Page 1

Vårt samhälle Samhällskunskap 1a1 Vårt samhälle är en läromedelsserie i samhällskunskap för gymnasieskolan. Målet med serien är att väcka engagemang och debatt i klassrummet genom ett rakt och enkelt språk, tydliga exempel, färgstarka bilder och utmanande uppgifter. Olika synsätt och värderingar åskådliggör hur komplext samhället är. Det finns även fördjupande texter, intervjuer och historiska glimtar som förklarar nuet och ger perspektiv på dagens samhälle. Författarna Leif Berg och Gunilla Rundblom har arbetat många år som lärare och har skrivit en lång rad läroböcker.

Vårt samhälle Samhällskunskap 1a1 Samhällskunskap 1a1

Vårt samhälle

Samhällskunskap 1a1 Gunilla Rundblom Leif Berg

Gunilla Rundblom Leif Berg

Best.nr 47-10787-2 Tryck.nr 47-10787-2

omslag särtryck.indd 1

2013-06-13 13.05


Makt och politik

V책rt samh채lle

1 4710787 inlaga v책rtsamh채lle.indd 1

2013-06-13 16.18


Bildförteckning 8–9 14 15 16 18 19 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 33 34 39 41 42 (1) 42 (2) 42 (3) 42 (4) 43 (1) 43 (2) 43 (3) 45 46 48 (1) 48 (2) 50 53 54 56 58 (1) 58 (2) 60 61 63 64 67 69 71 72 73 74 77 78

iStock/Thinkstock/Getty Images Leif Berg Jonas Ekströmer/Scanpix Pressens Bild/Scanpix Fredrik Sandberg/Scanpix Leif R Jansson/Scanpix Maj-Britt Rehnström/Scanpix Adam Ihse/Scanpix Johan Alp/Johnér Johan Alp/Johnér SPL/Scanpix Maskot/Getty Images Elliot Elliot/Johnér Ulf Huett Nilsson/Johnér Sverigedemokraterna Kenneth Bengtsson/Naturbild/ Johnér Kenneth Bengtsson/Naturbild/ Johnér Riksdagen Leif Berg Henrik Montgomery/Scanpix Jack Mikrut/Scanpix Scanpix Dagens Nyheter/Scanpix Svenskt Pressfoto/Scanpix Sven-Erik Sjöberg/Dagens Nyheter/Scanpix Bengt O Nordin Bon/Svt Bild/ Scanpix Regeringen Leif Berg Pontus Lundahl/Scanpix Claudio Bresciani/Scanpix Jonas Ekströmer/Scanpix Leif Berg Corbis/Johnér Karl Melander/Scanpix Adam Ihse/Scanpix Leif Berg Rolf Christensen/Scanpix Leif Berg Leif Berg Massimo Percossi/EPA/Scanpix L. Engberg/Pressens bild Dagmar Richardt/IBL Jonathan Kitchen/Getty Images Ben Pruchnie/Getty Images Försvarmakten Leif Berg Georges Gobet/AFP/Scanpix Leif Berg Dimitar Dilkoff/AFP/Scanpix

4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 244

80 82 84 86 88 90

Pontus Lundahl/Scanpix Carmen Taylor/AP/Scanpix Norbert Schiller/EPA/Scanpix Felipe Trueba/EPA/Scanpix Leif Berg Roger Turesson/Dagens Nyheter/ Scanpix 92 Leif Berg 93 Erik Pendzich/Rex/IBL 94 AFP/Scanpix 96 Trons/Scanpix 97 Mohsin Raza/Reuters/Scanpix 98 Yoshikazu Tsuno/AFP/Scanpix 99 Krigsmuséet/Fotoarkivet, Belgrad 100 Nick Ut/AP/Scanpix 101 Leif Berg 104–105 John/Johnér 106 Susanne Kronholm/Johnér 107 Susanne Walström/Johnér 111 (1) LAPI/Viollet Collection/IBL 111 (2) LAPI/Viollet Collection/IBL 112 Michael Löwa/DPA/Scanpix 114 Jörgen Hagelqvist/Upsala Nya Tidning/Scanpix 115 Fredrik Persson/Scanpix 116 Patrick Persson/Scanpix 121 Jessica Gow/Scanpix 122 Johan Nilsson/Scanpix 124 Peter Krüger/Scanpix 125 Sören Fröberg/Scanpix 127 Lars Hedelin/Scanpix 129 Trons/Scanpix 131 Library of Congress/Everett Collection/IBL 134 (1) Kristoffer Wikström/ Expressen/Scanpix 134 (2) Emilia Öije/Moderaterna 135 Björn Lindgren/Scanpix 139 Nils Petter Nilsson/Expressen/ Scanpix 140 Lars Dareberg/Sydsvenskan/IBL 142 Martin Gerten/DPA/Scanpix 143 Claudio Bresciani/Scanpix 144 Fredrik Persson/Scanpix 145 NASA 146 Sonya Etchison/Shutterstock 147 Ulf Huett Nilsson/Johnér 154 Maj-Britt Rehnström/Scanpix 158–159 Adam Haglund/Maskot/ Scanpix 160 KS 162 ABB 165 Leif Berg

166 169 170 173 (1) 173 (2) 173 (3) 173 (4) 178 181 185 186 187 188 189 190 192 195 196 199 200 (1) 200 (2) 200 (3) 201 (1) 201 (2) 204–205 205 206 207 (1) 207 (2) 208 214 218 219 220 221 223 228 (1) 229 (2) 232 233 234 237

Heiko Junge/NTB/Scanpix Jonas Ekströmer/Scanpix okänd/rättigheter utgångna Susanne Kronholm/Johnér Lena Granefelt/Johnér Trons/Scanpix David Ebener/DPA/Scanpix Paul Hansen/Dagens Nyheter/ Scanpix Bertil Ericson/Scanpix Leif Berg Marcelo del Pozo/Reuters/ Scanpix Stora Enso Fredric Alm/LKAB Sandvik Trons/Scanpix Jonas Lindkvist/Dagens Nyheter/Scanpix Anders Bergstedt/Maskot/ Scanpix Fredrik Paulin Julius Kielaitis/Shutterstock Vladnik/Shutterstock Leif Berg Leif Berg Peepoople Magnus Fond/Expressen/ Scanpix Jonas Ekströmer/Scanpix Leif Berg Oliviero Olivieri/Robert Harding/IBL Susanne Walström/Johnér Trons/Scanpix Bosse Nilsson/Kristianstadsbladet/Scanpix Bertil Ericson/Scanpix Nicho Södling/Johnér Manpret Romana/AFP/Scanpix Paper Boat Creative/Lifesize/ Getty Håkan Sandbring/Sydpol/IBL Maja Suslin/Scanpix Pete Souza/The White House/ New York Times/Scanpix Scope Features/IBL Everett Kennedy Brown/EPA/ Scanpix Roine Magnusson/IBL Jay Directo/AFP/Scanpix Michael S. Nolan/Robert Harding/Corbis/Scanpix

2013-06-13 16.25


Gunilla Rundblom Leif Berg

2 4710787 inlaga v책rtsamh채lle.indd 2

2013-06-13 16.18


Makt och politik

Samh채llskunskap 1a1

3 4710787 inlaga v책rtsamh채lle.indd 3

2013-06-13 16.18


ISBN 978-91-47-10787-2 © 2013 Gunilla Rundblom, Leif Berg och Liber AB Redaktör: Per Granath Byrmo Formgivare: Anna Hild och Nette Lövgren Bildredaktör: Mattias Josefsson Tecknare: Johnny Dyrander Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 4

2013-06-13 16.18


Makt och politik

Innehåll

Arbete och näringsliv 156

Några ord till läsaren 7 Att skapa ett örike 8

Arbetslivet 160 Arbetsmarknadens organisationer 170 Arbetet och samhället 176 Sveriges näringsliv 183

Makt och politik 12 Hur styrs Sverige? 14 De politiska partierna 20 Sveriges riksdag 34 Regeringen 41 Kommun och landsting 50 Hur styrs andra länder? 61 De nordiska länderna i krig och fred Europas förenta stater? 68 Konflikter i världen 82 Mänskliga rättigheter 93

Ekonomi 202

66

Vad är ekonomi? 206 Vår privata ekonomi 210 Att köpa och sälja 220

Källkritik 224 Tror du på allt som står i den här boken? 226

Att leva i samhället 102 Vad är viktigast i livet? 106 Att leva tillsammans 110 Brott och straff 116 Att invandra till Sverige 131 En av oss 139 Massmedier 144

Vår hotade miljö 230

5 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 5

2013-06-18 12.05


6 4710787 inlaga v책rtsamh채lle.indd 6

2013-06-13 16.18


Makt och politik

Några ord till läsaren

Den här boken innehåller fakta om viktiga samhällsområden. Men den innehåller också en mängd frågor. Ibland har frågorna ett givet svar, ibland inte. Vi vill stimulera läsaren till att tänka efter, diskutera, ta ställning och våga stå upp för sin ståndpunkt. Första kapitlet, ”Att skapa ett örike”, är avsett som en tankeväckande inledning. Men den är också bra som avslutning, som sammanfattning av hela ämnet samhällskunskap. Gunilla Rundblom

Leif Berg

7 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 7

2013-06-13 16.18


Att skapa ett örike

Är Sverige ett bra land att leva i? Är du nöjd med politikerna, polisen, skolan och så vidare? Varför ser Sverige ut som det gör? Varför har vi riksdag, regering och kommunstyrelser? Är demokrati bäst? Varför måste alla barn gå i skolan? Det Sverige som vi har i dag formades under århundraden av krig, konflikter och politisk kamp. Likt ett hus som ständigt byggs om fortsätter förändringen av Sverige. Vi påverkas i allt högre grad av andra länder eftersom vi nu är med i EU. Men hur skulle vi skapa vårt samhälle om vi fick börja helt från början? Om vi inte hade någon tyngande historia och ingen gammal samhällsordning att behöva ta hänsyn till? Den här övningen ger en sådan möjlighet, om än bara i fantasin.

8 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 8

2013-06-13 16.18


Makt och politik

Efter en framtida katastrof … 9 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 9

2013-06-13 16.18


Skräcken spred sig i världen. Det tredje världskriget närmade sig. Varje dag talade man i radio och tv i alltmer desperata tonfall om uppladdningen. Den ena nationen efter den andra gjorde sig beredd att gå till angrepp. Flera länder ansågs ha väldiga mängder av kemiska och biologiska stridsmedel som snabbt skulle spridas över världen i samma ögonblick som någon startade kriget. Dessutom fanns förstås kärnvapen burna av missiler. Det stod klart att ett krig skulle innebära slutet för mänskligt liv. De flesta verkade förlamade av rädsla och hoppades att det hemska ändå inte skulle hända. Men några försökte tänka ut sätt att komma undan. I Göteborg började en man sälja biljetter till en båtresa. Han ägde ett fraktfartyg och tänkte försöka ta sig till någon avlägsen ö i Stilla Havet. De flesta fnyste åt pratet om någon slags modern Noaks ark. Men andra tog chansen. De sålde allt de ägde, köpte biljett och gick ombord. När 500 biljetter var sålda gav sig fartyget iväg. Tre veckor senare brakade vanvettet löst. Det var skeppets nattvakt som hörde nyheten på sin kortvågsradio. Hela världen stod i brand. Två dygn senare hade alla sändare tystnat. Hela jorden var tydligen tyst och död. Men kring flyktingarnas skepp var allt lugnt. En morgon siktades en ö vid horisonten och några fick ta sig i land för att se om det var möjligt att slå sig ner där. Ön visade sig vara ungefär 30 kilometer lång och 15 kilometer bred och ingen människa tycktes någonsin ha bott där. Men där fanns sötvatten, fruktträd, en slätt med fruktbar jord, en skog med en del djur och ett område med höga berg. I havet runt ön vimlade det av fisk. De 500 överlevande bestämde sig för att stanna på ön. Fartyget kördes i full fart mot en sandbank och så tog sig alla i land. Genast började några bygga enkla hus och tillverka verktyg av metalldelar från fartyget. Andra gjorde fiskeredskap eller började anlägga åkrar. Men snart blev det hetsiga diskussioner. Det fanns olika meningar om vad som skulle göras. En del ansåg att alla skulle få frihet att göra vad de ville. Andra menade att man tillsammans måste bestämma hur det blivande öriket skulle styras och formas. De ville snabbt skapa ett fungerande samhälle för att gruppen skulle kunna växa och få en bra framtid. Kanske skulle människorna så småningom åter börja befolka jorden?

10 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 10

2013-06-13 16.18


Att skapa ett örike

Hur vill vi ha det på vår ö?

Hur vill vi ha det på vår ö?

5. Ska det finnas skolor?

Er uppgift är att hjälpa de 500 båtflyktingarna att överleva på sin ö. Föreställ er att ni i klassen är med bland flyktingarna. Vad beslutar ni? Här följer åtta viktiga områden att besluta om.

Bland de 500 finns smeder, ingenjörer, professorer och andra med olika sorters kunskaper och erfarenheter. Hur ska vi på bästa sätt se till att deras kunskaper bevaras? Ska alla barn gå i skola? Vem ska betala dem som undervisar? Vad ska eleverna få lära sig?

1. Hur ska vårt örike se ut? Ska livet på ön vara lugnt och enkelt utan fabriker, vägar, bilar och så vidare? Eller ska vi satsa allt för att bygga upp ett tekniskt avancerat samhälle med sjukhus, mediciner, modernt jordbruk, fiskebåtar och så vidare? Hur ska bebyggelsen se ut i framtiden?

6. Vilka ska få hjälp? Hur ska små barn, gamla och sjuka tas om hand? Ska det byggas sjukhus? Ska vi hjälpa människor som inte kan eller vill arbeta?

7. Vilka regler ska finnas? 2. Vem ska bestämma? Ska alla vara med och bestämma om allt? Eller ska en grupp av särskilt kloka och erfarna personer väljas och få rätt att besluta om viktiga frågor? Ska en klok och kunnig person ha hela makten? Vad ska vi besluta om gemensamt och vad ska var och en få besluta själv?

3. Vilka ska arbeta med vad? Måste alla arbeta? Ska alla arbeta lika mycket? Hur ska vi göra för att få tillräckligt med mat? Tänk om ingen vill göra de tunga och smutsiga jobben …

4. Ska alla ha det lika bra? Ska alla i princip ha det lika bra? Eller ska den som är särskilt flitig och påhittig få ha det bättre? Ska det finnas pengar och banker? Vem ska äga mark, byggnader och så vidare?

Vilka lagar och regler ska finnas? Vad ska hända om någon bryter mot lagarna? Ska vi ha poliser? Hur ska vi göra med dem som stjäl, förstör, misshandlar eller kanske mördar?

8. Om det kommer fiender? Hur ska vi göra om det plötsligt dyker upp andra överlevande i en båt? De kanske har vapen och försöker erövra vår ö? Ska vi försvara oss? Ska vi förbereda oss och tillverka vapen? Fundera på frågorna i mindre grupper. Försök sedan få alla i klassen att diskutera fram en gemensam hållning i de olika frågorna. Kanske gör ni en stor väggkarta över er ö och ritar ut hur ön ska se ut om 20 år, med vägar, bebyggelse, hamn och så vidare? Eller kanske gör ni en stor utredning? En bunt papper med till exempel kartor, vägar, bostäder och industriområden. Till detta gör ni beskrivningar om hur samhället ska styras och formas i detalj.

11 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 11

2013-06-13 16.18


Makt och politik

12 4710787 inlaga v책rtsamh채lle.indd 12

2013-06-13 16.18


Makt och politik Makt och politik

USA:s kongressbyggnad i Washington. De beslut som fattas här har stor betydelse för hela världen.

13 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 13

2013-06-13 16.18


Hur styrs Sverige?

Sverige är i dag en demokratisk monarki. Det betyder att vi har en kung men att han inte har någon politisk makt. Folket väljer sina representanter till riksdagen, som bestämmer över lagar, skatter och mycket annat. Så har det varit i ungefär 100 år. Hur var det tidigare?

Kungen – en diktator På 1500-talet gjorde kung Gustav Vasa vårt land till ett starkt och enat rike. Han lade grunden till det moderna Sverige. Kung Gustav såg sig själv som en god landsfader, som ordnade allt till det bästa för sitt land och sitt folk. Men i själva verket var kungen en hård och hänsynslös härskare. För att få pengar till staten krävde han att folket skulle betala höga skatter och att kyrkorna skulle lämna ifrån sig guld- och silverföremål och den näst största kyrkklockan i varje församling. När människor i Dalarna protesterade lät kungen avrätta deras ledare. I Gustavs Sverige skrämdes folket till tystnad. Sverige var en diktatur. Redan på Gustav Vasas tid samlades män från olika delar av Sverige till riksdag, där man beslutade om skatter och andra viktiga frågor. Men riksdagen samlades bara under några dagar, kanske vart femte år, och riksdagsmännen tillhörde de rika familjerna i landet. Adelsmännen hade stor makt och stod nära kungen. Oftast beslutade riksdagen på det sätt som kungen önskade. Det var kungen och adeln som bestämde. Så fortsatte det att vara under flera hundra år. Gustav Vasa var van att få som han ville. Här skäller han ut biskopen Peder Jacobson, som senare avrättades på kungens befallning.

14 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 14

2013-06-13 16.18


Till höger i bilden syns det kungliga slottet. Under tusen år var det kungen som styrde i Sverige. Men för ungefär hundra år sedan förlorade kungen makten och en folkvald riksdag fick rätt att bestämma över hur Sverige ska styras och vem som ska regera. Rakt fram i bilden finns riksdagshuset.

Riksdagen och regeringen vinner kampen om makten Under slutet av 1800-talet utvecklades industrierna snabbt i Sverige. Folk fick det bättre och de flesta barn fick gå i skola. Det bidrog till att kraven på demokrati växte, allt fler ville få rösträtt och vara med och besluta om hur landet skulle styras. Människor bildade politiska partier för att gemensamt arbeta för ett rättvisare Sverige. Det var särskilt de som kallade sig liberaler som drev på utvecklingen. Adeln, kungen och prästerna sa nej. Men de tvingades ge med sig och allt fler fick rätt att rösta i valen till riksdagen. Och riksdagen fick ökad makt och betydelse. Sedan gammalt hade kungen en grupp rådgivare eller statsråd, som hjälpte honom att regera. Statsråden, regeringen, ökade steg för steg sin makt medan kungen försvagades. Vid första världskrigets början, 1914, hade kungen förlorat nästan hela sin politiska makt. Nu var det regeringen, med statsministern i spetsen, som styrde Sverige. Men bara riksdagen hade rätt att besluta om lagar, och regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna styra landet.

15 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 15

2013-06-13 16.18


Socialdemokraterna håller möte på Norra Bantorget i Stockholm.

Förstamajdemonstration på Gärdet i Stockholm 1902. På fanan står det ”Allmän rösträtt”.

Långt ifrån alla hade rätt att rösta. Man måste vara man och dessutom rik för att få rösta i riksdagsvalen. Bara en liten del av befolkningen hade alltså rösträtt. Protesterna mot detta växte, särskilt bland liberalerna och bland arbetarna och deras parti, socialdemokratiska arbetarepartiet. Allt fler blev hotfulla och talade om att göra revolution som arbetarna hade gjort i Ryssland. Det skrämde många och så småningom gav den mäktiga, konservativa högern med sig. År 1921 infördes allmän rösträtt, för både män och kvinnor. Därmed hade Sverige fått det demokratiska styresskick som vi har fått i arv. Hur kan man tänka sig att Sverige hade sett ut i dag om kungen hade haft kvar makten?

Hur väljer vi dem som ska styra? ”Jag tänker inte rösta. Det spelar ingen roll vad just jag röstar på. En röst hit eller dit ändrar ingenting. Och partierna är i alla fall så lika varandra. Det kvittar vilka som vinner.”

16 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 16

2013-06-13 16.19


Makt och politik Hur styrs Sverige?

”Politikerna bara ljuger, man kan inte lita på dem.” ”Jag vet för lite om politik. Det är lika bra att låta andra bestämma.” Ungefär så kan man ibland höra människor säga. Har de rätt eller är det gnäll? Betyder min röst något? Spelar det någon roll vilket parti som har makten?

Varför röstar vi på partier? Demokrati betyder att medborgarna i ett land styr. Men alla kan inte bestämma om allting. Alla kan inte sitta i riksdagen eller i kommunfullmäktige. Vi måste utse några personer som vi har förtroende för och låta dem fatta beslut åt oss. Det är dessa förtroendevalda politiker som vi väljer i allmänna val vart fjärde år. Fast vi röstar inte främst på personer utan på partier. Varför det? Om politikerna arbetade var för sig och alla drev sina egna frågor, skulle det bli rörigt och omöjligt att arbeta i riksdagen och i kommunfullmäktige. De politiskt intresserade som har ungefär samma åsikter i viktiga frågor går därför ihop och bildar partier. I valet röstar vi på något av de politiska partierna. Men vem som helst får alltså bilda ett politiskt parti och försöka få röster i valet.

Tre olika val I Sverige är det val den tredje söndagen i september, vart fjärde år. Då väljer vi politiker till tre olika styrande församlingar: • Riksdagen – som styr hela landet. • Kommunfullmäktige – som styr den kommun vi bor i. • Landstinget – som styr i vissa frågor där kommunerna behöver samarbeta, främst sjukvård och kollektivtrafik.

Personval De flesta som röstar i valen brukar bara rösta på ett visst parti. Om partiet kommer in till exempel i riksdagen, tas ledamöterna ut i den ordning som de står uppsatta på partiets valsedlar. Men man kan också välja att kryssa för något namn på listan för att visa att det är just den kandidaten man vill rösta på. Om fem procent eller fler av de röstande i valkretsen kryssat för samma namn i ett parti, flyttas den personen upp på listan och kommer in före sådana som partiet satt högre upp. Det händer allt oftare.

17 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 17

2013-06-13 16.19


Röstsedlar i tre olika färger.

Vem får rösta? För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara 18 år och svensk medborgare. EU-medborgare har rätt att rösta i kommun- och landstingsval om de är folkbokförda i kommunen. Andra utländska medborgare som har bott i Sverige i minst tre år, har också rösträtt i kommun- och landstingsval. Vem kan bli vald? Alla som har rösträtt har också rätt att ställa upp som kandidater i de tre valen. Hur går det till att rösta? Den som har rösträtt får ett röstkort med posten i god tid före valet. Där står det vilken vallokal man ska gå till på valdagen. Det går också att förtidsrösta. I varje kommun finns minst en vallokal som man kan gå till om man vill rösta innan valdagen. Utanför vallokalen brukar det stå representanter för de olika partierna och dela ut valsedlar. Det finns också valsedlar för alla partierna inne i själva röstlokalen. Högst upp på valsedeln står partiets namn och därefter följer en lista med de personer som ställer upp för partiet. Den som står högst upp på listan har större chans att bli invald än de som står längre ner. Det är här man har möjlighet att personrösta, genom att sätta ett kryss bredvid något av namnen på listan.

18 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 18

2013-06-13 16.19


Makt och politik Hur styrs Sverige?

Eftersom det är tre olika val, används tre olika valsedlar: • gul för riksdagsvalet • vit för kommunvalet • blå för landstingsvalet. När man röstar, ska man lägga de tre valsedlarna i olika kuvert och klistra igen dem. Sedan lämnar man över kuverten till dem som sköter valet, valförrättarna. De tar emot kuverten och lägger ner dem i den så kallade valurnan. Samtidigt prickar de av väljaren i en lista, vallängden. Det är ju viktigt att se till att ingen röstar mer än en gång. Hemlig röstning I en demokrati är valhemligheten en viktig princip. Ingen behöver tala om för någon annan hur han eller hon röstade. I vallokalen finns det alltid skärmar som man ställer sig bakom när man ska lägga ner de olika valsedlarna i kuverten.

Clara röstar för första gången. Hon står bakom en skärm och klistrar igen ett av kuverten med röstsedeln i.

1. Vilka kan det ha varit som ville införa demokrati? Vilka var motståndare? 2. Varför är det viktigt att rösta i valen? 3. En del säger att det inte spelar någon roll vad man röstar på. Vad skulle du svara en som sa så?

Diskutera 1. Varför håller vi i Sverige så hårt på valhemligheten? Spelar det någon roll om andra vet vad man röstar på? 2. Somliga tycker att vi borde införa personval, så att man alltid röstar på en person och inte på ett parti. Vilka vore fördelarna med ett sådant system? Vilka vore nackdelarna? 3. Ta reda på hur mycket en vanlig politiker i din hemkommun får ut i ersättning för sitt arbete. Är det en rimlig summa?

19 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 19

2013-06-18 14.53


De politiska partierna

Sedan länge har de svenska partierna delats in i en borgerlig grupp och en socialistisk. Man brukar kalla grupperna för block. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet tillhör det borgerliga blocket. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hör till det socialistiska blocket. Länge fanns inga partier i riksdagen som stod utanför blocken. Men så kom miljöpartiet in 1988 och i valet 2010 kom Sverigedemokraterna in. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna anser sig stå utanför blocken, även om miljöpartiet samarbetade med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inför valet 2010. Vilken är då skillnaden mellan de borgerliga och de socialistiska partierna?

De borgerliga partierna Gemensamt för de borgerliga partierna är att de vill sätta den enskilda människan i centrum. Var och en ska ha möjlighet att bestämma så mycket som möjligt över sina liv. Staten ska inte syssla med sådant som människorna själva kan bestämma över. De fyra partierna har ganska lika syn på de stora samhällsfrågorna. Här är några exempel på gemensamma krav: • Företagen ska ägas av privatpersoner. Det ska vara lätt för människor att starta egna företag. Staten och kommunen ska inte driva företag som bättre kan skötas av enskilda medborgare. • Medborgarna ska ha så stor valfrihet som möjligt. Därför bör det inte enbart finnas kommunalt ägda förskolor, skolor och sjukhus. Privatpersoner eller företag som anser att de kan sköta till exempel en förskola eller ett sjukhus bättre än kommunen och landstinget, ska ha rätt att starta och driva egna förskolor och sjukhus. Det är bara nyttigt med konkurrens, anser de borgerliga partierna. • Skatterna ska hållas så låga som möjligt. Medborgarna ska själva få bestämma hur de vill använda sina pengar. • Människor ska så långt möjligt arbeta i stället för att leva på bidrag.

20 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 20

2013-06-13 16.19


Makt och politik De politiska partierna

De socialistiska partierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har också samma åsikter i många frågor. De betonar betydelsen av samarbete och gemensamma lösningar. Ordet socialism betyder ungefär gemensam. Några exempel: • Rättvisa och jämlikhet är viktigt. Män och kvinnor ska ha samma möjligheter, de ska dela på föräldraledigheten och löneskillnaderna ska inte vara stora mellan olika grupper. Det ska finnas bostäder åt alla till rimliga kostnader. • Förskolor, sjukhus och skolor ska helst inte vara privata. Man ska inte kunna köpa sig förbi köer eller få en bättre vård än andra, bara för att man har råd med det. Alla ska ha samma rätt till vård och omsorg på samma villkor. • De anställda ska ha stora möjligheter att påverka företagen. En anställd ska ha starkt skydd och det ska vara svårt för företagen att säga upp folk. • Alla människor ska ha rätt till ett arbete. Men trots att de har mycket gemensamt, finns det också en hel del som skiljer partierna inom de två blocken. Annars hade de ju kunnat gå ihop och bilda ett parti.

Fram till 2010 var det inte tillåtet för privata företag att starta apotek eller att sälja läkemedel. Den borgerliga regeringen ändrade på detta och bestämde att det statliga apoteksbolaget inte längre skulle få ha ensamrätt på att sälja mediciner. De socialistiska partierna tyckte att man borde ha behållit det statliga monopolet.

21 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 21

2013-06-13 16.19


Makt och politik De politiska partierna

Socialdemokraterna (s) Socialdemokratiska arbetarepartiet är Sveriges äldsta politiska parti. När det bildades år 1889, fanns ingen allmän rösträtt i Sverige. En liten, förmögen överklass hade all makt i samhället. Arbetarepartiet bildades av arbetare men också av andra som ville skapa ett socialistiskt Sverige. Fackföreningar var förbjudna och nu krävde arbetarna, genom sitt parti, att det skulle bli tillåtet att bilda fackföreningar. Arbetarpartiet krävde dessutom att allmän rösträtt skulle införas så att alla skulle kunna vara med och påverka politiken. Ett av deras första krav var också att man skulle införa åtta timmars arbetsdag. Arbetarna hade blivit många när industrierna växte fram runt om i Sverige. Men de hade inga rättigheter. Det var fabriksägarna som bestämde om löner, arbetstidens längd och om vilka regler som skulle gälla på arbetsplatsen. Arbetsdagen var lång, man arbetade sex dagar i veckan och det fanns ingen semester. Socialdemokraterna och fackföreningarna ville förbättra förhållandena för arbetarna och skapa ett mer demokratiskt och rättvist Sverige. Sedan 1930–talet har Socialdemokraterna varit Sveriges största parti i riksdagen och haft regeringsmakten under större delen av tiden. Det betyder att socialdemokraterna haft huvudansvaret när det moderna Sverige skapats – med höga skatter, stor offentlig sektor, lika möjlighet till utbildning och sjukvård för alla. Man har infört barnbidrag, bostadsbidrag, pensioner och så vidare. Socialdemokraternas viktigaste frågor i dag är till exempel: • klyftorna mellan människor ska minska genom att alla solidariskt delar på samhällets resurser • alla ska ha rätt till ett arbete • välfärden ska byggas ut så att alla har rätt till en god vård och omsorg • arbetsmiljön och vår fysiska miljö ska ständigt förbättras. Första maj är traditionellt arbetarnas högtidsdag. Då ordnar de socialistiska partierna demonstrationståg runt om i landet. Här är partiledaren Stefan Löfven på väg för att hålla tal efter demonstrationen.

22 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 22

2013-06-18 12.07


Makt och politik De politiska partierna

Moderaterna (m) Moderaterna hette från början Högerpartiet. Det bildades i början av 1900-talet av konservativa personer som ville bevara Sverige sådant det var. (Konservativ betyder ungefär samhällsbevarande.) Förändringar skulle ske försiktigt. Högerpartiet var länge motståndare till den allmänna rösträtten som arbetarrörelsen och liberalerna stred för. Högern trodde inte att vanliga arbetare, lantarbetare, hembiträden och andra fattiga och lågutbildade skulle klara av att ta ansvar för hur landet skulle styras. Högern ville bevara så mycket som möjligt av det gamla samhället med kungamakt, starkt försvar, statskyrka och oinskränkt makt för fabriksägarna. Om Socialdemokraterna var arbetarnas parti, så var Högern de rikas och mäktigas parti. Nu för tiden har partiet en helt annan inställning i många frågor än när det bildades. Människor från alla samhällsklasser röstar numera på Nya Moderaterna, som de brukar kalla sig i dag. Moderaterna vill öka den enskilda människans frihet att bestämma över sig sitt liv. Den frågan genomsyrar deras ställningstaganden i de flesta frågor. Staten ska inte styra och ställa med människor i detalj, utan bara lägga sig i när det behövs, anser moderaterna. Moderaternas viktigaste frågor är till exempel att: • det ska löna sig att arbeta, det ska inte vara mer lönsamt att leva på bidrag • förbättra villkoren för företagen så att de får möjligheter att utvecklas och på så sätt skapa fler jobb • tillåta och uppmuntra fler privata lösningar på olika områden • satsa mer resurser på polisen och rättsväsendet i kampen mot brott.

När Fredrik Reinfeldt blev partiledare för Moderaterna hade de 15 procent av rösterna till riksdagen. I valet fyra år senare fick de 26 procent och 2010 ökade de till 30 procent. Moderaterna betonar att det måste löna sig att arbeta. ”Vi är det nya arbetarpartiet”, säger de.

23 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 23

2013-06-13 16.19


Makt och politik De politiska partierna

Folkpartiet liberalerna (fp) Det liberala partiet bildades 1895. Liberal kommer av latinets ord för fri. Liberalerna har alltid verkat för frihet på olika områden, till exempel inom handel, industri, politik och religion. Bland de liberaler som bildade partiet fanns bland annat journalister, jurister, affärsmän och andra som trots lång utbildning och god ställning i samhället inte hade någon politisk makt. De ville avskaffa det orättvisa klassamhället och ersätta det med ett fritt, demokratiskt samhälle. Med tiden tog de namnet Folkpartiet liberalerna. Inom många områden hade de samma mål som Socialdemokraterna. Om Socialdemokratierna var arbetarnas parti och Högern överklassens, så var Folkpartiet medelklassens parti. Efter andra världskriget har partiet kallats social-liberalt. Det innebär att man vill ha konkurrens och fri företagsamhet men också ett socialt skyddsnät för alla människor. De frågor Folkpartiet anser särskilt viktiga är: • Valfrihet, människor ska ha valfrihet till exempel när det handlar om bostad, arbete, barnomsorg, läkare, hemtjänst, äldreboende, arbetstid mm. Var och en vet bäst själv hur han eller hon vill ordna sitt liv. • Vårdköerna måste avskaffas. Alla ska ha rätt till egen husläkare och man ska kunna välja mellan landstingsägda och privata alternativ. • Generös flyktingpolitik, men också krav på flyktingarna/invandrarna. • Skolfrågorna är mycket viktiga för Folkpartiet. De anser att Socialdemokraterna och vänsterpartisterna skapade en stökig ”flumskola” med låga krav och för lite stöd till dem som behöver det. Liberalerna vill återskapa en kunskapsskola med ordning och reda och skolan ska anpassas efter varje elevs förutsättningar. Eleverna ska få betyg tidigare, så att duktiga elever får en uppmuntran och så att de som behöver hjälp också kan få det i tid. • Ja till kärnkraft. Skolfrågorna har varit viktiga för Folkpartiet under många år. Partiledaren Jan Björklund blev skolminister i den borgerliga regering som vann valet 2006. Han satte genast igång med att reformera skolan.

24 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 24

2013-06-13 16.19


Makt och politik De politiska partierna

Vänsterpartiet (v) Vänsterpartiet hette från början Sveriges kommunistiska parti. Det bildades 1917 när en grupp socialdemokrater bröt sig ur sitt parti och bildade ett nytt. De ansåg att socialdemokraterna inte var tillräckligt revolutionära och att de gick för fegt och långsamt fram med att införa socialismen, alltså att staten ska äga de flesta industrier och företag. Länge hade Kommunistpartiet en socialistisk revolution som mål. Arbetarklassen skulle resa sig upp och ta makten, med våld om så behövdes, och omvandla samhället efter sovjetisk modell. Under lång tid hade kommunistpartiet samarbete med andra kommunistpartier i Europa och de trodde att det bara var en tidsfråga innan alla världens länder ”befriats”. Numera är tanken på revolution övergiven. Partiet arbetar med att omforma Sverige med demokratiska medel, precis som de andra partierna. Man har strukit kommunism ur namnet och kallar sig Vänsterpartiet för att visa att man står till vänster om Socialdemokraterna. I dag samarbetar Vänsterpartiet ofta med Socialdemokraterna och har nästan alltid gett socialdemokratiska regeringar stöd i viktiga frågor. Viktiga frågor för Vänsterpartiet: • Arbete åt alla. Förkorta arbetstiden. Minska löneskillnaderna. Löntagarna ska få bestämma mer över sina arbetsplatser. • Jämställdhet. Vänsterpartiet anser att kvinnor underordnas män och därför saknar verklig makt i samhället. • Miljön. Övergång till ett kretsloppssamhälle. Kärnkraften ska ersättas med förnybara energikällor. • En rättvis ekonomisk världsordning. Nej till rasism, ja till en generös flyktingpolitik. • Sverige bör gå ur EU.

Den offentliga sektorn är viktig för Vänsterpartiet. Man är bestämt emot privatisering av bland annat sjukvården, äldreomsorgen och skolan.

25 4710787 inlaga vårtsamhälle.indd 25

2013-06-13 16.19


Vårt samhälle Samhällskunskap 1a1 Vårt samhälle är en läromedelsserie i samhällskunskap för gymnasieskolan. Målet med serien är att väcka engagemang och debatt i klassrummet genom ett rakt och enkelt språk, tydliga exempel, färgstarka bilder och utmanande uppgifter. Olika synsätt och värderingar åskådliggör hur komplext samhället är. Det finns även fördjupande texter, intervjuer och historiska glimtar som förklarar nuet och ger perspektiv på dagens samhälle. Författarna Leif Berg och Gunilla Rundblom har arbetat många år som lärare och har skrivit en lång rad läroböcker.

Vårt samhälle Samhällskunskap 1a1 Samhällskunskap 1a1

Vårt samhälle

Samhällskunskap 1a1 Gunilla Rundblom Leif Berg

Gunilla Rundblom Leif Berg

Best.nr 47-10787-2 Tryck.nr 47-10787-2

omslag särtryck.indd 1

2013-06-13 13.05

9789147107872