__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Det här är en bok för dem som är intresserade av hur teologi görs i praktiken. Den är relevant för den församlingsengagerade likaväl som för studenter och forskare i praktisk teologi.

JONAS IDESTRÖM

ISBN 978-91-526-3869-9

JONAS IDESTRÖM

IKONISKA KARTOR

Grundat i erfarenheter från församlingars vardag diskuterar Jonas Ideström, i samtal med bibliska berättelser och andra forskare, hur teologisering handlar om att både urskilja och bidra till Guds försonande närvaro i vardagen. Han visar bland annat hur evangeliernas berättelser kan fungera som »ikoniska kartor« när de används i samtal och ställs bredvid erfarenheter ur människors vardag. På så sätt kan de vara en hjälp för att orientera sig i vardagen med en delvis ny blick.

IKONISKA KARTOR

Vad innebär det att göra teologi i kyrkans vardag? Frågan löper som en röd tråd genom boken. Vi rör oss mellan platser och rum där teologi blir till: ett hus i Kafarnaum, en lägenhet i utkanten av Oslo, församlingshemmet i Vadstena, den tomma graven där Jesus har legat och flera andra platser och rum.

ATT GÖRA TEOLOGI I KYRKANS VARDAG

ISBN 978-91-526-3869-9

9 789152 9 789152

Ikoniska kartor_ORIGINAL.indd 1

638699 638699

2021-05-25 14:42


Till Erik och Margareta Ideström

Ikoniska kartor.indd 2

2021-05-26 14:47


IKONISKA KARTOR Ikoniska kartor.indd 3

JONAS IDESTRÖM ATT GÖRA TEOLOGI I KYRKANS VARDAG

2021-05-26 14:47


© 2021 Jonas Ideström och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Omslag: Anna Larsson Omslagsfoto: © Peter Eriksson/Johnér Bildbyrå Sättning: Aina Larsson/Sättaren Tryck: ADverts, Lettland 2021 ISSN 2003-6264 ISBN: 978-91-526-3869-9 Ingår i Svenska kyrkans forskningsserie Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbum.se

Ikoniska kartor.indd 4

2021-05-26 14:47


Innehåll

Förord

7

1. Att göra teologi

9 11 15 18 20 22

2. Rum för att göra teologi

27 28 32 34 39 47 51

3. Vad vi har sett och hört

53 54 58 62 64 67 71 76 77

Ikoniska kartor Bokens ärende och vägledande frågor Några utgångspunkter Varifrån skriver jag? Bokens tillkomst och disposition

Den moderna blickens tudelningar Tudelningar i teologi och kyrka Teori och praktik Ett hembesök i en lägenhet En lägenhet i Oslo och ett hus i Kafarnaum Teologins kroppsliga, sociala och materiella dimensioner

Tagit på med våra händer Gud ser, hör och agerar Guds egen pedagogik Vad inget öga har sett Jesu uppståndelse – mötet med en främling Guds försonande närvaro – en sakramental förståelse Fader, Son och Ande – ett språk för erfarenheter Guds initiativ att förmedla försonande närvaro

Ikoniska kartor.indd 5

2021-05-26 14:47


4. Bredvidställande – ett sätt att göra teologi

79 81 89 92 94 97 100

5. Bibliska texter som ikoniska kartor

105 106 107 111 117 121

6. Rum för samtal

123 124 132 136 144

7. En kyrka med rum för att teologisera

149 150 152 162 165

Bredvidställande i liturgin Bredvidställande på ett vardagsrumsbord Att ana Guds försonande närvaro Altarbord och själavårdsbord Vad tjänar det till att teologisera? Trons etnografi i adventstid

Kartan och bibliska texter Det ikoniska En kanaaneisk kvinna och ett transitboende Ikoniska kartor och att göra teologi Att ana Guds försonande närvaro i församlingens vardag Ett aktionsforskningsprojekt Det teologiska framträder genom hela processen Teologi som samtal Teologiserandets etnografi

Ingen kyrka bakom kyrkan Centrum och periferi Omvärldsanalys och teologiserande Att teologisera och lära känna sin omgivning

8. Att förstå och förändra världen inifrån

173 Att göra teologi i kyrkans vardag – några karaktäriseringar 176 Att främja och stärka konstruktiva sätt att teologisera 179 Att sätta något i rörelse 183

Litteratur och andra källor

Ikoniska kartor.indd 6

185

2021-05-26 14:47


Förord Den här boken har blivit till på initiativ av biskop Martin Modéus och Linköpings stift och är skriven till stiftets Synodalmöte 2021. Jag är tacksam för förtroendet och för de medel som har gjort arbetet med boken möjligt. Därtill vill jag också uttrycka tacksamhet till de medarbetare i stiftet som vid tre seminarier gav mig respons på utkast till boken. De kreativa samtalen och deras kommentarer har varit värdefulla. Jag vill rikta ett särskilt tack till Carina Sundberg och Markus Lindstedt för konstruktivt samarbete. Tack till den anonyma läsare som har kvalitetsgranskat manuset och kommit med värdefulla kommentarer. Anna Ekman har i slutskedet gjort ett grundligt och konstruktivt arbete med texten. Marianne Rodriguez Nygaard, Jan Eckerdal, Sune Fahlgren och Tone Stangeland Kaufman har läst delar av manuset och gett betydelsefulla inspel. Tack till er alla. Med min kära Tone har jag också förmånen att få prata och göra teologi på sätt som både utmanar och inspirerar. Du finns också med mig i skrivandets glädje och våndor. Det är en gåva! Den här boken tillägnar jag mina föräldrar, Erik och Margareta Ideström. Ju äldre jag blir, desto mer förstår jag hur betydelsefulla ni har varit för min tro och för mitt teologiserande. Tack! Sandviken, Väddö den 3 maj 2021 Jonas Ideström 7

Ikoniska kartor.indd 7

2021-05-26 14:47


Ikoniska kartor.indd 8

2021-05-26 14:47


Kapitel 1

Att göra teologi Vi sitter på enkla träbänkar vid ett långbord i bottenvåningen på församlingshemmet i Vadstena. Rummet är inrett av ungdomar som deltar i församlingens konfirmand- och ungdoms­ verksamhet. Runt bordet sitter förtroendevalda och anställda från Vadstena, medarbetare från stiftskansliet i Linköping och jag som är verksam som forskare vid kyrkokansliet i Uppsala. Vi deltar alla i ett forskningsprojekt där vi genom att studera konfirmand- och ungdomsverksamheten vill lära oss mer om hur man kan åstadkomma förändringar i hur man tänker kring att vara församling och kyrka. Innan vi satte oss runt bordet firade vi en kort andakt i andaktsrummet som ungdomarna också har inrett. Andakten hade samma enkla form som den brukar ha när den firas till vardags. Vid ett tidigare seminarium har vi tillsammans formulerat de frågor vi försöker besvara. Vägledda av frågorna har vi genom att intervjua relevanta personer och transkribera intervjuerna skapat ett material vi nu diskuterar och tolkar. Vi som deltar berättar vad vi har fastnat för i utskrifterna från intervjuerna, och vi försöker tillsammans tar reda på vad i materialet som hjälper oss att svara på forskningsfrågorna. 9

Ikoniska kartor.indd 9

2021-05-26 14:47


Vid ett annat tillfälle sitter vi vid eldstaden en våning ovanför ungdomslokalen. Jag har läst berättelsen i Matteusevangeliet om den lame mannen som sänks ner genom taket för att komma fram till Jesus. Vi samtalar om det som sker i berättelsen i förhållande till vad vi så här långt har hört berättas om konfirmand- och ungdomsverksamheten. Tillsammans sätter vi ord på parallellerna vi ser när de två berättelserna placeras bredvid varandra. Zoomar vi ut en stund från dessa tolkande samtal runt långbordet eller vid eldstaden upptäcker vi att här vävs ett oräkneligt antal ord och begrepp samman till argument som formuleras och skrivs ner. Vi som är samlade tänker högt tillsammans och prövar formuleringar och ord. De yttre förutsättningarna – rummet, bordet, tidsramarna, de transkriberade intervjuerna, våra olika roller, det pedagogiska upplägget – fungerar som en varp där tankar och reflektioner vävs in. På så sätt ingår ord, tankar, texter, kroppar, röster, blickar, bord, bänkar i ett skeende som skapar förutsättningar för ett gemensamt lärande. Tillsammans förstår vi de saker vi studerar på delvis nya sätt. De korta beskrivningarna av samtalen runt bordet och vid eldstaden i Vadstena fångar något av det som är den här bokens ärende: att göra teologi i kyrkans vardag. Vi talar ofta om ”teologi” på sätt som antyder att det är ett system av tankar, eller en teori. Inte sällan efterfrågas en teologi för särskilda teman eller perspektiv – en klimatteologi, en urban teologi eller en försoningsteologi. Då fungerar teologi som en teoretisk lösning på ett problem – eller åtminstone som en teoretisk resurs för att hantera ett problem eller svara på en fråga. I den här boken förhåller jag mig till teologi på ett annorlunda sätt. Jag är intresserad av de samtal, sociala praktiker och skeenden genom vilka teologi formuleras, uttrycks eller framträder. Det handlar om teologi som verb snarare än substantiv – att göra teologi eller att teologisera. Teologi görs i många olika sammanhang, men jag är intresserad av hur det sker i kyrkans

10

Ikoniska kartor.indd 10

2021-05-26 14:47


vardag. Jag söker mig därför till rum, platser och sammanhang i praktiskt kyrkligt liv där teologi görs och där det teologiseras. Mitt syfte med detta är inte att argumentera för en förståelse av teologi som utesluter andra. De aspekter av verkligheten vi försöker ringa in och beskriva med begreppet teologi är för omfattande, rika och motsägelsefulla för att fångas på ett enhetligt sätt. Vi behöver snarare bredda och nyansera våra förståelser av teologi för att i större utsträckning kunna göra begreppet rättvisa. Jag instämmer med den amerikanska teologen Bonnie Miller-­ McLemore när hon konstaterar att vi inte bör sträva efter att försöka återförena teologi till ”en sak”. Snarare bör vi, enligt Miller-McLemore, erkänna teologins mångfald, ”de många värdefulla former och platser i vilka teologi och visdom om Gud framträder”.1 Både inom kyrka och akademi behövs olika uttryck och former för teologi. Samtidigt upplever jag att det finns behov av att stärka förståelsen av teologi som något människor tillsammans gör, skapar och formulerar. Jag vill därför, så långt det är möjligt, försöka bidra till ett rikare och mer mångsidigt samtal om just detta, och förhoppningsvis få fler att upptäcka möjligheter med att teologisera. Teologi och att teologisera är i sig varken bra eller dåligt. Den avgörande frågan är hur vi gör teologi och vad det leder till. Om det handlar den här boken.

Ikoniska kartor ”Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört”, säger två lärjungar när de enligt Lukas skildring i Apostlagärningarna (4:20) blir ombedda att sluta att tala om Jesus från Nasaret och det han gjort. De vittnar om det de har upplevt med sina sinnen. Vittnesbörden i tidiga kristna gemenskaper sker mot bakgrund 1

Bonnie Miller-McLemore, Christian Theology in Practice. Discovering a Discipline (Grand Rapids: Eerdmans, 2012), s. 2.

11

Ikoniska kartor.indd 11

2021-05-26 14:47


av konkreta erfarenheter som tolkas och får mening i ljuset av traditionen och de gamla heliga berättelserna. Apostlagärningarna, de fyra evangelierna och övriga texter i Nya testamentet speglar den tidiga kyrkans tolkning av sin situation mot bakgrund av det som skett kring Jesus från Nasaret – uttryck för deras sätt att teologisera. Genom historien har människor fortsatt att göra teologi genom att tolka och leva sina liv i förhållande till vittnesbörden om Jesus – barockkonstnären Caravaggio är en av dem. I två av sina målningar skildrar han måltiden som Lukas berättar om, där två lärjungar på väg från Jerusalem till Emmaus förstår att mannen de har vandrat med, och som nu sitter vid bordet, är deras mästare, Jesus från Nasaret. Caravaggio är en fascinerande guide till Emmausvandrarnas möte med den uppståndne. Han målar när reformationen, som han upplever det, gör det svårare att uppfatta att evangeliernas vittnesbörd handlar om vardagens liv. Kanske upplever han att sinnligheten gått förlorad och att trons uttryck i större utsträckning ska förmedlas med ord. Hur som helst målar han för att ge betraktaren ett fönster in i evangeliernas värld. Den som ser målningen bjuds in i motivet – det är en form av ”deltagande konst” eller ”realistisk mystik”.2 I den första skildringen av Emmausvandrarnas måltid med Jesus sträcker den ene lärjungen ut sin arm på ett sätt som bjuder den som ser på målningen att delta. Betraktaren kan, liksom lärjungarna, få möta den uppståndne på den egna livsvandringen. Konstnären fångar också på ett åskådliggörande sätt det faktum att evangelierna vittnar om sådant som sker i rum och på platser, och som involverar kroppar, blickar, röster, måltider, ting och mycket annat. Också evangeliet – budskapet om att Jesus är 2 Thomas J. McElligott, ”Caravaggio and the Resurrection of the Body”, The Way, vol. 44, nr 4 (2005), s. 24, https://theway.org.uk/back/444McElligott. pdf

12

Ikoniska kartor.indd 12

2021-05-26 14:47


The Supper at Emmaus, 1601: Bridgeman Images/TT.

Kristus – vävs liksom samtalen i församlingshemmet i Vadstena in i en varp av vardagens garn. Några år senare målar Caravaggio den andra tavlan med samma motiv. Den första tavlan hänger på the National Gallery i London och den senare på Pinacoteca di Brera i Milano. Placerade bredvid varandra framgår det att något har skett med Caravaggios förhållande till berättelsen under de år som löpt mellan den första och den andra målningen. I den tidigare bilden finns något idealiserande över Jesus. Färgerna är klarare, ljuset lyser över hans renrakade ansikte. Kontrasterna blir därmed tydliga mellan Jesus och de mer vardagligt skildrade lärjungarna med grova händer och slitna kläder.3 Även lärjungarnas gester är yvigare och tydligare än i den andra 3 Helen Langdon, Caravaggio. A Life (New York: Farrar, Straus and Giroux, 1999), s. 231.

13

Ikoniska kartor.indd 13

2021-05-26 14:47


Supper at Emmaus, 1606: Pinacoteca di Brera, Milan.

målningen. Den ”uppståndne Jesus” framträder här tydligt och klart för de två Emmausvandrarna. I motivet han målar några år senare är skillnaden mellan Jesus och lärjungarna mindre tydlig. Det är en annan bild av den uppståndne vi möter – inte en segrande Kristus. Färgskalan har förändrats och Jesus är till synes mer märkt av det han har varit med om och det ansvar som vilar på hans axlar. Målningen präglas inte av samma självklara trosvisshet som den tidigare. I Milanomålningen är inte heller lärjungarnas uttryck och gester lika tydliga, även om vi kan se att de förstår att de delar måltid med den uppståndne. De två målningarna skildrar två olika förståelser av den uppståndne Kristus. Vi vet också att Caravaggio själv har varit med om omvälvande händelser i sitt eget liv mellan de två målningarna. Han har dödat en man och är i exil. Kanske anar vi i

14

Ikoniska kartor.indd 14

2021-05-26 14:47


mörkret och skuggorna en erfarenhet av att vara förskjuten från Guds nåd?4 Caravaggio målar teologi. I ett skapande samspel mellan livserfarenheter, färg, pensel, duk, konstnärliga färdigheter och en evangelieberättelse bjuder han in betraktaren att också låta sitt liv bli en del av berättelsen. Det finns plats vid bordet för oss som betraktar målningen. Evangelieberättelsen erbjuder möjligheter för människor idag, liksom under historien, att ana Kristus i den egna vardagen. Jag kommer i boken att utveckla tankar om hur just evangelieberättelser kan fungera som ”ikoniska kartor” när vi teologiserar i kyrkans vardag. Genom olika former av samtal kan det uppstå kreativa möten mellan människors erfarenheter och evangeliernas berättelser, som gör att vi kan orientera oss i vardagen med en delvis ny blick. Caravaggios sätt att göra teologi är ett av många uttryck i historia och nutid som hjälper oss att bli delaktiga i det berättelserna skildrar. Hans konst påminner oss om att vi är indragna i meningsskapande processer som ständigt pågår. Det betyder inte att allt förändras hela tiden, däremot att något ständigt förändras. Sådana är grundvillkoren när vi gör teologi och teologiserar.

Bokens ärende och vägledande frågor Jag har haft förmånen att få ägna mycket tid åt att studera lokalt kyrkligt liv i olika sammanhang i Sverige – och även åt att undervisa och föreläsa om de teologiska reflektioner och slutsatser jag har dragit av min forskning. Ett återkommande tema, i både mina egna studier och i möten med kyrkliga företrädare, är att uppdraget att reflektera teologiskt över erfarenheter från vardagligt kyrkligt arbete ofta upplevs utmanande. 4 Langdon beskriver målningen i Milano som ”en kärleksfull skildring av tillit till en återlösande Kristus”. Se McElligott 2005, s. 26.

15

Ikoniska kartor.indd 15

2021-05-26 14:47


Jag känner själv igen svårigheterna från en period då jag i församlingstjänst ledde arbetet med att ta fram en församlingsinstruktion. Jag kände att jag saknade redskap och färdigheter att konstruktivt reflektera teologiskt över de erfarenheter jag och andra gjorde. Något förenklat upplevde jag, både då och senare, en tudelning i församlingens liv: å ena sidan en andlig och teologisk sfär, å andra sidan en praktisk och organisatorisk sfär. I processen med församlingsinstruktionen fick det bland annat till följd att arbetet med omvärldsanalysen genomfördes utan teologiska resurser eller utgångspunkter. Omvärlden skulle beskrivas och analyseras med hjälp av resurser från andra discipliner. Samtidigt formulerades teologiska idéer och ideal om församlingens uppdrag och identitet utan tydlig förankring i konkreta erfarenheter av liv i församlingen. I min forskning ser jag ofta variationer på detta tema då frågor om byggnader, budgetar och kyrkogårdar diskuteras som något utan teologiska dimensioner. Ett syfte med min forskning har varit att synliggöra teologiska dimensioner i praktiskt kyrkligt liv, och att utveckla perspektiv och metoder som kan bidra till teologisk reflektion som är förankrad i och integrerar just erfarenheter av vardagligt kyrkligt liv och arbete. Den här boken ska läsas och förstås mot den bakgrunden. De erfarenheter jag har gjort under mina teologiska fältstudier är avgörande för de slutsatser jag försöker dra. Berättelser och skildringar från församlingar i olika delar av Sverige ska därför inte enbart förstås som illustrationer av teoretiska sanningar eller poänger. De är tillsammans med andra komponenter och röster nödvändiga och viktiga i sin egen rätt. Resonemangen i boken är utforskande och prövande, med ambitionen att vara konstruktiva. Jag utgår inte från en tydlig och distinkt definition av vad teologi, och att teologisera, är eller bör vara. Det är inte heller en empirisk studie i bemärkelsen att jag försöker kartlägga och analysera hur teologi och att

16

Ikoniska kartor.indd 16

2021-05-26 14:47


Svenska kyrkans forskningsserie Serieredaktör: Anne-Louise Eriksson (1–21), Göran Gunner (22–31), Cecilia Nahnfeldt (32–38 ), Kristina Helgesson Kjellin (39–). Svenska kyrkans forskningsserie (tidigare forskning för kyrkan) är en bokserie som utges under överinseende av Svenska kyrkans enhet för forskning och analys. Inom serien publiceras kyrkorelevanta vetenskapliga arbeten granskade genom ett så kallat ”peer review” förfarande. 1. Cecilia Wejryd, Svenska kyrkans syföreningar 1844-2003. Stockholm: Verbum 2005 2. Björn Ryman et al., Nordic folk churches: a contemporary church history. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans 2005 3. Göran Gunner (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2005. Stockholm: Verbum 2006 4. Charlotte Engel, Svenska kyrkans sociala arbete – för vem och varför? En religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma. Sköndalsinstitutets skriftserie 26, 2006 5. Göran Gunner (red.), Människa är ditt namn – om mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och teologi. Stockholm: Verbum 2007 6. Kajsa Ahlstrand och Göran Gunner (red.), Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm: Verbum 2008 7. Elisabeth Gerle (red.), Luther som utmaning – Om frihet och ansvar. Stockholm: Verbum 2008 8. Anne-Louise Eriksson (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2007. Stockholm: Verbum 2008 9. Hanna Stenström (red.), Allvarligt talat. Om predikan. Stockholm: Verbum 2008 10. Elisabeth Gerle, Farlig förenkling. Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna. Nora: Nya Doxa 2010 11. Hanna Stenström (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2009. Stockholm: Verbum 2010 12. Ninna Edgardh, Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan 1968-2008. Lund: Arcus 2010 13. Niclas Blåder (red.), Och han tog dem i famnen… Texter om barn i kyrka och teologi. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 14. Mikael Larsson, I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 15. Arne Fritzson, Omvänd dig och bli som ett barn och lägg bort det barnsliga. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 16. Niclas Blåder, Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik. Stockholm: Verbum 2011

Ikoniska kartor.indd 189

2021-05-26 14:48


17. Göran Gunner, Folkmordet på armenier – sett med svenska ögon. Skellefteå: Artos & Norma 2012 18. Anne-Louise Eriksson, Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy. Lund: Arcus 2012 19. Jan Eckerdal, Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2012. 20. Eva-Lotta Grantén, Utanför paradiset. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. Stockholm: Verbum 2013 21. Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2013 22. Urban Claesson och Sinikka Neuhaus (red.), Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. Göteborg: Makadam bokförlag 2014 23. Karin Johannesson, Helgelsens filosofi. Om andlig träning i luthersk tradition. Stockholm: Verbum 2014 24. Linda Vikdahl, Jag vill också vara en ängel. Om upplevelser av delaktighet i Svenska kyrkan hos personer med utvecklingsstörning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2014 25. Carl-Henric Grenholm, Tro, moral och uddlös politik. Om luthersk etik. Stockholm: Verbum 2014 26. Urban Claesson, Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689 – 1713. Pietism, program och praktik. Göteborg: Makadam bokförlag 2015 27. Jonas Ideström, Spåren i snön. Att vara kyrka i norrländska glesbygder. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2015 28. Elisabeth Gerle, Sinnlighetens närvaro. Luther mellan kroppskult och kroppsförakt. Stockholm: Verbum 2015 29. Fredrik Modéus, Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan. Ett studium av gudstjänstgemenskapens identitet och ställning i Svenska kyrkan. Stockholm: Verbum 2015 30. Carl Axel Aurelius, Luther i Sverige. Den svenska Lutherbilden under fyra sekler. (Andra utökade upplagan). Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2015 31. Cecilia Nahnfeldt, Luthersk kallelse – Handlingskraft och barmhärtighet. Stockholm: Verbum 2016 32. Caroline Gustavsson, Delaktighetens kris. Gudstjänstens pedagogiska utmaning. Skellefteå: Artos 2016 33. Daniel Lindmark och Olle Sundström (red.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi 1–2, Skellefteå: Artos 2016 34. Kristina Helgesson Kjellin, En bra plats att vara på. En antropologisk studie av mångfaldsarbete och identitetsskapande inom Svenska kyrkan. Skellefteå: Artos 2016 35. Sven Thidevall, Kampen om samhällsreligionen. Dagens Nyheters djävulskampanj 1909. Skellefteå: Artos 2016 36. Göran Gunner och Maria Södling (red.), Arvet mellan himmel och jord. Svenska kyrkans kulturarv inför framtiden. Stockholm: Verbum 2017 37. Jakob Wirén, Utmaningsdriven undervisning – hur kyrkan kan dela tro och liv idag. Stockholm: Verbum 2017

Ikoniska kartor.indd 190

2021-05-26 14:48


38. Cecilia Wejryd, Lagen, synden och väckelsen. Åtta svenska 1800-talsväckelseledare och moderniteten. Stockholm: Verbum 2017 39. Jonas Ideström och Gunilla Löf Edberg (red.), Att öppna ett slutet rum. Själavård och ecklesiologi. Stockholm: Verbum 2018 40. Ninna Edgardh, Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning. Stockholm: Verbum 2019 41. Jenny Ehnberg och Cecilia Nahnfeldt (red.), Samhällsteologi. Forskning i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och kyrka. Stockholm: Verbum 2019 42. Sune Fahlgren, Joel Halldorf, Erik Sidenvall och Cecilia Wejryd (red.), Så är det inte hos er. Kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld. Stockholm: Verbum 2020. 43. Jakob Wirén, Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet. Stockholm: Verbum 2021. 44. Johanna Gustafsson Lundberg och Frida Mannerfelt (red.), Människa och kristen idag – skapelseteologiska perspektiv på samtiden. Stockholm: Verbum 2021. 45. Jan Grimell, Uniformer, identiteter och militära själavårdare: En intervjustudie om prästers erfarenheter av institutionssjälavård i Försvarsmakten. Skellefteå: Artos 2021 46. Jonas Ideström, Ikoniska kartor. Att göra teologi i kyrkans vardag. Stockholm: Verbum 2021

Ikoniska kartor.indd 191

2021-05-26 14:48


Ikoniska kartor.indd 192

2021-05-26 14:48


Det här är en bok för dem som är intresserade av hur teologi görs i praktiken. Den är relevant för den församlingsengagerade likaväl som för studenter och forskare i praktisk teologi.

JONAS IDESTRÖM

ISBN 978-91-526-3869-9

JONAS IDESTRÖM

IKONISKA KARTOR

Grundat i erfarenheter från församlingars vardag diskuterar Jonas Ideström, i samtal med bibliska berättelser och andra forskare, hur teologisering handlar om att både urskilja och bidra till Guds försonande närvaro i vardagen. Han visar bland annat hur evangeliernas berättelser kan fungera som »ikoniska kartor« när de används i samtal och ställs bredvid erfarenheter ur människors vardag. På så sätt kan de vara en hjälp för att orientera sig i vardagen med en delvis ny blick.

IKONISKA KARTOR

Vad innebär det att göra teologi i kyrkans vardag? Frågan löper som en röd tråd genom boken. Vi rör oss mellan platser och rum där teologi blir till: ett hus i Kafarnaum, en lägenhet i utkanten av Oslo, församlingshemmet i Vadstena, den tomma graven där Jesus har legat och flera andra platser och rum.

ATT GÖRA TEOLOGI I KYRKANS VARDAG

ISBN 978-91-526-3869-9

9 789152 9 789152

Ikoniska kartor_ORIGINAL.indd 1

638699 638699

2021-05-25 14:42

Profile for Smakprov Media AB

9789152638699  

9789152638699  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded