__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Gunnar Törngren

ATT SKRIVA SÅNGTEXTER idéer och inspiration


»Boken andas generositet och frihet under ansvar, vartenda kapitel manar till eftertanke; som läsare drabbas man lätt av lust och nyfikenhet, för att i nästa stund inse hur svårt det är i grunden.« Jan-Olof Andersson

Bilagorna 1–3 på sidorna 158–168 får kopieras fritt. De finns även att ladda ner från: www.vismakaren.se/mallar www.notfabriken/attskrivasangtexter

Att skriva sångtexter © 2021 Notfabriken Music Publishing AB Författare: Gunnar Törngren Omslag: Anna Gunneström/Bild & Bokstav Tryckeri: InDevelop, Lettland 2021 Upplaga 1:1 ISBN 978-91-88937-49-0


Denna skrift tillägnas KG Malm vars idé var att den skulle skrivas och Margareta Edwards som såg till att den blev skriven.


Innehåll förord

7

inledning

Indelningar, kategorier och begrepp . . Skapa fritt – eller följa en modell? . . . Stjäla, låna, inspireras eller utveckla? . Behövs det nya sånger? . . . . . . . . . Den eleganta visan . . . . . . . . . . . Idéer och inspiration . . . . . . . . . .

11 13 13 15 15 16

inspiration och hårt arbete

Inspiration . . . . . . . . . . . . . . . . Entusiasm och motivation . . . . . . . Fantasi och kreativitet . . . . . . . . . Hårt arbete och övning . . . . . . . . . Härma för att lära . . . . . . . . . . . . Ruvning . . . . . . . . . . . . . . . . . Perfektionisten och slarvern . . . . . . Producera och skapa . . . . . . . . . . Kunskap är en tillgång . . . . . . . . . Mod och självförmåga . . . . . . . . . Ta hjälp av lexikon . . . . . . . . . . . . Vilken teknik är bäst? . . . . . . . . . . Tid och plats . . . . . . . . . . . . . . . Musikalitet . . . . . . . . . . . . . . . . Papperskorgen . . . . . . . . . . . . . . Sångskaparens frihet . . . . . . . . . . Sångens innehåll . . . . . . . . . . . . Enkel eller komplex text . . . . . . . . En sång kan vara kort – eller lång . . . Texten eller musiken först? . . . . . . . Hur lång tid tar det att skriva en sång? . . . . . . . . . . . . . . . .

17 18 18 19 20 20 21 21 22 22 23 24 25 25 26 26 27 27 28 28 28

att bygga en sång

Hantverket . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Exempel och arbetsmetoder . . . . . . 32

Tips för att komma vidare . . . . . . . När sången börjar bli klar . . . . . . . Hur vet jag när en sång är färdig? . . . Sångens titel . . . . . . . . . . . . . . .

42 43 43 44

sångens språkliga aspekt

Språkets möjligheter . . . . . . . . . . Vi tillmäter orden betydelse . . . . . . Nyanser – betoningar – ordföljd . . . . Ordens stavelser . . . . . . . . . . . . . Språkets prosodi . . . . . . . . . . . . . Språklig överenskommelse och relevans . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljudhärmningar och fonologi . . . . . Sammansatta och nyskapade ord . . . Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . Vardagsspråk och andra språk . . . . . Symbolspråk och bilder . . . . . . . . . visans grund

45 46 47 48 49 50 51 52 52 53 54

poesin

Poesi – konsten att skriva poem . . . . Vad är skillnaden mellan poesi och prosa? . . . . . . . . . . . . Skillnaden mellan diktläsning och sjungen text . . . . . . . . . . . . Verslära – metrik . . . . . . . . . . . . Versmått . . . . . . . . . . . . . . . . . Den fria versen . . . . . . . . . . . . . Fler termer och exempel . . . . . . . .

57 58 59 59 60 62 63

sångens retorik

Retorik – vältalighet och konsten att övertyga . . . . . . . . . . . . . . . Sanning och trovärdighet . . . . . . . . Är texten logisk eller ologisk? . . . . . Retoriska knep . . . . . . . . . . . . . .

65 66 67 68


rim och rimflätningar

Rim har ofta en central roll i sångtexter . . . . . . . . . . . . . . . Klassiska rimflätningar . . . . . . . . . Andra former av rim . . . . . . . . . . Textens innehåll och form . . . . . . .

ord på vägen

87 89 92 98

Några tröstens slutord . . . . . . . . . 153 Visan i framtiden . . . . . . . . . . . . 155

1

olika sorters sånger

bilaga

Musikkategorier och stilar . . . . . . . 99

Utvärderingsmodul för egen sång . . . 158

berättarteknik

bilaga

Berättelsen i sångtexter . . . . . . . . . Berättandet i medeltida ballader . . . . Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . Sinnen i sången . . . . . . . . . . . . .

117 121 122 126

sångens innehåll

Vad ska sången handla om? . . . . . . 127 att översätta sångtexter

Att översätta sångtexter till svenska . . 129 Skriva på engelska . . . . . . . . . . . . 134 mellansnack

En konstform i sig . . . . . . . . . . . . 135

2

Utvärderingsmodul för att ge återkoppling på någon annans sång . . . 160 bilaga

3

Rimflätning . . . . . . . . . . . . . . . Övning med givna initialrader . . . . . Övning med egna initialrader . . . . . Övning med fokus på innehåll och en första vers . . . . . . . . . . . Övning med öppna slutrader . . . . . Övning med givna slutrader . . . . . . Övning på hela sånger . . . . . . . . . Övning på hela sånger med fokus på såväl innehåll som metrik . . . . Övning med givna rim . . . . . . . . .

text - musik - framförande

Text och musik bildar en helhet – textmusik . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Framförandets betydelse . . . . . . . . 140 Hur kan musiken få texten att nå fram? . . . . . . . . . . . . . . . . 141

litteratur sakregister

blev sången bra ?

Vad är en ’bra’ sång? . . . . . . . . . . 143 Det svåra kvalitetsbegreppet . . . . . . 144 Respons . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

tack

169 170

175

bildförteckning

176

162 164 164 165 165 166 166 167 168


Förord Det ska erkännas med en gång: syftet med denna bok är bara delvis att uppmuntra dig som läsare att skriva egna sångtexter. Minst lika mycket är det att för egen del hitta nya vägar i skapandet av text och musik. Min förhoppning är att boken ska bli användbar. Inte genom att ge pekpinnar och visa hur texter måste skrivas, eller att beskriva en norm för hur det ska gå till. Förhoppningen är i stället att öka valmöjligheterna och stimulera utforskandet av de möjligheter textskapande och musik kan erbjuda. Många som håller på med musik är uppväxta med den, kanske haft föräldrar som spelat och sjungit och fått musiken med modersmjölken. Det har inte jag – i stället är jag uppväxt med radions P1, den talade kanalen. I hemmet var det orden som gällde i diskussioner; ordvitsar och fyndiga formuleringar uppmärksammades och belönades. Redan som liten fascinerades jag av ordens möjligheter och sångers texter – mer än av musiken. Det var först som tonåring som vistraditionen, proggen och protestsångerna blev intressanta och en gitarr köptes. Donovan, Dylan, Dan Andersson, Joan Baez och många andra blev allt intressantare, men fortfarande fanns texterna i centrum. Under gymnasietidens engelsklektioner lyckades jag tjata till mig specialuppgiften att översätta Leonard Cohens sånger för att sedan fortsätta med de andra hjältarna. Det blev inga poe-

förord | 7


tiska översättningar, men det var lärorikt och jag började i alla fall förstå lite mer vad de sjöng om. Långt senare, efter att under många år varit en ganska typisk husbehovstrubadur som plockar fram gitarren någon gång i månaden och spelar samma sånger år ut och år in för mig själv eller barnen, började jag skriva egna sånger. Det var roligt! Och arbetsamt, men fortfarande bara med mig själv som kombinerad utövare och publik. Så fortsatte det under ett antal år. Så småningom kom jag i kontakt med Visans Vänner och där togs mina sånger på ett långt större allvar än vad jag själv gjort. Vid varje månatlig sammankomst sjöng jag några egna låtar och till slut förväntades det att jag skulle ha något nyskrivet när allt gammalt eller alltför dåligt tagit slut. Det var en bra skola. Hela tiden har låtskrivandet och sångtexterna formats lite på känn. Ibland har någon formulering kommit som jag blivit nöjd med men alltför ofta har dessa uteblivit och jag kom långsamt att inse att jag inte behärskade låtskrivandet på det sätt jag skulle vilja – jag visste helt enkelt inte riktigt vad jag gjorde. På olika låtskrivarkurser har jag snappat upp en del kunskap, sett hur andra skriver sin textlyrik och förstått att det finns någon form av tyst, eller kanske snarare stillatigande kunskap bakom detta. Av ren nyfikenhet började jag undersöka närmare. Först kom det här med rim och frågan om olika sätt att rimma, vilket ledde in på poesin, vilket ledde in på retoriken och en massa annat ... som ledde tillbaka till frågan om olika sätt att skriva sånger på. Denna bok är ett resultat av vad jag kommit fram till. Jag vet inte om jag kommer skriva annorlunda sånger efter att ha färdigställt denna bok, det får tiden utvisa. Jag vet inte heller om jag blivit mindre förvirrad över låtskrivandets ädla konst. Kanske lika förvirrad som tidigare men möjligen på en aningen högre nivå. För eventuella felaktigheter och oklarheter kan endast författaren ställas till svars. Gunnar Törngren, Skövde 2021

8 |

att skriva sångtexter


Jan-Olof Andersson, född 1954 är sångare, gitarrist, pedagog, föreläsare, sångskrivare och frilansande visartist sedan 1976.

Den outtröttlige Gunnar Törngren slår till igen, provocerar oss genom att tala om för oss hur vi ska skriva våra sånger. Det vet vi väl bäst själva, eller hur är det med den saken, egentligen? Och vet Gunnar egentligen vad han pysslar med? Jag tänker på ett korsordslexikon som är bra att ha på bordet men som man inte alltid behöver slå i. Denna Gunnars skapelse vill man gärna ha liggande uppslagen bredvid sig för att kanske fullständigt strunta i vad författaren skriver. Men det är bra om man läser först, sedan kan man ju göra tvärtemot det som Gunnar föreslår i boken. Och det kan ju också vara bra, menar jag. Boken andas generositet och frihet under ansvar, vartenda kapitel manar till eftertanke; som läsare drabbas man lätt av lust och nyfikenhet, för att i nästa stund inse hur svårt det är i grunden. Och sedan ska det ju instuderas och framföras inför en publik som förhoppningsvis vill försöka förstå det man har skrivit. Framförandet ska vara lekande lätt och utan att man som exekutör ställer sig i vägen för sång och publik. Och det gör absolut ingenting om det låter bra, eller hur … men allt det där och himlen därtill kommer säkert i nästa bok, Gunnar ger sig aldrig och har som pedagogisk författare kommit för att stanna. Tack för det. Jan–Olof Andersson, Kylvanäs Tibro i augusti 2020

förord | 9


10 |

Boel Nihlman, född 1996, student vid Nordiska Visskolan i Kungälv 2017–2019 och därefter frilansande sångerska, musiker och vistolkare.

Jag själv skriver inte låtar. Förutom de små lappar som hamnar i byrålådan, eller under madrassen, och vid nästa vårstädning återfinns och bränns upp. Men efter att ha tagit del av denna bok har möjligen ytterligare en process i drivande riktning mot låtskrivandet satts igång. Kanske resulterar höstens läsning av denna slutligen i en ny sång – förhoppningsvis där för att stanna, slitas och bli gammal. (Vilka ambitioner!) Jag har i alla fall nu utvecklat en förhoppning om att denna bok så småningom kan bidra till att åtminstone någon av mina ihopknölade lappar en dag kan utmynna i delad glädje med andra. Boel Nihlman

att skriva sångtexter


Inledning

Hur gör jag för att skriva en sång med en bra text? Svaret kan sammanfattas med orden: Du kan göra lite hur som helst! Därmed kunde denna bok var färdigskriven. Nackdelen med svaret är att det är fullständigt oanvändbart. Gemensamt för den typ av sångskapande som jag beskriver i den här boken är att skapa texter som är av betydelse – texter som inte ska slarvas bort. En ’sång’ betraktar jag som en tonsatt dikt, alternativt en tonsättning som får en text – effekten blir densamma. Utgångspunkten är att ambitionen med sångskapande är att arbeta med sånger vars texter är viktiga, oavsett om det är en allvarsam, humoristisk, berättande eller någon annan typ av sång. Den här kategorin av sånger benämns ibland ’den litterära visan’. Det låter högtravande och fint men betyder förenklat att texten tillmäts stor betydelse. I vissa sammanhang går det så långt att musiken är underordnad och har till uppgift att komplettera eller snarare förstärka texten.

Indelningar, kategorier och begrepp Den mänskliga hjärnan och språket älskar kategoriindelningar och generaliseringar – det är praktiskt och hjälper oss att orientera oss i världen. Det gäller även i musiksammanhang. Dessa indelningar i kategorier och genrer är aldrig solklara och därför ständigt föremål för diskussioner. När dessutom begreppen utvecklas och förändras över tid

inledning | 11


12 |

gör det inte saken lättare. Termer jag nämner i boken kan ha olika betydelser och fenomen kan ha olika namn. Någon term kommer du kanske tycka är felaktig. Så kan det bli när beteckningar varierar och utvecklas. Ordet lyrisk betyder knappast ’sång till lyra’ längre; ’ballad’ är inte längre begränsat till att ha utgått från en danslek till en berättelse utan representerar numera en lugn sång; ’visa’ ersätts ofta med ’sång’ eller ’låt’; ’trubaduren’ blir ’singer/songwriter’; ’traditionell folkmusik’ benämns ’world music’ och så vidare. Av praktiska skäl använder jag mig ibland av enkla indelningar i olika kategorier och genrer. Ibland riskerar de dock att styras av gamla traditioner som kanske inte är riktiga eller relevanta längre. Som exempel kan uppdelningen mellan det vi kallar folkvisor/folkmusik och visor tillskrivas några av pionjärerna inom insamlandet av den folkliga musiken, nämligen Arvid August Afzelius (1785–1871) och Erik Gustaf Geijer (1783–1847). Dessa två gjorde en uppdelning mellan vad de ansåg vara ’natur eller folkpoesi’ och ’bildad poesi’. De intresserade sig för och letade efter ’det ursprungliga’ till skillnad från det ’litterära’. Denna uppdelning var av ideologisk och nationalistisk art snarare än musikalisk och hade ambitionen att finna något ’ursprungligt, genuint och verkligt svenskt’. Numera vet vi bättre, men trots detta lever denna indelning kvar. I boken använder jag orden sång, låt och visa synonymt – likaså textförfattaren, vispoeten, skaparen och liknande ord. Det råder en begreppsförvirring här, inte minst inom poesins värld om vad som är en visa, en folksång, ett kväde, en ballad och så vidare. Jag har valt att använda dessa begrepp utifrån hur de oftast används. Det är inte bara musiken och dess text som får oss att genrebestämma en sång – minst lika mycket är det publikens förväntningar och sammanhanget för framförandet. Om en och samma låt framförs likadant på en visfestival och en jazzfestival kommer de möjligen att tolkas som olika genrer. Det är inte mycket att göra åt. Det folk i allmänhet tolkar och beskriver som exempelvis en visa, det är nog just det som är en visa. Så några exakta definitioner kommer inte att presenteras här – varje begrepp bör ses som ungefärligt.

att skriva sångtexter


Skapa fritt – eller följa en modell? I sång- och textskapandet kan du välja allt från att arbeta helt fritt till att följa någon form av regelsystem. Du kan också lära dig några regelsystem och sedan välja att avvika från dessa – det avgör du själv. Men det kan vara en fördel att känna till några olika alternativ att välja mellan. Det är lätt att fastna i en ’modell’ och vill du prova andra sätt kan det underlätta att känna till några varianter. Det går att hitta alternativ i befintliga sånger, i poesins och retorikens värld och i psykologiska och språkmässiga perspektivförskjutningar som ibland kan vara användbara.

Stjäla, låna, inspireras eller utveckla? Historiskt sett tillhörde de gamla folkvisorna ett sorts kollektivt ägande, eller snarare, de hade inget ägande alls. Det var fritt fram att sjunga sångerna som de var eller göra om dem. Dessutom var upphovspersonen oftast okänd. Melodier fick nya texter, texter fick nya melodier och såväl text som melodi gjordes ofta om. Det centrala var sångerna i sig. Under de senaste hundra åren har musiken allt mer kommersialiserats. Numera är det inte bara sångerna som står i centrum utan även den som framför sångerna och/eller dess upphovsperson. Idéer om upphovsrätt är numera en självklar del i musikens värld. Artister stämmer varandra för låtstölder och plagiat. Ska sånger framföras offentligt måste det rapporteras och ska något översättas, tonsättas eller förändras krävs tillstånd. Upphovsrätten ska värnas. När en sång är färdigkomponerad är den oftast ’klar’ även om den ibland utvecklas genom nya versioner. Det här påverkar språkbruket och hur vi ser på den inspiration vi får av andras sånger. Betraktar vi något som ’stöld’, att vi ’lånat’ texter, fraser, teman eller melodier, eller att vi ’inspirerats’ av något, återspeglar det även synen på hur vi förhåller oss till det som en gång var allmängods och fick användas av alla på valfritt sätt. På samma sätt som idéer föder nya idéer är det ofrånkomligt att påverkas av sådant vi hör och läser. Efter att ha arbetat med en sång ett tag kan det vara omöjligt att skilja på vad du själv kommit på och vad som är något du redan hört eller läst. Ta exempelvis textraden »när jag vaknade så lyste solen på mig« och skriv om den med motsatsord: »När jag

inledning | 13


14 |

somnade så hördes regnet falla« – och vips, har du en ny text. Spelar du sedan ackorden i omvänd ordning så får du en ny sång. Är det låtstöld eller inspiration? Eller bara konstruktiv problemlösning? Hur som helst kan vi aldrig bli befriade från övrig musik – den påverkar vårt låtskrivande oavsett om vi vill eller inte. Det kallas intertextualitet; ingen text står för sig själv utan ingår i ett nät av relationer till andra texter, sånger och influenser. Litteraturprofessor Richard F. Thomas beskriver intertextualitet så här: »En process genom vilken poeter, låtskrivare, målare, kompositörer eller artister producerar ny betydelse genom den kreativa återanvändningen av existerande texter, bilder eller ljud. I sin sanna mening är intertextualitet så långt man kan komma från plagiat (vilket är en praxis som är avsedd att undfly upptäckt). Plagiering handlar om att framställa som eget vad som tillhör andra«.

Det betyder att vi mycket väl kan basera en sång på något redan befintligt oavsett om det är från gammal grekisk filosofi, sagor, uttryckssätt, operor, böcker, andra låtskrivare eller melodier. Eller rättare sagt; vi kan aldrig stå fria från att påverkas i skapandet från detta. T.S. Eliot är inne på samma linje men går ett steg längre: »Omogna poeter lånar, mogna poeter stjäl, dåliga poeter fördärvar vad de har lånat och goda poeter gör om det till något bättre eller åtminstone annorlunda. De goda poeterna förädlar det de stulit till något nytt, unikt och helt annorlunda än den ursprungskälla varifrån det hämtats, medan den dåliga poeten förvanskar det till något utan sammanhållning. Den goda poeten lånar vanligtvis av författare, avlägsna i tid, främmande språk eller olika i intresse«. (T.S. Eliot: Philip Messinger, 1920)

Det finns inget nytt under solen alltså – bara nya kombinationer.

att skriva sångtexter


Behövs det nya sånger? Det finns de som hävdar att det inte finns någon anledning att skriva nya sånger, det finns ju redan så många. Det argumentet brukar knappast bita på den som kommit in i sångskrivandet värld och märkt tillfredsställelsen i att ha fått ihop en ny sång. Eller den som vill ha något sagt och lyckats få det på pränt med snygga formuleringar. Eller den som provar en ny sång på publik och märker att den ’håller’. Konsten har till uppgift att belysa samtiden, hävdas det ibland – och det finns ständigt nya samtider som genom visor kan beskrivas, klargöras, ifrågasättas och inte minst göras begripliga. Sofia Karlsson

Den eleganta visan Ibland talas det om ’enkla visor’, som om visor vore en ’enklare’ form av musik. Detta är klart missvisande, speciellt som visan vanligen innehåller en betydligt mer genomarbetad text än vad som förekommer i många andra sorters musik. Vidare är ofta melodin, instrumentvalet och framförandet av visor avpassat och välavvägt för att bilda en harmonierande enhet. Lägg till en genomtänkt introduktion och ett mellansnack och upptäck att framförandet av visan som form knappast är något ’enkelt’. Är dessutom den som framför visorna ensam på scenen finns det heller ingen orkester att gömma sig bakom. Så enkelt är det knappast! En bättre beskrivning kan vara att visorna ofta är eleganta. De innehåller vanligen en elegant text kopplad till en elegant melodi och i bästa fall ett lika elegant framförande. Vill man gå ännu längre kan visor ibland även beskrivas som att de har en minimalistisk elegans – att med det synbart enkla förmedla det komplexa. Kom gärna ihåg begreppet licentia poetica som åsyftar poetens frihet. Friheten att skriva en sång, att utifrån egna önskemål och kunskap utforma texten, att leka med ord, ordföljder, rim, ordformer och allt annat inom språkets domän – ja, även att hitta på egna ord.

inledning | 15


16 |

Idéer och inspiration Denna bok gör inte anspråk på att vara ett vetenskapligt verk. Syftet är i stället att fungera som en idébok som i bästa fall kan bidra med en eller annan tanke till dig som läsare – och en inspirationsbok inför skrivandet av sånglyriska texter. Se boken som ett smörgåsbord; kapitlen behöver inte läsas i den ordning de står. Vill du komma igång snabbt så hoppa till kapitlet om att bygga en sång – resten kan du ta efteråt. Plocka åt dig det du vill ha, kombinera som du vill och prova gärna något nytt. Du kanske gillar det. Som kuriosa kan nämnas att ordet visa är sprunget ur ordet vis – alltså på det sätt, det vis, vi gör något.

Mats Paulson

att skriva sångtexter


Inspiration och hårt arbete Att skriva sånger är ofta ett hårt arbete som någon måste göra om det ska bli en sång!

Bilden av den utövande konstnären varierar. Den kan vara allt från den stora visdiktaren som inte skrivit något på tio år för att inspirationen inte infunnit sig, till den som plötsligt drabbas av inspiration och skriver en fantastisk sång på några minuter. Den kan också vara den som är så fylld av entusiasm att den jobbar dag och natt tills mästerverket är färdigskrivet, eller den som hela tiden ser till att göra annat för att den inte har någon lust att jobba med sin sång. Det kan vara den som betraktas som väldigt kreativ och ibland får ihop lika mycket som den som betraktas som kreativitetsbefriad. Den fantasifulle kan ibland få ihop riktigt fina sånger, vilket även den fantasilöse kan. Inspiration, entusiasm, motivation och kreativitet är begrepp som ofta används när det gäller att skriva sånger. Låt oss ägna en stund åt att titta närmare på dessa begrepp.

Inspiration Inspiration kommer av latinets inspiro som betyder väcka till liv; ordet betyder även inblåsa och ande och avser någon form av stimuli som sätter igång en mental verksamhet. En känsla av inspiration betyder att vår tankeverksamhet kommer igång. Att komma på en låtidé är ett teck-

inspiration och hårt arbete | 17


18 |

en på inspiration men ska inte blandas ihop med motivation. Idéer är viktiga. Inte för att varje idé är genial utan för att det främsta sättet att få idéer är att associera till andra idéer. Det är därför vi kan ha nytta även av de mest befängda tankegångar.

Entusiasm och motivation Motivation är den drivkraft som får oss att göra något. Ofta sammankopplas motivation med vilja. Ju mer vi vill något desto högre är motivationen – vilket oftast är en grov förenkling. Vi kan vilja något väldigt mycket, men om vi inte tror att det är möjligt eller realistiskt kommer vi knappast att göra det. Samma sak om något kostar för mycket – i pengar, lidande, ansträngning eller något annat. Du kan till exempel vilja skriva sånger men inte vilja lära dig det. Det finns två olika typer av motivation. Den inre motivationen kan även beskrivas som entusiasm. Den andra typen av motivation kommer utifrån och kan till exempel vara att du fått i uppdrag av din chef att skriva en sång till någons pensionsavgång, eller att du är tvungen att skriva något för att få en inkomst. Ibland uppstår en konflikt mellan inre och yttre motivation, särskilt om den yttre motivationen upplevs som krav.

Fantasi och kreativitet Fantasi är en inbillningskraft, ett sätt att skapa alternativa världar i tankar och ord. Fantasin är alltså inte direkt grundad genom syn, hörsel eller andra sinnen. Kreativitet bygger på befintlig kunskap som används på nya sätt. Hit räknas även idéer. Eftersom idéer genererar nya idéer kan även en riktigt ’dålig’ idé vara värdefull. Kreativitet och fantasi kan jämföras med kondition – ju mer du tränar desto bättre kondition får du. Det finns gott om övningar för att träna upp fantasi och kreativitet, till exempel att komma på så många användningsområden som möjligt för en tegelsten, eller så många olika sätt som möjligt att förflytta sig mellan Göteborg och Skövde. Det kan även vara sådant som att fritt skriva ett antal sidor per dag eller hitta på

att skriva sångtexter


en ny saga varje dag. Kreativitet bör betraktas som något du gör snarare än något du är.

Hårt arbete och övning Inspiration, motivation, fantasi och liknande begrepp i all ära. Men bakom de flesta välformulerade sångtexter finns det inte lika glamorösa hårda arbetet. Arbetsdisciplin, helt enkelt. Tron på versmakaren som fylld av inspiration, fantasi och motivation sätter sig ner och skriver en visa på några minuter finns, men det är knappast det vanliga. Somliga tänker att konstnärlig verksamhet är något man ska kunna ’av sig själv’. Om bara uttrycket är genuint så blir det bra. Men att det är ett konsthantverk att skriva sånger råder knappast något tvivel om. Ofta ges dock en förvanskad bild: Vem har inte sett en film i vilken en författare, diktare eller sångskrivare skriver sitt verk från början till slut, avslutar med ’The End’ och sedan är det klart? Detta stämmer knappast med hur de flesta sånger kommer till – det är vanligen ett hårt arbete. I brev till hustrun Astri beskriver Evert Taube sina långa arbetsdagar med att få ihop en enda visa – från tidig morgon till frampå kvällen och med bara kortare pauser. Om Cornelis Vreeswijk sades att han jobbar jämt. Detta behöver dock inte betyda att han satt med pennan i handen hela tiden. Den konstnärliga synen på diktande är relativt ny. För Shakespeare var det ett lönearbete med sedvanliga arbetsdagar, det skulle skrivas oavsett inspiration. Mycket av tiden du ägnar åt textskapande kan gå åt att läsa in dig på det du vill skriva om eller söka influenser på annat sätt. Att betrakta sångskrivande som vilket jobb som helst kan vara ett sätt att både förebygga och komma över skrivkramp. Evert Taube

inspiration och hårt arbete | 19


Owe Thörnqvist

20 |

Skickligheten kommer med övning och ännu mera övning. Självklart påverkas detta av vilken respons du får från omgivningen, hur mycket tid och ork du har, hur du prioriterar, hur viktigt det är att få något sagt och mycket annat. Tennisspelaren Björn Borg ägnade åtskilliga timmar varje dag åt att stå och spela mot en garageport. För att lära oss att cykla behöver vi träna och lägga märke till när vi lyckas. På samma sätt behöver låtskrivaren, textförfattaren och vismakaren träna. Jämför med exempelvis matlagning. Har du aldrig lagat mat tidigare kan det vara klokt att följa olika recept och öva. För varje gång du lagar mat så ökar din kunskap om matlagning och även matlagningens överordnade principer vilket gör att du till slut inte alltid behöver ett recept utan kan slänga ihop något och gå på känn. På samma sätt kan du se på skapandet av sånglyrik – det kan underlätta om du tar hänsyn till lite av retoriken och hur språket och poesin fungerar, och även tar del av hur andra har gjort.

Härma för att lära Vi människor lär oss nya saker till stor del genom att härma vad andra gör. Vi tar intryck från olika håll, blandar det och vips – så blir det något vi betraktar som eget. Att härma andra är ett förträffligt sätt att lära sig skriva sånger. Inte bara genom att härma en viss artist utan även genom att härma olika sätt att skriva.

Ruvning Ruvning kan vara till hjälp när kreativiteten eller arbetslusten tryter. Det innebär att ta ett tillfälligt avbrott från den kreativa processen varvid

att skriva sångtexter


vilseledande detaljer kan försvinna och mera användbara tillkomma, vilket kan gynna den kreativa processen när du kört fast. Det ryska talesättet »morgonen är klokare än kvällen«, alltså att sova på saken, är ett exempel. Samma sak kan uppnås genom att du avbryter det du gör och låter hjärnan arbeta i fred under tiden du gör något annat. Det kan vara under kortare eller längre tid, minuter, timmar, dygn eller till och med år. Om texten behöver mogna långsamt behöver det få ta den tid det tar.

Perfektionisten och slarvern Vi har alla både en perfektionist och en slarver inom oss. Den noggranna i oss granskar varenda stavelse med lupp. Den slarviga tycker att det inte är så noga; lite fel här och där gör väl inget? Det viktiga är väl att släppa fram kreativiteten? Detta har inte med personlighet att göra, vi har alla båda dessa sidor inom oss och vilken sida som får störst utrymme bestäms snarast av sammanhanget. Som låtskrivare har vi stor nytta av båda sidor. Låt slarvern göra grunden, skriv klart sången och när slarvern är nöjd, skicka sången vidare till perfektionisten som granskar och ändrar. Vissångaren Jan-Olof Andersson sa en gång: »När du tycker att din sång är färdig är det dags att börja jobba med den«.

Producera och skapa Att producera, eller skapa, som det uttrycks i mer konstnärliga kretsar, ger hos de flesta av oss stor tillfredsställelse, ofta större än att konsumera. Oavsett om det gäller att sticka vantar, baka bröd, bygga en egen fågelholk – eller skriva sånger. Det egenproducerade kan dessutom vara mer betydelsefullt än så. Att ge bort en personligt skriven visa om och till någon ger dubbel glädje. Vi människor tycks känna tillfredsställelse i att få något klart, att få ihop något. Ungefär som att lösa ett korsord eller lägga pussel. Kan jag lyckas färdigställa en visa och få den att gå ihop från början till slut? En del låtskrivare tycker att just skrivandet och skapandet är det roliga; när visan är klar är den inte längre lika intressant och kommer kanske inte ens att framföras.

inspiration och hårt arbete | 21


22 |

Kunskap är en tillgång I sångskrivandet är det en fördel att ha stor kunskap. Ju mer kunskap vi har, desto mer har vi att välja på. Det gäller inte bara att ju fler ord vi kan desto fler kan vi laborera med, utan även att ju mer allmän kunskap vi har desto mer kan vi referera till. Om vi i en text skriver »jag fick en blomma« kan det vara tillräckligt. Men känner vi till olika blommor kan »jag fick en ros« bli mera målande. Eftersom många blommor även associeras till ett visst symbolspråk kommer rosen kanske även att förknippas med kärlek, medan andra blommor kommer att kopplas ihop med andra saker. Känner vi till olika sorters skepp – bark, brigg, oljetanker, segelfartyg, fiskebåt, skolskepp och så vidare – har vi betydligt mer att välja på som inte bara skapar klarare bilder utan även bidrar till det vi vill ha sagt. En oljetanker ger en annan bild än ett fyrmastat segelfartyg, en fiskebåt är annorlunda mot ett containerfartyg och så vidare. Detta betyder inte att vi måste vara väldigt bildade för att skriva sånger; det finns massor av sånger med enkla men ändå givande texter. Ofta är dessa minst lika uppskattade som de mer akademiskt välformulerade. Kunskapens syfte är inte att briljera – bara att öka valmöjligheterna. »En bra sång grundar sig inte i hur mycket kunskap du har utan hur du använder den.« (okänd)

Mod och självförmåga För att skriva sångtexter behövs ett visst mod, speciellt i början. Som ny textlyriker kanske du skäms över dina texter och sånger, speciellt om du jämför dig med vad andra har skrivit. Detta går förhoppningsvis över efter ett tag! Ordet mod kan i det här sammanhanget vara missvisande eftersom det är lätt att generalisera sig som modig. Eller inte. Ett mer rättvisande begrepp är självförmåga, tilltron att klara av en bestämd handling, som exempelvis att skriva eller framföra en sång. Det är skillnad på att fråga dig själv om du klarar av att skriva en sång, eller om du frågar dig hur sången ska skrivas. De små orden om eller hur kan innebära stor skillnad! Filosofen Ludwig Wittgenstein uttryckte sig så här:

att skriva sångtexter


»Det är inte jag som skrivit detta, det är min hand – efteråt kan jag läsa vad min hand har skrivit. Att det din hand har skrivit inte alltid ’håller’ är bara att stå ut med.«

Även om det är bra att vara modig så kan även ett visst övermod motverka sitt syfte – att framföra något som inte är tillräckligt genomarbetat riskerar att slå tillbaka.

Ta hjälp av lexikon Som textförfattare behöver vi ibland ta hjälp av uppslagsböcker, lexikon och sidor på nätet. När det gäller ord, böjningar och formuleringar kan du ha nytta av synonymlexikon för att hitta det ord som bäst och mest exakt beskriver det du vill uttrycka. Ett rimlexikon kan i vissa fall hjälpa dig att komma vidare i en text även om användandet av just rimlexikon kan vara ett bedrägligt hjälpmedel, ibland betraktat som ’fusk’ och mana in oss i fällan att hitta rimord i stället för att uttrycka det vi vill ha sagt. En etymologisk uppslagsbok (om ords ursprung) kan vara till större hjälp än det kan låta, tyvärr ofta bortglömd hos textförfattare.

inspiration och hårt arbete | 23


24 |

Ofta är citatsamlingar och böcker om ordspråk och talesätt värdefulla både för att hitta formuleringar och som utgångspunkt för sångskrivande. Ett uttryckssätt, ett citat eller ett udda ord kan skapa stoff för en hel sång. Som textförfattare vrider och vänder vi ofta på orden och ibland kan en antonymordbok (lexikon med motsatsord) vara till hjälp. Det finns även lexikon med äldre tiders språkbruk som kan komma till nytta om du vill ge din text en ålderdomlig prägel, låta humoristisk eller lägga in ord som inte är helt lättbegripliga och därmed skapa nya associationer och tolkningar. I alla konstarter används olika former av symbolik. För att förstå forna tiders symboler, men även för att kunna skapa egna, kan ett symbollexikon vara till nytta.

Vilken teknik är bäst? Även om vi människor på många sätt är lika så har vi många olikheter. Gåspennans tid är visserligen förbi men många föredrar att skriva med papper och penna, någon skriver inte alls ner sin sång utan resonerar som så att finns sången inte i minnet är den inte värd att sjunga. Hur vi skriver kan faktiskt även påverka vad vi skriver. Datorn har för- och nackdelen att det är enkelt att ändra, flytta och skriva om. Att i stället skriva på en gammaldags, mekanisk skrivmaskin kan ge en helt annan känsla i skrivandet (ja, det finns fortfarande färgband att köpa). Det kan vara värt att prova! En annan variant är att inte skriva ner något alls under sångskapandet utan i stället spela in dig själv medan du provsjunger och spånar fram din visa. Därefter lyssnar du igenom och skriver ner det du vill ha med. Prova dig fram och lägg märke till vad som fungerar bäst för dig.

att skriva sångtexter


Tid och plats Även det sammanhang där en sång skapas är individuellt och kan påverka hur sången blir. En del vill ha det lugnt och fridfullt medan andra föredrar en stökigare miljö. Somliga behöver isolera sig i en grotta medan andra kan sitta vid köksbordet med folk runt omkring sig. En del vill jobba koncentrerat timmar i sträck, andra lite då och då. Det finns de som skriver bäst på förmiddagar, eftermiddagar, kvällar och så finns det nattskrivare. Vad som passar bäst för dig är något du får prova dig fram till. När, var och hur sånglyrik ska skrivas är som sagt poetens frihet – licentia poetica.

Musikalitet Det äldre sättet att betrakta någon som musikalisk eller omusikalisk gäller knappast längre. Den som hörde till kategorin musikalisk kunde få höra att det var en gåva från Gud eller en personlig egenskap, beroende på tidsandan. Den förenklade åtskillnaden mellan musikalisk och omusikalisk har dessutom många brister, bland annat att indelningen slår ihop ett antal variabler som exempelvis gehör, tonträff och rytmkänsla. Vi kan vara bra på en eller flera av dessa och sämre på någon av de andra. Frågan om huruvida dessa kunskaper är medfödda eller om det handlar om övning och intresse kvarstår. De flesta tycks dock vara överens om att allt går att förbättra genom övning och utövande. Med draghjälp från jazz, progg, punk med mera och med påståenden som »alla kan sjunga« och att alla kan bli bra på vad som helst med 10 000 timmars träning, har gamla normer kring musikalitet ifrågasatts och utmanats. »Musikalitet innebär i vår del av världen att anpassa sig efter ett regelverk som i sig klingar aningen falskt« för att citera Peter Bryngelsson. I västvärlden och i vår tid är vi fast i skalor med hel- och halvtoner och givna rytmer. Den som skriver och framför egna alster har en stor fördel gentemot den som sjunger andras sånger; den som skriver eget material kan anpassa sina sånger efter egna styrkor, kompetenser och resurser. Sången och dess framförande betraktas då i bästa fall som ’personlig’ snarare än

inspiration och hårt arbete | 25


26 |

slätstruken, vilket för den som lyckas kan bli väldigt uppskattat. I stället för att anpassa dig till hur en sång ska låta och träna upp dina förmågor för att uppnå detta, kan du alltså göra precis tvärtom – du kan anpassa sången och dess lyrik, tonläge, rytm och melodi till dina egna förutsättningar och kompetenser. Det icke-perfekta kan ibland upplevas som mer genuint än det perfekta. Exemplen är många, allt från Bob Dylan till Kjell Höglund och Håkan Hellström.

Papperskorgen Vem kan inte föreställa sig en textförfattare skrynkla ihop ett papper och med uppgiven min kasta det i papperskorgen? Någon lär ha sagt: »Släng de första 99 sångerna du skriver«. Men det är oftast inte någon bra idé att göra så. De kan vara bra att spara, det kan ju finnas guldkorn även här. En sång kan också behöva genomgå olika utvecklingsstadier. Ibland kanske första utkastet inte är det bästa. Version nummer fem kanske har en bra formulering som möjligen inte alls passade in i just den sången men kan komma till nytta i en annan. Ibland kan en sångtext vara alltför spretig och behöva delas upp och kanske rent av bli flera olika sånger. Då kan det vara bra att ha sparat tidigare versioner av det du presterat. Med andra ord – många saker är värda att spara. Tyvärr tvingas vi dock ibland konstatera att vissa alster faktiskt passar bäst i papperskorgen. Allt blir inte bra! Det kan jämföras med att baka bullar – blir bullarna brända är det bara att slänga dem, blir de bara lite brända får du kanske stå ut med att äta dem själv och blir de bra kan du bjuda andra.

Sångskaparens frihet Att skriva sånger ger en stor frihet i jämförelse med många andra sorters skrivande. Du kan ljuga fritt, komma med vilka påståenden du vill och behöver varken komma med referenser eller källhänvisningar. Du kan vända och vrida på orden, påstå dig vara dig själv eller någon annan. Till och med något annat. Denna stora frihet kan förstås även leda

att skriva sångtexter


till osäkerhet. Rådet »skriv om vad du vill och hur du vill« är bara till hjälp om du vet vad och hur du vill skriva. Likaså tanken att ’hitta’ något att skriva om kan vara missvisande – det är snarare någonting du konstruerar.

Sångens innehåll Vill du berätta något med din sång och i så fall vad? Eller är det en allmänsång? Alternativen skapar olika förutsättningar för låtskrivandet. Jämför med att promenera bara för att vara ute och gå med att gå för att du är på väg någonstans. Inte bättre eller sämre, bara annorlunda. Den personliga sången som bara ska sjungas en enda gång för en speciell person bör inte vara allmängiltig utan just personlig. Likheterna med att hålla ett tal för någon är stora. Några grundfrågor du kan ställa dig är: Vad vill jag säga? Vad vill personen höra? Hur uppfattar jag personen? Hur uppfattar personen sig själv? Vad vill personen ha bekräftat eller utmanat? Finns det händelser som är värda att nämnas?

Enkel eller komplex text En sångtext kan vara mer eller mindre begriplig och lättillgänglig. Innehållet kan vara allt från väldigt enkelt och lättfattligt till komplext och komplicerat till abstrakt och helt obegripligt. Även textens struktur har betydelse i frågan om lättillgänglighet – en kronologisk text är vanligen enklare att följa än den som hoppar i tempus. En sång där innehållet skildras ur en enda persons perspektiv är enklare än där perspektiven skiftar. Även språket i texten kan ha avgörande betydelse i detta sammanhang. Ett ålderdomligt språk, dialektala uttryck, facktermer och så vidare påverkar i högsta grad tillgängligheten. Du kanske strävar efter att texten ska vara lättillgänglig, eller också vill du att texten ska vara svårtydd och kunna tolkas på olika sätt. James Joyce skriver som sin roman Odyssén: »Jag har lagt in så många obegripligheter att det kommer att hålla professorer upptagna under århundraden grälande över vad jag egentligen menat!«

inspiration och hårt arbete | 27


En sång kan vara kort – eller lång Bland de kortare sångerna i vår visskatt finns ”Så skimrande var aldrig havet” med sina 55 ord. Mera av normallängd ser vi i sånger som ”Visa i Molom” (120 ord), ”Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind” (181 ord), ”Jag ger dig min morgon” (213 ord) samt ”Fritiof och Carmencita” (303 ord). De vanligaste visorna omfattar 100–300 ord om än med stor variation. En av de längre visorna är Loke Nybergs ”Flykten från Sverige” med sina 1 244 ord, vilket måste betecknas som ovanligt bland modernare sånger. I visans form behöver man inte hålla sig till de gängse två till fyra minuter som kommit att bli standard. Detta är ett exempel på en komplett sång som med sina 17 ord tar åtta sekunder att sjunga: Den enda blomma som lever i mitt hem, det är den blomma jag fått av en vän. (Förf.)

Texten eller musiken först? Vilket är bäst, att skriva texten först eller att komponera musiken först? Eller ska det ske samtidigt? Svaret är inte givet. Vad som passar den enskilda personen eller den specifika sången är olika. Prova dig fram!

Hur lång tid tar det att skriva en sång? Att skapa en sång kan gå på tio minuter. Eller ta tio år. Vissa sånger skriver sig nästan själva, andra kan behöva mogna – ibland länge. Talesättet att »ett sångskrivande består av tio procent inspiration och nittio procent transpiration« stämmer många gånger. I en intervju säger Miss Li (Linda Karlsson): »Jag skriver extremt sällan nuförtiden ... men när jag har en ledig dag kan det bubbla fram sex–sju låtar på några timmar«. Miss Li

28 |

att skriva sångtexter


Att bygga en sång Att bygga en sång kan ske på många olika sätt. Metoderna varierar och det tillkommer hela tiden fler. En sång kan innehålla ett antal olika byggstenar att laborera med. Det finns även en del knep att ta till för att komma igång och när inspirationen tryter.

Hantverket Det finns många olika sätt att bygga sånger på. Sången kan innehålla ett antal olika komponenter som kan kombineras på olika sätt och de vanligaste är: intro, vers, b-vers, brygga, refräng, omkväde, solo, stick och outro. Du kan välja allt ifrån att ha med alla de olika delarna till att bara ha verser och allt däremellan – helt utifrån dina egna önskemål om hur sången ska arta sig.

intro – är oftast en instrumental snutt med några inledande takter

som fångar intresset och signalerar vad lyssnaren har att förvänta sig. Ett intro kan även vara till hjälp för sångaren att komma igång. Introt kan bestå av allt från några enstaka toner till en hel instrumental vers, eventuellt även med en refräng.

vers – är sångens innehållsmässiga grund och dess substantiella inne-

håll. En sång kan bestå av allt från en enda vers upp till ett obegränsat antal. Versen kan vara strofisk vilket innebär att varje vers har samma

att bygga en sång | 29


Hur gör jag för att skriva en bra sångtext? Ett svar är att du kan arbeta helt fritt och göra lite hur som helst. Ett annat är att du kan lära dig olika regelsystem och få några alternativa modeller att välja mellan. Lära dig hantverket helt enkelt. Syftet med den här boken är att uppmuntra skrivandet av sångtexter, utan pekpinnar eller normer för hur texter bör skrivas. Författarens ambition är snarare att du som läsare ska få inspiration och ökade valmöjligheter för hur texter kan utformas. Boken kan ses som ett smörgåsbord och behöver inte läsas i den ordning kapitlen står. Sist i boken finns mallar som kan användas för att skriva och utvärdera sångtexter. Boken passar utmärkt som undervisningslitteratur på musikutbildningar, folkhögskolor, studieförbund och vislinjer. Den vänder sig även till dig som skriver sångtexter på egen hand.

gunnar törngren har lång erfarenhet av låtskrivande och är djupt intresserad av språket som fenomen. Hans intresse för att skapa och framföra egen och andras musik sträcker sig långt tillbaka i tiden och han framför gärna alstren tillsammans med andra. Gunnar är aktiv i Visans Vänner, både nationellt och i Skaraborg och håller även kurser i låtskrivande.

ISBN 978-91-88937-49-0

9 789188 937490

Profile for Smakprov Media AB

9789188937490  

9789188937490  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded