, 148, 149, 150, 161, 169, 182, 195, 240, 243, 254, 260, 262, 266, 273, 282, 283, 306, 323 Ola Nyberg s 135, 189, 202, 203, 204, 205, 206, 212, 213, 215, 216, 217, 228, 285, 286, 287, 288, 291, 293 Johnny Dyrander s 111 Molly Rennéus s 36

407

9789147108428b1-408c.indd 407

9/29/14 4:37 PM


SOtSerien från Liber

SOtSerien från Liber

RELIGION MAXI 7-9

RELIGION MAXI SO·S Religion ingår i SO·Serien från Liber. SO·S Maxi-böckerna är avsedda för år 7–9 och har utökat innehåll på fler sidor än de ursprungliga SO·S-böckerna, som finns för dem som vill ha ett mer begränsat stoff. Alla ämnesböckerna finns också som

ANDRA UPPLAGAN

årskursböcker.

ANDRA UPPLAGAN

7-9

RELIGION MAXI

Best.nr 47-10842-8 Tryck.nr 47-10842-8

Ingrid Berlin Börge Ring

9789147108428c1c.indd 1

9/29/14 7:07 PM

Profile for Smakprov Media AB

9789147108428  

9789147108428  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded