Page 1

FLUG

FISKE på mitt sätt

Denna bibliofilupplaga utges av Bokförlaget Settern i en upplaga av 200 signerade och numrerade exemplar varav detta är exemplar nummer

J ohan K lingberg


JOHAN KLINGBERG

ULF BÖRJESSON

Chefredaktör, tidningen Allt om Flugfiske Som flugfiskeinstruktör i över 30 år har Johan genom sin pedagogiska bakgrund gjort flugfisket begripligt för alla. Förutom sitt arbete som tidningsredaktör och flugfiskeinstruktör är han också en uppskattad föreläsare både i Europa och i USA. Trots att Johan idag har flugfisket som sitt arbete, är det också hans största hobby som han njuter av så fort tillfälle ges.

Fotograf och frilansjournalist Har varit verksam som fotograf inom svensk dagspress i mer än 30 år. Inom svensk sportfiskepress är han en uppskattad med­arbetare genom sina bilder och artiklar om flugfiske. Han har också bidragit med bilder i flera fiskeböcker, både i England och i Sverige. Ulf Börjesson räknas i dag som en av landets absolut skickligaste fiskefotografer.

ANDERS HOLM

JOHNNY HÖRBERG

Chefredaktör, tidningen Fiskejournalen Efter avslutad utbildning som formgivare har Anders skapat via både penna, kamera och datormus, i både dagstidningar och månads­ magasin. Intresset för flugfiske startade redan i unga år, idag syns hans omtyckta artiklar om flugfiske återkommande i svensk fiskepress. Anders har en unik förmåga att ständigt tänka på läsarens bästa när han utformar en bokeller en tidningssida.

Illustratör och filmfotograf Efter en karriär som tatuerare vidareutbildar sig Johnny till bildlärare samtidigt som han illustrerar och filmar på frilansbasis. Genom sin pensel och känsla för rörelse samt anatomi har Johnny en omtalad förmåga att illustrera verkligheten. Flugfisket och naturen är stora intressen som Johnny gärna förevigar. Som illustratör har han de senaste åren bland annat varit verksam inom svensk fiskepress.


INNEHÅLL Inledning................................. 10 Flugor...................................... 92 Introduktion............................ 14

Torrflugor...............................................94

Utrustning............................... 20

Flugbindning..........................................99

Fluglina.................................................22 Flugspö..................................................28 Flugrulle................................................34 Backinglina............................................36 Tafs.......................................................36 Tafsspets................................................39 Flugask..................................................41 Flytmedel...............................................42 Tafsklippare............................................44 Fiskeväst eller väska................................45 Vadare...................................................48 Håv.......................................................52 Glasögon................................................53 Bra att ha-prylar....................................54 Ta hand om din utrustning.......................57

Knutar..................................... 60 Betesknut................................................63 Glidknut.................................................64 Skarvknut...............................................65 Kirurgknut..............................................66

Sätt ihop din utrustning.......... 68 Rulle och backing....................................69 Veva på lina...........................................70 Fäst tafs i lina........................................71

Våtflugor................................................96

Bra fiskeflugor....................... 100 Flugfiskarens insekter............ 114 Nattsländor......................................... 116 Dagsländor.......................................... 118 Bäcksländor......................................... 120 Flick- och trollsländor........................... 121 Fjädermyggor....................................... 122 Dykarbaggar och corixor....................... 123 Landinsekter........................................ 124

Miljö och fiskbiologi.............. 126 Fiskens beteende................................... 133

Sjöfiske.................................. 140 Flytlinemetoder..................................... 144 Sjunklinemetoder.................................. 160 Årstider............................................... 168

Strömfiske.............................. 174 Var finns fisken?................................... 178 Nymffiske............................................ 184 Torrflugefiske....................................... 190 Årstider............................................... 201

Att kasta.................................. 72 Fiska havsöring...................... 208 Spögrepp................................................76 Position och rörelse...................................77 Kastövning..............................................78

Fiska gädda........................... 218 Fiska ihop med barn............... 228


Intresset att lära sig flugfiske är större än någonsin tidigare. Landet runt anordnas många kurser. Inte sällan är dessa fullbokade flera månader i förväg. Önskan att lära sig de grundläggande stegen är med andra ord stor. Många väljer att söka sig fram via internet, andra väljer att gå en kurs medan en tredje introduceras in i flugfisket via vänner. Oavsett vilken väg man tar leder den ofta till ett livslångt intresse. Flugfiske är kul, dessutom ger det oss en god anledning att komma ut i naturen. Jag har haft förmånen att arrangera kurser i flugfiske i 30 år. De flesta av dessa har förlagts till Hökensås och Tidan Baltak. Det har varit fantastiska år med nya intressanta möten varje gång. Ingen kurs har varit lik den andra, men på många sätt har de varit snudd på identiska. Jag tänker då på de frågor som alla deltagare har ställt. Nästan alltid har de varit av samma slag som gruppen tidigare och gruppen före dem.

Men de stora frågorna som en nybörjare alltid ställer sig handlar om knutar, fiskestrategi eller om vilka flugor som fungerar på olika platser. Jag skriver nybörjare, men faktum är att även mer erfarna flugfiskare ställer samma frågor. Med andra ord, i vår hobby slutar vi aldrig att lära oss, vi kan alltid utvecklas. Visst är det intressant med prylar, flugor och stora fiskar. Men det första vi måste lära oss är att kasta. Att behärska det mystiska flugkastet som vackert sveper fram och tillbaka över det glittrande vattnet. Jag har själv gått på kastkurser och har fått många tips som hjälpt mig. Under de år som vi har utbildat nya kastare har vi kommit fram till en metod som har fallit väl ut. Vi har helt enkelt försökt ta bort allt som gör kastningen svårförståelig och delat in den i olika inlärningsmoment. Därför kanske du till en början tycker att en del steg verkar märkliga, men ha tålamod.

För några år sedan tog jag mig en rejäl funderare och tecknade ner alla frågeställningar jag mött. Snart insåg jag att våra kurser med tiden delvis formats efter dem. Jag bestämde mig då för att skriva ner svaren på de vanligaste frågorna för att dela ut dem i kompendieform till våra deltagare. Resultatet blev mer omfattande än jag först hade kunnat ana, slutprodukten är den bok du håller i din hand. Med andra ord har den här boken formats efter år av kursverksamhet, inte tvärtom. Därför är dessa sidor snarare en hyllning till alla Er som har hjälpt till att göra det här innehållet möjligt.

Flugfiske är en fantastisk sysselsättning som passar de flesta. Under de år våra kurser har pågått har jag aldrig varit med om att någon har behövt ge upp. Visst, kastningen eller knutarna har kanske upplevts som lite knepiga, men efter en tid har de suttit. Därefter har det utvecklats en fascination och ett intresse. Hur mycket tid du sedan väljer att ägna flugfisket är helt upp till dig själv. Somliga fiskar mer än hundra dagar per år, andra bara några få dagar. Inget är rätt, inget är fel så länge vi gör flugfisket till vår egen hobby. Hoppas att även du kommer se tjusningen i flugfisket, känna att du behärskar det magiska kastet och får chans att njuta av synen då din fluga försvinner ner i ett vak. När du bara kommit en liten bit på väg är du en av alla oss som kallar oss flugfiskare – välkommen in i gänget!

Vilka frågor är det då som varit vanligast under åren? Jo, det finns några områden som är särskilt återkommande. Utrustning är ett sådant. Det är förståeligt, inte minst med tanke på att marknaden är översvämmad av prylar. Frågan blir då hur man ska tänka – är det priset eller behovet som ska styra? Av den anledningen har jag lagt ganska mycket tid på just prylkapitlet.

11


OLIKA LINDESIGN

Marknaden erbjuder dessutom fluglinor med olika konstruktion. Enkelt sammanfattat kan dessa delas upp i tre olika kategorier: kort klump, mellanlång klump och lång klump. Klumpen är alltså linans tyngd, eller kastvikt, och på vilket sätt den har fördelats ut har en stor betydelse för hur linan kommer att uppföra sig. Kort klump: På en fluglina med en kort klump har man delat upp vikten över sex till nio meter. Med en sådan lina kommer alltså kastvikten att snabbare komma ut genom spöet. Den blir därför enklare att kasta med. Bäst lämpar den sig för fiske där inga långa kast krävs, exempelvis i mindre åar eller tjärnar. Kort klump är enkel att lära sig att prickkasta med, dessutom underlättar den vid fiske i trånga situationer med gott om vegetation. Många föredrar därför en sådan lintyp för att utföra kast som startar från vattnet, så kallade roll- eller switch-kast. Däremot är den inte något bra val där det krävs längre kast, som vid sjö- eller kustfiske.

24

Mellanlång klump: Mellanlånga klumpar har en längd mellan nio och tolv meter. Dessa är ett slags mellanting som fungerar ganska bra till de flesta typer av kast. Därför är just den här lintypen allra vanligast bland världens flugfiskare. Den fungerar alltså hyfsat bra för fiske i små strömmar, riktigt bra vid fiske i älvar eller sjöar, men lite sämre vid fiske där det krävs riktigt långa kast. Lång klump: Långa klumpar har en längd från tolv meter och längre. Dessa används av verkligt duktiga kastare som kan kasta långt. Men för fiske i de mindre vattendragen eller i små tjärnar är de enligt min erfarenhet värdelösa. Vid fiske i stora sjöar, älvar eller i havet fungerar de desto bättre för de som kan hantera dem. För de allra flesta ligger alltså valet på antingen en lina med en kort- eller en mellanlång klump. Kommer du mestadels att fiska i mellanstora åar som är mellan 15 och 40 meter breda, sjöar eller längs kusten är därför mitt förslag att du väljer en mellanlång klump. Då har du en lintyp att utvecklas med och som fungerar till det mesta.


Flytlinor finns i flera färger, de ska synas väl mot vattenytan.

Olika lindesign WF-lina – kort klump

WF-lina – mellanlång klump

WF-lina – lång klump

DT-lina (dubbeltaperad lina)

DT-LINA

FLYTLINA

Det finns en lintyp ytterligare som kallas dubbeltaperad. Hos en sådan lina har vikten, alltså klumpen, placerats mitt på linan. Från klumpens båda ändar finns en långsamt taperad skjutlina. Det betyder att linan är konstruerad på samma sätt i båda ändar. Därför kan den vändas efter att den ena änden har blivit utsliten. Men jag måste understryka att de flesta tycker att DT-linorna är betydligt svårare att lära sig att kasta med. För att mata ut klumpen utanför spöet krävs mer arbete än vad som krävs med en WF-lina. Därför säljs DT-linor sällan i dag, men somliga tillverkare gör dem fortfarande och en del entusiaster gillar dem skarpt.

Det finns linor som flyter och det finns linor som sjunker. Flytlinor är allra vanligast och är den typ av lina som alltid ska finnas i vår utrustning. Med en flytlina kan vi fiska från ytan och ner till ett par meters djup. Därför bör du självklart till en början skaffa dig en flytlina. Dessa säljs i flera olika färger, välj gärna en modell som har olika färg på klump och skjutlina. När du lär dig kasta finns det nämligen stora fördelar med en tvåfärgad lina.

25


Knutar

GLIDKNUT

Denna klassiska flugknut är en teoretisk knut som bygger på tydliga och fasta handgrepp. Den är lika stark som Betesknuten till dimensioner upp till 0,25 millimeter lina. En liten nackdel är att det går år lite mer tafsmaterial än vad som går åt för att göra Betesknuten.

1. Trä linänden igenom krokögat, och dra upp flugan några decimeter på linan. Gör ett enkelt halvslag på linans ände.

3. Trä flugan igenom öglan, då kommer även huvudlinan att gå igenom öglan. Håll i flugan och dra i linänden och huvudlinan samtidigt, så att öglan dras ihop till en knut. 64

2. Trä igenom linspetsen igenom linöglan igen, så att det blir ett dubbelt halvslag. Sedan ska linspetsen igenom linöglan en tredje gång.

3. Håll sedan i huvudlinan och i flugan och dra ner knuten mot krokögat.


När en stor fisk väl har nappat vill man vara säker på att knutarna håller.


Luftkast – övning 1.A

1. Ställ dig i utgångsposition med spötoppen riktad snett uppåt och fluglinan liggandes på marken framför dig.

I den här övningen lär vi oss regel nummer ett, två och tre. Alltså att kastet alltid utgår från tre pendelrörelser, att stoppa med spötoppen mellan klockan 10:00 och 14:00 samt att låta linbågen räta ut sig i luften före nästa kast påbörjas. Börja med att dra ut motsvarande en och en halv spölängd fluglina utanför spötoppen. Om du inte kan kasta ut den så att den ligger i en rak linje på gräset framför dig kan du lägga ner spöet, plocka upp linan och gå iväg med den så att den lägger sig rakt och utsträckt. Tänk på att det inte ska finnas någon löslina hängandes från rullen. Från linförarringen måste linan leda direkt till rullen. Lyft försiktigt upp spötoppen till klockan 14:00. Gör sedan en accelererande stöt bakåt så att spötoppen stannar klockan 10:00. När rörelsen görs kommer linan att kastas 78

bakåt med formen av en stående båge. Låt linan landa i gräset bakom dig. Gör nu motsvarande rörelse framåt, men stanna istället klockan 14:00. Nu ser du hur linbågen rör sig framåt strax ovanför dig. Låt den falla ner på gräset framför dig, titta om den lägger sig rakt eller om den lägger sig i slingor. Har du gjort framstoppet rätt, kommer linan att ligga ganska rakt på marken. Om den inte gör det, beror det förmodligen på att du har slarvat med stoppet och stannat för långt ner med spötoppen. Repetera fram och bakkast flera gånger, målet är att få linan att lägga sig rakt på gräset både framför och bakom dig. När den gör det är det dags för nästa steg, att endast släppa ner linan på gräset en gång. Det görs efter första framkastet. Börja med att låta linan ligga utsträckt framför dig, lyft försiktigt upp spötoppen till klockan 14:00. Kasta bak linan, låt linbågen sträckas ut i


2. Kasta bak fluglinan genom att föra spötoppen bakåt till kl. 10:00. Linan går i en linbåge och låts falla ner på marken bakom dig.

3. Kasta fram linan så att den går i en båge över dig, spötoppen stannar kl. 14:00. Se efter hur linan landar, den ska ligga så rakt som möjligt.

4. Kasta bak linan igen, så att linan går i en båge över dig. Stanna med spötoppen kl. 10:00. Se efter hur den landar.

luften, kasta fram den och låt den falla ner på marken. Ligger den rakt? Smällde det likt en pisksnärt i bakkastet? Har du stannat i rätt läge med spötoppen både vid fram- och bakkast beror förmodligen smällen bakom dig på att framkastet efter bakkastet påbörjades för snabbt. Testa igen tills det fungerar, det kan ta en liten stund att tajma ett framkast efter ett bakkast. När inga snärtar hörs i bak- eller framkast och linan lägger sig rakt på marken efter att framkastet har gjorts är det dags för nästa steg. Nu ska linan läggas ner på marken först efter det andra framkastet. Det betyder att du på samma vis som tidigare låter linan ligga på marken rakt framför dig och spötoppen förs upp i utgångsposition klockan 14:00. Kasta bak linan, stanna med spötoppen klockan 10:00, låt linbågen sträckas ut och kasta fram den igen. Stanna med spötoppen klockan 14:00, låt linbågen sträckas ut och kasta den bakåt. Stanna med spötoppen klockan 10:00, vänta tills linbågen sträckts ut och kasta fram den en andra gång. Precis som vanligt stoppar spötoppen klockan 14:00, och linan låts därefter fritt falla ner på marken. Lägger sig linan rakt framför dig och inga pisksnärtar har hörts är det bara att kasta vidare. Annars måste du kontrollera regel nummer två och tre – att spöstoppen förs i rätt läge och att linbågen ges tid att sträckas ut. I den avslutande övningen görs tre bakoch framkast. Linan hålls i luften under samtliga kast men läggs ner på gräset framför dig endast i det tredje och avslutande kastet. När du klarar det har du förmodligen lärt kroppen rätt armrörelser och känsla för hur lång tid det tar för linbågen att sträckas ut. Gör om det här kastet flera gånger, minst ett par hundra kast tills det verkligen sitter, innan du går över till nästa övning, tumkastet. 79


Guldribbat Haröra

STRÖM

Krok: Stl. 12–16, öringkrok. Kropp: Haröredubbing. Ribbing: Flat guldtinsel. Skalle: Guldskalle, 2 millimeter.

Ö H R

Fiskas antingen nedströms genom våtfluge­ sving eller som fridriftande genom uppströmskast. Fungerar under hela säsongen. Ett måste i asken.

Royal coachman trude

STRÖM

Krok: Stl. 10–14, öringkrok. Stjärt: Guldfasan, tippet. Kropp: Påfågelherl. Midja: Rött flossilke. Vinge: Kroppshår från kalv, vitt. Hackel: Tupphackel, brunt.

Ö H

En torrfluga som fiskas fridriftande. Liknar egentligen inget särskilt men tas av fisken både för en nattslända eller bäckslända. Den vita vingen väcker märkbart fiskens intresse och nyfikenhet.

Fasanstjärtsnymf – peacock/koppar

STRÖM

Krok: Stl. 12–16, öringkrok. Stjärt: Fasanstjärtsfibrer, 3–5 st. Kropp: Fasanstjärtsfibrer. Ribbing: Metallvajer, koppar. Thorax: Icedubbing, peacock. Huvud: Tungstensskalle, koppar. Fiskas fridriftande genom uppströmskast. En otroligt bra fluga som fungerar hela säsongen. 108

Ö H R

RB

Ö

H

R

G

Regnbåge

Öring

Harr

Röding

Havsöring

Gädda


HÖ Ö

Mickey finn

KUST

Krok: Stl. 6–8, streamerkrok. Kropp: Flat silvertinsel. Ribbing: Ovalt silvertinsel. Vinge: Get- eller kalvhår, gult och rött. Fiskas med både flyt- och sjunklina genom varierad hemtagning. Väcker fiskens nyfikenhet och aggression. Fungerar bäst under tidigt vårfiske.

HÖ Ö H RB

Haröra

SJÖ

STRÖM

KUST

Krok: Stl. 10–14, öringkrok. Kropp: Haröredubbing. Ribbing: Bindtråd. Skalle: Guldskalle, 2 millimeter. Imiterar här en liten märla som ofta står på havsöringens meny. Fiskas med flytlina genom långsam handtvist, gärna i närheten av vegetation. Harörat är ett generellt mönster som också är populärt vid sjö- och åfiske.

Pattegrisen – laxrosa eller grå

KUST

Krok: Stl. 6–10, streamerkrok. Stjärt: Antrongarn, laxrosa eller grått. Ögon: Easy shrimp eyes, svart. Kropp: Ice dubbing, ljusrosa eller grå. Ribbing: Tunn fiskelina. Hackel: Långfibrigt speyhackel, laxrosa eller grått. En imitation av en räka. Som rosafärgad kan den både tas som en räka men också väcka fiskens nyfikenhet. Den gråfärgade är en mer naturtrogen räkimitation. Båda fiskas med antingen flyt- eller sjunklina genom varierad hemtagning. 109


När fisken vakar, väcks en jaktinstinkt inom varje flugfiskare.


BOOBBYMETODEN Den här metoden utvecklades under 1970-talet i de engelska sötvattensreservoarerna. Regnbågen, som det då var tal om, gick och tjurade på botten men krävde långsamt hemfiskade flugor. Problemet var bara att när man försökte fiska hem nymferna längs botten så långsamt som fisken krävde, då fastnade man. Då upptäcktes en ny metod, som går ut på att använda en flytande fluga i kombination med en snabbsjunkande fluglina. Linan sjunker således ner och lägger sig på botten, medan flugan flyter ovanför fluglineänden motsvarande tafslängd. Det finns ingen annan metod där flugan kan låtas ligga helt stilla eller fiskas hem extremt långsamt nära botten utan att fastna. TAFSENS LÄNGD AVGÖRANDE

Tafslängden avgör hur nära botten flugan kommer att befinna sig. Görs tafsen en meter lång kommer flugan att flyta upp en meter, görs tafsen en halv meter kommer flugan att flyta upp en halv meter från botten. Vanligast är att välja en tafslängd på en meter, då är flugan tillräckligt nära för att den fisk som står direkt mot botten ska upptäcka den. Problemet är att det kan vara knepigt att kasta med en så kort tafs. Tafsen hjälper till att hålla i ordning på kastet och när den är för kort kommer linbågen att bete sig märkligt. Det i sin tur, ger ett ryckigt och okontrollerat kast. En lösning är då att fästa en snabbsjunkande poly-tafs på fluglineänden och förse den med en meter tafsspets.

alla boobyflugor är försedda med polycelon, ett skumplastliknande material som påminner om äldre tiders liggunderlag. Den klassiska boobyflugan är en streamer försedd med en liten rörlig svans av marabou och två vita bollar av polycelon på var sida av krokskaftet precis bakom krokögat. Men det finns också andra mer naturtrogna boobyflugor. Min favorit liknar en skalbagge, med en skimrande sköld över kroppen. LINAN PÅ BOTTEN

Boobymetoden är enkel att förstå. Efter att linan kastats ut låter man den sjunka till botten. På ett par meters djup räcker det oftast att man låter den sjunka 20–30 sekunder. När fisket börjar måste spötoppen peka i riktning mot flugan och helst hållas upp bara några centimeter ovanför vattenytan. Flugan fiskas in genom att linan långsamt dras hem ryckvis. Vid varje hemtagning som görs, rör sig således flugan emot dig och samtidigt ner mot botten. I rörelse pressas tafsen och flugan

Booby

FLYTANDE MATERIAL

Boobyflugorna måste förses med något material som är extremt flytande och helst inte absorberar något vatten alls. Därför är nästan 164

Vid hemtagning dras boobyn mot botten och vid pausen flyter den upp motsvarande tafslängd.


Vid kanten mellan djupt och grunt vatten finns det ofta fisk.

När fisken har krokats söker den snabbt skydd på det djupa området.

Efter att ha prövat boobyflugor tog regnbågen en skimrande flytbagge. 165


FRIDRIFT NEDSTRÖMS Allra vanligast är att flugan, genom fri­ driftsmetoden, kastas uppströms. Det är liksom logiskt att göra det. Men det finns ytterligare ett knep att göra samma presentation, men genom en helt annan metod. Nämligen genom att låta flugan flyta med strömmen ifrån dig och vidare nedströms. Tidigare var det en mycket vanlig teknik som ofta Norrlandsfiskare använde sig utav i de stora älvarna. Förberedelserna av tafs, impregnering av fluga och lina är de samma som vid uppströms torrflugefiske. Tekniken går helt enkelt ut på att du placerar dig rakt, eller snett uppströms fiskens ståndplats. Kastet placerar flugan rakt uppströms ståndplatsen en eller ett par meter. Spötoppen är då i sitt högsta läge,

kanske klockan 13:00. När flugan har landat och driver med strömmen måste lina ges efter i samma takt, annars draggar flugan. Enklast sänks då spötoppen långsamt mot vatten­ ytan så att mer lina kan följa efter. Det är en fantastisk metod som jag rekommenderar alla att pröva. När flugan har passerat förbi ståndplatsen lyfts den på nytt, piskkastas ett par gånger, och kastas ut på nytt. Som du säkert förstår går det ganska snabbt att göra en drift, vilket gör att det på mindre än en minut går att göra om driften över samma ståndplats flera gånger. Vi kallar det för att truga fisken ordentligt, ibland behöver den se flugan flera gånger före den stiger.

Flugan placeras uppströms målet, när den landar är spötoppen riktad rakt upp. I takt med att strömmen för med sig flugan, förlängs linan genom att spötoppen sänks.

194


STRATEGIER VID TORRFLUGEFISKE Samma vattentyper som fiskas med nymf, fiskas också med torrfluga. Vi talar alltså om långsamma partier och snabba forsar. Båda dessa vattentyper fiskas helt olika och kräver lite olika teknik och tanke. UPPSTRÖMSFISKE I HÅRDSTRÖM

I verkligt turbulent ström placeras flugan över vattenytans blanka, svarta fläckar. Där kan fisken se en flytande insekt och behöver dessutom ta den snabbt innan den försvinner.

Vi börjar med torrflugefiske i snabb ström. Låt oss säga att du rör dig uppströms. Titta då särskilt efter blankfläckarna ute i strömmen. De som alltså bildas bakom stora stenar, mellan stenar eller kanske över någon grop mitt ute i strömmen. Börja gärna torrfluge­ fisket i de forsande eller snabba partierna över dessa blankfläckar. Nästan alltid använder jag en förhållandevis stor nattsländeimitation.

Exempelvis en Européa-12 eller en Elk hair caddis, och glöm inte att impregnera flugan väl. En stor fluga, bunden på krokstorlek 10 eller 12 är enkel att upptäcka både för fisken och fiskaren, det behövs på en orolig vattenyta. Smyg försiktigt fram så att du endast har ett par meter fram till blankfläcken uppströms dig. Försök placera flugan så att den landar i blankfläckens överkant. Sedan gäller det att hålla spöet högt och samtidigt förhindra att strömmen får fatt på fluglinan. Får den det kommer den snabbt att föra den med sig och flugan dras bort från fläcken. Genom att höja spöet, så att all fluglina befinner sig i luften och helst större delen av tafsen så kommer

195


växer, och ständigt blir vi fler som fascineras över konsten att lägga ut den glatt färgglada fluglinan vid en sjö, ström eller kust i hopp om att få fisk. Är du nyfiken på flugfiskets underbara värld eller vill bygga på de kunskaper som du redan har – då är det här boken för dig.

INTRESSET FÖR FLUGFISKE

besvaras hundratals frågor baserat på författarens mångåriga erfarenhet som flugfiskeinstruktör. Boken förklarar allt som flugfiskaren behöver veta, både för nybörjaren och de redan frälsta. Här beskrivs hur utrustningen fungerar, vilken som passar för olika situationer och naturligtvis vilka flugor som bör finnas i asken. Dessa kapitel varvas med pedagogiska instruktioner som förklarar flugkastet i detalj, knutarna som behövs samt de insekter du som flugfiskare bör hålla utkik efter.

I FLUGFISKE PÅ MITT SÄTT

DEN MODERNA FLUGFISKAREN har dessutom olika väl utvecklade strategier för olika miljöer och fiskarter. Här ges instruktiva tips för hur de olika fiskesätten bäst utförs i strömmande, stilla och vid kustnära vatten. Gäddfiskets ökade popularitet gör också det ämnet till ett självklart kapitel. För att utvecklas som flugfiskare bör man också känna till fiskens livsmiljöer och beteende, därför ges en vägledning i hur förutsättningarna skiljer sig mellan olika årstider och hur du måste anpassa din taktik och flugval därefter.

arbetat som flugfiskeinstruktör i mer än 30 år och är mellan guidningarna redaktör för tidningen Allt om Flugfiske. Genom åren har han gjort flera populära instruktionsfilmer och detta är hans fjärde bok i ämnet. JOHAN KLINGBERG HAR

ISBN: 978-91-7586-670-3

BOKFÖRLAGET

SETTERN 9 789175 866703

Profile for Smakprov Media AB

9789175866703  

9789175866703  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded