__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1


– KAPITEL 1 –

EN PROJEKTORPAJARPLAN Tut tut! Prutt prutt! Engelbrekt tutar när han kör in med sin rostiga gamla Volvo genom grindarna till Skrothögshimlen. Stället kallas så eftersom alla gamla bilar hamnar här när de dör. Det är Gläntebys bilskrot. Engelbrekts bil är gammal och skruttig men har ändå fungerat bra. På sista tiden har den börjat hacka och hosta och prutta mer än någonsin. Ibland vill den inte starta och ibland stannar den mitt på gatan när han är ute och kör. Så Engelbrekt har bestämt sig för att skaffa en ny. Host host! Prutt prutt! Det kommer svarta rökmoln ur avgasröret. – Usch, stäng av! ropar Pärra som kommer ut från Skrothögshimlens kontor. 7


Han pekar åt Engelbrekt att parkera åt sidan. – Är det dags att göra sig av med den? frågar Pärra när Engelbrekt stiger ut. – Ja, varje åktur är ett lotteri, säger Engelbrekt. Så jag har beslutat mig för att låta den resa till himlen. – Klokt av dig. Jag ska skrota fyra andra bilar först, sedan kan jag ta din. Överallt på Skrothögshimlen syns berg med gamla skrotbilar staplade på varandra. Bilbergen är som väggar, och mellan dem är det som gator där man kan gå och köra. I mitten av området står själva krossen. Den är som en jättestor låda som en bil får plats i, och den har metallväggar som kan röra sig inåt. Nu står Engelbrekt och tittar på när Pärra ska skrota en grön Fiat. Det är höstkyligt ute och Engelbrekt har rock på sig och en stor pälsmössa uppepå det runda huvudet. Pärra sitter i en lyftkran och styr en stor gripklo. Gripklon har tre järnfingrar som tar tag i bilen och lyfter upp den. Sedan släpps den ner i krossen med ett krasch och dunder som gör ont i öronen 8


fast Engelbrekt håller för dem. Pärra trycker på en knapp. Krossens väggar börjar röra sig inåt. Med ett gnisslande och knäckande och brytande trycker den ihop Fiaten tills det tar stopp. Då åker väggarna ut igen. Fiaten har blivit till en fyrkantig grön kub av skrynklig metall. När Engelbrekt ser bilkuben får han en idé. Han tar upp sin mobiltelefon och slår ett nummer. – Tove, svarar Tove efter tre signaler. – Hej, det är Engelbrekt. Jag är på Skrothögshimlen. – På bilskroten? Ska du äntligen skrota din gamla skruttbil? – Nåja, så skruttig är den inte. Men jag har kommit på en idé. Skulle du kunna cykla hit och hämta mina skolnycklar? Du kan ta med dig någon. – Du, vad ska jag göra med nycklarna? – Hämta hit filmprojektorn. Tove och Musse dyker upp på sina cyklar efter en timme. Då har de plockat upp Engelbrekts skolnyckel, åkt förbi skolan och hämtat projektorn i förrådet. Deras andetag står som rökmoln i höstluften. Musse har projektorn fastbunden på pakethållaren. 9


– Vad bra, barn, utropar Engelbrekt som väntat vid grinden. Följ efter mig. – Men hallå, kan du inte ta projektorn? klagar Musse. Den är fett tung. – En liten bit till, säger Engelbrekt. Hitåt. Han leder barnen genom området, förbi bergen av hoppressade bilar. – Du, det är som om en jätte hade byggt högar av sina leksaksbilar, ler Tove. – Eller att världens klantigaste människor försökt parkera och hamnat ovanpå varandra, skrattar Musse. De kommer fram till krossen. – Okej, Engelbrekt, nu tar vi din bil, ropar Pärra. – Vänta ett ögonblick, säger Engelbrekt. Jag har något jag vill lägga i bakluckan. Han tar loss projektorn, bär bort den till sin gamla Volvo och öppnar där bak. Men sedan blir han stående utan att lägga in projektorn. – Du, lägg in den nu då, säger Tove. – Jag kan inte, kvider Engelbrekt. – Men hallå, inte nu igen, suckar Musse. De minns hur det var på återvinningen när Engelbrekt inte kunde slänga projektorn. Det var 10


då som RYMDMÖRDARSNIGLARNA dök upp. Tove stiger av cykeln och går fram till Engelbrekt. Hon tar tag i projektorn och försöker dra den ur hans händer. Men Engelbrekt håller i hårt. – Musse, kom och hjälp, säger hon. Tillsammans försöker Tove och Musse ta projektorn. Men Engelbrekt håller emot. En kort stund blir det en dragkamp där ingen vill släppa. – Kom igen hörni, jag har inte hela dagen på mig, ropar Pärra. Då släpper Engelbrekt motvilligt. Tove ställer in projektorn bak i Volvon och drämmer igen bakluckan. – Nu kan du börja! ropar hon.

11


Gripklon sänks ner och tar tag om bilen. De tre stora metallfingrarna trycker till så alla rutor krossas. Sedan lyfts Volvon rakt upp i luften. – Håll för öronen nu, varnar Engelbrekt. Från hög höjd släpps bilen rakt ner i krossen med ett jättebrak. Sedan börjar krossens sidor åka inåt, trycker ihop bilen bit för bit. – WOOOW! skriker Musse som tycker det är superhäftigt. – Farväl, gamle vän, säger Engelbrekt sorgset. Med ett knäckande och brytande och gnisslande blir bilen mindre och mindre en bil, och mer och mer ett knöggligt plåtpaket. Till slut tar det stopp. Då åker väggarna ut igen. Där i krossen ligger en stor röd metallkub som tidigare var Engelbrekts bil. Någonstans inne i kuben finns den hoptryckta och förstörda projektorn. – Nu kan monstermaskinen inte göra några fler monster, säger Tove. – Jag hoppas inte det, säger Engelbrekt. Jag hoppas verkligen inte det.

12


Profile for Smakprov Media AB

9789157031969  

9789157031969  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded