9789188548153

INTRO – FORM

ÄR EN INSPIRERANDE BOK I FORMGIVNING FÖR GYMNASIE­ SKOLAN. BOKEN TÄCKER I FÖRSTA HAND KURSERNA FORM OCH FORMGIVNING 1, 2 OCH 3 ENLIGT GYMNASIESKOLANS LÄROPLAN LG 11. UTÖVER DETTA FINNS MOMENT SOM

FORMGIVNING · DESIGN · HANTVERK

INTRO – FORM FORMGIVNING · DESIGN · HANTVERK

KOMPLETTERAR BOKEN INTRO – BILD (ISBN 91-88548-03-1) SÄRSKILT TILL KURSERNA BILD, BILD OCH FORM (1A1, 1A2, 1B OCH SPECIALISERING).

BOKEN ÄR FYLLD AV STIMULERANDE FAKTA, FÄRGRIKA BILDER OCH NYSKAPANDE ÖVNINGAR. LÄS OCH LÄR OM BLAND ANNAT FÄRG, FORM, RUMSKÄNSLA, UTTRYCK, STIL, MATERIAL OCH FUNKTION.

INTRO – FORM är ett samarbete mellan Didacta förlag och Texel AB www.didacta.se www.texel.se

JOHAN FRID

INTRO – FORM är en inspirerande bok i Formgivning för gymnasie­skolan. Boken täcker i första hand kurserna Form och Formgivning 1, 2 och 3 enligt gymnasieskolans läroplan Lg 11. Utöver detta finns moment som kompletterar boken INTRO – BILD (ISBN 91-88548-03-1) särskilt till kurserna Bild, Bild och Form (1a1, 1a2, 1b och specialisering).

Boken är fylld av stimulerande fakta, färgrika bilder och nyskapande övningar. Läs och lär om bland annat färg, form, rumskänsla, uttryck, stil, material och funktion.

ISBN 978-91-88548-15-3 © 2011 Johan Frid och Didacta förlag www.didacta.se Form och produktion: Didacta förlag

Brödtext: Sabon Rubriker: Myriad Papper: Inlaga: Profistar silk Omslag: Invercote Linnepräglad Omslagsbild: John Sfondilias/Istockphoto

Första upplagan Första tryckningen

FÖRORD Boken INTRO – FORM Formgivning · Design · Hantverk täcker i första hand kurserna Form och Formgivning 1, 2 och 3 enligt gymnasieskolans läroplan Lg 11. Utöver detta finns moment som kompletterar boken INTRO – BILD (ISBN 91-88548-03-1) särskilt till kurserna Bild, Bild och Form (1a1, 1a2, 1b och specialisering).

Min förhoppning med INTRO – FORM är att boken ska ge ett helhetsgrepp över form och formgivning. För mig har det inte varit viktigt att dela upp formkunskap i en praktisk och en teoretisk del, utan att ge eleverna flera verktyg och uppslag på hur man kan gestalta idéer, tankar, känslor eller teorier.

Printed by Korotan Ljubljana, Slovenien 2011 Södersvik i november 2011

Johan Frid

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering är förbjuden utöver vad som anges i avtalet om kopiering i högskolorna (UFB 4).

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Beställningar: www.didacta.se www.laromedia.se

INNEHÅLL INLEDNING………………… 4 Yrkesrollerna och produkterna Formgivning för alla

9

11

Armering 86

14

Teknik- och materialutveckling Formernas uttryck

Formningstekniker 79

GJUTNING……………… 83

Naturens och evolutionens egen design 12 Tidig designhistoria

KERAMIK………………… 78

16

17

GRUNDFORMER ………… 18 Grundformerna 19

BÖJDA FORMER………… 89

Skissteknik 25

Platsbestämd inredning

Annan ytbehandling 132

Stil 224

FORMGIVNINGSHISTORIA…133 DESIGN- OCH FORMGIVNINGSPROCESSER…… 160

Ombyggnad av hall

228

KONSTRUKTIONER……… 232 Kraft och tyngdpunkt 233

Formmöten och övergångar 92

Analysarbete 161

Friktion 235

Böja plast 93

Kravspecifikation 162

Hållfasthet 236

Projektgrupp 162

Materiallära 237

Funktionsanalys 163

Trä 237

Moodboard 165

Plast 239

Hårtork à la Westwood 166

Sten, keramik och betong

90

Kroppens proportioner och möjliga rörelser 96

223

Möblering 226

Formgivningsmål 161

Att böja i tre dimensioner

FORMGIVNING OCH KROPPEN………… 94

Geometri och passaren 23

Färgernas lämplighet 131

240

Bildkommunikation 168

Materialval i praktiken 240

Speglingar 30

Handtaget och greppet 98

Idéskissning 174

Möbelformgivning 241

Vika papper 32

Halvfabrikat 99

Lermodeller och fulmodeller 175

Trä- och möbelkonstruktioner

Hantverket 176

Stolen 245

Presentationsteckning 177

Bord 247

Mer om presentationsteckningar 179

Sammanfogningar 248

Presentationsskisser med datorn 181

Skivmaterial 252

Presentationsmodeller 182

Fler tekniker 253

Modellmaterialens för- och nackdelar 183

Formning och putsning 255

Utställningar

Bord och stol

MÖNSTER……………… 28

Handens delar

97

Förenklingar 33

FORMEXPERIMENT……… 101

Mönster med passaren 36

Arbeta mot eller med formen 103

FORMER I RUMMET……… 42 Tredimensionella former

44

Fler halvfabrikat 104 Intressanta former av skräp 105

Trådkonst 45

Lampskärmar 107

Vikformer och produktmallar 50

PERSPEKTIV……………… 108

Limytor och vikningar 51

Metod

Modifiera kuben och lådan 52

110

186

Centralperspektiv 111

Ritteknik 188

Förpackning 54

Tvåpunktsperspektiv 112

Cylinderform

Delningar i perspektiv 113

Första kvadrantens projektionsmetod 191

Bygg upp det platta papperet

53

56

Rum 114

Fler infästningar 57

Rum och mer komplicerade former 115

Rumsupplevelse och mellanrumsformer 60

Cirklar i perspektiv 116

Stukturer 62

Färgen och ljuset 118

Metallbearbetning 65

Färgnyanser 119

Fördrivning 66

Färgernas indelning

SKULPTERING…………… 69 Skulptera med lera

70

Välkända former 72 Material och ytkänsla 73 Färdiga former

76

Nätskulpturer 77

Datorritningar och modeller 198 Portföljmetoden 204 Designskydd

Färgtillverkning 118

PLÅTARBETEN…………… 64

Arkitektritning 194 Design och de mänskliga behoven 202

FÄRGLÄRA……………… 117

205

INREDNING……………… 206 Visa mig ditt hem… 207

121

Ljus 212

Färgernas temperatur 125

Färger

Induktans 126 Färgernas sammanhang

Golv 218

127

Väggar 220

Färgkombination 127 Färgassociationer och symboler 129 Andra färgblandningsmetoder

216

130

Tak 221 Förvaring 221 Detaljer 223

Fiolbygge 256 257

Möbeltapetsering 263

Ritningsblankett 191

Sammanslagna former 57

244

INDUSTRIELLA TILLVERKNINGSMETODER………… 266 Frånskiljning 267 Tillformning 268 Sammanfogning 271 Miljöaspekter 272 Arbetsmiljö 274 Register 279 Bildförteckning 280

Det sköna och vackra – begreppet estetik

Formgivning är på inget sätt ett nytt fenomen, än mindre en modenyck, utan något som följt människan under hela hennes utveckling. Det är heller inget luxuöst, något som läggs till efter att alla andra behov är tillgodosedda, utan det är något som alltid följer människan, rik som fattig, gammal som ung.

En allmän uppfattning om estetik är att det är läran om det sköna eller vackra, men det sköna är något ganska komplicerat. Vad som anses vackert, är oftast en fråga om var persons smak eller en tradition.

Antikens smakuppfattning var objektiv, det sköna var något som berörde alla lika och var oberoende av individernas personlighet. De fann harmoni i former som bygger på ett matematiskt förhållande, det gyllene snittet. Även nutidens människa uppskattar ofta det harmoniska. Det är kanske än mer tydligt inom musiken där våra tonarter bygger på harmoniska förhållanden mellan tonernas frekvenser. En ton som inte hör hemma i tonarten uppfattas som ”falsk” och disharmonisk.

De estetiska upplevelserna får vi genom våra sinnen; genom syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Estetiska upplevelser får vi inte enbart från det vi traditionellt tycker är vackert, utan även från andra upplevelser såsom kusligheter, skräck och tragik. Många menar att en estetisk upplevelse är något utöver det vanliga, något som tilltalar, kittlar och utmanar våra känslor, tankar och föreställningar.

Det finns forskning på vilka faktorer som påverkar skönhetsupplevelsen. Estetik är ett ämne på högskolan och universitetet där det sker forskning kring estetiska problem inom bl.a. filosofin och kring de konstnärliga uttrycken inom formgivning, bildkonst, teater, musik, film, litteratur m.m. Forskarna menar att det finns biologiska, psykologiska och sociologiska faktorer som påverkar skönhetsupplevelsen, d.v.s. vad vi tycker är vackert är beroende av flera inre och yttre faktorer.

Konstverket eller föremålets eventuella skönhet och betydelse uppstår i mötet med betraktaren. Hur detta uppfattas är beroende av betraktarens förutsättningar, av vem hon är.

Det som man tycker är vackert kan ibland kallas för ens smak. Uppväxt, socialgrupp, ekonomiska förutsättningar m.m. är faktorer som kan vara avgörande för vem man är och ens smak. Ens smak har formats i det samhälle man växt upp i och lever i, av den kultur (musik, tv, böcker, konst m.m.) man konsumerat.

Estetik är också viktigt för hur vi formar vår identitet. Vi klär oss och inreder våra hem efter hur vi är eller vill vara, ibland för att tillhöra en grupp eller för att särskilja oss från en annan.

Det finns alltså inte en rätt smak, det sköna är inte en enda sanning, utan något som är upp till var och en.

Det är alltid du som bestämmer vad som är snyggt eller vackert.

Graffiti. Skön konst eller förskräckligt fult?

Finns det bra och dålig graffiti?

7

Det konstnärliga och funktionella uttrycket

Ingenjören kan, med sin kunskap om material och hållfasthetslära, bedöma och beräkna om en betongbro är möjlig att bygga. Ingenjören kan bedöma om en stol kommer att hålla eller om den kommer att knäckas eller gå sönder av kort tids upprepande användning. Hon kan göra konstruktionsberäkningar utifrån materialens olika egenskaper.

Vissa formgivare har stora kunskaper om konstruktion och hållbarhet, andra inte. Många formgivare har dock dessa kunskaper mer eller mindre intuitivt. De har konstruerat så många produkter att de vet vad som fungerar och vad som är omöjliga konstruktioner. De har experimenterat sig fram och känner vad som bär och vad som brister.

Arkitekten, industridesignern och möbelformgivaren kan naturligtvis inte ta lätt på konstruktionsproblem. Konstruktionen är själva ramen och förutsättningar för vad som är möjligt att göra.

Det har funnits två ytterligheter, två skilda formgivningstraditioner, den ena fokuserar på funktionella lösningar och den andra på konstnärliga uttryck.

Form som följer funktionen

I Sverige har vi en lång tradition av att formen ska följa och berätta om funktionen. Arkitekter, industridesigners och möbelformgivare var förr ofta tekniker/ingenjörer utan djupare konstnärlig utbildning.

Det har helt enkelt förr lagts större vikt vid funktionen än formen och uttrycket.

I andra länder har man gjort på annat sätt; arkitekt- och designutbildningar har legat under de konstnärliga fakulteterna, d.v.s. man har värderat formens uttryck högre än vad vi gjort. Design/formgivning i olika länder har därför olika traditioner att vila på.

I Sverige har man på senare tid sett en motvikt mot den funktionellt orienterade formgivningen, man menar nu att det finns andra viktiga faktorer, t.ex. stilar, identitet och språk.

Estetik – ett konkurrensmedel

Föremålens utseende har vid sidan om andra kvaliteter blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. En bil är exempelvis inte bara ett föremål för att förflytta sig med på ett så miljömedvetet, säkert och enkelt sätt som möjligt. Bilen är även ett medel för att vi ska förverkliga oss själva, det är en symbol som berättar om oss själva och vem vi vill vara. Bilens form uttrycker våra önskningar och drömmar om oss själva, t.ex. om mer frihet, rörlighet och muskler.

Den funktionella kvaliteten hör därför ofta ihop med den estetiska.

Det är inte bara för miljöns skull vi köper en miljöbil, det kan också vara för att visa oss miljömedvetna.

8

Leonardo da Vinci förkroppsligar renässansens ideal om den all­vetande. Han arbetade både med måleri, skulptur och upp­finningar.

Han förenade konst, form och teknik.

Utbildningar i Sverige

Gymnasieskolan har flera olika kurser i formgivning och design. Vissa högskolor delar in de olika utbildningarna i mindre fakulteter t.ex. Keramik och Glas, Metall, Möbler och inredning, Industridesign, Smycke och ädelmetall, Arkitektur, Textil och mode, Grafisk form, Fri konst. I andra sammanhang kan man ha en mer allmän inriktning och endast skilja mellan Form och Design, Grafisk form och Mode. Form och design innehåller då flera discipliner. Arkitektur- och industridesignutbildningar finns både hos konst och tekniska högskolorna.

YRKESROLLERNA OCH PRODUKTERNA Vem är formgivare?

Design och formgivning är som redan nämnts svår­ definierade begrepp. Deras exakta betydelser och det vi innefattar i vårt dagliga tal utvecklas och förändras. Begreppen och yrkesgrupperna vilar på flera traditioner.

Man skulle kunna ställa frågan tvärt om. Finns det några föremål som inte är designade eller formgivna?

Skulle formen på ett föremål kunna var helt omedveten?

Nja, ett skapat föremål har trots allt en form, någon eller några måste ha bestämt formen. Detta innefattar alla föremål tillverkade av människan, ja kanske inte bara människan eftersom naturen och evolutionen skapat en rad smarta former och lösningar genom olika processer.

En del menar därför att formgivningshistorien startade när människan började tillverka redskap och verktyg, andra menar att formgivningshistorien började som en reaktion mot den tidiga industrialismen (sekelskiftet 1700–1800) och med den farhågor om att hantverket skulle försvinna. Designhistorien börjar när konstnärer och formgivare anpassar sig och utnyttjar industrin (början på 1900-talet) för att producera snabbare och billigare och kanske mer avancerade produkter än vad som förut var möjligt för hand.

Formgivare är alltså den eller de som arbetar med produkternas utformning. Design har en något vidare betydelse, en funktionell och problemlösande betydelse. För att reda ut ytterligare ordning i dessa begrepp sorterar vi in konstnärer, konsthantverkare, formgivare och designers i några få yrkesgrupper för att se vad de arbetar med: Grafisk design för platta och/eller rörliga bilder till TV, webb, tidningar, förpackningar m.m. berör vi inte i denna bok.

Den som arbetar med stora projekt av typen byggnader, hela stadsplaneringar, vägbyggen, tunnlar, broar m.m. brukar inte kallas designer eller formgivare utan arkitekt. Det finns olika typer av arkitekter som specialiserat sig på olika typer av arkitektur, t.ex. statsmiljöer eller villor.

Den som ritar och formger kläder brukar kallas mode­designer. Givetvis finns det olika typer av modedesigners t.ex. för sportmode eller haute couture.

Möbelformgivare formger möbler i mindre upplaga eller för att tillverkas industriellt. Dock används ibland ordet möbeldesign, exempelvis som kursnamn på högskolan ”Inredning och möbeldesign”.

Den som kombinerar möbler och annan typ av inredning till hem eller offentliga lokaler, t.ex. barer eller hotell, brukar kallas för inredningsdesigner (inredare). Ibland använder man ordet inredningsarkitekt.

Ofta kan en inredare någon form av hantverk som att klä om möbler, måla, tapetsera och enklare snickeriarbeten. Framförallt kan de kommunicera med de berörda parterna i ett projekt såsom formgivare, snickare och målare för att få de uttryck och produkter som önskas.

Industridesigner kallas den designer som formger produkter för industriell tillverkning. Möbler och kläder produceras också industriellt, men brukar ändå inte räknas hit. Industridesignern formger allt från delar till stora lastfartyg till små komponenter i mobiltelefoner. Industridesigners arbetar ofta i grupp där var och en av yrkena arbetar med sin del i processen och produkten. Till en båt kan några arbeta med motorns konstruktion, någon annan med den yttre båtformen, någon med toalett- och köksfunktioner medan en eller flera inredningsarkitekter, textildesigner och möbeldesigner arbetar med inredningen.

Samarbeten är viktiga för att allt ska fungera.

Egentligen påminner alla arbeten med former om varandra. En sko tecknad underifrån känns monumental, nästan som en byggnad.

9

ÖVNINGAR • Gör flera former likt den på bilden nedan i olika storlekar och bygg en väggrelief. Arbeta i grupp eller enskilt.

Med flera ytor kan man böja av och forma i flera led.

• Klipp hål, vik och skapa en organisk skulptur. Arbeta gärna i grupp och gör en gemensam hängande takskulptur.

• Gör små modeller i papper.

1. Formge ett sidebord med samma infästningsprincip som benen för ”grodbordet” i bilden.

2. Formge en bokhylla genom att låta ytorna kilas in i varandra.

3. Formge en lampskärm.

Nonfigurativa övningar: • Blanda fritt de olika vik-teknikerna och gör en valfri skulptur på ett av följande teman:

1. Stort mot litet.

2. Hårt mot mjukt.

3. Organiskt mot tillverkat.

58

Hur gör man en modell av ett vattentorn?

1)

2)

4)

3)

5)

6)

1) Tidskriftsamlare. 2) Pyramid med ritning.

3) Lådform med uttag. 4) Kub med böjd inbuktning.

5) Form med låsning. 6) Ytor som bildar former genom att de kilas samman.

59

KERAMIK Det finns tusentals varianter på koppar, muggar och skålar. Små, små skillnader i höjd, bredd och tjocklek ger tusentals formvarianter. Formen kan vara sluten eller öppen. Sluten på så sätt att den formas inåt högst upp. Öppen på så sätt att den vidgar sig utåt.

FORMNINGSTEKNIKER Det finns en rad olika sätt att forma lera. Det vanligaste är drejning, men det förekommer också tumning, ringling och kavling.

Innan du formar leran bör den knådas för att få den smidigare och mer lättarbetad. Dessutom kan luftblåsor i leran försvinna under knådningen. Om man vill bränna leran i ugn är det viktigt att blåsorna är borta annars kan arbetet spricka.

När drejskivan/hjulet uppfanns – några tusen år före vår tideräkning – kunde man skapa förvaringskärl i en betydligt snabbare takt än tidigare.

Tumning

Denna teknik är lämplig för mindre arbeten.

1) Forma en cylinder genom att rulla ett lerstycke mot ett bord.

2) Tryck i tummarna och arbeta ner dem i leran. Försök att arbeta fram en jämntjock vägg.

3) Fortsätt att tumma ut hela leran till en skål eller mugg.

Tummad skål, inspirerad av en musselform.

Ringla lera

Denna teknik är lämplig för större arbeten.

1) Rulla ett lerstycke tills du får en jämntjock lång lerkorv, cirka 0,5–1 cm tjock. Snurra denna lerkorv till en form och börja forma bottnen.

2) Lägg till flera lerkorvar tills du får den höjd du vill ha.

3) Arbeta samman ringarna till en slät och jämntjock vägg.

Form under arbete.

Ringlad lera kan varieras och måste inte jämnas till. Här ville man behålla den dekorativa effekten.

79

KROPPENS PROPORTIONER OCH MÖJLIGA RÖRELSER Man lär sig mycket om människokroppens proportioner och möjlighet till rörelse genom att se och teckna av den.

Ett lärorikt sätt är att teckna och se kroppen förenklad. Man bortser från detaljerna och ser i stället kroppen som uppbyggd av cylinderliknande volymer.

För att förstå kroppens rörelse studerar man mittlinjen och knän, höftens och axlarnas lutning.

För att få ytterligare förståelse för kroppens proportioner bör man studera mellanrumsformerna. Det är den negativa formen som berättar om den positiva. Även om man tycker att armarna känns okej bör man studera mellanrummet på sitt motiv för att få en övergripande helhetsbild.

Det finns en negativ form mellan bröstet, den utsträckta armen och en hålighet, armhålan. Studerar man inte denna mellanrumsform är det svårt att få rätt på volymen.

Här har man bara tecknat ut mellanrumsformerna och genom att göra det har det bildats positiva former (volymer).

Mellanrumsformen är inte en platt triangel. Det ena benet är något framför det andra, därför sträcker sig mellanrumsformen in i rummet.

96

FÄRGTILLVERKNING Färg som man köper i butiken innehåller som regel tre ingredienser.

Det finns dels ett bindemedel som styr vilken typ av färg det är. I oljefärg är det olja som är bindemedel och i akrylfärg är det ett akrylat som binder samman färgpigmentkornen.

Vid sidan av bindemedel finns ett utfyllnadsmedel som styr konsistensen på färgen. Den tredje och kanske viktigaste komponenten är själva färgpigmentet. Färgpigmentet utvanns förr ur naturen, t.ex. stenar (mineraler), förkolnat ben eller jordarter. Pigmenten revs till ett finfördelat pulver som sedan blandades med bindemedel och utfyllnadsmedel till en färdig produkt att måla med.

Namnet på dessa färger angav oftast av pigmentet: elfenbenssvart (från förkolnat elfenben), ultramarin (från halvädelstenen Lapis Lazuli), karminlack (från kermeslusen). Nuförtiden tillverkas de flesta pigmenten på syntetisk väg.

Dessa syntetiska pigment och färgblandningar får ofta roliga, vackra och associativa namn som latte, ärtgrön, havregult, röd diablo, chili, hallon och vallmo.

118

JUGEND, ART NOUVEAU, LIBERTY, SECESSION 1895–1917

Varor som förut tillverkats för hand av skickliga hantverkare kunde framställas allt snabbare och billigare industriellt. Hantverkarnas skicklighet var därför inte längre lika eftertraktad.

Jugendformgivarna var inte bakåtsträvare likt Morris och Ruskin utan var mer optimistiska inför vad framtiden kunde erbjuda. De intresserade sig för hur industrin och maskinerna kunde underlätta arbetet, hur ny teknik kunde skapa ny formgivning och därför tänka sig att formge produkter för massproduktion. De ville skapa en ny formgivning för den nya tiden.

Jugendformgivarna hämtade ofta sin inspiration från naturen.

De europeiska städerna växer och utvecklas. I Paris blir man först med sitt tunnelbanenät 1901. De första tunnelbanenedgångarna i stilen Art Nouveau.

Jugend skiljer sig mot Art and Craftsrörelsen genom att jugend är än mer konceptuell på så sätt att materialen och teknikerna är underordnade den konstnärliga idén. Idéerna byggde ofta på former inspirerade av naturen, växandet och kroppen. T.ex. använde de sig av spiralformen och virvelvinden som är former hämtade från naturen. Jugendkonstnärerna tänkte i helheter och inredde ofta hela rum eller byggnader där allt kunde vara organiskt ringlande och växande.

Jugendstilen går under olika namn i olika delar av Europa och det kan därför bli lite förvirrande språkbruk. Stilen går under namnet Jugend i Tyskland, Secession i Österrike, Art Nouveau i Frankrike och Liberty i Italien.

Alla stilarna hade naturligtvis sina lo-

kala särdrag, som t.ex. Victor Hortas fantastiska trappuppgångar från Holland och Gaudis gigantiska katedral Sagrada Família i Spanien.

En motreaktion mot dessa organiska former kom 1910 då de naturinspirerade formerna ersattes av rätare linjer och geometriska former. Charles Rennie Mackintosh från Skottland hade redan tidigare påbörjat detta arbete med sin geometriska och stramare variant av jugend.

Att skapa dessa organiska naturformer i den tidiga industrialismen kan kanske uppfattas lite motsägelsefullt. Men man kan nog se det både som en motreaktion och ett anammande av maskinen, eller ett försök att bibehålla den tidens konstnärliga värden i industrialismen.

Att idén var överordnat materialet kan man tydligt se när man framställer slingriga organiska former i hård och svårbearbetad metall, som i tunnelbanenedgångarna i Paris. Det var när eldriftens infördes som tunnelbanorna började byggas. I Paris började tunnelbanan byggas 1900.

Casa Milà i Barcelona av Antoni Gaudí.

Färdigställd 1912.

142

ARTS AND CRAFTS OCH JUGEND I SVERIGE

Arts and Crafts-rörelsens idéer kom till Sverige via Ellen Kay och makarna Carl och Karin Larsson i Sundborn.

Det var i Carl Larssons bok ”Ett hem” han visade sina akvareller på heminteriörer och då som Ellen Kay fick upp ögonen för heminredning och estetikens möjlighet att skapa ett bättre liv för människor. Det var huvudsakligen Karin Larsson som formgivit det hem som Carl målat. Det var hennes hemvävda textilier, möbler, kompositioner och arrangemang. Det är dock först på senare tid som Karin Larsson fått den uppmärksamhet hon förtjänar. På många sätt är det hon som gjort stora delar av kompositionen, ljus och färgsättning m.m. i Carls världsberömda bilder. Även Karin Larsson hade rötter i naturen och allmogen och tog intryck av den övriga europeiska samtida formgivningen.

I Ellen Keys skrift ”Skönhet för alla” skrev hon om att skönheten i vardagen är en rättighet för alla och en vacker och praktisk miljö skapar harmoniska människor, något som påminde starkt om den sociala estetik som beskrivs i Ruskins idéer.

Stiliserade blommor. Typiskt för ett jugendmönster.

Karin och Carl Larssons hem i Dalarna.

Biologiska museet, Stockholm. Porten klädd i ornamentik inspirerad av vikingatiden.

Ljusa och luftiga naturfärger

Detta var i en tid då nationalstaten bildades, fosterlandet och tron på att det var omgivningarna och naturen som formade individen. A&C-rörelsens och jugendstilens intresse för naturen och dess former i både möbler och mönster försvenskades genom att man utvecklade former utifrån den lokala svenska naturen, t.ex. vallmon, näckrosen, maskrosen och kastanjen.

Det skulle vara ljusa, friska och blonda färger och naturen utomhus skulle få kontakt och återges i mönster och färger inomhus. Inspirationen och förebilden för Ruskin var den medeltida hantverksstaden, medan i Sverige kom en stor del av inspirationen från naturen och den folkliga allmogekonsten.

När fler och fler människor flyttar in till städerna kände många en saknad över att landsbygdens särdrag och bondekulturen skulle gå förlorad. Därför inrättades en mängd hembygdsföreningar och hembygdsgårdar runt om i Sverige som tog tillvara sin lokala variant av allmogen med bruksföremål, folkdräkter och allmogemöbler.

Nordiska museets samlingar av kulturhistoriska föremål från hela Sverige invigdes 1880. Mittemot ligger Skansen, ”det lilla Sverige” som invigdes 1891 med representativa byggnader och miljöer från hela Bondesverige.

SVENSK NATIONALROMAN­TIK

Det bevaras givetvis inte bara under industrialismen, utan det byggs även mängder nytt. Nu byggs det inte för adeln som tidigare utan för den nya tidens industrisamhällen med skolor, sjukhus och industrier. Bevarandet av allmogen, tillsammans med industrialismens praktiska och enkla arkitektur och med inspiration från jugendstilen, utmynnar i en stilblandning runt sekelskiftet 1900 som kom att kallas nationalromantiken. En stor del av Stockholm byggs i denna nationalromantiska stil.

143