__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Orvar Säfström Ika Johannesson Jimmy Wilhelmsson

BOKEN OM


Omslag: Spelplan till Den fรถrsvunna diamanten. All rights reserved to the right holders of Kari Mannerla.


PRESENTERAR

BOKEN OM

Författare Ika Johannesson Jimmy Wilhelmsson Redaktör Orvar Säfström Formgivning Josefin Gahmberg Bildbearbetning Josefin Gahmberg Maya Kärki Orvar Säfström Språklig bearbetning Miriam Björkhem Foto Erik Starck Anton Ljungberg Anna Jeppsson Jimmy Wilhelmsson Orvar Säfström Förlag Fandrake AB Omslag Spelplan till Den försvunna diamanten. All rights reserved to the right holders of Kari Mannerla. Tryck GPS Group, Slovenien 2019 Copyright 2019 Ika Johannesson, Orvar Säfström & Jimmy Wilhelmsson ISBN 978-91-984567-4-5 www.fandrake.com

Tack till Johan Ahlkvist Torbjörn Alm Anders Bagge Otto Barnekow Britt-Marie Bengtsson Fredrik Björkman Jakob Bonds Douglas Alan Byrne Hans Carlsson Peter Carlsson Steen Carstensen Lars G Dahlgren Finn Dalsgaard Nielsen Rolf Davidsson Stefan Diös Patrik Edgren Ralf Edström Eva Maria Eriksson Jerker Eriksson

Majken Fredlund Richard Fuchs Annika Furuvik Kristina Gadh Roger Gehrke Jan Gissberg Dan Glimne Ulf Granberg Joakim Gunnarsson Kennert Gustafsson Thomas Göransson Jakob Hallin Åsa Hallström Malin Hankin Adam Hansson Dick Harrison Barbro Hennius Dick Henriksson Meta Isaeus Eva Jangö

Olle Jansson Anders Jeppsson Anja Jeppsson Niclas Johansson Lasse Kronér Gösta Kållberg Ritva Lagervik Torbjörn Lagerwall Rikard Larsson Folke Lundberg Gerdt Lundeberg Minka Mannerla Lars Melander Louis Nitka Christer Offason Arne Olin Lena Philipsson Adrian Purkis Pelle Risell Ingegerd Romell

Carl Michael Sahlberg Arne Sandström Sigeir Skarpyxe Peter Snellman Olof Stenhammar Thomas Storn Peder Tamm Helen Tollin Jyrki Vainio Jimmy Wallin Dan-Erik Westerdahl Carl-Johan Westholm Jonas Wikborg Ann Winberg Germund von Wowern Lottie Wretmalm Garson Zuker Lasse Åberg Lars Åkerström Björn Östberg


Inledning

VARFÖR EN BOK OM ALGA? Att växa upp i Sverige var för oss liktydigt med att växa upp med sällskapsspel i någon omfattning. På julafton var det alltid någon som fick ett sprillans nytt Finans eller Bondespelet att ersätta gamla sönderspelade exemplar med. Barnens favorit för året, oavsett om det var Barbie, He-Man, någon Disney-figur eller Pelle Svanslös, hade ofta ett eget sällskapsspel som stod högt på önskelistan. Och varje år kunde mormor och morfar glädjas åt att deras gamla favoriter fortfarande fanns kvar, om än i mer färgglada och moderniserade versioner. Spelförlaget ALGA har varit ledande på

2

BOKEN OM ALGA

den svenska sällskapsspelsmarknaden sedan 1940-talet. Många av deras titlar är klassiker som spelats av familjer över flera generationer. Relativt lite är dock känt om spelens uppkomst och historia. Detta bestämde vi oss för att råda bot på. Vi ville skriva den stora boken om ALGA och deras klassiska spelutgivning – för dig att glädjas åt och som utgångspunkt för vidare forskning. Genom åren har vi grävt oss ner i flera retro­klassiker. Varumärket ALGA har en igenkänningsfaktor som få andra. Alla spelade verkligen ALGA, men ALGA själva var desto

mer hemlighetsfulla – både kring vem som konstruerat spelen och när de faktiskt givits ut. För historikern ges nästan ingen information om ett ALGA-spels uppkomst eller bakgrund. Först kring 1980 började man ange ens tryckår och ibland en upphovsperson. Få svenska kulturskatter har blivit så förbisedda inom forskningen som sällskapsspel i allmänhet och ALGA i synnerhet. Det klena akademiska intresset har lett till att ihärdiga samlare och intressenter på egen hand samlats i forum och löst sammansatta grupper och gissat sig till fakta, ofta med spelen som enda utgångspunkt. Ytterst sällan har dessa grupper haft tillgång till några originaldokument eller sökt upp och intervjuat någon centralgestalt. I dag är det för sent att få reda på exakt hur de allra tidigaste ALGA-spelen kom till. I många fall har inte bara upphovspersonen, utan även dennes barn, hunnit gå bort. På ALGA är det svårt att hitta medarbetare som funnits på plats före mitten av 1970-talet. Detta har gjort att vi tvingats vara kreativa och påhittiga i vår research. Vi har grävt i medier, näringslivsarkiv, patentarkiv och ringt ett hundratal personer över hela världen. Vi har också upprättat databaser över de drygt 800 titlar ALGA producerat genom åren och försökt hitta samband mellan dem. Slutligen har vi lagt mycket möda på att försöka identifiera konstnärer och illustratörer, då det visuella betyder så mycket för ett riktigt bra sällskapsspel. Även om ALGA inte ligger bakom boken som sådan har samarbetet med dem varit en viktig förutsättning för projektet. Spelförlaget har beredvilligt öppnat det lilla arkiv som faktiskt finns för oss. Därmed inleddes en resa utöver det vanliga – både för oss författare och för verksamheten ALGA.


Egentligen började alltsammans med att Jimmy Wilhelmsson var inbjuden som gäst i en livesändning av radioprogrammet Snedtänkt med Kalle Lind. Avsnittet skulle handla om svenska sällskapsspel och Jimmy hade med sig några roliga titlar till Blå båten i Malmö där allt spelades in inför publik. Blå båten ligger förankrad bara några hundra meter från leksaksföretaget BRIO:s huvudkontor i Malmö, där även ALGA huserar. Verksamhetens nuvarande produktionschef Annika Furuvik satt i publiken den kvällen och förundrades över hur mycket roligt det fanns att säga om spel, även om allt som avhandlandes inte kom från ALGA. Jimmy och Annika fick kontakt, och idén om en ALGA-bok föddes. Jimmy pratade med förlags­ kollegan Orvar Säfström som pratade med kultur­ profilen Ika Johannesson – och vi beslutade att ta ALGA på orden och skriva denna bok. ALGA klargjorde tämligen omgående att det inte existerade något arkiv i egentlig mening, vilket flera andra samlare och hobbyhistoriker redan erfarit. När företaget huserade på Spelvägen 1 i Vittsjö upprätthölls ett stort och fylligt arkiv med både spel och originalmaterial, men redan då saknades det riktigt tidiga originalmaterialet från 1940- och 50-talet. Vid varje stor flytt försvann mängder av arkivmaterial. Och det har flyttats flera gånger genom åren: till Värtavägen i Stockholm på 1940-talet, till Gävlegatan på 1950-talet, till Mölleröd i Skåne 1966, till Vittsjö 1972 och till Malmö på 2000-talet. Men det fanns hopp. Den gamla fabriken i Vittsjö står kvar och även om den i dag hyrs ut till helt andra verksamheter kunde det eventuellt finnas något kvar där. Det berättades om hemliga lagerlokaler i Osby där en del material skulle ha deponerats. Och det florerade rykten om gamla arkiv som skulle ha packats ned redan på 1950-talet och aldrig öppnats sedan dess. Under de 18 månader vi arbetat med denna bok har vi varit med om att hitta åtminstone tre stora ALGA-arkiv som tidigare varit bortglömda. Det är hundratals kilo av korrespondens, liggare, ekonomiska rapporter – och mängder av original­ målningar och skisser. Vi skulle nog vilja påstå att ALGA i dag har tillräckligt mycket material för att kalla sitt arkiv återuppståndet. Inget av detta hade hänt om inte Jimmy och Annika träffats den där dagen på Blå båten. Flera av dessa tills nyligen begravda hemligheter har vi möjlighet att avslöja i den bok du nu läser. Vi har valt att dela in sällskapsspelen efter tema, snarare än genre. Det ger oss större möjlighet att göra det rika materialet rättvisa och ligger dessutom närmare det tankesätt som produktcheferna på ALGA haft vid släpp av nya produkter. Bokens knappt 200 sidor är resultatet av hundratals och åter hundratals timmars research. I de fall vi inte är helt säkra på vår sak har vi försökt presentera våra hypo­ teser som just sådana. I en del fall får vi helt enkelt acceptera att vi inte kan veta säkert. Vi har haft väldigt roligt på vår resa genom ALGA:s klassiska spelutgivning. Nu är det din tur!

BOKEN OM ALGA

3


1

ALGA från då till nu

ALGA:s TIDIGA HISTORIA För de flesta är ALGA mest känt för sina sällskapsspel, men från början var detta inte alls bolagets kärnverksamhet. AB ALGA bildades i juli 1917 som en filial till Pressbyrån. Förlagsmannen Karl Otto Bonnier hade köpt majoriteten av aktierna i Pressbyrån året innan och ville nu expandera. Pressbyrån hade dittills mest sålt och distribuerat tidningar och böcker. Under första världskriget ökade dock efterfrågan på nya produkter som vykort och skrivmaterial. AB ALGA bildades därför som en grossistfirma som skulle ta hand om Pressbyråns distribution av pappersvaror, tobak, frukt och godis. Bolaget blev en viktig del av koncernens utveckling och expansion under familjen Bonniers ledning. Enligt Pressbyråns museum drog verksamheten faktiskt igång redan innan bolaget var registrerat, vilket inte var helt ovanligt. Fulla lastvagnar med konfektyr från Marabou, tydligt adresserade till ALGA, anlände exempelvis redan under 1916.

4

BOKEN OM ALGA

Det märkliga företagsnamnet härrör enligt historien från namnen på fruarna till disponent Victor Lundquist, senare vd för Pressbyrån, och kamrer Hans Gadh. Kvinnorna hette Anna Lundquist och Anna Gadh, och företagsnamnet formades av deras initialer: AL-GA. Detta bekräftas av en text som skickades till alla anställda på Pressbyrån på 1960-talet: ”De tre som ombesörjde bolagsbildningen var vd Lindmark, inspektör Lundquist och kamrer Gustafsson (seder­­­­mera med namnet Gadh). Något namn skulle ju bolaget ha. De båda sistnämnda herrarnas fruar hette Anna i förnamn och med deras initialer A.L. och A.G. lade man ett pussel och fick fram lätt­lästa ALGA.” När namnet skapades stod bok­staven G i ALGA alltså egentligen för Gustafsson, då kamrer Hans Gadh och hans hustru inte tog släkt­namnet Gadh förrän i mars 1917. AB ALGA bildades formellt den 20 juli 1917, enligt en notis i Svenska Dagbladet.


ALGA från då till nu

1

Monopol, världens mest kända sällskapsspel, gavs ursprungligen inte ut av ALGA. Istället var det Bonnier-ägda förlaget Åhlén & Åkerlund som tog det populära spelet till Sverige och marknadsförde det bland annat via artiklar i tidningen Vecko-Journalen.

A LG A B L I R E T T E G E T B O L AG Under vintern 1930 gick Victor Lundquist bort och i juli 1931 fick Pressbyrån en ny vd i Sven Wijkman. Man passade då på att separera ALGA från Pressbyrån, vilket ledde till att det förstnämnda bolaget för första gången fick en egen vd. Valet föll på Olof Hirsch, son till Otto Hirsch som ägde Pressbyrån tillsammans med familjen Bonnier. Tryckkonst och papperstillverkning var en stor industri under större delen av 1900-talets första hälft. Orsaken var tidningsindustrins blomstring och en bokbransch som ökat stadigt under flera decennier. Därtill hade svenskarna börjat skicka alltfler brev och vykort. I samband med ombildningen tog ALGA över Pressbyråns hela försäljning av vykort och köpte även en egen tryckpress för att tillverka egna. A LG A B Ö RJA R P R O D U C E R A S P E L Tidningsbranschens oro för Pressbyråns distributionsmonopol växte, och i februari 1940

undertecknades ett avtal som innebar att drygt 130 tidningsförlag köpte hela verksamheten av familjen Bonnier. Försäljningen av Pressbyrån gav familjen drygt 8 miljoner i kassan. Legenden säger att det var dessa pengar som användes för att bekosta starten av kvällstidningen Expressen. Köpet innebar att Pressbyrån tog över såväl tidnings- som vykortsverksamheten, men familjen Bonnier fick behålla bolagsnamnet ALGA. De planerade dock för en helt ny verksamhet. När Bonnier-ägda tidningsförlaget Åhlén & Åkerlund tog det amerikanska sällskapsspelet Monopol till Sverige 1936 insåg de nämligen att något höll på att hända. Sällskapsspel hade i årtionden varit simpla konstruktioner där spelarna slog med en tärning för att komma först i mål. Monopol visade att ett spel faktiskt kunde involvera taktik och tema, utan att behöva ha komplexiteten hos exempelvis schack. Åhlén & Åkerlund lanserade under några år även spel som Lexikon, Kronspelet, Picke-Pinn, Kvick, Fotboll-spelet och Lex-i-kors. Man insåg dock

snart att det krävdes en särskild distributör av sällskapsspel, vilket snabbt vuxit till en populär sysselsättning vid sidan av läsandet. Monopol och de övriga titlarna fördes därför över till ALGA under 1941. Nystarten innebar grundandet av AB ALGA:s Konst- och Bokförlag. Där anställdes skribenter, tecknare och formgivare för att sätta samman de spel, böcker och tidningar man planerade att ge ut. Efter några år breddades verksamheten. I Säter köpte man upp en fabrik för träförädling och det öppnades även en provisorisk ALGA-butik på Norrlandsgatan i Stockholm. Satsningen på sällskapsspel drog igång med en rivstart. Redan första året började ”nya” ALGA ta fram egenutvecklade spelidéer, och till hösten lanserades Jägersro-spelet och Sjöfartspelet – tätt följt av titlar som Tak-Tik, Pass på, Oförberedd, ALGA:s stora biltävling, Spekulation, Gunder Hägg-spelet, Attack, Kors och tvärs, Lira och Tjuv och polis. Det ALGA vi känner i dag fick därmed en flygande start.

BOKEN OM ALGA

5


SEDLARNA Vissa speltitlar fick egna sedlar som följde spelets tema. I de övriga utnyttjades standard­ sedlar som ALGA använde över flera år, ibland decennier. Standardsedlarna trycktes i enorma upplagor i olika valörer och färger. På riktiga svenska sedlar syns riksbankschefens signatur. Det är både en del av den grafiska formen och en garanti för sedelns äkthet. Redan på 1950-talet signerades även ALGA:s sedlar, ibland av chefer eller tillverkare och ibland med rena skämt eller hemliga budskap. Traditionen att det var speluppfinnarna som skulle signera sedlarna startades av direktör Hans Barnekow. När standardsedeln skulle bytas ut mot slutet av 1970-talet tyckte han att Gerdt Lundeberg gott kunde signera ”sin” sedel. Snart spred sig denna tradition, och kom att omfatta inte bara ALGA­ medarbetare, vilket gör att det i dag finns en uppsjö olika sedlar med många olika signaturer. Den märkligaste signaturen finns på standard­­ sedeln från 1965. Namnteckningen ska med all

22

BOKEN OM ALGA

sannolikhet utläsas ”James Hund”. En inspiration var säkert James Bond-filmen Goldfinger (februari 1965) som spridit agentfeber över hela världen. Efternamnet kan ha syftat på det spel i vilket sedeln för första gången skulle användas: kennelspelet Champion. Denna standardsedel skulle hålla sig kvar ända fram till 1980 och är

förmodligen en av de sedlar som tryckts i absolut störst upplaga. Flera av de modernare ALGA-spelens standard­sedlar är skapade för att efterlikna tidigare original, så kallade retrosedlar. Här presenteras ett axplock av de sedlar som använts i ALGA-spel genom åren.

Förstadiet till ALGA:s första standardsedel från sent 1940-tal. Ordet ”Monopol” togs helt enkelt bort när sedeln användes till andra spel, exempelvis Finans när det släpptes 1954.


Från Monopol, 1936.

Standardsedel från Monopol, tidigt 1950-tal.

Standardsedel från Monopol, 1980. Signatur: Gerdt Lundeberg, ALGA.

Från Sjöfartspelet, 1941. Två signaturer, båda okända.

Från Tjuv och polis-spelet, 1944.

Standardsedel från Jägersro, 1957. Fyra signaturer, samtliga okända.

Standardsedel från Champion, 1965. Signatur: James Hund.

Standardsedel från Finans, 1983. Signatur: Dan Glimne, ALGA.

Från Jorden runt på 80 dagar, 1986.

Från Joakim von Ankas fantastiska affärer, 1989. Signatur: Anders Jeppsson, Bildgården.

Från Finans, 1997. Signatur: Annika Furuvik och Åke Avinder, ALGA.

Jubileumssedel från Jägersro, 1992. Signatur: Annika Furuvik och Roger Gehrke, ALGA.

Standardsedel från Bondespelet, 2004. Signatur: Annika Furuvik, ALGA (finns även med Roger Gerhke och Malin Hankin, ALGA, Anders Jeppsson och Per Leveaux, Bildgården samt Henrik Zimmer, BRIO.

Standardsedel från Bondespelet, 1993. Signatur: Annika Furuvik, ALGA (finns även med Anders Wieslander, Lotta Axelsson och Sandra Jeppsson, Bildgården).

Från Tjuv och polis, 2007. Signatur: Annika Furuvik, ALGA.

BOKEN OM ALGA

23


15

Till sjöss

SÅ SPELAR DU

SJÖRÖVARÖN Spelet går ut på att få tag på alla kartbitar genom att hitta och skjuta ner övriga spelare. Tvärs över ön flyter en flod i vilken fallna spelare kan knuffas. Detta gör att de långsamt flyter iväg samtidigt som de återhämtar sig. Den som först hittar alla kartbitar kan med uteslutningsmetoden räkna ut var skatten ligger, ta sig dit, gräva upp skatten – och får då hänga den remförsedda skattkistan runt halsen på sin figur. Vinnare är den som tar sig till en livbåt med skatten och ror iväg. Sista chansen att stoppa skattfinnaren från att fly är att skjuta mot den flyende livbåten med mörsaren, varpå den sprängs i bitar och jakten börjar på nytt.

SJÖRÖVARÖN På julafton 1949 fick barnen i familjen Hallström en oväntad klapp under granen. Den bestod av en avlång kartonglåda med en etikett som förkunnade att innehållet var Sjörövarön – spelet om kapten Kidds skatt. Barnens farbror, den sedermera kände konstnären Staffan Hallström, förklarade att det var ett äventyrsspel några vänner till honom utvecklat och han hjälpt till att speltesta. Konstruktörerna verkade under namnet Gustavia

118

BOKEN OM ALGA

och hade tryckt upp ett antal spel att skänka till vänner och bekanta. I dag är det oklart hur många av dessa lådor som finns kvar, men Åsa Hallström som fick spelet den där julaftonen har sitt exemplar kvar. Sjörövarön bestod av en hoprullad spelplan i form av en karta över en söderhavsö, indelad i hexagoner. I en medföljande ask fanns nio tennfigurer: en skattkista, en mörsare (ett slags kortpipig kanon), en flotte samt sex pirater. Piraterna har alla tjänat under kapten Timothy Kidd, en fiktiv bror till verklighetens William Kidd. Nu söker de efter hans skatt. På sin döds-

bädd rev den gamle sjörövarkaptenen nämligen sin skattkarta i bitar och delade ut dem till sina närmaste män. På pin kiv svalde han den sista bit som visade skattens läge, rosslade till och dog. Piraterna insåg att skatten bara kunde hittas genom att samla alla kvarvarande bitar. Efter nattens festfyllda likvaka gled ett antal roddbåtar tyst i land på ön i skydd av mörkret, och de forna kaparkumpanerna var med ens svurna fiender.


Till sjöss

15

Första hoprullade spelplanen till Sjörövarön från 1949. Tecknad av Folke Eriksson. Sjörövarön i originalkartong från Gustavia 1949. Sidolocket har lossnat men avslöjar adressen till Gustavias högkvarter, hemma hos Folke Eriksson på Sergelgatan 4.

BOKEN OM ALGA

119


15

Till sjöss

G U S TAV I A O C H S J Ö R ÖVA R Ö N Sjörövaröns skapare var konstnärerna Folke Eriksson, Olle Isaeus och Tore Bergh. De hade varit vänner i många år, allt sedan studierna på Kungliga Konsthögskolan. Där läste de bland annat för Isaac Grünewald och Olle Hjortzberg. Vännerna höll ofta till i Olle Isaeus ateljé på David Bagares gata i Stockholm eller hemma hos Folke Eriksson på Sergelgatan. – Sergelgatan 4 var den adress familjen bodde på när jag föddes. Det var där min pappa och hans vänner jobbade på den första prototypen av Sjörövarön. De var utbildade konstnärer och visste hur man skapade, ritade och byggde. De tog fram allt själv, även gjutformar till tenn­ figurerna, och pappa illustrerade både spel­ planen och regelhäftet, säger Eva Maria Eriksson, dotter till Folke Eriksson. Det hela bekräftas av en SF-journalfilm från december 1949 som under två minuter presenterar hur de tre konstnärerna med fruar gjuter och målar tennfigurer till de första spelen. Olle Isaeus, Tore Bergh och vännen Kalle Kihlgren sköter tenngjutandet medan Folke Eriksson,

hans fru Marianne och Tore Berghs fru Solveig omsorgsfullt målar varje figur. I originalspelet var tennfigurerna nämligen redan målade. O L L E I SA E U S O C H T E N N F I G U R E R N A Det som främst skilde Sjörövarön från 1940-talets mer traditionella svenska spel var att spelpjäserna var tredimensionella och av tenn. Plast var fortfarande ett ganska ovanligt spelmaterial men även tennfigurer var dyra och komplicerade att framställa. De tre konstnärerna var dock utbildade i alla sorters finhantverk. Den som var bäst lämpad att framställa spelfigurerna var Olle Isaeus. De sex piraterna hade väldigt tydliga karaktär­s­drag med namn som förstärkte deras attribut: det var den spenslige Markisen, den väldige Hannibal, den korpulente Svullo, den välklädde ”Captain” Hook, lille Tjo-Pang – och den bleke Månskäran, även kallad ”råttan från Marseille”. Olle Isaeus själv verkar ha varit särskilt förtjust i Svullo. I journalfilmen från 1949 förekommer ett vitt gipshuvud. Berättarrösten verkar tro att det är kapten Kidd själv. Det skulle dock visa sig

vara en byst av Svullo: gipshuvudet blev sedermera färglagt och finns kvar i familjens ägo. Olle Isaeus skapade även fler och större tenn­ figurer med den stormagade kaparen i fokus.

Den 12 december 1949 presenterades Sjörövarön i en journalfilm från SF. Från vänster: Folke Eriksson, Kalle Kihlgren, Tore Bergh, Solveig Bergh, Olle Isaeus och Marianne Eriksson. I bakgrunden syns det vita gipshuvud som föreställer piraten Svullo.

Att döma av de första figurer som togs fram på prov ser det ut som att Markisen ursprungligen var tänkt att vara en kvinna. Om det var så och varför denna piratdam i så fall byttes ut vet ingen i dag.

120

BOKEN OM ALGA

FOTO: MARTIN ISAEUS

För att tillverka en gjutform krävs först en lerfigur som fungerar som mall. Därefter görs en gjutform i vax utifrån lerfiguren. Denna vaxform används för att skapa första tennfiguren, varpå vaxet smälter bort och formen förstörs. Utifrån den första tennfiguren görs en ny form av gips som håller för flera hundra avgjutningar.


Till sjöss

15

Omslaget till BRIO-versionen av Sjörövarön från 1950.

De bevarade exemplar som finns av Sjörövarön från BRIO ligger i en klassisk spelkartong, illustrerad av Folke Eriksson. Själva spelplanen ritades om av en okänd person på BRIO och trycktes på utvikbar kartong. Detta brukar allmänt betraktas som den första versionen av spelet, även om alltså både Gustavia – och eventuellt även BRIO – släppt tidigare versioner.

TO:

FREDRIK BJÖRK MA

N

BRIO OCH TUBEN SOM INTE FINNS? De tre vännernas uttalade ambition var att sälja spel för att finansiera sin konstnärsverksamhet och studieresor till bland annat Frankrike. Det är oklart hur många exemplar av Sjörövarön som hann produceras av Gustavia. Redan till julen 1950 hade BRIO tagit över utgivningen och annonserade inför julhandeln. Hur denna affär gick till vet vi inte. Vi vet heller inte om den patentansökan som nämns på spelplanen någon­ sin gick genom eller hade någon betydelse.

Det är oklart hur första Sjörövarön från BRIO såg ut. Det talas nämligen om att 1950 års BRIO-­version av Sjörövarön skulle ha levererats i tub, vilket förvisso inte var ovanligt. Problemet är att det inte finns något existerande exemplar av denna mystiska tub. BRIO borde i så fall dess­ utom ha använt sig av den hoprullade spelplanen, vilket inte var fallet. Ett antal överblivna original­spelplaner låg nämligen under många år kvar i Folke Erikssons ateljé. Det verkar otroligt att BRIO skulle ha tryckt upp ett stort antal hop­ rullade spelplaner bara för att några år senare gå över till vikta spelplaner.

FO

D E N U R S P R U N G L I G A P R OTOT Y P E N AV S J Ö R ÖVA R Ö N Sjörövaröns spelplan har sedan starten varit uppdelad i hexagoner istället för kvadrater, vilket var ovanligt på 1940-talet. Spelplanen har egentligen aldrig förändrats, det är samma hexagoner och platser från starten 1949 till nu. Det gör Sjörövarön till ett av Sveriges äldsta sällskapsspel som fortfarande fungerar på exakt samma vis. Prototypen till Sjörövarön hade från början faktiskt en tredimensionell spelplan. Uppfinnarna använde sig av en specialversion i form av ett diorama när de började bygga spelet 1947. Prototypen syns i en artikel i Svenska dagbladet från december 1949 och verkar innehålla träd, kullar och andra detaljer. I dag är denna prototyp tyvärr försvunnen. I modern tid har den tredimensionella planen faktiskt i någon mån återskapats. Fredrik Björkmans morfar hade en dotter som gick i samma klass som Tore Berghs dotter, och denne fick därför ett av de tidiga Sjörövarön från 1949. Fredriks dröm var länge att bygga ett tredimensionellt men spelbart diorama av ön. – Spelet är mycket viktigt i vår familj. Jag och mina kusiner spelade det jämt hos vår morfar. Som 30-årsprojekt byggde jag och min dotter en tredimensionell variant av spelplanen. Det är en fascinerande välgjord spelplan på alla sätt. Den gick att översätta till ett tredimensionellt diorama nästan automatiskt. Mycket välgenomtänkt, säger Fredrik Björkman.

Fredrik Björkmans 3D-modell av spelplanen. Markisen glider till havs på flotten med skatten. Alla förlorar.

Ur Svenska Dagbladet den 17 december 1949.

BOKEN OM ALGA

121


15

Till sjöss

Gustavia av Folke Eriksson, okänt årtal. Infällda skisser från hans ateljé samt ett fotografi från en utsiktspunkt i verklighetens Gustavia.

D E N M YS T I S K A KO P P L I N G E N T I L L SA I N T- BA R T H É L E M Y Ännu en märklig detalj är Folke Erikssons bolagsnamn Gustavia, vilket han behöll åtminstone ända fram till 1970-talet. Folke hette visserligen Gustav i mellannamn, liksom hans anförvanter på fädernet gjort tre generationer bakåt. Men Folke Eriksson har också målat en tavla som heter Gustavia och hänger på Sjöhistoriska muséet i Stockholm. Gustavia är huvudstaden på Saint-Barthélemy, det lilla kolonialsamhälle i Västindien som Sverige förfogade över i ett knappt sekel fram till 1878. Folke Eriksson besökte dock aldrig Karibien och har ingen känd koppling dit. Enligt intendent Ingrid Ulfstedt var Folke Erikssons tavla ett av totalt sex konstverk som 1945 skänktes till muséet av dödsboet efter Sigrid Ulrich, yngsta dottern till Sveriges siste guvernör på Saint-Barthélemy. Folke Erikssons ättlingar har kvar skisser som uppenbart legat till grund för tavlan. Bakgrunden i form av Gustavias hamn är förmodligen avmålad från ett av Sigrid Ulrichs fotografier. Exakt hur Folke Eriksson, född 1913, blev bekant med Sigrid Ulrich är inte känt. Hon föddes 1858 och flyttade till Saint-Barthélemy som mycket ung. Vid öns överlämnande till Frankrike 1878 seglade hon tillbaka till Sverige med sin familj och bosatte sig på Lidingö, nära Carl Milles-gården. Hon fick inga barn och gifte sig heller aldrig: istället ägnade hon sitt liv åt kvinnorörelsen, och i synnerhet Fredrika Bremer-förbundet som vid denna tid var relativt nystartat.

122

BOKEN OM ALGA

Under slutet av sitt liv blev Sigrid Ulrich alltmer nostalgisk kring tiden på Saint-Barthélemy. Tillsammans med Sjöhistoriska muséet planerade hon en permanent utställning över svensktiden på ön, i vilken Folke Erikssons tavla förmodligen var tänkt att ingå. Han illustrerade även omslaget till en roman om svenskarna i Gustavia, Ur havets skum, av Elisabet Falkenberg – en kvinna som senare skulle komma att bli medgrundare av S:t Barthélemysällskapet, som existerar och verkar än i dag. Vad som fick Folke Eriksson att fästa sig vid Saint-Barthélemy så till den grad att han döpte sitt bolag till Gustavia vet vi inte.


Till sjöss G U S TAV I A O C H P I R AT E R N A Saint-Barthélemy hade sina egna berättelser om nedgrävda skatter, något Sigrid Ulrich givetvis måste känt till. På öns södra sida ligger exempelvis Anse du Gouverneur, ”guvernörsviken”, där det sägs att den franske piraten Daniel Montbars (1645–1707), känd som ”Avrättaren”, haft sitt högkvarter och gömt rikedomar. Samme Montbars fick tillsammans med bland annat piratkollegan John ”Calico Jack” Rackham stå modell för Hergé när denne porträtterade piraten Rackham den röde i Tintin-äventyret Enhörningens hemlighet från 1943. Hergé har berättat att han exempelvis inspirerats av de kläder Daniel Montbars bar på konstnären Rascalons porträtt av den ökände kaparen. Kanske var det Sigrid Ulrichs berättelser som inspirerade Folke Eriksson att tillsammans med sina vänner börja arbeta på Sjörövarön 1947? Pirathistorier var på modet, och spel likaså. Hollywood-filmen Kapten Kidd hade svensk premiär i februari 1946, och tidningarna skrev följetongsartiklar om hur hushållerskan Elizabeth Dick antogs ha ärvt skattkartor som tillhört verklighetens William Kidd. Förmodligen hade vi ryckt på axlarna och nöjt oss där – om det inte vore för det kittlande faktum att kartbitarna du spelar med i Sjörövarön faktiskt skvallrar om en exakt lägesbestämning av Sjörövarön – latitud N16° 23’, longitud W59° 17’.

VA R L I G G E R S J Ö R ÖVA R Ö N ? Att peka ut exakta positioner är lättare i dag än det var förr. Men för skojs skull använde vi oss av den berömde kartritaren Herman Molls 1700-talskarta över Karibien, som brukar stå som förebild även för moderna kartor över historiska Västindien. Denna placerar Sjörövarön i ungefärlig höjd med Guadeloupe som tillhör det som kallas Läöarna i Små Antillerna, men ytterligare ett par hundra kilometer längre ut i Atlanten. Det går inte att med vanliga sjökort avgöra om det finns en ö på den positionen, men något i hela berättelsen pekar på att placeringen inte var en slump. En person med god kännedom om Karibien-resor är Adam Hansson. Han har dels skrivit ungdomsromanen Doktor Kessners hemlighet om en familj som lämnar livet i Sverige för att segla till Karibien, dels gjort exakt samma resa i verkligheten. – När det gäller sjökort över öppet hav finns det ofta bara översiktskort. Dessa är aldrig särskilt detaljerade, såvida det inte finns risk att stöta på grynnor, skär eller rev. Att det skulle finnas en ö här känns däremot inte särskilt troligt. Området ligger precis på rutten man seglar mellan Europa och Västindien, en farled som är en av Atlantens mest trafikerade, förklarar Adam Hansson. Kanske pekade Gustavia-konstnärerna ut öns position för att sätta griller i huvudet på folk med livlig fantasi. Eller berättade Sigrid Ulrich

15

Sigrid Ulrich (1858–1944) var yngsta dotter till Saint-Barthélemys siste svenske guvernör.

något som de tre konstnärerna själv aldrig fick tillfälle att undersöka? Hur det än var tog de hemligheten med sig i graven: då Tore Bergh avled i februari 2007 var de alla borta.

Sjörövaröns position är tydligt utskriven, för var och en att söka efter.

BOKEN OM ALGA

123


15

Till sjöss

Howard Pyles berömda tolkning av William Kidd.

WILLIAM KIDD William Kidd (1645–1701) var under hela 1900-talet en av världens mest kända kapare. Han brukar kallas ”den olycklige” eftersom hans piratkarriär egentligen inte var särskilt lyckad. Kidd föddes i Skottland men bosatte sig i New York. Där skapade han sig en förmögenhet som skeppsredare och gifte sig dessutom rikt. Den brittiske guvernören beordrade honom att bedriva jakt på brittiska pirater och franska köpmän. Därtill fick han ett kaparbrev av självaste William III av England, vilket alltså gjorde honom till sjörövare med kronans välsignelse. Redaren Kidd inledde nu en ny karriär som både piratjägare och kapare. Problemet var att Englands hållning till piratverksamhet förändrades. Det var inte längre lika självklart att nationen skulle stödja egna pirater. Under bara några år svängde opinionen helt och allt sjöröveri förbjöds. Ryktet om Kidds dåd spred sig och han betraktades nu själv som pirat. Kapten Kidd fortsatte dock att agera enligt sitt kaparbrev. Det var tyvärr en verksamhet han inte var särskilt bra på. Han hittade få verkliga pirater och de skepp han faktiskt tog över kunde ha en politiskt komplicerad samman­ sättning: exempelvis en engelsk kapten, last från armeniska köpmän, under fransk flagg. När en piratkapten väl gjort ett sådant misstag kunde det dock vara svårt att hindra besättningen från att plundra och våldta, då deras betalning i stort sett alltid bestod av bytesandelar. William Kidd insåg att han var en jagad man och sålde av alla skepp och tillgångar. En del av sitt byte grävde han ner på Gardiner’s Island utanför New York för att använda i framtida förhandlingar. Det grävdes senare upp och har givit bränsle till berättelser om nedgrävda piratskatter i litteratur och film. Den guvernör som skickat iväg Kidd på hans kaparuppdrag insåg att enda chansen att rentvå sig själv var att fängsla honom och skicka honom till England. Gamla pirater som Kidd var både pinsamma och obekväma för kronan, varför han dömdes till hängning i en skenrättegång. Enligt legenden gick repet av och han överlevde, men hängdes igen. Hans kropp steglades ovanför Themsen och förblev där till allmän beskådan tills inget av den längre återstod.

124

BOKEN OM ALGA


Till sjöss

15

F O T O : P R I VAT

Folke Eriksson och Pärlspelet som han patenterade 1965.

T R I P P E L O C H PÄ R L S P E L E T De tre vännerna fick blodad tand för speltillverkning efter Sjörövarön. Redan 1952 tillverkade de ännu ett spel som BRIO gav ut. Det heter Trippel och utvecklades även det under namnet Gustavia. Figurerna tillverkades denna gång helt i plast, även om Olle Isaeus gjorde tidiga metallprototyper som fortfarande finns kvar. År 1965 tog Folke Eriksson patent på ännu en spelinnovation vid namn Pärlspelet. Han var då närmast besatt av att skydda sin uppfinning och fick patent i minst sju länder. Kanske tyckte han att han blivit lurad av BRIO på 1950-talet? Pärlspelet väckte en viss uppståndelse, bland annat vann det en utmärkelse vid internationella uppfinnarmässan i Bryssel 1967. Enligt Folke Erikssons ättlingar var ALGA intresserade av att ge ut Pärlspelet, men det hela föll på att de vägrade låta hans namn stå med som uppfinnare. Folke Eriksson vägrade då i sin tur att licensiera ut spelet. Pärlspelet existerar i dag enbart i den version han själv konstruerade och sålde.

Spelet Trippel från 1952. Originalpjäserna av metall. I det färdiga spelet var de av plast.

BOKEN OM ALGA

125


15

Till sjöss

Tuben från 1976 som kan ha förväxlats med den mystiska tuben från 1950.

N Y U TG I V N I N G A R N A AV S J Ö R ÖVA R Ö N Sjörövarön gavs inte ut igen på nästan två decennier. Under mitten av 1970-talet ville Folke Eriksson bli av med de överblivna spelplanerna från 1949 i sin ateljé. Under namnet Gustavia tillverkade han nya verktyg för att ta fram tennfigurer samt en ny tub att rulla spelplanerna i. På denna tub finns dels ett utdrag av en recension från Dagens Nyheter den 25 juni 1976, dels en text om att Sjörövarön ställdes ut på den kringflyttande utställningen Spel och Dobbel under 1972. Huruvida andra tillbehör än spelplanen hämtades från originalspelet från 1949 är oklart, men troligtvis är det denna tub från 1976 som en del förväxlat med BRIO:s mystiska tub från 1950. Gustavias nyversion av Sjörövarön väckte ånyo BRIO:s intresse för spelet, och de bestämde sig redan samma år för att ge ut en ny version av Sjörövarön på sitt nyinköpta danska spelförlag Joker. Folke Eriksson tecknade ett nytt omslag och hans nygjorda verktyg verkar vara det som använts till figurerna. Även spelplanen och kartbitarna förnyades: en pikant detalj är dock att det står ”Sjörörarön” på skattkartan. Efter det att BRIO köpt ALGA 1983 fasades Joker-versionen ut till förmån för ytterligare en ny version. ALGA hade då blivit BRIO:s speldivision och var tänkt att ta över samtliga titlar. Detta var alltså första och hittills enda gången ALGA gav ut spelet Sjörövarön. Vid det laget var ingen av de ursprungliga uppfinnarna längre inblandade i själva produktionen. Istället gick uppdraget att illustrera både omslag och innehåll till Ritva Hussain-Shahid. Nyutgåvornas figurer levererades omålade, men i 1984 års ALGA-version följde det med instruktioner för hur du målar dem med ”de riktiga färgerna enligt spelets uppfinnare”. De färger som återges bygger på den tub som levererades med Gustavias version från 1976. De får väl än i dag räknas som de ”riktiga”, även om de i vissa detaljer avviker från 1949 års original.

126

BOKEN OM ALGA

De riktiga färgerna, enligt uppfinnarnas egna instruktioner.

1976 års Joker-version av Sjörövarön, tecknad av Folke Eriksson.


Till sjöss

15

FOTO: P R I VA T

Ritva Hussain-Shahids original till Sjörövaröns spelplan. Till målningen lades sedan en transparent overlay av förstärkande konturer och ytterligare en med de hexadecimala rutorna, text samt logotyper.

A LG A O C H R I T VA H U S SA I N -S H A H I D När Ritva Hussain-Shahid skulle uppdatera Sjörövarön inför nyutgivningen 1984 fick hon bara vaga riktlinjer. Spelplanen var bestämd sedan tidigare, det skulle vara samma ö med de karakteristiska hexagonerna som spelrutor. – Utöver det fick jag inga instruktioner. Det var ofta så med uppdragen från ALGA, och jag trivdes med att arbeta på det viset. När barnen lagt sig om kvällarna fantiserade jag fram en djungelö på papper. Samtidigt ville jag att det skulle finnas en verklighetsförankring. Om jag ritade ett djur skulle djurarten finnas i området på riktigt. Originalet blev väldigt stort, så stort att när det kom fram hade det blivit alldeles böjt i postgången, säger Ritva Hussain-Shahid som numera heter Lagervik. Hennes samarbete med ALGA började med att Dan Glimne bläddrade i en medlemsmatrikel från Svenska Tecknare och fastnade för Ritvas illustrationer. Första uppdraget blev att fräscha upp dominospelet Maria Nyckelpiga. Under 1980-talet tecknade hon därefter ett tiotal spel: allt från klassiker som Den försvunna diamanten och Bondespelet till barnspel som kortspelet Schas! och bilddominot Saker och ting. Ofta tog hon egna beslut kring både stil och detaljer. – Spelet Cats hade ett fotografi på omslaget och spelplanen var redan klar, men det var min uppgift att illustrera själva katterna. Jag tyckte resten av innehållet såg lite tråkigt ut, så jag tecknade korten mer detaljerat med olika raskatter. Först skissade jag, sedan målade jag med akvarell och sist färgpennor. Det var ingen som sade att de skulle vara så detaljrika, men jag tyckte att det var roligt, säger Ritva Lagervik. Ritva Lagervik föddes i Jakobstad i Finland och kom till Göteborg 1966 för att gå på Konstindustriskolan, numera Högskolan för Design och Konsthantverk. Efter studietiden värvades hon av regissören Bo Widerberg till ateljén på SVT där hon gjorde för- och eftertexter. Hon har tecknat skyltar åt Skandinaviska Enskilda Banken, varit porträttmålare på SAAB samt arbetat på flera reklambyråer. Hon står även bakom skivomslag åt pianisten Jan Johansson och jazzlegendaren Arne Domnérus. – Jag har dock alltid älskat att teckna för barn. ALGA-uppdragen var på det viset alltid välkomna, både som extrainkomst och utmaning, säger Ritva Lagervik.

Dan Glimnes brev till Ritva Hussain-Shahid samt ett polaroidfoto hon returnerade med första skissen på omslaget.

BOKEN OM ALGA

127


Spelförlaget ALGA har tillverkat svenska sällskapsspel sedan 1940-talet, och många av titlarna är klassiker som spelats av familjer över flera generationer. Relativt lite är dock känt om spelens uppkomst och historia. Boken om ALGA är sprängfylld med fantastiska fotografier och berättelser om de mest kända, mest galna, mest sålda och mest okända spelen från ALGA, Sveriges ledande till­ verkare av sällskapsspel under nästan 80 år. Författarna har haft unik tillgång till alla kända arkiv, upp­ täckt hittills okända dokument samt dessutom intervjuat spelkonstruktörer, illustratörer och deras ättlingar för att ta reda på alla hemligheter kring spelen som trollbundit flera generationer svenskar.

ISBN 9789198456745

9 789198 456745 >

Profile for Smakprov Media AB

9789198456745  

9789198456745  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded