9789188955784

SAMHÄLLSKUNSKAP 9

Mikael Bruér

Fundament Samhällskunskap 9

Copyright © Mikael Bruér och

Tukan läromedel 2021, 2023

Utgiven av Tukan läromedel 2023 Örlogsvägen 15 426 71 Västra Frölunda

Petter Bergenstråhle, förstelärare i SO-ämnen och provkonstruktör nationella prov samhällskunskap

GLOBALISERA MERA

Inledning

Välkommen till samhällskunskap!

Ett samhälle kan betyda olika saker. Det kan vara en by, en stad eller ett land. Det kan också vara de gemenskaper som vi lever i, till exempel fotbollslaget, klassen, en förening, ett företag eller ett kompisgäng. Den stora gemenskapen kallar vi för samhälle. Det är i ett samhälle som människor lever tillsammans och samarbetar. Samhällen har uppstått för att vi inte klarar oss ensamma – vi behöver samarbeta för att överleva.

Samhällen förändras hela tiden, och samhällsutvecklingen står aldrig stilla. Det innebär att vårt samhälle inte alltid har sett likadant ut. Upptäckter och uppfinningar har genom historien skapat så stora förändringar i vårt samhälle att en helt ny typ av samhälle har växt fram. De stora förändringarna har haft att göra med sådant som är grundläggande för oss människor, det vill säga hur vi försörjer oss och tillverkar saker vi behöver.

Nomadsamhälle

Jordbrukssamhälle

Industrisamhälle

Tjänste- och informationssamhälle

Samhällen förändras hela tiden. De stora förändringarna beror på sådant som är grundläggande för oss människor – hur vi får mat, hur vi försörjer oss och hur vi tillverkar våra saker. Vi har gått från att leva som nomader till att bli jordbrukare och sedan in i ett industrisamhälle. Idag arbetar de flesta i vårt samhälle med tjänster, samtidigt som informationen och tekniken förändrar vårt sätt att leva och bete oss. Därför kan det samhälle vi lever i kallas tjänste- och informationssamhälle.

Du ska lära dig om samhällsstrukturerna

Ett samhälle består av olika områden. Inom skolämnet samhällskunskap kallar vi dessa olika områden för samhällsstrukturer. En struktur är ett mönster som visar hur något är uppbyggt och fungerar. Du ska lära dig hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer är uppbyggda och fungerar samt samverkar med varandra.

RÖSTRÄTT

Politiska strukturer

Sociala strukturer

SAMHÄLLET

Mediala strukturer

VISA

Ekonomiska strukturer

POLIS

Rättsliga strukturer

Sociala strukturer handlar om hur vi lever våra liv tillsammans med andra och om våra relationer till varandra. Det handlar om hur vi utvecklas som individer tillsammans med andra och hur olika saker kan påverka vem du är som person.

Mediala strukturer handlar om de olika medier som finns i vårt samhälle och deras uppgifter att granska dem som har makten men också ge oss information och underhållning. Medierna kan både beskriva, bevaka och påverka samhällets andra strukturer.

Rättsliga strukturer handlar om våra lagar och hur vårt rättsväsende med polis, åklagare och domstolar fungerar och hur de ansvarar för vår säkerhet och trygghet.

Ekonomiska strukturer handlar om samhällets pengar. Dels om hur tillverkningen av de varor och tjänster som samhället behöver ska gå till. Dels om hur pengarna rör sig mellan samhällets olika delar, såsom mellan hushållen, företagen, o entliga sektorn (stat, kommuner, regioner), bankerna och utlandet.

Politiska strukturer handlar om vem som har makten i samhället och hur samhället kan styras. I en demokrati väljer medborgarna vilka politiker som ska fatta beslut om sådant som rör alla, till exempel frågor om vård, utbildning, försvar och vilka lagar landet ska ha.

I ämnet samhällskunskap finns fem stora kunskapsområden som är baserade på samhällsstrukturerna: individer och gemenskaper, rättigheter och rättsskipning, information och kommunikation, beslutsfattande och politiska idéer, samhällsresurser och fördelning. I den här boken kommer du att få möta tre av dessa kunskapsområden:

• Individer och gemenskaper

• Beslutsfattande och politiska idéer

• Samhällsresurser och fördelning

Varför ska du läsa samhällskunskap?

• För att du lever i en värld som förändras.

• För att du ska kunna ta ställning i svåra samhällsfrågor som till exempel brottslighet, migration eller jämställdhet.

• För att du lever i ett informationssamhälle och kritiskt ska kunna möta information.

• För att du lever i en demokrati.

Texterna i den här boken ger dig kunskaper om samhället och de olika samhällsstrukturerna. Dessa kunskaper kommer du att behöva för att kunna analysera, granska, resonera och själv ta ställning.

En viktig del av samhällskunskapen är att granska och diskutera aktuella samhällsfrågor, sådana som dominerar nyhetsflödet och den o entliga debatten. Frågorna kan vara lokala, nationella eller globala, och de kan vara aktuella under en kort eller en lång tidsperiod. Ofta är ämnena kontroversiella.

Det finns vanligen skilda förslag på hur frågorna ska hanteras, och det kan vara svårt att ta ställning till dem utifrån enbart fakta. Det kan handla om frågor som kriminalitet, fattigdom, jämlikhet och ekonomi. Ett exempel på en samhällsfråga som varit aktuell under nästan hela 2000-talet är miljöfrågan.

Stort lycka till!

Mikael Bruér

Metod och arbetssätt

En metod är ett sätt att arbeta för att nå ett visst mål. Målen du ska nå i samhällskunskap är beskrivna i läroplanen. Där står till exempel att du ska undersöka, ibland undersöka ur olika perspektiv, och att du ska beskriva samband. Det kan du göra genom att använda den samhällsvetenskapliga analysmodell som finns på de följande sidorna.

Det står också att du ska resonera om olika källors trovärdighet och relevans. En metod som du kan använda för att göra det är ISKUB, som presenteras på s. 19.

För att du ska kunna resonera, analysera, undersöka och beskriva samband i samhällskunskap behöver du vara säker på att du förstår texten i den här boken. Därför finns här olika exempel på hur du kan arbeta med bokens text.

Samhällsvetenskaplig analysmodell

I samhällskunskap ska du analysera och resonera (diskutera med dig själv) om samhällsfrågor och samhällsfenomen. Du behöver då undersöka alla de små delar som samhällsfrågan eller samhällsfenomenet består av. Börja med att beskriva samhällsfrågan eller samhällsfenomenet. Vi kan ta brottslighet som exempel.

1. Först beskriver vi hur brottsligheten ser ut i Sverige idag. Vilka brott är vanligast, vilka är o er och vilka är förövare? Vi tar sedan reda på vilka orsakerna är till dagens brottslighet. Varför begår människor brott?

Därefter tar vi reda på vilka konsekvenser brottsligheten får. Vad leder brottsligheten till?

Fenomen/ samhällsfråga Orsaker Konsekvenser

2. I nästa steg kan vi också fundera på vad vi kan göra för att brottsligheten ska minska. Vi kallar det för åtgärder

Fenomen/ samhällsfråga

3. Vi kan också fundera på om det finns åtgärder som kan riktas mot att ta bort orsakerna, så att brottslighet inte ens uppstår. Och vilka åtgärder finns det som kan mildra konsekvenserna, så att resultaten av brottsligheten blir mindre eller mildare?

Fenomen/ samhällsfråga

Åtgärder för att ta bort orsaker

Åtgärder för att mildra konsekvenser

4. När vi har gjort detta kan vi förfina modellen på två olika sätt. Det ena sättet är att lägga in olika nivåer: orsaker till brottsligheten på individnivå, på gruppnivå och på samhällsnivå. Samma sak gör vi med konsekvenserna.

Olika nivåer: Enskilda individer Grupper Samhället i stort

Det andra sättet är att fundera på olika perspektiv eller strukturer, till exempel miljömässiga, ekonomiska, politiska, sociala, rättsliga och mediala. Detta kan vi förstås också göra utifrån de olika nivåerna.

När vi har gjort en analys på det här sättet är det lättare att skriva eller samtala om en samhällsfråga.

Källkritik

Du ska kunna söka information om samhället från olika källor. Då måste du kunna resonera om källornas trovärdighet, det vill säga om de går att lita på. Du måste också kunna avgöra om källorna är relevanta, det vill säga om de svarar på dina frågor.

I dagens samhälle får vi mycket information hela tiden. Vi ser artiklar och länkar i våra flöden i sociala medier, och nyhetsmedier skickar pushnotiser direkt till våra smartphones. Det är viktigt att vara källkritisk av flera olika anledningar. När du söker i källor behöver du veta vad du söker efter. Skriv gärna ner de frågor du vill ha svar på.

På s. 19 får du lära dig ISKUB – en smart minnesregel som du kan ha hjälp av när du granskar en källa.

Fenomen/ samhällsfråga

Orsaker Konsekvenser

Åtgärder för att ta bort orsaker Åtgärder för att mildra konsekvenser

Språkets betydelse i samhällskunskap

För att lära dig om samhällskunskapsämnets innehåll behöver du förstå de texter som du möter. I boken finns därför förberedande uppgifter inför varje kapitel. Där får du tillsammans med en kompis diskutera kapitlets innehåll utifrån det ni redan vet. Genom att lyssna och testa dina egna tankar på andra kan du lära dig mycket. Därefter får du jobba med de viktigaste begreppen som hör till kapitlet. Efter det kommer du att vara förberedd för att läsa kapitlets texter.

I varje kapitel finns också flera frågor som hjälper dig att stanna upp och fundera på vad du har lärt dig av texten.

I texten är vissa ord tryckta med fetare stil. Alla de orden är förklarade i ordlistan som finns i slutet av varje kapitel. I ordlistan kan det också finnas andra ord som hör ihop med det du just läst. Även de orden är bra att kunna för att du ska förstå ämnet och kunna använda dig av texternas innehåll för att till exempel föra ett resonemang.

Vardagsspråk

När du berättar något för kompisar eller föräldrar använder du vardagsspråk. Vardagsspråk används för att berätta om tankar och känslor, oftast muntligt. Ibland använder vi också vardagsspråk när vi skriver sms, chattar eller skriver på sociala medier till vänner.

Skolspråk

Texterna i den här boken och andra läroböcker är skrivna på något vi kallar skolspråk. Skolspråket är mer opersonligt och består av ord som beskriver saker du kanske aldrig har sett eller upplevt.

Här finns också de viktiga sambandsorden som du behöver förstå när du läser en text. Sambandsorden behöver du också kunna använda för att själv skriva bra texter. Dessa ord kallas också akademiska ord. Några exempel är orsak, konsekvens, funktion, dock, anses, tillgodose, utveckling

För att du ska kunna visa dina kunskaper i samhällskunskap, och i alla andra ämnen, behöver du träna på skolspråket.

Ämnesspecifikt språk

Samhällskunskapsämnet har ett alldeles eget språk. Det innehåller ord som vi bara använder när vi pratar om sådant som hör till samhället. Ämnesspecifika ord som du möter i den här boken är exempelvis välfärd, jämlikhet, rättsväsende, konvention, republik och rösträtt

Det ämnesspecifika språket behöver du träna på för att kunna tala och skriva om en samhällsfråga. De viktigaste ämnesspecifika orden är markerade i texten och finns med i en ordlista i slutet av varje kapitel.

LÄSSTRATEGIER

En strategi är som ett recept

En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser.

Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före

Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

Under tiden

Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.

Spåra syfte

ISKUB

Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

IIdentifiera

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

• Är det en myndighet eller organisation?

• Är det ett företag eller en privatperson?

• Är det någon som kan ämnet?

S• Är det någon du litar på?

Varför är källan gjord?

• Är det för att informera om något eller för att luras?

• Är det för att sprida en åsikt?

• Är det för att sälja något eller för att underhålla?

Utred

Kan du få information från andra ställen?

• Har du jämfört med vad du redan vet?

• Har du jämfört med andra källor?

KKontrollera

Hur ser källan ut?

• Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan?

• Fungerar länkarna (om det är en webbplats)?

U• Har källan trovärdiga källhänvisningar?

• Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

BBedömningen

är klar!

Kapitel 1

Arbete och utbildning

I det här kapitlet … ska du få lära dig om arbete och vilka vägar som finns till olika arbeten. Kapitlet handlar också om vilka möjligheter olika utbildningar ger och vad de kan leda till. Du kommer dessutom att få lära dig om löner och löneskillnader.

Kapitlet handlar även om arbetsmarknadens parter och de rättigheter man har som anställd. Slutligen ska du få ta del av tankar om hur framtidens arbetsmarknad kan se ut.

Förberedande uppgifter

Vilka yrken ser du på bilderna på nästa sida? Diskutera med en kompis:

Hur får man de olika jobben?

Vilket är ditt drömyrke och hur ser vägen till det ut?

Vad ska du bli när du blir stor?

Folk skulle inte ställa den frågan om inte det arbete du en gång kommer att ha vore viktigt. Det finns mängder av olika arbeten i vårt land. Människor är lärare, sjuksköterskor, städare, snickare, industriarbetare, ekonomichefer och mycket, mycket annat. I samhället är arbetet centralt. Det är grunden för vårt välstånd och för de allra flesta människors inkomster.

På vägen till det arbete man till slut hamnar i kan man prova många olika sorters jobb, från enklare sommarjobb till extraarbeten och tillfälliga arbeten. Många studerar för att få det arbete de vill ha. Vägarna är lika många och varierande som vi människor är. Den väg som är rätt för din kompis kanske inte är den rätta för dig.

Arbete är den enskilt största inkomstkällan för individen. Vissa yrken har bättre löner, andra sämre. Några arbeten är enkla och kräver nästan ingen utbildning alls, andra är svåra och kan kräva specialkunskaper. En del jobb är mer mentalt påfrestande än andra. Några är fysiskt krävande och slitsamma, andra sliter inte på kroppen så mycket.

Varför är frågan om arbete viktig?

Vägar till utbildning

Efter grundskolan tar du det första steget mot det yrke du kommer att ha. Några vet tidigt vilket deras drömjobb är, andra upptäcker det som vuxna. För den som vet vad hen ska bli är det enkelt att välja väg.

Gymnasiets yrkesprogram leder direkt in i arbetslivet. Den som vill ska a sig en eftergymnasial utbildning måste däremot nästan alltid gå ett högskoleförberedande program på gymnasiet.

Även om man väljer en viss väg på gymnasiet går det att ändra sig i efterhand. De flesta praktiska gymnasieutbildningar ger möjligheten till vidare studier på universitet eller högskola. I det svenska utbildningssystemet finns det alltid möjlighet att byta bana.

Ofta finns det en uppfattning om vad som är ett drömjobb, men de allra flesta i samhället hamnar nog inte där. Det är säkert betydligt fler som drömmer om att bli fotbollspro s än lagerarbetare. Det betyder inte att det ena är bättre än det andra. För de allra flesta är det viktigare att trivas på jobbet än att ha väldigt hög lön eller status.

Vad kan du göra om du vill skaffa dig en utbildning efter gymnasiet?

eftergymnasial utbildning = olika former av studier som genomförs efter gymnasiet

folkhögskola = vuxenutbildning, ofta yrkesutbildning

yrkeshögskola = vuxenutbildning, organiseras utifrån arbetsmarknadens behov

yrkesutbildning = vuxenutbildning, leder direkt till ett yrke

Studera vidare

Efter gymnasieskolan börjar några arbeta och andra studerar direkt vidare i eftergymnasiala studier. En del jobbar i några år och kommer sedan på att de vill utbilda sig, vilket är fullt möjligt.

Yrkesutbildningar

Efter gymnasiet finns många olika vägar till ett yrke. Den som vill utbilda sig vidare till ett yrke, men inte gå på universitet eller högskola, kan studera på till exempel folkhögskola eller yrkeshögskola

Folkhögskolan riktar sig främst till vuxna och erbjuder ofta yrkesutbildningar , till exempel i journalistik eller estetiska yrken.

Yrkeshögskolorna utgår ifrån behovet på arbetsmarknaden, vilket innebär att nästan alla deras utbildningar finns inom branscher där man har goda möjligheter att få jobb. Därför varierar också utbudet av utbildningar när samhällets behov av olika yrken förändras. Idag är det till exempel vanligt att it-utbildningar ges inom yrkeshögskolan.

Vad är en yrkesutbildning?

Vad ska yrkeshögskolans utbildningar anpassas efter?

YH 1–2 ÅR

Automationsingenjör

Copywriter

Fastighetstekniker

Driftstekniker

HÖGSKOLA 3 ÅR

Fysioterapeut

Förskollärare

Socionom

HÖGSKOLA 4–4,5 ÅR

Barnmorska

It-arkitekt

GYMNASIET 3 ÅR

Elektriker

Snickare

Yrkeschau ör

Kock

Djurskötare

Montör

Servicepersonal

Ekonomisassistent

Butikssäljare

Gamer

Stylist

Idrottspro s

CNC-tekniker

Elkraftingenjör

Medicinsk sekreterare

Lönekonsult

Maskinreparatör

Maskintekniker

Produktionsledare

Inköpare

Pilot

Behandlingsassistent

Sjuksköterska

Programmerare

Polis

Tandhygienist

O cer

Banktjänsteman

Logistiker

Designer

Kriminolog

Mäklare

Spelutvecklare

Skådespelare

Kurator

Slöjdlärare

Grundskollärare

Logoped

Systemutvecklare

Statistiker

Civilekonom

Jurist

Revisor

Interaktionsdesigner

Idrottsvetare

Journalist Översättare

HÖGSKOLA 5–5,5 ÅR

Byggnadsingenjör

Civilingenjör

Läkare

Tandläkare

Apotekare

Hortonom

Agronom

Gymnasielärare

Ämneslärare

Psykolog

Arkitekt

Fysiker

Veterinär

Biolog

Högre utbildning

Många yrken, till exempel lärare, sjuksköterska, ingenjör, ekonom eller jurist, kräver akademiska studier. Sådana studier bedrivs på universitet och högskolor och är i regel flera år långa. De ger en akademisk examen som ofta gör att man får möjlighet att arbeta med speciella yrken. Examen kan avläggas på olika nivåer och i flera olika ämnen. Många typer av arbeten är möjliga för den som har en akademisk examen. Har man en akademisk examen kan man ibland gå vidare med en forskarutbildning.

Vad är en akademisk examen?

Varför jobbar vi med olika saker?

Ibland är yrkesvalet en slump, ibland resultatet av en noga genomarbetad plan. Väldigt många saker påverkar en människas yrkesval. Det kan handla om vilket kön man har, vad ens föräldrar arbetar med, hur mycket de tjänar eller hur många i släkten som har studerat på universitet.

För den som kommer från ett hem där ingen har studerat på universitet är vägen till akademiska studier och välavlönat jobb ofta mer krävande än för den vars släktingar är akademiker. Det kan också kännas svårare att ta sig igenom utbildningssystemet, vilket gör att yrkesvalet påverkas. Var vi till slut hamnar i yrkeslivet är inte alltid något vi själva styr över.

Vilka saker kan påverka vilket yrke man har?

akademiska studier = studier på universitet eller högskola. Kallas även högre utbildning

akademisk examen = examen från universitet eller högskola

Lunds universitet är ett av Sveriges största.

lön = ersättning för arbete

Att ska a ett arbete

Idag kräver de flesta arbeten i Sverige någon sorts utbildning, eftersom många arbeten i till exempel industri eller hantverk har försvunnit. Antalet arbeten som inte kräver någon utbildning alls är mycket lågt, även om det ibland räcker med att ha läst en utbildning på gymnasiet för att få jobb. Vill man ha valmöjligheter krävs ofta studier. Men långa studier leder ofta till specialisering inom ett visst yrke, som det kan vara svårt att byta ifrån. Många vill därför vara helt säkra innan de börjar studera.

Vissa yrken är väldigt populära och därför är utbildningarna svåra att komma in på. Ibland kan dessa utbildningar också vara mycket krävande.

Varför behövs ofta en utbildning för att få ett jobb?

Vad behöver man göra för att ha många valmöjligheter?

Lön för mödan

De allra flesta människor arbetar åt någon som äger ett företag, eller i den o entliga sektorn där stat, kommun eller region är ansvariga för arbetet. Man kan också starta ett företag och arbeta åt sig själv.

För utfört arbete ersätts man med lön. Det är en ersättning för den tid man arbetar. Alla arbeten ger lön, men alla arbeten ger inte samma lön.

Varför får man lön?

Det finns olika uppfattningar om vad som ska ge hög eller låg lön, hur stora skillnaderna i lön ska vara mellan människor och på vilka grunder lönen ska bestämmas. Eftersom lönen för många är en viktig orsak till yrkesvalet kan den vara ett sätt att få fler människor till ett visst yrke.

Den som har en lång, akademisk utbildning har ofta högre lön än den som inte har utbildning. Men det är inte alltid så. Vissa lärare och sjuksköterskor tjänar till exempel ganska lite i förhållande till sin utbildning.

Vad påverkar hur hög eller låg en lön är?

Individuell lönesättning innebär att två människor med samma yrke kan tjäna olika mycket, till och med på samma arbetsplats. Meningen är att den som gör arbetet bäst ska få högst lön. I andra yrken får man lön efter hur lång tid man arbetat inom en viss bransch eller på en viss arbetsplats.

Vad är individuella löner?

Historiskt har det varit stora skillnader mellan mäns och kvinnors löner. Länge fanns en särskild ”kvinnolön”, som var lägre än mäns. Man menade att män behövde tjäna mer, eftersom de skulle försörja familjen.

Under andra halvan av 1900-talet minskade klyftorna. Men trots att kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå tjänar de fortfarande i genomsnitt mindre, även inom samma yrken och när utbildningsnivå och erfarenhet är samma. Det påverkar inte bara kvinnors livssituation, utan också pensionen.

I yrken där det arbetar flest kvinnor är lönerna ofta lägre, trots att arbetstagarna ibland har långa utbildningar. År 2016 hade sjuksköterskor med 3,5 års akademisk utbildning 35 000 kronor i medellön. I det manligt dominerade yrket systemutvecklare, vilket man i vissa fall kan bli efter två år på yrkeshögskola, var medellönen 43 000 kronor.

Hur skiljer sig mäns och kvinnors löner åt?

individuell lön = lön som arbetstagaren förhandlar fram med arbetsgivaren

År 2020 tjänade svenska män 11,3 % mer än kvinnorna. Omräknat i tid innebär det att män fick betalt för hela sin arbetsdag men kvinnor jobbade gratis efter kl. 16.06 varje dag. Vid kampanjen #lönheladagen placerade sig folk i grupper som formade talet 1606.

Yrken med högst medellön 2021

Yrken med lägst medellön 2021

Arbetsmarknaden

Precis som varor och tjänster säljs på en marknad (se kap. 2) finns det en marknad där arbete köps och säljs: arbetsmarknaden. Den som säljer sitt arbete kallas oftast för arbetstagare, och den som köper arbetet kallas oftast för arbetsgivare. Arbetsgivaren kan vara ett företag, en förening eller den o entliga sektorn.

Vad är arbetsmarknaden?

Vad är en a) arbetsgivare, b) arbetstagare?

Alla människor som säljer sitt arbete kallas tillsammans för arbetskraften Det är människor som är i arbetsför ålder och inte är studerande, sjuka eller pensionärer. Man säger att människor på arbetsmarknaden har en sysselsättning om de antingen arbetar eller är upptagna av annan verksamhet, till exempel studier.

De flesta politiker är överens om att det är bra om arbetslösheten är låg. Hur många som är arbetslösa varierar över tid. Arbetslösheten inom olika grupper varierar också. Bland högutbildade är den lägre och bland lågutbildade högre. Inom grupper som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden är arbetslösheten naturligt högre. Det märks tydligt bland ungdomar och bland människor som nyligen flyttat till Sverige.

Vad menas med arbetsför ålder?

Arbetslösheten i Sverige (%)

arbetsför ålder = den ålder då människor förväntas kunna arbeta, 15–74 år sysselsättning = arbete eller t.ex. studier arbetslös = utan arbete

fortbildning = kompletterande utbildning

postindustriellt samhälle = samhälle där andelen anställda i industrin minskar

Arbetsmarknad i förändring

Vid 1800-talets mitt var Sverige fortfarande ett bondeland. I och med industrialiseringen förändrades landet kraftigt. Skolplikt infördes, nya arbeten och arbetstillfällen uppstod. Under 1900-talet har den svenska arbetsmarknaden alltmer blivit en del av det globala samhället.

Många företag har flyttat hela eller delar av sin produktion till länder där det är billigare att tillverka produkterna, framför allt eftersom lönerna är lägre (se kap. 3).

Samtidigt har nya arbeten och nya krav för att arbeta uppstått. Processen har lett till att svensk arbetskraft, i jämförelse med många andra länder, är välutbildad. Allt färre enkla arbeten finns kvar i landet.

Varför finns det så få enkla arbeten i Sverige?

Framtidens arbetsmarknad

Troligen kommer kraven på utbildning att öka ytterligare. Många tror att arbetsmarknaden kommer att kräva att människor är mer flexibla. Nya yrken kanske uppstår inom vissa tekniska områden. Det är också tänkbart med snabbare förändringar på arbetsmarknaden än idag och vi måste kanske därför fortbilda oss hela livet.

Färre svenskar arbetar idag i yrken kopplade till industriproduktion. Fler jobbar i tjänsteyrken eller yrken knutna till informationshantering. Ibland kallas samhället därför postindustriellt, ett informationssamhälle.

Pepper är en social robot, som till exempel kan läsa av människors

känslor. Den har bland annat använts i skolor.

Enligt en undersökning från 2019 kommer 65 % av dem som började lågstadiet 2020 att arbeta i yrken som ännu inte finns. En del av dagens arbetsuppgifter kommer troligen att övertas av robotar med artificiell intelligens, AI. Det är möjligt att det blir vanligare att arbeta på distans. Då kanske man kan bo i en del av landet men ha sitt arbete i en helt annan del.

Det finns de som är skeptiska till sådana här förutsägelser och menar att jobb som sjuksköterska, lärare eller liknande fortfarande kommer att utgöra en stor del av arbetsmarknaden. Arbete som kräver kreativitet eller empati kan inte utföras av robotar, menar de.

Hur skulle framtidens arbetsmarknad kunna se ut?

Vad kommer att hända med människor?

När industrialiseringen slog igenom på 1800-talet ersattes gamla jobb snabbt av nya. Människors arbetstid minskade successivt, eftersom semester och kortare arbetsdagar infördes. En liknande process finns inte idag. När de enkla jobben försvinner riskerar därför många människor att bli arbetslösa, framför allt unga utan utbildning.

En del politiker vill att problemen ska lösas genom att enklare arbeten skapas för människor utan utbildning. Politiker till höger och vänster är ofta oense om detta. De som står till höger menar att enkla arbeten behövs för att människor ska komma in på arbetsmarknaden och slippa arbetslöshet. Politiker till vänster menar att en sådan politik skulle leda till att människor istället fastnar i fattigdom och utanförskap, utan möjlighet att ta sig vidare. Kritikerna vill hellre satsa på att människor utbildas för att kunna ta nya arbeten som växer fram.

Ingen vet förstås vad som kommer att hända i framtiden, när fler yrken försvinner på grund av datorisering och robotisering. Kommer nya yrken att ersätta gamla eller kommer jobben bara att bli färre? Kommer fler att bli arbetslösa, medan de som har arbete jobbar alltmer? Kommer arbetstiden att kortas och människorna dela på de jobb som finns? Kommer alla att utbilda sig längre, eller bara ett fåtal? Kommer vinsterna från produktionsökningen att leda till högre levnadsstandard för alla, eller bara för några?

Vad finns det för risker med låglönearbeten?

AI = artificiell (konstgjord) intelligens

frilansare = människor som arbetar på uppdrag åt andra

egenanställning = när frilansare inte har eget företag utan låter ett annat företag sköta deras administration

Entreprenörer och företag

Många politiker hoppas att fler människor ska bli entreprenörer och starta egna företag. Företag i nya branscher skulle kunna skapa många arbetstillfällen, som till exempel skett i företag som arbetar med streamingtjänster eller producerar appar. Ofta ligger väldigt mycket hårt arbete under lång tid bakom en entreprenörs framgång.

På arbetsmarknaden finns också olika mellanting, där människor arbetar som frilansare eller med egenanställning. Det skapar en flexibilitet som en del menar är nödvändig på framtidens arbetsmarknad. Men situationen kan också bli otrygg för den som arbetar, som kan ha låg lön, sämre rättigheter och liten möjlighet till sjuk- och föräldraledighet. Det kan också påverka den arbetandes framtida pension negativt.

Varför hoppas många på fler entreprenörer?

Delningsekonomi

Teknikutvecklingen har lett till att människor kan försörja sig på nya sätt. Även konsumtionsvanor kan förändras, till exempel är det många som hyr ut, delar eller lånar saker istället för att köpa. Att vara flera som delar på en bil har blivit vanligare, liksom att man hyr ut sin bostad till andra när man själv är på semester.

Vad är delningsekonomi?

Om du snabbt måste ta dig mellan två platser i Göteborg kan du hyra en cykel via en app.

Arbetsmarknadens spelregler

Under 1800-talet gick många människor från att vara bönder till att bli arbetare. Eftersom industriarbete var helt nytt saknades regler för arbetsmiljö, arbetsdagarnas längd, semester och annat. Till en början var styrkeförhållandena på arbetsmarknaden väldigt ojämna och många arbetare blev hårt utnyttjade till låga löner. När arbetarna gick samman i fackföreningar försökte de påverka genom strejker och andra konflikter.

Vad bildade arbetarna tillsammans?

Arbetsmarknadens parter

Idag har vi en arbetsmarknad som är organiserad. Såväl arbetare som arbetsgivare har personer som representerar sina medlemmar och förhandlar om regler och avtal. Arbetsgivarna representeras av arbetsgivarorganisationer Arbetstagarna representeras av fackförbund som är organiserade utifrån branscher. Det innebär att till exempel målare har ett förbund medan sjuksköterskor har ett annat. Fackförbunden ingår i centralorganisationer, som samordnar dem.

Vid konflikter på arbetsmarknaden kan arbetstagarna strejka. Även arbetsgivarna kan vidta åtgärder, till exempel lockout som innebär att arbetstagarna utestängs från arbetsplatsen.

Vad gör a) en arbetsgivarorganisation, b) ett fackförbund, c) en centralorganisation?

fackförening = organisation som ska skydda arbetarnas rättigheter strejk = när arbetskraft protesterar genom att vägra arbeta arbetsgivarorganisation = skyddar arbetsgivarnas rättigheter centralorganisation = samordnar många olika fackföreningar lockout = när arbetsgivare stänger ute arbetare från arbetsplatsen

Landsorganisationen (LO): Grundades 1898 för att samla arbetarrörelsens fackförbund. Står mycket nära Socialdemokraterna, är en del av samma rörelse. LO har medlemmar i arbetaryrken som bussförare, snickare, industriarbetare och vårdarbetare. Mer än 1,4 miljoner arbetstagare är organiserade inom LO.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO): Partipolitiskt obunden organisation som samlar flera fackförbund för tjänstemän, till exempel journalister, sjuksköterskor och poliser. Har 1,4 miljoner medlemmar.

Sveriges akademikers centralorganisation (SACO): Partipolitiskt obunden organisation som samlar akademiker, till exempel lärare, läkare, jurister och psykologer. Har 600 000 medlemmar.

Svenskt näringsliv: Den viktigaste organisationen för de svenska företagarna. Olika branschorganisationer samarbetar om såväl förhandling som opinionsbildning.

Sveriges kommuner och regioner (SKR): Representerar landets kommuner och regioner i förhandlingar med de olika fackförbund som organiserar arbetstagare inom den o entliga sektorn.

Fem viktiga parter på arbetsmarknaden

Den svenska modellen

Den svenska modellen härstammar från en idé som uppstod på 1930-talet, som en kompromiss mellan arbetsgivarna och arbetstagarna. I och med det som kallas för Saltsjöbadsavtalet skapades tydliga spelregler för arbetsmarknaden. Tack vare det fick den svenska arbetsmarknaden en unikt fungerande modell, där arbetsmarknadens parter förhandlar och sedan sluter avtal. På så sätt undviks den typ av konflikter som tidigare var vanliga på arbetsmarknaden.

Under tiden som avtalen gäller råder fredsplikt. Det innebär att båda sidor har förbundit sig att följa avtalen och att strejker eller liknande konflikter inte ska ske under den tid som avtalet gäller.

Den svenska modellen har bidragit till att svensk arbetsmarknad utvecklats i lugn och ro utan många stora konflikter, vilket gynnat hela landet.

Vad är fredsplikt?

Kollektivavtal

En av de viktigaste delarna i den svenska modellen är kollektivavtalen. De innebär att arbetsgivares och arbetstagares organisationer inom en viss bransch gör överenskommelser som reglerar löner, arbetsförhållanden, arbetstid, försäkringar och pensionsinbetalningar.

Vad är ett kollektivavtal?

fredsplikt = skyldighet för arbetsgivares och arbetstagares organisationer att inte gå i konflikt medan de har ett överenskommet avtal

kollektivavtal = överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om rättigheter och skyldigheter Är

dispositiv lag = lag som går att förhandla bort

Lagar på arbetsmarknaden

Även om mycket regleras i överenskommelser mellan parterna finns det lagar som styr arbetsmarknaden. Ibland är lagarna dispositiva. Det innebär att om parterna kommer överens om något annat än lagen säger så sätts lagen ur spel. Ett exempel kan vara att den som uppnått en viss ålder får mer semester än vad lagen kräver, eller att arbetstagaren får extra betalning vid föräldraledighet.

Vad betyder det att en lag är dispositiv?

LAS (Lagen om anställningsskydd) skyddar arbetstagaren mot oskälig uppsägning. Det är en av de viktigaste lagarna för arbetaren, eftersom den skyddar hen från att bli uppsagd från sitt jobb utan att det finns ordentliga skäl.

Vad är LAS?

MBL (Medbestämmandelagen) bestämmer hur arbetstagaren kan ha inflytande över sitt arbete. Den reglerar också rätten att bilda fackföreningar, kollektivavtal och rätten att få förhandla.

Vad är MBL?

Semesterlagen reglerar arbetstagarens rätt till semester. Den första semesterlagen kom 1938 och gav två veckors semester. Idag har alla rätt till 25 semesterdagar och en viss semesterersättning.

Arbetsmiljölagen finns för att se till att arbetsmiljön är god och förebygga ohälsa och olycksfall. Enligt lagen ska arbetsgivare och arbetstagare samverka om det.

Arbetstidslagen reglerar hur mycket arbete per dygn, vecka och år som är tillåtet, men också hur och när arbetaren ska ha rast och att hen har rätt till vila mellan arbetsdagar. Även övertid regleras av lagen.

Vad reglerar a) semesterlagen, b) arbetsmiljölagen, c) arbetstidslagen?

Ordlista

AI Artificiell (konstgjord) intelligens.

Akademisk examen Examen från utbildning på universitet eller högskola.

Akademiska studier Studier på universitet eller högskola. Kallas även högre utbildning.

Arbetsför ålder Mellan 15 och 74 år, då människor förväntas kunna arbeta.

Arbetsgivare Den som erbjuder arbeten.

Arbetsgivarorganisation Organisation som ska skydda arbetsgivarnas rättigheter.

Arbetskraften De som finns tillgängliga för arbete.

Arbetslös Den som saknar sysselsättning.

Arbetsmarknad Där den som vill arbeta säljer sin arbetskraft och hittar ett arbete.

Arbetsmiljö Miljön på en arbetsplats.

Arbetstagare Den som har ett arbete.

Centralorganisation Samordnar många olika fackföreningar.

Den svenska modellen Modell för att hantera konflikter på arbetsmarknaden.

Dispositiv lag Lag som går att förhandla bort.

Eftergymnasial utbildning Olika former av studier som genomförs efter gymnasiet.

Egenanställning När frilansare inte har eget företag utan låter ett annat företag sköta deras administration.

Entreprenör

Person som startar och driver eget företag.

Fackförening Organisation som ska skydda arbetarnas rättigheter.

Folkhögskola Vuxenutbildning, ofta yrkesutbildning.

Fortbildning

Kompletterande utbildning.

Fredsplikt Skyldighet för arbetsgivares och arbetstagares organisationer att inte gå i konflikt medan de har ett överenskommet avtal.

Frilansare Människor som arbetar på uppdrag åt andra.

Individuell lön Lön som arbetstagaren förhandlar fram med arbetsgivaren.

Informationssamhälle Det postindustriella samhället, där många arbetar i informations- och tjänstesektorn.

Kollektivavtal

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om rättigheter och skyldigheter.

Lockout Stridsåtgärd från arbetsgivare. Arbetstagare stängs ute från sin arbetsplats.

Lön Ersättning för arbete.

Postindustriellt samhälle Ett samhälle där andelen anställda i industrin minskar successivt.

Strejk När arbetskraften protesterar genom att vägra arbeta.

Sysselsättning Begrepp som beskriver att människor antingen arbetar eller studerar.

Yrkeshögskola

Yrkesutbildning

Vuxenutbildning som leder till yrke. Organiseras utifrån arbetsmarknadens behov.

Utbildning som leder direkt till ett yrke.