Page 1

civilprocesser i samband med konkurser är van­

ISBN 978-91-7737-101-4

KONKURS OCH PROCESS

marek keller har varit verksam vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet och arbetar nu som advokat på Wistrand Advokatbyrå i Stockholm.

Marek Keller

ligt förekommande och kan röra avsevärda värden, medföra ingrip­ande rättsverkningar eller beröra en stor krets av perso­ ner. Processerna ger också upphov till en rad frågor om vilken behörig­het att disponera över omprocessade tillgångar och skulder, som ska tillkomma konkursens aktörer, bland andra konkursboet, konkursgäldenären och enskilda borgenärer. Dessa behörighetsfrågor är komplexa och har genom åren genererat en relativt omfattande rättspraxis. De är också av stor betydelse i en konkurs eftersom de enskilda aktörernas behörig­ het i hög grad påverkar konkursens resultat och genomslaget för konkursens huvudändamål. I denna avhandling analyseras dessa behörighetsfrågor med inriktning på hur de processuella och materiella befogenheter som tillkommer konkursens aktörer förhåller sig till varandra och med fokus på hur de enskilda aktörerna genom sina pro­ cessuella dispositioner kan påverka utfallet i en konkurs. Undersökningen berör en mycket stor mängd enskilda rätts­ liga frågor i skärningspunkten mellan den materiella konkurs­ rätten och processrätten, exempelvis: Vem får vara part eller inter­ venient i en process om en tillgång eller en skuld i konkursen? Vilka möjligheter har ett konkursbo att undvika att dras in i kon­ kursgäldenärens processer? Vilken ställning har ett konkursbo i sådana processer? Vilken rättsverkan i konkursen har en dom som har vunnit laga kraft före respektive efter konkursbeslutet?

KONKURS OCH PROCESS Marek Keller


Konkurs och process Marek Keller


Abstract Bankruptcy and civil procedure Civil actions are a regular occurrence during the course of bankruptcy proceedings and may have wide-ranging and significant social impacts, not least due to the fact that they can pertain to assets of considerable value or affect a large number of individuals and various types of economic interests. These lawsuits also raise a number of legal issues regarding the delimitation of procedural rights of various bankruptcy actors, such as the bankruptcy trustee, the bankruptcy debtor and individual creditors. The mentioned competence issues are complex and have over the years generated relatively extensive case law. Additionally, they are of great importance in a bankruptcy, as they have a major impact on the outcome of bankruptcy proceedings and on the furthering of the efficacy of the policies underlying bankruptcy law. This thesis aims at systematizing and evaluating the rules regarding the bankruptcy actors’ competence in civil proceedings to directly or indirectly dispose of assets and liabilities that are subject to a process by way of litigation. It is further intended to investigate how these rules affect the impact of the policy aims behind the substantive competence rules of bankruptcy law and the main purpose of the bankruptcy, and whether the regulation constitutes acceptable coordination between substantive bankruptcy law and procedural law. The investigation covers a very large number of legal issues at the intersection of substantive bankruptcy law and general procedural rules governing civil proceedings, for example: Who may be a party or intervener in actions regarding assets or debts in the bankruptcy? What are the legal implications of the estate substituting the debtor as a party to an action? What prospects does a bankruptcy estate have to avoid being drawn into the bankruptcy debtor’s actions? To what extent are judgments in the debtor’s actions binding in bankruptcy proceedings? The inquiry shows that the relationship between the substantive and procedural rights of the individual bankruptcy actors is complex. In a number of situations, individual bankruptcy actors have a more wide-ranging procedural right of disposal regarding assets or liabilities than a substantive one. This gives rise to a risk that these rights will be used in ways that limit the impact for the policy aims of bankruptcy law, for example, by circumventing rules to protect third parties. However, it is argued that a more wide-ranging procedural right of disposal can, in certain instances, further the policies underlying bankruptcy law, provided that the relevant procedural rights are adequately set out. The thesis also discusses various solutions regarding the delimitation of the individual bankruptcy actors’ procedural rights. Keywords: bankruptcy, civil procedure, civil lawsuits, bankruptcy estate, right of disposal, locus standi, substitution of parties, representative action, res judicata

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2020 Upplaga 2:1 ISSN 0282-2040 ISBN 978-91-7737-133-5 Produktion: eddy.se ab, Visby 2020 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Eurographic Group, Denmark 2020


Innehåll Förord 5 Förkortningar 25

DEL I Kapitel 1 Om undersökningen 29 1.1 Introduktion till ämnet  29 1.2 Inriktning, syfte och frågeställningar  33 1.3 Avgränsningar  35 1.4 Metod och material  36 1.5 Centrala begrepp, termer och uttryck i avhandlingen  39 1.5.1 Inledning  39 1.5.2 Begrepp, termer och uttryck  39 1.5.2.1 Den insolventa sidan och den solventa sidan  39 1.5.2.2 Den insolventa sidans skulder – konkursfordringar, gäldenärsfordringar och massafordringar  40 1.5.2.3 Grundmodell  41 1.5.2.4 Konkursdomstol  41 1.5.2.5 Konkursförvaltning  41 1.5.2.6 Konkursgäldenärens personliga ansvar  41 1.5.2.7 Konkursbo, konkursmassa, konkurstillgång och liknande beteckningar  41 1.5.2.8 Konkursprocessrätt och konkursprocess samt den allmänna processrätten och allmänna processrättsliga regler  42

7


1.5.2.9 Konkursförfarandets huvudändamål, konkursändamålet och utdelningsmaximering 43 1.5.2.10 Kritisk processkollision  43 1.5.2.11 Normerande verkan i konkursen  43 1.5.2.12 Prioritetsordningen och förmånsrättsordningen 44 1.5.2.13 Processkommission och processkommissionär samt sakägare och sakägarprocess  44 1.5.2.14 Pågående process  45 1.5.2.15 Separatist  45 1.5.2.16 Särskild rättegång  45 1.5.2.17 Taleövertagande, partssuccession, deltagande, inträde och inträde vid sidan av part och liknande beteckningar  45 1.5.2.18 Tillgångsprocess och skuldprocess  46 1.6 Disposition  46

Kapitel 2 Översiktligt om regleringen av den insolventa sidans dispositiva civilprocesser 49 2.1 Övergripande om förhållandet mellan konkurslagens och rättegångsbalkens regler om dispositiva civilprocesser  49 2.2 Kort om den insolventa sidans aktörer som parter i civilprocesser  51 2.2.1 Konkursgäldenären  51 2.2.2 Konkursboet och konkursförvaltaren  53 2.2.3 Konkursborgenärskollektivet och enskilda konkursborgenärer  54 2.2.4 Enskilda massaborgenärer  55 2.2.5 Enskilda gäldenärsfordringsborgenärer  55 2.2.6 Något om den rättsliga betydelsen av partsrubriceringen i den insolventa sidans processer  55 2.3 Översikt över den konkursprocessrättsliga regleringen av civilprocesser  57 2.3.1 Processer om konkursbotillgångar  57 2.3.1.1 Rätten att delta som part och självständig intervenient  57 2.3.1.2 Partsdispositioner  60

8


2.3.1.3 Rättskraft  61 2.3.1.4 Rättegångskostnader  62 2.3.2 Processer om konkursfri egendom  63 2.3.3 Processer om konkursfordringar  63 2.3.3.1 Rätten att delta som part och självständig intervenient  63 2.3.3.2 Partsdispositioner  64 2.3.3.3 Rättskraft  65 2.3.3.4 Rättegångskostnader  67 2.3.4 Processer om massafordringar  68 2.3.5 Processer om gäldenärsfordringar  68

Kapitel 3 Ändamåls- och intresseinventering 69 3.1 Inledning  69 3.2 Några inledande anmärkningar om förhållandet mellan konkurs och process  69 3.3 Kort om civilprocessens huvudändamål  71 3.4 Kort om konkursförfarandets huvudändamål  76 3.4.1 Allmänt  76 3.4.2 De viktigaste aspekterna av konkursförfarandets huvudändamål 80 3.4.2.1 Konkursen som ett medel för att upprätthålla samhälls­intresset av ett fungerande kreditväsende  80 3.4.2.2 Konkursen som ett medel för att säkerställa enskilda och kollektiva borgenärsintressen 83 3.4.2.3 Konkursen som ett medel för att säkerställa genomslaget för likhetsprincipen och prioritetsordningen  87 3.5 Typiska partsintressen i konkursprocesser  89 3.5.1 Inledning  89 3.5.2 Den insolventa sidans intressen  89 3.5.2.1 Konkursboets intressen  89 3.5.2.2 Konkursborgenärernas kollektiva och enskilda intressen  92 3.5.2.3 Konkursförvaltarens intressen  96 3.5.2.4 Konkursgäldenärens intressen  97 3.5.3 Den solventa sidans intressen  99 9


3.6 Särskilda problem med genomslaget för konkursförfarandets huvudändamål i konkursprocessrätten  101 3.6.1 Inledning  101 3.6.2 Problem förenade med kollisioner mellan anspråk hänförliga till olika rättsområden  102 3.6.3 Problem avseende genomslaget för lagstiftarens politiska värdering av viktningen mellan anspråk hänförliga till olika rättsområden  104 3.6.4 Problem rörande förhållandet mellan materiella och formella behörighetsregler  105 3.6.5 Tredjemansproblem avseende regleringen av behörigheten i konkursprocesser  110 3.6.6 Problem avseende risk för systemhaveri  111

Kapitel 4 En grundmodell för regler om den insolventa sidans behörighet i konkursprocesser 113 4.1 Behovet av en grundmodell  113 4.2 Utformningen av grundmodellen  115 4.3 Hur grundmodellen används i avhandlingen  118

Kapitel 5 Klassificeringen av civilprocesser i konkursprocessrätten 119 5.1 Allmänt om klassificeringen av civilprocesser i konkursprocessrätten  119 5.2 Indelningen av processer med utgångspunkt från vilken typ av förmögenhetsobjekt som utgör processens föremål  124 5.2.1 Allmänt  124 5.2.2 Några typfall av tillgångs- och skuldprocesser  135 5.2.2.1 Typexempel på processer om egendom som ingår i konkursmassan  135 5.2.2.2 Typexempel på konkursfordringsprocesser 135 5.2.2.3 Typexempel på massafordringsprocesser  136 5.2.2.4 Typexempel på gäldenärsfordringsprocesser 136 5.2.2.5 Några ytterligare typfall  136 5.3 Sammanfattning och avslutande synpunkter  139

10


DEL II Kapitel 6 Övergripande om den historiska utvecklingen av konkursprocessrätten 143 6.1 Inledning  143 6.2 Konkursprocessrätten vid tiden för 1862 års konkurslag och fram till införandet av 1921 års konkurslag  145 6.2.1 Allmänt om reformerna före och i samband med införandet av 1862 års konkurslag  145 6.2.2 Allmänt om regleringen av den insolventa sidans representation och behörighet i civilprocesser vid tiden för 1862 års konkurslag  150 6.2.3 Teoretiska rättskonstruktioner på konkursrättens område och deras betydelse för konkursprocessrätten  153 6.2.3.1 Allmänt  153 6.2.3.2 Närmare om enskilda rättskonstruktioner 155 6.2.3.3 Frågan om vilken konstruktion som bäst återspeglade gällande rätt  157 6.3 Konkursprocessrätten vid tiden för 1921 års konkurslag och fram till införandet av 1987 års konkurslag  161 6.3.1 Reformer i samband med och efter införandet av 1921 års konkurslag  161 6.3.1.1 Allmänt  161 6.3.1.2 Konkursdomens rättskraft  163 6.3.1.3 Partssuccession i civilprocesser som pågick vid konkursutbrottet och särexekutionsförbud 167 6.3.2 Doktrinens inställning till teoretiska rättskonstruktioner inom konkursrätten efter införandet av 1921 års konkurslag  168 6.3.3 Konkursboets status som särskilt rättssubjekt  170 6.4 Allmänt om reformen i samband med införandet av 1987 års konkurslag  173

11


Kapitel 7 Valda utvecklingslinjer i konkursprocessrätten under åren 1862–1987 174 7.1 Inledning  174 7.2 Rätten att företräda den insolventa sidan i civilprocesser  175 7.2.1 Utvecklingen av läran om processhindren i den allmänna processrätten och dess betydelse för konkursprocessrätten  175 7.2.2 Rätten att vara part i den insolventa sidans civilprocesser  180 7.2.2.1 Övergripande om den insolventa sidans talerätt i olika typer av processer  180 7.2.2.2 Närmare om konkursförvaltningens och konkursboets talerätt  183 7.2.2.3 Närmare om enskilda konkursborgenärers talerätt  188 7.2.2.4 Närmare om konkursgäldenärens talerätt 191 7.2.2.5 Särskilt om talerätten i återvinningsprocesser 194 7.3 Partssuccession och andra regler om processer som pågår vid konkursutbrottet  198 7.3.1 Processer om konkursmassan  198 7.3.2 Processer om konkursfordringar  206 7.4 Rättskraften hos domar i den insolventa sidans processer  209 7.4.1 Rättskraften hos domar i processer som har vunnit laga kraft före konkursen  209 7.4.2 Rättskraften hos domar i tillgångsprocesser som har avslutats under konkursen  212 7.4.3 Rättskraften hos domar i konkursfordringsprocesser som har avslutats under konkursen  214 7.4.3.1 Rättsläget vid tiden då 1862 års konkurslag var ikraft  214 7.4.3.2 Särskilt om hänvisning av tvist i jävsprocess till särskild rättegång med stöd av 75 § 1862 års konkurslag (jfr 9 kap. 16 § 1987 års konkurslag)  216 7.4.3.3 Rättsläget vid tiden då 1921 års konkurslag var ikraft  222

12


7.5 Den insolventa sidans rättegångskostnadsansvar  225 7.5.1 Ansvaret för rättegångskostnader i civilprocesser  225 7.5.2 Ansvaret för rättegångskostnader i jävsprocesser  227

DEL III Kapitel 8 Rätten att vara part i tillgångsprocesser inledda efter konkursbeslutet 233 8.1 Övergripande synpunkter på regleringen av rätten att vara part i tillgångsprocesser  233 8.2 Grundmodellen  242 8.3 Huvudregeln om den insolventa sidans rätt att kära och svara i tillgångsprocesser inledda efter konkursbeslutet  245 8.3.1 Allmänt  245 8.3.2 Ändamålsövervägandena bakom huvudregeln  248 8.3.3 Närmare om förhållandet mellan konkursbeslaget, abandonering och den insolventa sidans talerätt  252 8.3.4 Prövningen av frågor om talerätt  257 8.3.4.1 Prövningen av konkursgäldenärens talerätt 257 8.3.4.2 Prövningen av konkursboets talerätt  264 8.3.4.3 Prövningen av konkursborgenärernas talerätt 267 8.3.5 Avhjälpande av brister i partsställning och talerätt genom delgivning med ”rätt” part, taleövertagande eller abandonering  268 8.3.5.1 Rådighetsförlusten som ett absolut och som ett avhjälpbart processhinder  268 8.3.5.2 Verkan av konkursboets avstående från taleövertagande och abandonering då konkursgäldenären har inlett en process om konkursmassan, i strid med talerättsreglerna  270 8.3.5.3 Domstolens avhjälpande av felaktiga partsangivelser  274 8.3.6 Digression angående teoretiska konstruktioner som ligger till grund för huvudregeln om talerätten  276

13


8.3.6.1 Allmänt  276 8.3.6.2 Kort om den dominerande uppfattningen om placeringen av äganderätten till konkursmassan och kritiken av denna uppfattning  280 8.3.6.3 Konkursgäldenärens talerätt vid en alternativ placering av äganderätten  291 8.4 Processkommissionstalan  292 8.4.1 Inledning  292 8.4.2 Ändamålsskälen för och emot en processkommissions­ talan till förmån för konkursboet  295 8.4.3 Konkursborgenärernas processkommissionstalan  303 8.4.3.1 Återvinning i konkurs  303 8.4.3.2 Särskilda domvillobesvär  313 8.4.3.3 Konkursborgenärernas rätt att föra talan i processkommission för konkursboet i andra fall  313 8.4.4 Konkursgäldenärens processkommissionstalan  314 8.4.4.1 Konkursgäldenärens rätt att föra process om konkursmassan med stöd av 3 kap. 10 § konkurslagen  314 8.4.4.2 Konkursgäldenärens rätt att föra talan i processkommission för konkursboet i andra fall  322 8.4.5 Processkommission på grund av avtal  325 8.4.5.1 Allmänna regler om processkommission på grund av avtal  325 8.4.5.2 Processkommission på grund av avtal i konkursprocessrätten  326 8.5 Särskilt om talerätt i processer om avtal  331 8.5.1 Processer om löneavtal  331 8.5.2 Processer om andra typer av avtal  333 8.5.2.1 Konkursboets avtal  333 8.5.2.2 Konkursgäldenärens avtal  333 8.6 Sammanfattning och avslutande synpunkter  335

Kapitel 9 Partssuccession i tillgångsprocesser 338 9.1 Allmänt om partssuccession i tillgångsprocesser  338 9.2 Grundmodellen  340 14


9.3 Huvudregeln i 3 kap. 9 § första stycket konkurs­­lagen om processer om konkursbo­egendom, som pågår vid konkursutbrottet  343 9.3.1 Allmänt  343 9.3.2 Ändamålen bakom 3 kap. 9 § första stycket konkurslagen och frågan om reglernas ändamålsenlighet 348 9.3.3 Närmare om rättsverkan av konkursboets taleövertagande 356 9.3.3.1 Allmänt  356 9.3.3.2 Taleövertagande som processhandling och materiell disposition över processobjektet 359 9.3.4 Tidpunkten då konkursboets beslut om taleövertagande blir verksamt och rättsverkningarna av beslutet inträder  365 9.3.5 Närmare om rättsverkningarna av konkursboets avstående från taleövertagande  367 9.3.5.1 Rätten till processvinsten och surrogatet för denna enligt materiella konkursrättsliga regler  367 9.3.5.2 Omfattningen av abandonering vid avstående från taleövertagande  371 9.3.5.3 Avtal om omfattningen av en abandonering  375 9.3.6 Särskilt om konkursboets rätt att ta tillbaka beslut att inträda eller inte inträda i process  378 9.3.6.1 Återtagande av taleövertagande  378 9.3.6.2 Återtagande av avstående från taleövertagande 378 9.4 Processer om konkursfri egendom  380 9.5 Särskilt om processer om avtal ingångna före konkursen  381 9.6 Andra fall av partssuccession  381 9.6.1 Konkursboets rätt att överta process som förs enligt 3 kap. 10 § konkurslagen  381 9.6.2 Konkursboets rätt att överta konkursgäldenärens processkommissionstalan som förs med stöd av avtal  382 9.6.3 Konkursboets partssuccession i process som efter konkursbeslutet har inletts av eller mot konkursgäldenären trots bristande talerätt  383 15


9.6.4 Konkursborgenärernas rätt att överta processer inledda efter konkursutbrottet  383 9.6.5 Konkursgäldenärens rätt att överta processer om konkursmassan  384 9.7 Partiellt inträde i tillgångsprocesser  384 9.8 Sammanfattning och avslutande synpunkter  386

Kapitel 10 Självständig intervention i tillgångsprocesser 389 10.1 Allmänt om självständig intervention i tillgångsprocesser  389 10.2 Grundmodellen  393 10.3 Konkursgäldenärens rätt till självständig intervention i konkursboets processer  394 10.4 Enskilda konkursborgenärers rätt att intervenera i konkursboets processer  396 10.5 Särskilt om enskilda konkursborgenärers rätt att intervenera i konkursboets återvinningsprocesser  398 10.6 Enskilda konkursborgenärers rätt att intervenera i varandras återvinningsprocesser  400 10.7 Konkursboets rätt att intervenera i konkursgäldenärens processer  401 10.8 Särskilt om hinder mot interventionsrätt på grund av risk för konkursborgenärs- och konkursboskadliga dispositioner  403 10.9 Rätten att återta en självständig intervention  405 10.10 Sammanfattning och avslutande synpunkter  407

Kapitel 11 Valda typer av parts­dispositioner i tillgångsprocesser 409 11.1 Allmänt om partsdispositioner i tillgångsprocesser  409 11.2 Grundmodellen  411 11.3 Ändringar av yrkanden och grunder  411 11.4 Medgivanden  414 11.4.1 Allmänt  414 11.4.2 Särskilt om konkursgäldenärens processuella medgivanden  417

16


11.5 Återkallelse av talan  419 11.6 Processförlikning  421 11.7 Sammanfattning och avslutande synpunkter  424

Kapitel 12 Rättskraftens subjektiva begränsning hos domar i tillgångsprocesser, som vunnit laga kraft före konkursbeslutet 427 12.1 Allmänt om rättskraften hos domar i tillgångsprocesser som har avslutats före konkursen  427 12.2 Grundmodellen  431 12.3 Huvudregeln om bundenheten av domar som har vunnit laga kraft före konkursutbrottet  432 12.3.1 Konkursboets bundenhet  432 12.3.2 Konkursgäldenärens bundenhet  440 12.3.3 Konkursborgenärernas bundenhet  440 12.4 Huvudregelns tillämpning i viktigare typfall  440 12.4.1 Obligationsrättsliga tillgångsfrågor  440 12.4.2 Spörsmål om sakrättsligt skydd  443 12.4.3 Sak- och konkursrättsliga klassificeringsfrågor  445 12.4.4 Andra sak- och konkursrättsliga frågor av betydelse för tillgångarna i konkursen  446 12.4.5 Associationsrättsliga frågor som ligger systematiskt nära återvinning i konkurs  449 12.4.6 Konkursfri egendom  450 12.5 Återvinning i konkurs och andra regler som reellt sett utgör undantag från reglerna om rättskraft  450 12.5.1 Inledning  450 12.5.2 Återvinning i konkurs  452 12.5.2.1 Den principiella frågan huruvida en doms rättskraft utgör hinder mot återvinning i konkurs  452 12.5.2.2 Föremålet för återvinningstalan  456 12.5.2.3 Kravet på nackdel  463 12.5.3 Andra remedier  464 12.5.3.1 Begränsningar av rättskraften och särskilda remedier riktade mot kollusiva överenskommelser  464

17


12.5.3.2 Särskilda konkursrättsliga regler om underkännande av domar som fastställer skenfordringar och andra typer av skenanspråk  468 12.5.3.3 Skadestånd på grund av brott, kollusion och dylikt  470 12.6 Sammanfattning och avslutande synpunkter  471

Kapitel 13 Rättskraftens subjektiva begränsning hos domar i tillgångsprocesser, som vinner laga kraft under konkursen 473 13.1 Allmänt  473 13.2 Grundmodellen  475 13.3 Rättskraften hos domar i processer som har inletts efter konkursutbrottet  475 13.3.1 Processer om konkursboegendom  475 13.3.2 Processer om konkursfri egendom  478 13.4 Rättskraften hos domar i processer som pågår vid konkursutbrottet  479 13.4.1 Processer om konkursboegendom  479 13.4.2 Processer om konkursfri egendom  481 13.5 Sammanfattning och avslutande synpunkter  482

Kapitel 14 Rättegångskostnader i tillgångsprocesser 483 14.1 Allmänt om rättegångskostnader i tillgångsprocesser  483 14.2 Grundmodellen  488 14.3 Den insolventa sidans fordringar på rättegångskostnadsersättning 491 14.3.1 Allmänt  491 14.3.2 Processer som är avslutade vid konkursbeslutet  491 14.3.3 Processer som avslutas under konkursen  493 14.4 Den insolventa sidans rätt att vidta processuella dispositioner över rätten till rättegångskostnadsersättning  499 14.5 Den insolventa sidans ansvar för den solventa partens rättegångskostnader  500

18


14.5.1 Den konkursrättsliga klassificeringen av rättegångskostnadsanspråk som utgör skulder i konkursen  500 14.5.2 Viktigare typfall avseende rättegångsansvaret då den insolventa sidan är tappande part i processen  505 14.5.2.1 Allmänt  505 14.5.2.2 Konkursgäldenärens respektive enskilda konkursborgenärers processkommissionstalan och partssuccession med anledning härav  505 14.5.2.3 Partssuccession i pågående tillgångs­ processer enligt 3 kap. 9 § första stycket konkurslagen  507 14.5.2.4 Konkursboets partssuccession i andra fall  513 14.5.3 Rättegångskostnadsansvaret vid nedläggning och återkallelse av talan på grund av konkurs  515 14.5.4 Rättegångskostnadsansvaret i rättegång som har inletts i onödan till följd av konkursgäldenärens agerande  520 14.6 Sammanfattning och avslutande synpunkter  524

Kapitel 15 Exkurs: Något om processmissbruk bestående i utnyttjande av den insolventa sidans medellöshet 528 15.1 Inledning  528 15.2 Missbruk av konkursgäldenärens medellöshet  529 15.2.1 Formella hinder  529 15.2.1.1 Krav på förmåga att ersätta motpartens rättegångskostnader och på ställande av säkerhet  529 15.2.1.2 Begränsningar av partshabiliteten, processhabiliteten eller talerätten  531 15.2.1.3 Officialprövning i vissa typfall  532 15.2.2 Personligt betalningsansvar och andra sanktioner mot missbruk av konkursgäldenärens medellöshet  534 15.2.2.1 Rättegångsbalkens straffbestämmelser  534 15.2.2.2 Rättegångsbalkens regler om särskilt rättegångskostnads­ansvar för vårdslös processföring  535

19


15.2.2.3 Personligt rättegångskostnadsansvar för konkursbolagets ställföreträdare, ägare eller andra intressenter  536 15.3 Särskilt om konkursboets massaansvar på grund av processavtal med konkursgäldenären  546 15.4 Konkursförvaltarens skadeståndsansvar vid utnyttjande av den insolventa sidans medellöshet  548 15.4.1 Missbruk av konkursboets medellöshet  548 15.4.2 Missbruk av konkursgäldenärens medellöshet  553 15.5 Sammanfattning och avslutande synpunkter  554

DEL IV Kapitel 16 Rätten att vara part i skuldprocesser och partssuccession i sådana processer 561 16.1 Övergripande synpunkter på systemet för skuldprocesser  561 16.2 Grundmodellen  565 16.3 Processer om massafordringar  567 16.4 Processer om gäldenärsfordringar  567 16.5 Processer om konkursfordringar  568 16.6 Sammanfattning och avslutande synpunkter  575

Kapitel 17 Medpartsinträde och självständig intervention i skuldprocesser 577 17.1 Allmänt om rätten till medpartsinträde och självständig intervention i skuldprocesser  577 17.2 Grundmodellen  579 17.3 Rätten till självständig intervention i processer om massafordringar  580 17.4 Rätten till självständig intervention i processer om gäldenärsfordringar  580 17.5 Rätten till medpartsinträde och självständig intervention i processer om konkursfordringar  581 17.5.1 Konkursboets och konkursförvaltarens rätt till medpartsinträde och självständig intervention  581 20


17.5.1.1 Allmänt  581 17.5.1.2 Ändamålsskälen för en rätt till medpartsinträde 584 17.5.1.3 Närmare analys av förhållandet mellan rätten till medpartsinträde och rättskraften  588 17.5.1.4 Konkursboets rätt till medpartsinträde och självständig intervention i konkursborgenärernas intresse de lege ferenda  593 17.5.2 Enskilda konkursborgenärers rätt till självständig intervention  598 17.5.3 Konkursgäldenärens rätt till självständig intervention  600 17.6 Sammanfattning och avslutande synpunkter  601

Kapitel 18 Valda typer av partsdispositioner i skuldprocesser 603 18.1 Allmänt om partsdispositioner i skuldprocesser  603 18.2 Grundmodellen  604 18.3 Partsdispositioner i processer om massafordringar  605 18.4 Partsdispositioner i processer om gäldenärsfordringar  605 18.5 Partsdispositioner i processer om konkursfordringar  606 18.5.1 Ändringar av yrkanden och grunder  606 18.5.2 Den insolventa sidans processförlikningar  610 18.5.3 Konkursgäldenärens processuella medgivanden och liknande dispositioner  618 18.5.4 Återkallelse av talan  620 18.6 Sammanfattning och avslutande synpunkter  621

Kapitel 19 Rättskraftens subjektiva begränsning hos domar i skuldprocesser, som vunnit laga kraft före konkursbeslutet 623 19.1 Övergripande om domar i skuld­processer avslutade före konkursen och deras rättskraft  623 19.2 Grundmodellen  625 19.3 Rättskraften hos domar i processer om konkursfordringar  626 19.3.1 Allmänt  626

21


19.3.2 Närmare genomgång av vissa typfall i vilka konkursboet och konkursborgenärerna inte är bundna av domar som har vunnit laga kraft före konkursutbrottet  627 19.3.2.1 Skenavtal och gåvoavtal  627 19.3.2.2 Utdelningsavtal, avtal om växande konkursfordringar samt andra överenskommelser som syftar till att öka utdelningen i en konkurs  628 19.3.2.3 Allmänna och särskilda förmånsrätter  634 19.3.2.4 Andra sak- och konkursrättsliga frågor av betydelse för utdelningen i konkursen  636 19.4 Särskilt om konkursförvaltarens rätt att underkänna svikliga bevakningar och domar rörande skenfordringar  637 19.5 Sammanfattning och avslutande synpunkter  638

Kapitel 20 Rättskraftens subjektiva begränsning hos domar i skuldprocesser, som vinner laga kraft under konkursen 640 20.1 Övergripande om systemet för prövning av den insolventa sidans skulder och rättskraften hos civildomar som vinner laga kraft under konkursen  640 20.2 Grundmodellen  644 20.3 Rättskraften hos domar i processer om massafordringar  645 20.4 Rättskraften hos domar i processer om gäldenärsfordringar  645 20.5 Rättskraften hos domar i processer om konkursfordringar  646 20.5.1 Konkursgäldenärens bundenhet av rättskraften hos domar, i frågor om hans personliga ansvar  646 20.5.2 Konkursborgenärernas bundenhet av rättskraften hos domar, i frågor om underlaget för utdelningen i konkursen  647 20.5.2.1 Huvudregeln för doms rättskraft i konkursen  647 20.5.2.2 Närmare genomgång av undantagsfall i vilka en dom kan bli normerande för utdelningen i konkursen på grund av fordrans beskaffenhet  678 20.5.2.3 Närmare om vissa konkursspecifika begränsningar av doms rättskraft i konkursen  686 22


20.5.3 Konkursboets bundenhet av doms rättskraft, i frågor av betydelse för boets rätt till konkursmassan  690 20.5.3.1 Huvudregeln för konkursboets bundenhet av domar i konkursfordringsprocesser som avslutas under konkursen  690 20.5.3.2 Några anmärkningar om förhållandet mellan konkursboets och konkursborgenärernas bundenhet av rättskraften hos civildomar  694 20.5.4 Samordningen av rättskraftsverkningarna hos domar i särskilda rättegångar och hos avgöranden i andra förfaranden (konkursintern rättskraft)  698 20.5.4.1 Allmänt  698 20.5.4.2 Separationsrätt till redovisningsmedel  703 20.5.4.3 Kvittning  706 20.5.4.4 Panträtt i lös egendom som utgör säkerhet för konkursfordran  710 20.5.4.5 Exekutiv auktion av fast egendom  711 20.5.4.6 Återvinning i konkurs av skuld  715 20.5.4.7 Behörighetsöverskridande i jävsprocess  716 20.5.4.8 Rättegångskostnadsbeslut i samband med prövning av konkursansökan  717 20.6 Sammanfattning och avslutande synpunkter  718

Kapitel 21 Rättegångskostnader i skuldprocesser 722 21.1 Allmänt om rättegångskostnader i skuldprocesser  722 21.2 Grundmodellen  723 21.3 Processer om massafordringar  724 21.4 Processer om gäldenärsfordringar  724 21.5 Processer om konkursfordringar  725 21.5.1 Konkursbeslaget av konkursgäldenärens fordringar på rättegångskostnadsersättning  725 21.5.2 Ansvaret för rättegångskostnader då den insolventa sidan är tappande part i processen  730 21.5.2.1 Allmänt  730 21.5.2.2 Principiell diskussion de lege ferenda om konkursboets ansvar vid medpartsinträde i konkursgäldenärens konkursfordringsprocesser 733 23


21.5.3 Särskilt om fördelningen av ansvaret för rättegångskostnader vid nedläggning och återkallelse av talan  738 21.6 Sammanfattning och slutsatser  740

DEL V Kapitel 22 Sammanfattning och avslutande synpunkter 745 English summary 767 Rättsfall 793 Källförteckning 803

24


civilprocesser i samband med konkurser är van­

KONKURS OCH PROCESS

marek keller har varit verksam vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet och arbetar nu som advokat på Wistrand Advokatbyrå i Stockholm.

Marek Keller

ligt förekommande och kan röra avsevärda värden, medföra ingrip­ande rättsverkningar eller beröra en stor krets av perso­ ner. Processerna ger också upphov till en rad frågor om vilken behörig­het att disponera över omprocessade tillgångar och skulder, som ska tillkomma konkursens aktörer, bland andra konkursboet, konkursgäldenären och enskilda borgenärer. Dessa behörighetsfrågor är komplexa och har genom åren genererat en relativt omfattande rättspraxis. De är också av stor betydelse i en konkurs eftersom de enskilda aktörernas behörig­ het i hög grad påverkar konkursens resultat och genomslaget för konkursens huvudändamål. I denna avhandling analyseras dessa behörighetsfrågor med inriktning på hur de processuella och materiella befogenheter som tillkommer konkursens aktörer förhåller sig till varandra och med fokus på hur de enskilda aktörerna genom sina pro­ cessuella dispositioner kan påverka utfallet i en konkurs. Undersökningen berör en mycket stor mängd enskilda rätts­ liga frågor i skärningspunkten mellan den materiella konkurs­ rätten och processrätten, exempelvis: Vem får vara part eller inter­ venient i en process om en tillgång eller en skuld i konkursen? Vilka möjligheter har ett konkursbo att undvika att dras in i kon­ kursgäldenärens processer? Vilken ställning har ett konkursbo i sådana processer? Vilken rättsverkan i konkursen har en dom som har vunnit laga kraft före respektive efter konkursbeslutet?

KONKURS OCH PROCESS Marek Keller

Profile for Smakprov Media AB

9789177371335  

9789177371335  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded