Page 1

ÖRJAN FAHLSTRÖM

DIRIGERING & ENSEMBLELEDNING


Om boken

Denna bok riktar sig till dig som är nyfiken på grunderna i dirigering och ensembleledning. Dirigering och ensembleledning bygger på visuell och musikalisk kommunikation och samverkan mellan människor. Boken tar upp tre perspektiv: • Slagmönster och takteringsövningar • Repetitionsarbete – den egna förberedelsen • Repetitionsarbete – det praktiska arbetet med ensemblen Att dirigera är att skapa en dynamisk samverkansprocess mellan musiker, solister och dirigent. Ibland fungerar denna interaktion bra och vid andra tillfällen fungerar den kanske inte så som man tänkt sig. Under mitt yrkesliv har jag haft förmånen att jobba tillsammans med orkestrar, ensembler och körer i olika länder. Detta arbete har givit mig mängder av god energi och kreativ inspiration att utveckla min egen konstnärliga verksamhet. Denna bok har kommit till i samband med mitt arbete som lärare på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm där jag haft förmånen att undervisa i många år. Boken innehåller grundläggande kunskaper om dirigering och ensembleledning hämtade från mitt undervisningsmaterial. Ett speciellt tack till Sonny Jansson för bra synpunkter, goda råd och stort stöd i arbetet med denna bok.

Örjan Fahlström Solna, augusti 2021


Innehåll

1. Om att dirigera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2. Dirigering med eller utan taktpinne . . . . . . . . . . . . . 8 3. Slagmönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 4. Slagmönster med 1, 2, 3 & 4 slag . . . . . . . . . . . . . . 11 5. Takteringsövning 1 & 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 6. Reducering av slag & Takteringsövning 3 . . . . . . . . . 15 7. Om att starta musiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 8. Förberedelseslag och upptakt . . . . . . . . . . . . . . . . 17 9. Start i blandade taktarter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 10. Inräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 11. Avslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 12. Takteringsövning 4 & 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 13. Slagmönster med 5 slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 14. Takteringsövning 6, 7 & 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 15. Slagmönster med 6 slag & Takteringsövning 9 . . . . . . 30 16. Slagmönster med 7 slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 17. Takteringsövning 10, 11 & 12 . . . . . . . . . . . . . . . . 35 18. Fermat och cesur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 19. Takteringsövning 13, 14 & 15 . . . . . . . . . . . . . . . . 40 20. Fördjupningsuppgift 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Episode nr 1 – Three Episodes for Solo Piano . . . . . . . 44 21. Oberoende mellan händerna . . . . . . . . . . . . . . . . 45 22. Insatser – On Cue & Takteringsövning 16 . . . . . . . . . 48 23. Fördjupningsuppgift 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Episode nr 2 – Three Episodes for Solo Piano . . . . . . . 52 24. Repetitionsarbetet och din egen förberedelse . . . . . . . 54 25. Praktiskt repetitionsarbete är en dynamisk process . . . 64 26. Fördjupningsuppgift 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Episode nr 3 – Three Episodes for Solo Piano . . . . . . . 68


1. Om att dirigera att dirigera innebär att kommunicera och att leda När du dirigerar en orkester eller ensemble är du en viktig och central punkt i arbetsflödet. Det är ditt ansvar att organisera och leda repetitionsarbetet framåt. Förutom det konstnärliga ansvaret är kommunikation och ledarskap två viktiga aspekter av arbetet.

kroppshållningen Det blir bekvämt att dirigera när kroppshållningen är avslappnad och du inte spänner rygg och axelmuskler i onödan. Naturligtvis är det en fördel om du utstrålar initiativ och energi i ditt kroppsspråk och agerande. Utgångsläget för kroppsställningen

Det är bra och bekvämt att stå stadigt med fötterna en aning isär och med rak rygg. Lägg tyngden på hälarna och känn att kroppen är i balans. Var noga med att axlarna är avslappnade och inte åker upp. För upp din högra hand (om du är högerhänt) i 90 graders vinkel framåt. Vinkla sedan ut armbågen en aning åt sidan. Handen ska hamna strax över höfthöjd vilket är det naturliga utgångsläget. Om du dirigerar utan taktpinne kan du hålla ihop tummen och pekfingret. Det viktiga är att den centrala delen av energin fokuseras till den punkt där fingrarna går ihop.

taktering Taktering innebär att röra handen i ett visst mönster – ett slagmönster. Syftet är att på så sätt beskriva puls, taktart och annat som är relaterat till musikens uttryck och rörelse. » Taktering ska avspegla musikens puls, tempo och musikaliska uttryck.

6

dirigering och ensembleledning


Höger och vänster hand

Takteringen utförs med höger hand medan vänster hand visar karaktär, musikaliska insatser och dynamik. Är du vänsterhänt blir allt spegelvänt. I kraftfulla partier i musiken och partier med utpräglad rytmik kan det ibland vara bra att för tydlighetens skull taktera med båda händerna simultant.

öva grundrörelser När du övar är det bra att inledningsvis koncentrera rörelserna enbart till den ena handen för att rörelserna ska bli så exakta som möjligt. Börja med höger hand (om du är högerhänt). Så småningom övar du med bägge händerna. Då är det viktigt att rörelserna blir simultana, det vill säga att rörelsemönstren inte skiljer sig åt mellan höger och vänster hand. Tänk på att: » När du takterar simultant med bägge händerna ska rörelserna vara identiska men spegelvända gentemot varandra. Öva lugnt och metodiskt och se till att du har kontroll på slagmönstren.

använd enkla hjälpmedel när du övar Du får värdefull hjälp av att se dig själv från samma perspektiv som musikerna eller koristerna i ensemblen ser dig. Använd enkla hjälpedel när du övar. En vanlig spegel

Det enklaste sättet är att öva framför en spegel. Då ser du dina rörelser och kan rätta till det du vill. Filma

Du kan också filma dig själv med mobilkamera. Det är ett utomordentligt bra hjälpmedel eftersom du i lugn och ro kan utvärdera dina rörelser, dina slagmönster och ditt kroppsspråk. Ibland kan det kännas jobbigt att se sig själv när man dirigerar. Tänk då på att det du ser i spegeln eller på filmen är den bild som ensemblen ser av dig. Det är därför mycket värdefullt att ta del av detta och på så sätt bli ännu bättre på att kommunicera med ensemblen.

notfabriken

7


2. Dirigering med eller utan taktpinne Du kan dirigera med eller utan taktpinne. Vilket du väljer beror på vad du känner dig bekväm med och i vilken situation du befinner dig. Ensemble med enbart rytmsektion

En ensemble med endast rytmsektion dirigeras sällan med taktpinne. Om den överhuvudtaget ska dirigeras är det mest bekvämt att dirigera enbart med händerna. Storband och större ensembler

Större jazzorkestrar, exempelvis storband, dirigeras vanligtvis enbart med händerna. Om det känns bekvämare kan du använda dig av en förkortad taktpinne eller liknande för att ”förlänga” den dirigerande handen. Ännu större orkestrar, exempelvis storband med stråkar och träblås, är det vanligt och praktiskt att dirigera med taktpinne. Klassisk orkestermusik

Klassisk orkestermusik utan rytmsektion dirigeras i de flesta fall med hjälp av taktpinne. I en symfoniorkester har avståndet mellan musiker och dirigenten inverkan på kontakt och kommunikation. På längre avstånd är det lättare att uppfatta rörelser med taktpinnen än rörelser med enbart händerna. Körmusik

Körmusik dirigeras vanligtvis enbart med händerna. Som kördirigent befinner du dig ofta nära koristerna vilket gör att dirigering med enbart händer blir effektivare och ger fördjupad möjlighet till musikaliskt interaktion.

8

dirigering och ensembleledning


3. Slagmönster slagmönster beskriver olika taktarter För att dirigera olika taktarter finns olika slagmönster till hjälp. Slagmönstren avspeglar rörelserna i relation till taktarten. Ett komplett slagmönster består av ett antal olika slagdelar. Exempelvis har en 3/4-takt tre slagdelar. Ibland kan slagmönstret bestå av fler slagdelar än de pulsslag som finns inom en taktart. Ett enkelt exempel är en 2/4-takt som normalt innehåller två slagdelar. Vill du av någon orsak underdela slagen, det vill säga slå ut alla fyra åttondelarna i takten, blir det följaktligen fyra slagdelar i ett komplett slagmönster. Mer om detta senare i boken. Ett streckat kors visar slagytan

För att beskriva hur olika slagdelar i ett slagmönster ska utföras gentemot varandra används ett streckat kors som symbol. Korset representerar hela den tillgängliga slagytan, det vill säga ytan där handen ska röra sig. Det streckade korset visas bakom varje slagmönster för att ge en schematisk bild av hur varje slagdel ska disponeras och hur handen ska röra sig. Storleken på korset varierar med dynamiken, det vill säga musikens styrkegrad. Om dynamiken är svagare blir korset mindre och om dynamiken är starkare blir korset större. Korsets två axlar benämns på följande sätt:

Vertikallinjen (Lodlinjen)

Horisontallinjen

notfabriken

9


I boken visas beskrivningar av olika slagmönster med hjälp av följande bild:

Det streckade korset representerar hela den tillgängliga slagytan, det vill säga hela den yta där handen ska röra sig.

Pilen anger utgångsläget (starten) för slaget och den fyllda linjen visar handens rörelse i slagmönstret.

De svarta punkterna anger det ställe i slaget där själva slagkärnan finns, det vill säga det ställe i slaget där pulsen avläses.

Siffrorna anger den inbördes ordningen mellan de olika slagdelarna.

» Du bör se till att handen gör en jämn och obruten rörelse. » Var noga med att dessa rörelser tydligt visar var de olika slagdelarna finns.

För att pulsen ska bli tydlig gör du en liten och lätt markering med handen vid varje slagdel. Man kan likna denna markering med att studsa en boll eller att hålla igång en jo-jo.

tydlighet är viktigt! För musikerna är det nödvändigt att tydligt kunna avläsa pulsen från dirigenten. Den energi musikerna har till sitt förfogande bör användas till att spela och inte till att försöka tolka ett otydligt slagmönster hos dirigenten.

checklista • De svarta punkterna i figurerna anger det ställe i slagmönstret där pulsen avläses. • Dessa punkter kräver tydlighet för att kunna uppfattas korrekt.

10

dirigering och ensembleledning


4. Slagmönster med 1, 2, 3 & 4 slag entakt

1 _ x

tvåtakt

2 _ x Lätt attityd

notfabriken

Betonad attityd

11


12

tretakt

3 _ x

fyrtakt

4 _ x

dirigering och ensembleledning


5. Takteringsövning 1 & 2 Öva Takteringsövning 1 & 2 på nästa sida. Börja öva i tempo moderato

q = 92 i mf (mezzoforte).

Gör bägge övningarna, först långsamt och sedan gradvis i snabbare tempo. Se till att du hela tiden har slagmönstret under kontroll och att både kroppsställning och armställning är korrekta.

» Kom ihåg att vara avslappnad i din kroppshållning! » Öva med bägge händerna samtidigt!

Det är lätt hänt att axlarna åker upp. Det är ett tecken på att du spänner kroppen vilket kan resultera i att rörelserna blir ansträngda och stela. Du kan också få ont i armar och axlar och i värsta fall dra på dig problem med muskulatur. Filma gärna dig själv eller öva framför en spegel!

checklista Utgångsläget för kroppen: • Stå stadigt på bägge benen och med rak rygg. • Ha fötterna en aning isär och lägg tyngdpunkten på hälarna. • Kroppen ska vara i balans. Slappna av!

notfabriken

13


Takteringsövning 1

Takteringsövning 2

Variera övningarna och fokusera på följande:

1. Öva noggrant så att slagmönstren blir tydliga och korrekta och att de blir lika mellan båda händerna. 2. Öva i olika tempi. 3. Öva på att visa olika grad av dynamik (starkt och svagt). starkt = större rörelser, svagt = mindre rörelser Variera och disponera slagens storlek så att de får rimlig proportion gentemot den dynamik du vill visa.

Kombinera slutligen alla parametrar:

• slagmönster • tempo • dynamik

14

dirigering och ensembleledning


6. Reducering av slag & Takteringsövning 3

varför reducera antalet slag? I snabbare tempi hinner du inte alltid slå ut alla slag i en takt. Ibland är karaktären i musiken sådan att du inte kan eller behöver taktera varje slag. Du kan reducera antalet slag på olika sätt, exempelvis så här:

tvåtakt

2 _ x

Dirigeras på 1

tretakt

3 _ x

Dirigeras på 1

fyrtakt

4 _ x

Ibland på 1 och 3 (där man utelämnar det 2:a slaget) Dirigeras på 2 (alla breve) Ibland på 1 och 3, 4 (där man utelämnar det 2:a slaget)

Takteringsövning 3 h = 92 Dirigeras på:

2

1 och 3

1

1

1 och 3

1

1

2

1 och 3

1

Variera övningen!

• • •

Öva med både svag och starkare dynamik. Var noga med att disponera slagens storlek så att de får en rimlig proportion till dynamiken (starkt och svagt). Öva både i snabbt och långsammare tempo men behåll samma slagmönster.

notfabriken

15


15. Slagmönster med 6 slag & Takteringsövning 9 sextakt

6 _ x

Slagmönster med 6 slag

sextakt

6 _ x

Slagmönster med 2 slag (3 + 3) Lätt attityd

30

dirigering och ensembleledning

Betonad attityd


6-takt med olika betoningar och slagmönster 6-takt med samma grundpuls kan ha olika slagmönster beroende på hur betoningen i musiken ser ut. I nedanstående exempel dirigeras första takten i 6/4 på annat sätt än den andra takten med 6/8, även om tempot är detsamma i båda takterna. » Ett viktigt moment i denna övning är övergången från 6/4 med 6 slag till 6/8 med 2 slag.

Kom ihåg att pulsen med

e (åttondelar) är densamma i båda takterna!

Även om underdelningen är densamma blir betoningar och slagmönster olika på grund av att taktarterna skiftar. » Börja i långsamt tempo och fokusera på slagmönstren! Var noga med att känna underdelningen av

e (åttondelar)!

» Öka tempot vartefter du känner dig säker! Du kan också själv blanda 6/8-dels takt både på 2 slag och på 6 slag. Öva utan noter och träna på övergångarna, både slagtekniskt och mentalt. Filma gärna och utvärdera sedan dina rörelser.

notfabriken

31


6 _ x

6-takt

Slagmönster med både 2 slag och 3 slag

6-takt kan ibland indelas som en 3-takt och dirigeras då på 3 slag (jämför slagmönster för 3-takt). Grundpulsen och taktarten är densamma men betoningen i slagmönstren varierar mellan 2 slag och 3 slag i varje takt.

e = 120

Dirigeras på:

2

3

2

Takteringsövning 9 q = 112

checklista • Innan du går över från 6/4 till 6/8 ska du mentalt förbereda underdelningen av e (åttondelar).

32

dirigering och ensembleledning

3


16. Slagmönster med 7 slag sjutakt

7 _ x

Slagmönster för 3 + 2 + 2 på 7 slag

sjutakt

på 3 slag

7 _ x

Slagmönster för 2 + 2 + 3 på 7 slag

på 3 slag

33


sjutakt

7 _ x

Slagmönster för 2 + 3 + 2 på 7 slag

sjutakt

på 3 slag

7 _ x

I snabbare tempo kan 7-takt ibland dirigeras på 2 slag. (jämför slagmönstret i snabb 6-takt) 4+3

34

dirigering och ensembleledning

3+4


17. Takteringsövning 10, 11 & 12 Öva Takteringsövning 10 både i långsamt och snabbare tempo. » Var mycket noga med slagmönstren i de tre olika varianterna!

Takteringsövning 10 (3 + 2 + 2)

(2 + 2 + 3)

(2 + 3 + 2)

Takteringsövning 11 checklista • • • •

Gå igenom slagmönstren för de olika varianterna av grupperingar. Öva varje takt långsamt. Fokusera på underdelningen hela tiden. Repetera övningen omväxlande både i långsamt och i snabbt tempo.

notfabriken

35


Takteringsövning 12 Identifiera och gruppera alla slagmönster

En del takter har en streckad klammer som anger vilket slagmönster som ska användas.

checklista • Variera tempo • Variera dynamik • Filma övningen och utvärdera dina rörelser

36

dirigering och ensembleledning


18. Fermat & cesur fermat Fermat innebär att du tillfälligt stannar på en ton eller paus. När musiken fortsätter efter en fermat måste du i likhet med andra starter ge ett nytt förberedelseslag. » Tecknet för fermat är:

U

cesur Cesur innebär att du tillfälligt stannar upp och gör en kortare paus innan du fortsätter. En cesur innebär aldrig att stanna på en ton utan används för att dela av ett musikaliskt förlopp och åstadkomma en konstpaus. Cesur förekommer ibland tillsammans med fermat. » Tecknet för cesur är:

Exempel på hur fermat och cesur noteras:

En musiker som samtidigt är dirigent eller ensembleledare kan, beroende på sitt instrument, själv bestämma sig för ett lämpligt sätt att visa fermat och cesur med vidhängande förberedelseslag.

Gemensamt för förberedelseslag vid fermat och cesur: • Rörelserna bör inte vara för stora eller överdrivna. • Gör gärna mindre rörelser, men med ett stort mått av mental kontakt och gemensam fokusering!

notfabriken

37


Fermater kan förekomma på vilken taktdel som helst och både på pauser, spelade toner och på taktstreck. När du har stannat på en fermat är grundprincipen att ge ett nytt förberedelseslag till fortsättningen. Följande exempel är två vanliga situationer: • fermat med avslag • fermat utan avslag

Fermat med avslag

När du har stannat på en fermat gör du ett avslag 1) samt en kort cesur 2) (andningspaus) och därefter ett förberedelseslag 3) till fortsättningen. 1) Slå av fermaten 2) Gör en kort cesur (andningspaus)

3) Gör ett förberedelseslag (2:an) till 3:an i takten

Fermat där avslag och förberedelseslag utgör samma slag

När du har stannat på en fermat gör du ett slag som utgör både ett avslag på fermaten och samtidigt ett förberedelseslag till fortsättningen. Avslaget av fermaten blir detsamma som förberedelseslaget till 3:an i takten.

38

dirigering och ensembleledning


Fermat med start utan förberedelsestart

Efter en fermat kan musiken ibland starta med en paus. Då behöver du inte göra ett förberedelseslag. Istället kan du börja taktera direkt, det vill säga börja taktera direkt på pausen. Grundprincipen är:

• Stanna på fermaten. • Dirigera sedan direkt på nästföljande paus.

Följande notexempel visar hur du gör en sådan start.

2) Gör inget förberedelseslag. Fortsätt i tempo direkt på 1:an (pausen).

1) Stanna på fermaten.

3) Stanna på fermaten. Fortsätt sedan direkt på 3:an (pausen).

I följande övning ska du själv skapa en lösning till hur fermaterna ska utföras.

q = 66

notfabriken

39


22. Insatser – On Cue & Takteringsövning 16 traditionella insatser Genom att ge (dirigera) så kallade insatser kan du guida och hjälpa musiker och solister att komma in vid svåra passager eller starta efter långa pauser. En insats består av två huvudsakliga delar: 1. Att visa en förberedelse innan en händelse (skapa kontakt) 2. Att visa själva insatsen till en händelse Själva insatsen i sig kan bestå av allt från en mycket tydlig rörelse till enbart ögonkontakt (ögonkast). Vad du väljer står helt i relation till musiken och den musikaliska händelse du avser att göra insatsen till. Du kan förenkla för dig själv genom att markera i partituret var insatserna ska ges. Det är praktiskt att använda en färgad penna, överstrykningspenna eller liknande. Exemplet nedan visar hur en anteckning i ett partitur kan se ut. Markeringarna avser att klarinetten startar på 2:a taktslaget i andra takten, trumpeten på 4:e taktslaget i tredje takten och flöjten på 2:a taktslaget i fjärde takten. Observera klarinettens andra takt som börjar med fermat på pausen. På andra taktslaget börjar frasen med fermat på första tonen och sedan accelererar tempot fram till fermaten på sista tonen. Prolog & Moderato

music © Örjan Fahlström 1994 (Animations CD PSCD 75)

ur ANIMATIONS - concerto for Organ & Jazz Orchestra

Lento q = 56 Alto Saxophone

Clarinet Bb

° 4 &4

4 &4

2

U ∑

U U U (solo) b œ b œ n œ n œ b ˙ Œ nœ bœ n œ nœ b œ b œ n œ nœ nœ pp

U ∑

mf

œ J

Œ

Ó

U ∑

2

pp

U ∑

(Solo)

Tenor Saxophone

4 &4

U ∑

U ∑

Baritone Saxophone

4 ¢& 4

U ∑

U ∑

Flute

° 4 &4 Ó

48 Trumpet in Bb 3

4 &4 Ó 4 &4

>  œb œ

4

Ϫ

U bw

Ó

Œ

U w

Ϫ

U w

Ó

Œ

U w

p

BUCKET MUTE

Trumpet in Bb 2

Œ

mf

BUCKET MUTE

Trumpet in Bb 1

œ

4 &4

p

U ∑

U ∑

> b œj

bUœ


Takteringsövning 16 I följande övning ska du träna insatser på olika taktdelar. Du ska ge insatser till de noter som finns i det övre systemet. Gör själva förberedelsen till insatsen på samma sätt som ett vanligt förberedelseslag (se kapitel 8: Förberedelseslag och upptakt). » Öva i olika tempi och med olika karaktär i musiken!

1) Förbered dig mentalt innan insatsen. Ligg före i tanken och med ett ögonkast förbereder du musikerna på att en insats är på gång. 2) Ge en tydlig insats till 3:e taktslaget. Rikta det till det aktuella instrumentet.

notfabriken

49


cue/on cue Ibland ska du ge tecken för Cue eller On Cue vid olika händelser som berör hela orkestern eller enbart en solist. Till exempel ger du tecken On Cue när orkestern ska gå vidare efter en Open Repeat, det vill säga där en repris är ”öppen” och spelas ett obestämt antal gånger. Det sker ofta i jazzmusik när en solist bygger upp ett Solo ad lib och man mot slutet av solot förstärker energin ytterligare genom att addera bakgrunder i orkestern. Följande exempel visar en vanlig situation

Det går till så att du med den ena handen ger ett tecken för On Cue. Det sker ofta med en uppsträckt knuten näve som en signal från dirigenten att kalla på uppmärksamhet och att orkestern ska vara beredd på att något i musiken ska hända.

» Det är viktigt att visa tecken för On Cue i god tid så att du är säker på att alla uppfattar situationen! » Håll ögonkontakt med ensemblen!

Processen att gå vidare till On Cue sker genom att du med antalet fingrar visar hur många takter som är kvar till On Cue.

En vanlig sekvens med dessa tecken kan se ut så här: 1) Signalera on cue

knuten näve

2) Visa 2 takter kvar

3) Visa 1 takt kvar

två fingrar i luften

ett finger i luften

4) Sedan direkt on cue

open repeat

50

dirigering och ensembleledning

on cue


23. Fördjupningsuppgift 2 På nästa uppslag finns Fördjupningsuppgift 2 där du kan öva och tillämpa det du hittills har lärt dig. Du bör göra uppgiften tillsammans med en pianist så att du känner interaktionen och samspelet mellan dirigent och musiker. Som vanligt är det viktigt att du filmar dig själv. Utvärdera gärna tillsammans med pianisten och gärna tillsammans med en lärare. Skriv in och markera i noterna den information du behöver komma ihåg. Du kan gärna använda överstrykningspenna eller en fet färgpenna. Det viktiga är att du snabbt kan avläsa dina anteckningar! Kom ihåg att vara konsekvent i dina rörelser vid alla svåra passager!

Musikerna måste kunna lita på att du varje gång gör likadant vid dessa ställen. Därför är det särskilt viktigt att du gör de anteckningar du behöver i dina noter eller ditt partitur. Kom ihåg!

Som dirigent är det du som har ansvaret och dina rörelser är till för att musiker ska kunna samspela och förhålla sig till musiken.

checklista Innan start

Gör tydliga anteckningar i dina noter Förbered dig mentalt på vad du ska göra Tänk igenom svåra ställen

Start Fokusering Tempo (var noga med alla tempoförändringar) Dynamik Musikens karaktär Taktarter

Ligg före i tanken Känn underdelningen innan nästa taktart

Fermater

Stanna på fermat Släpp inte fokus Förberedelseslag till nästa start

Avslutning

Håll fermaten i sista takten Ge ett förberedelseslag och sedan ett avslag

51


Episode nr 2 – Three Episodes for Piano Solo Musik © 2021 Örjan Fahlström

q = 60 Very slow

3 & 4 b˙˙˙™™

{

˙ b˙˙™™

mf

? 43 b˙ ™™ b˙

U œœœ b˙˙˙

6

4 & 4 œ̇ œ œ̇ œ œ œ˙ œ œ™ ˙

{

mf

˙ ˙

˙˙

U 4 & 4 œœœ bœœœ Œ nœ > >p f U > ? 44 >œ b-œ Œ œ nœ bœ

10

{

15

& Ϫ

{

?

52

j <n>œ œ

œ œ

œ

p

œ

5 œ bœ œ bœ œ 4 8 œ™ 4 œ œ œ

4 4

j 7 j6 j œ 8 œœ™ œ <n>œœ™ œ œ 8 œœ œ bœœ bœ ™

œ 44 œœ >

n˙ ™ ˙™

p

6 œ ™™ 8 nœ

b˙˙

#œœ ™™

5 bœœ ™™ 8

bœ bœ

7 nœ ™ 8 œ™

>œ 4 œ 4

1 2 4 œ œ 4 <n>œ̇ #œ

œ™ ˙˙

j 3 œ 4 œ̇˙ ™ #œ ™

œ

1 4œ

˙

3 4 œ™ ˙

j œ œ œ œ

U 4 bœœ ™™™ 4 œœ ™

mf

b œ̇ ™ œ

U œœ #˙˙

b˙˙ ™™

? 44 ˙ ˙

q = 72 medium tempo

U™ 4 bbnœœœ ™™ 4

dirigering och ensembleledning

2 4 ˙ faster

œœ œ bœ œ œ œ b b bœœ b bœœ bœb bœœ bœ œ œ œ b œ bœ œ > œ > > f 3

3

3 3 > > > ‰ bbœœ bbœœ œœ bœœ J J

nœ nœ

bœœ bœ

bbbœœœ

b bœœ bœ


molto ritardando

& n>œ

{

?

n>œ

b>œ

n>œ

b>œ

b>œ

n>œ

b >œ

U <n>w n w w >

{

œ™ œ œ̇ œ œ œ˙ œ ˙

mf

? 44 ˙ ˙

25

3 & 4 œœœ >

{

f

? 43 >œ nœ

˙ ˙

˙˙ U bœœ ™™ œ™ >U b>-œ ™ bœ ™

3 4 b˙˙˙™™

" 58 bœœ

Ϫ Ϫ

œ

4 4 4 4

> j 7 j 68 j œ œ 3 œ œœ™ œ <n>œœ™ œ 8 œœ ™ œ bœœ bœ œ 4 > p f #œœ ™™ 6 œ ™™ 7 nœ ™ bœ >œ 3 8 nœ 8 œ ™ bœ œ 4

p

3 b˙ ™™ 4 b˙

& n˙˙ b˙

˙˙ ˙

6 4 ˙™ #n ˙˙ ™™

? ˙ n˙

˙˙

6 4 ˙˙ ™™

notfabriken

œ bœ œ™

tempo I

29

{

b˙˙

" 58 œ bœ nœ p

ff

21

4 & 4 œ̇

a tempo

U bbw w >

18

U ˙˙ ˙ U ˙˙

˙™ b˙˙ ™™

4 b˙ 4b ˙ b˙

b˙˙ ˙

b˙˙ ™™

4 b˙ 4 b˙

b˙˙

slow (in 2) poco ritardando

Œ Œ

6 8 ˙ ™™ b ˙˙ ™

b ˙˙˙ ™™™

6 ˙˙ ™™ 8

˙™ ˙™

U ˙˙ ™™™ ˙

pp

U ˙˙ ™™

53


dirigering och ensembleledning är en praktisk handbok som bygger på författaren Örjan Fahlströms mångåriga erfarenhet som lärare vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Innehållet är hämtat från hans undervisningsmaterial. Boken är pedagogiskt indelad i olika kapitel och tar bland annat upp dirigering med eller utan taktpinne, att starta musiken, förberedelseslag, upptakt, inräkning, fermat och avslag. Slagmönster för olika taktarter visas i form av tydliga figurer och här finns många exempel och takteringsövningar. Författaren tar även upp två aspekter av repetitionsarbete – den egna förberedelsen och det praktiska arbetet med ensemblen. Att dirigera och leda en ensemble innebär såväl visuell och musikalisk kommunikation som kreativ samverkan mellan musiker, solister och dirigent.

örjan fahlström är född 1953 och uppvuxen i Umeå där han började spela trummor

redan vid åtta års ålder. 1971 påbörjade han en klassisk slagverksutbildning vid Framnäs Folkhögskola och utbildade sig i vibrafon som blivit hans huvudinstrument tillsammans med komponerandet. I slutet av 80-talet blev Örjan konstnärlig ledare för ett av Sveriges få professionella storband, Norrbotten Big Band. 2008–2011 var han chefsdirigent för Frankfurt Radio Big Band. Han ledde även KMH Jazz Orchestra under många år. Efter avslutat arbete som professor i jazzkomposition vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm ägnar han sig numera enbart åt egna projekt och olika typer av beställningsuppdrag. Sedan mer än 35 år tillbaka är efterfrågan stor på hans tjänster som orkesterledare, dirigent, kompositör och arrangör för såväl svenska som europeiska orkestrar och artister. ISBN 978-91-88937-36-0

9 789188 937360

Profile for Smakprov Media AB

9789188937360  

9789188937360  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded