Summa summarum: Lyssna på OCH . Ögonlapp blir ute. Ögondroppar blir inne. Vi renar ögonen för att se Guds härlighet. Ensamhet finns inte i Universum. Vi tillhör alla Existensens familj. Jag är en droppe, och havet. Jag har ansvar som droppe och som hav. Vad vore livet utan drömmar. Vad vore livet utan tro, hopp och kärlek. Kolportören återlämnar kudden till dess gamla plats, tackar för sig, sätter på sig den stolta baskern och går vidare. Han ser förnöjd ut. Ännu en människa som funderar på livets största frågor. I kolportörens hjärta brann, som en evighetslåga, hans önskan att vi människor inte försummar vårt förmodade kosmiska uppdrag på planeten Tellus, nämligen att stå på livets sida, att vara det fysiska och andliga livets beskyddare, inte dess rånare och mördare. Vi är liv som vill leva omgivna av liv som även vill leva. Vi äger inte jorden, Det Stora Hela äger oss. Livet är inte bara yta, utan även djup, inte bara Det utan även Du. Inte bara Jag utan även Vi. Kolportören hoppades innerligt att ännu en medmänn iska söker det fysiska och andliga livets räddning och är med om att sätta världen i rörelse. Det är bråttom. Mycket. Om ett hus brinner är det klokt att genast börja släcka. Klockan tickar … Läsaren läser vidare. 26
RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 26
2021-07-01 10:56