__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Gunnar Ståhl

ALLT DE INTE VISSTE

Foto: Lena Ståhl

Gunnar Ståhl

Gunnar Ståhl är journalist och har tidigare arbetat på flera av de största dagstidningarna i Stockholm samt radio och tv. Hans dokumentära bok ”TumbaTarzan fri som fågeln” från 1990 blev underlag till en dokumentärfilm om Tumba-Tarzan. En roman och en diktsamling följde åren därefter. 2019 utkom dramadokumentären ”Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944”, som också är på väg att bli film.

Året är 1968 och världen står i brand. Krig, demonstrationer, protester och kravaller avlöser varandra. I USA mördas Martin Luther King och Robert Kennedy. I Frankrike och Stockholm demonstrerar studenterna mot ett föråldrat undervisningssystem och världen protesterar mot USA:s inblandning i Vietnam. I Stockholms city rullar modskravallerna fram. Andra världskriget är glömt och världen är i uppror. Samtidigt är det rekordår i Sverige, en högkonjunktur som ger alla familjer mer pengar i plånboken. Campingsemestrar med tält och spritkök är över och sportstugeboendet blir på modet. Svensk television får två kanaler och färgteve. Bosse Högberg vinner och förlorar boxningsmatcher, Thore Skogman sjunger för folket och ungdomarna diggar Beatles, Rolling Stones och Hep Stars på Kvällstoppen på tisdagarna och Tio i topp på lördagseftermiddagarna. Sverige har klarat sig mycket bra åren efter andra världskriget, landet har kanske aldrig mått bättre och ekonomin blomstrar. Ingenting kan bli gynnsammare. I denna splittrade tillvaro, mycket nära men ändå oändligt långt från händelsernas centrum och i ett svenskt brukssamhälle, lever Jonny Fröjd. Till hösten ska han börja i gymnasiet och snart bli vuxen, en känsla som inte enbart är av godo. Vägen dit är knagglig, våldsam, tveksam och brutal. Det är mycket Jonny och hans kamrater inte vet.

19 ALLT 68 DE INTE VISSTE Roman


ALLT DE INTE VISSTE

Gunnar Ståhl


Allt de inte visste Copyright © Gunnar Ståhl, 2021 Ansvarig utgivare: Gunnar Ståhl Framställd av Vulkan.se, tryckt i Europa ISBN 978-91-89286-45-0


ROMAN


Av författaren har tidigare utgivits: Tumba-Tarzan fri som fågeln dokumentär 1990 Glömska att falla i roman 1992 Och sedan vi dikter om hemtjänst 1996 Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944 faktadokumentär 2019


I

efterhand kan man konstatera att det kanske var då och där det hände. Det var inte så att någon på något sätt vände blad, nej då, inte alls, men ändock var det så att det även i viss mån vände. Det som aldrig skulle kunna hända hände. Landet Sverige skulle se ut som det alltid hade gjort och fungera som det alltid hade gjort, det var alla ytterst överens om. Och ändå blev det så att saker och ting förändrades, och det var de inte helt överens om. En protest av en människa, en politiker som ändrade sig och bytte åsikt, en företagsledare som hade en avvikande mening, en tidning som skrev en ledare eller hade en artikel ingen hade väntat sig eller en människa som kände sig illa behandlad. Eller en människa som hade fått nog och protesterade eller demonstrerade. Visst, det hände. Och de var heller inte överens om hur förändringen skulle ske. Det var så att ingen visste särskilt mycket om den saken – inte i förväg, av naturliga skäl. De levde i mitten av världen, men ändå långt bort i en avkrok där tiden stod still och stampade på en och samma plats. Så kändes det och den känslan ska man inte förakta. Den är sann eftersom den finns. Världens ände kallades det ofta, även om det inte var någon glesbygd direkt. Det och den var de trötta på. Utleda. 5


Detta trots att de levde under de så kallade rekordåren på sextiotalet. Men det visste de inte då, inte då när det hände. Ingen visste det. Det kände de inte. De kände det inte. Det var först långt senare som dessa år i denna period i Sverige skulle kallas för rekordår, först långt senare som man förstod att detta hade hänt. ”Där var de, rekordåren. Där flög de förbi. Var det någon som förstod vad som hände? Var det någon som hängde med?” Det var några år i slutet av sextiotalet då allt blev bättre för så gott som alla medborgare och det stora flertalet fick fler mynt och sedlar i sina portmonnäer och av allt högre valör, mer pengar att leva för, de år då den industriella utvecklingen i Sverige var fantastisk och enorm och kolossal och det inte fanns några hinder att tala högt om. Finansminister Gunnar Sträng hade inga större problem att få ihop statsfinanserna under dessa år, kassan växte stadigt. Dessutom var han en försiktig man med både hängslen och livrem och som till på köpet låste fast plånboken med en säkerhetsnål. För säkerhets skull. Det handlade om en ekonomisk expansion i Sverige, som det så fint hette, och en framtidstro hos det svenska folket, som enligt utlandet levde i ett drömland. Den svenska modellen, skrevs det om. Välfärdsmodellen. Men det visste de inte då. De märkte det inte själva.

6


D

et var ett sådant där år där det hände mycket, mer än vanligt. Och då hade det ändå hänt otroligt mycket åren innan också. Det gjorde det alltid. Det hände naturligtvis mycket alla år i världshistorien. Men det var ju så att varje generation trodde att det inte kunde hända mer än det som hände just då när det hände just dem. ”Nu stoppar utvecklingen upp och gör en lång paus”, var en allmän känsla och insikt. Men så är det inte och så var det inte. Livet gick trots allt vidare. ”Det som göms i snö kommer upp i tö”, sjöng hur som helst Robban Broberg och blev i och med det etta på Svensktoppen i mars 1968. Bara en sådan sak. Det var de inte beredda på. Kom som en överraskning. Åtta kärnkraftverk planerades i Sverige. Det planerades att de skulle byggas på sjuttiotalet och på åttiotalet på skilda platser i landet. Några av dem, framför allt de i Ringhals och i Oskarshamn, skulle senare låta tala om sig. Men det visste de inte då. Ingen visste det då. Och en överingenjör af Klercker hade föreslagit bygge av en Österled i två fyrfiliga biltunnlar under Djurgården i Stockholm. Den ena tunneln skulle enligt förslaget starta i slutet av Valhallavägen vid Gärdetrondellen och den andra i 7


Värtahamnen och båda skulle landa på andra sidan Saltsjön i Nacka. Allt för att få Stockholmstrafiken att flyta bättre. Inga dåliga förslag alls. Entusiasmen var stor från en del håll. Från andra håll avsevärt mycket mindre och det blev långa diskussioner om bilens vara eller icke vara. Att projektet skulle diskuteras även femtio år senare hade de ingen aning om då. Och hur skulle de veta det.

8


J

onny Fröjd växte upp i en dåtid och levde i en annan tid, en nutid. Där emellan fanns en djup spricka, rena rama dalgången eller skulle till och med kunna kallas en ravin. Där var det lätt att hamna. Och det gick inte att avgöra om den ena tiden var bättre än den andra. Vem skulle ta det svåra beslutet? I den första tiden fanns komikerparet Hasse & Tage och med dem deras ordlekande på Stockholms scener, i radio och i teve, Jonny kunde det mesta utan- och innantill. Han hörde Sveriges värmländske statsminister Tage Erlander berätta roliga historier i Hylands hörna (dialekten gjorde det svårt att förstå poängen i den roliga historien för Jonny som inte härstammade från Värmland), såg de tre bröderna Cartwright i västernfilmen Bonanza och Manolito i High Chaparral och följde Stellan Skarsgård i Bombi Bitt och jag i den svartvita sjuttontummaren (Stellan hade också en svårförståelig dialekt, åtminstone för Jonny som inte var skåning). Sändningarna från Mosebacke Monarki och Familjen Addams var veckans höjdpunkter. Jonny hade inte mycket att välja på. Han tittade på de teveprogram som erbjöds och en del tyckte han var roliga eller bra. Vad mer kunde han göra än att acceptera tillvaron som den var? Inget, om han inte var en sådan person som var hyperintelligent och såg in i och styrde framtiden. Men det var han inte. Definitivt inte. Urvalet var litet. 9


För det var ju så att televisionsapparaten, en form av en radioapparat som visade rörliga bilder, på några få år hade ersatt den öppna spisen, brasan eller för all del radioapparaten som samlingspunkt i stora rummet i villan eller lägenheten – det var framför det snedfladdrande och blåflimrande ljuset från teven hela familjen samlades på kvällarna med en bricka på mosaikbordet fylld av en tevekanna med kaffe, kanelbullar, kakor, polkagrisar och en skål med jordnötter till barnen. Så såg sextiotalet ut. I vardagsrummet hemma hos familjen Fröjd på Walter Håkanssons väg stod följdriktigt en Philips televisionsapparat med en för dem oerhört stor tjugoentumsskärm. Men det började för dem som för många andra svenska familjer med en sjuttontummare av det svenska märket Aga lika tjock som bred lagom till fotbolls-VM i Sverige 1958. För Jonny och hans syskon handlade det dock om att under några år följa barnprogrammen Andy Pandy, Inga Tobiasson och hennes barn, Sigges Cirkus och Kapten Bäckdahl med de fantastiska figurerna Humle och Dumle. Och nu hade han sett Kalle Anka på julafton i åtta år. Jonny började så smått att tröttna. Under ett par av dessa år i början av sextiotalet tvingades de dessutom acceptera tevefria onsdagar. Men det gjorde de så gärna. De visste inget annat. Trodde att det skulle vara så. Problemet med den äldre sjuttontummaren från femtiotalet var att bilden alltför ofta och nästan jämt ”rullade” på skärmen. För att lösa problemet så fanns det en liten brun knapp på baksidan av teven att vrida på och hade man tur och när bildröret blev tillräckligt varmt så slutade bilden att rulla. Jonny hade uppgiften i familjen att springa fram 10


till teven och stoppa rullningen med knappen på baksidan. Men med den nya större teven försvann det problemet och alla kunde koppla av och se sina favoritprogram i godan ro.

11


Gunnar Ståhl

ALLT DE INTE VISSTE

Foto: Lena Ståhl

Gunnar Ståhl

Gunnar Ståhl är journalist och har tidigare arbetat på flera av de största dagstidningarna i Stockholm samt radio och tv. Hans dokumentära bok ”TumbaTarzan fri som fågeln” från 1990 blev underlag till en dokumentärfilm om Tumba-Tarzan. En roman och en diktsamling följde åren därefter. 2019 utkom dramadokumentären ”Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944”, som också är på väg att bli film.

Året är 1968 och världen står i brand. Krig, demonstrationer, protester och kravaller avlöser varandra. I USA mördas Martin Luther King och Robert Kennedy. I Frankrike och Stockholm demonstrerar studenterna mot ett föråldrat undervisningssystem och världen protesterar mot USA:s inblandning i Vietnam. I Stockholms city rullar modskravallerna fram. Andra världskriget är glömt och världen är i uppror. Samtidigt är det rekordår i Sverige, en högkonjunktur som ger alla familjer mer pengar i plånboken. Campingsemestrar med tält och spritkök är över och sportstugeboendet blir på modet. Svensk television får två kanaler och färgteve. Bosse Högberg vinner och förlorar boxningsmatcher, Thore Skogman sjunger för folket och ungdomarna diggar Beatles, Rolling Stones och Hep Stars på Kvällstoppen på tisdagarna och Tio i topp på lördagseftermiddagarna. Sverige har klarat sig mycket bra åren efter andra världskriget, landet har kanske aldrig mått bättre och ekonomin blomstrar. Ingenting kan bli gynnsammare. I denna splittrade tillvaro, mycket nära men ändå oändligt långt från händelsernas centrum och i ett svenskt brukssamhälle, lever Jonny Fröjd. Till hösten ska han börja i gymnasiet och snart bli vuxen, en känsla som inte enbart är av godo. Vägen dit är knagglig, våldsam, tveksam och brutal. Det är mycket Jonny och hans kamrater inte vet.

19 ALLT 68 DE INTE VISSTE Roman

Profile for Smakprov Media AB

9789189286450  

9789189286450  

Profile for smakprov