När hon var klar slängde hon sig på sängen för att gosa med Feesh, och Kotte pep och morrade när hennes landning fick honom att studsa upp i luften. ”Förlåt, Kotte, kom här.” Hon sträckte fram handen, och efter att ha blängt surt på henne lade han sin varma lilla kropp i hennes handflata. ”Äventyrskompisar”, viskade hon medan hon smekte hans lilla nos. Hon skulle tillbaka till Midnattstimman. Hon skulle bli magisk igen.
– 19 –