Page 1

2020 2021

Kyrko kalendern Vi firar gudstjänst

TEMA :

Diakoni – en enda kropp


Förord

kyrkokalendern 2020-2021 det händer att jag tänker på kristen tro som en stor medeltida katedral.

Det finns många vägar in i katedralen. Här finns stora öppna ytor men också undangömda skrymslen och vrår. Här samsas det förgångna med det samtida. De som gått före har satt sina spår och vi som lever nu gör våra avtryck. Högaltaret uppfattas som ett givet centrum, men i övrigt inbjuder rummet till rörelse i olika riktningar. Med katedralens bild vill jag öppna upp tanken för den kristna trons svindlande perspektiv. Himmelsk höjd och jordiskt damm, bortglömda vinklar och nutida tolkningar ryms sida vid sida. Här finns möjlighet att göra upptäckter i ett helt liv. Katedralen kan besökas på egen hand, men varför inte följa med på en guidad visning? Eller bläddra i den lilla skrift som ligger vid ingången och åtminstone kasta ett getöga på planritningen för att inte missa det mest väsentliga? i din hand håller du kyrkokalendern.

Den kan läsas från pärm till pärm. Då blir det som att följa med på en guidad visning genom katedralen. En pedagogisk vandring i tro som följer kyrkoårets rytm, där du får hjälp att tolka de kristna högtiderna och söndagarna där emellan. Men Kyrkokalendern kan också vara som katedralens planritning. Den kommer väl till pass när du letar efter något särskilt som du anar men inte riktigt får fatt på. Och vem vet, kanske kommer du i ditt letande snubbla över något som du inte ens visste att du sökte? En fördjupande artikel eller en bild som får tankarna att vandra vidare. Kyrkokalendern har ett särskilt fokus på det som händer vid katedralens högaltare; Kyrkans gudstjänst, hennes sakrament och fester. Händelser som håller samman den kristna tron och förbinder oss med kristna i alla tider på vår jord. men kristen tro är inte bara gudstjänst.

Årets Kyrkokalender sätter ljuset också på en annan omistlig del av kyrkan, nämligen diakoni. Kyrkans praktiska omsorg om det skadade och trasiga. För vår egen och världens skull är det väsentligt att hålla samman diakoni och gudstjänst. Det är aspekter av kyrkan som överlappar varandra och möts till exempel vid altaret när brödet bryts och vinet delas. ”Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp, så är vi fastän många en enda kropp för alla får vi del av ett och samma bröd” Kyrkan kan beskrivas på många sätt och tron uttrycks inte sällan i paradoxer. Ett exempel är att kyrkan kan sägas vara det brutna brödets gemenskap, söndrad men ändå hel. Kyrkan som Kristi kropp, en kropp märkt av såren efter en brutal korsfästelse. Jag har tagit fasta på detta sätt att tala om kyrka och tro när jag formulerade mitt valspråk som biskop: ”Vår Gud bär sår”. Valspråket uttrycker tron på den Gud jag lovsjunger och sätter min tillit till i gudstjänst och vardag. Det är den Gud som vi i fastetid ser vandra försoningens väg. Den Gud som vi lär känna genom påskens drama då Jesus visar vägen genom död till liv. Tron på Gud som bär sår pekar ut en riktning för diakonin som kräver att jag lämnar bilden av den medeltida

2


Frälsarkransens år katedralen. För tron går inte att avgränsa, den har anspråk att säga något om hela verkligheten och levs oftare på asfalterade vägar än på polerade marmorgolv. Jesus själv besökte Jerusalems tempel, men vanligen sågs han på platser och bland människor som inte drog till sig några horder av turister. Som kristen är jag kallad att följa Jesus, att visa omsorg om det och dem som far illa, att utöva diakoni. och slå följe med den Gud som bär egna men också andras sår! Dina sår och mina. Några av dem syns, andra är gör det inte. Vissa läker efter omsorgsfull tvätt och lite tid, andra gör det inte. Att slå följe med Jesus är att både att verka för helande och att orka stanna kvar när allt hopp tycks ute. Det sistnämnda hör till det svåraste och mest utmanande. I vår tradition har diakonin oftast haft fokus på människor som under kortare eller längre tid levt i utsatta situationer. Det är bra och naturligtvis ska kyrkan fortsätta med det. Men dagens diakoni måste sträcka sig längre än till människans sår, det handlar om hela vår skapelse. För vid sidan av naturens lovsång till sin Skapare upptäcker vi allt fler tecken på att allt inte står rätt till; öknen har slutat blomma, skogarna brinner och tystnar, fåglarna har lämnat sina nästen – stenarna ropar till Gud! Vår Gud bär sår, inte bara mänskliga sår utan hela skapelsens. Sår som blöder och behöver tas omhand, omedelbart. Insikten om att vi är på väg att föröda den planet vi fått att vårda är smärtsam. Det diakonala uppdraget är stort och svårt. Det som ger kraft och uthållighet är att vi arbetar tillsammans och i tillit till en Gud som visar omsorg, är barmhärtig och fortsätter skapa också i en trasig värld. Susanne Rappman så låt oss öppna portarna

3


DECEMBER

Söndag 29 november

Första söndagen i advent

Ett nådens år

GAMLA TESTAMENTET, SAKARJA 9:9-10

Textens sammanhang: Profeten Sakarja verkar i Juda under åren 520-518 före Kristus. Profetens ord är riktade till Jerusalems invånare. Den heliga staden kallas i GT även för Sion eller Sions dotter. Sakarjas ord är tröst för ett prövat folk. EPISTEL, ROMARBREVET 13:11-14

Textens sammanhang: Jesus är ”den som kommer” och vid tidens slut skall han komma tillbaka. Det är med tanke på detta som Paulus skriver till sina vänner i Rom att dagen för Jesu återkomst är nära. Att vara iklädd Kristus är att leva i sitt dop, och låta hans kärlek, sanning och förvandlande kraft prägla vardagslivet. EVANGELIUM, MATTEUSEVANGELIET 21:1-9

Textens sammanhang: I alla fyra evangelierna finns berättelsen om Jesu intåg i Jerusalem. Det visar vilken stor betydelse den här händelsen hade för de första kristna. Med detta intåg proklamerar Jesus att han är Messias och att han uppfyller profetian ur dagens GT-text ur Sakarja. PSALTARPSALM 24

Textens sammanhang: Psalmen är en lovsång till Gud och är förknippad med denna dag i många kyrkotraditioner. Den har tydliga liturgiska drag och har säkert använts som processionspsalm i Jerusalems tempel.

söndagens namn och ämne

Söndagen inleder julens förberedelsetid. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent. Jesus första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som också är kyrkans nyårsdag och första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesus tredje advent är hans återkomst vid tidens slut. liturgisk färg

övrigt

Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.

En adventsstake med fyra ljus, varav ett som är tänt.

altaret

Sex (fyra) ljus och vita blommor. Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga.

För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.

psalmförslag

103:1-3 | 104, 422, 105 | 421, 423 | 108:1-3, 111

6


Vi firar gudstjänst med barnen Att läsa Läs om när Jesus rider in i Jerusalem i Bibel för barn sid. 196–197 Nära dig sid. 116 De yngstas bibel sid. 427–432. Globalt mål Nr. 16 - Att skapa fler fredliga och inkluderande samhällen där alla är välkomna och behandlas rättvist och på samma sätt. Prata om vad dina rättigheter är som barn och människa. Att göra Pyssla den ridande Jesus på åsnan av toalettrullar, piprensare, färg och flörtkulor. Gå sen ut och hitta grenar och blad och limma fast det på flera papper så ni har en lång väg för Jesus att rida på! Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/illustrationer/  Fråga Folket i Jerusalem lade palmblad på vägen Jesus skulle rida på för att visa hur mycket de tyckte om honom. Hur visar du att du tycker om någon? Sångförslag Ur Kyrksång nr. 55, 57, 58, 63, 64

Malin Strindberg

7

DECEMBER

Advent. Minnenas tid. Samma ljusstake, samma stjärna, samma psalmer, samma dofter. Väntan och förväntan. Ibland är väntan på det som ska komma nästan härligare än det vi väntar på. Ska det bli som det alltid har varit – eller kanske som det aldrig blev? Ett nådens år står för dörren. Nåden att börja om på nytt, med oskrivna blad i almanackan. Chansen att göra en nystart, att kanske äntligen få till den där adventstiden som vi vill att den ska vara, med trevliga glöggbjudningar, lussekatter som inte blev brända och gemenskap med nära och kära. Tänk om detta nådens år kunde bli ett år av fred och frid i våra liv? Om adventstiden kunde bli en tid när vi blickar framåt med förhoppning och förväntan mot det som ska komma? Om väntans tid kunde få vara mer av nystart än av den där trötta och otåliga väntan i slutet av graviditeten. För det kommer något nytt. Någon som ska förkunna fred för folken, vars välde skall nå från hav till hav och från floden till världens ände. Han kommer, han som vi har väntat på, och han ska göra allting nytt – även minnenas tid. Han ska överraska oss med nåd och låta allt bli som det aldrig varit. Han kommer till sörjande hjärtan och livet får annan gestalt.


DECEMBER

Söndag 6 december

Andra söndagen i advent

Guds rike är nära GAMLA TESTAMENTET, MIKA 4:1-4

Textens sammanhang: Profeten Mika var samtida med profeten Jesaja och verkade på 700-talet f:Kr. i Juda rike och Jerusalem. Det finns många likheter i deras budskap. Texten handlar om Jerusalems framtid. Gud ska gripa in och det skall slutgiltigt bli fred. EPISTEL, ROMARBREVET 15:4-7

Textens sammanhang: Vad de kristna i Rom framför allt behöver är uthållighet, tröst och enighet. Villkoren är hårda. Det är lätt att ge upp och gripas av förtvivlan. Precis innan vår läsning börjar har Paulus tagit upp relationen mellan de starka och svaga, som kan ha svårt att acceptera varandra. Liksom Kristus har accepterat dem alla som sina vänner, är det hans vilja att de också skall godta varandra. EVANGELIUM, LUKAS 21:25-36

Textens sammanhang: Texten ingår i ett längre tal som Jesus håller om tidens slut. Det är i tron på Kristus och lydnaden mot hans ord som tryggheten finns. PSALTARPSALM 85:9-14

Textens sammanhang: Vår sköna värld vittnar om Guds godhet. Freden och grödorna är himmelska gåvor.

söndagens namn och ämne

Guds rike är redan här men ska komma i sin fulla kraft vid Kristi återkomst. Det är alltså Kristi tredje advent som är ledstjärnan för textvalet denna söndag. liturgisk färg

psalmförslag

Violett, alternativt blått.

489 A/B, 109 | 490, 423 | 73, 39 | 107:1-3, 111

altaret

övrigt

Två ljus och violetta blommor. Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga.

Adventsstake med två brinnande ljus.

8


Att läsa Läs om att inte vara rädd i: Bibel för barn sid. 164 Nära dig sid. 62  De yngstas bibel sid. 318–321. Globalt mål Nr.  9 -  Hållbara fabriker, uppfinningar och infrastruktur, t.ex. kommunikationer, energiförsörjning, utbildning och ekonomi. Hur ska man t.ex. kunna göra kyrkan mer hållbar? Brukar du ofta slänga gamla saker som fortfarande fungerar eller skänka dem? Att göra Gör tillitsövningen ”Falla bakåt” tillsammans och se hur långt ni vågar lita på varandra även fast det är läskigt. Stå i en ring och de som vill kan turas om att prova att falla. Prata sen om hur det kändes. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/illustrationer/  Fråga Litar du på Gud? Är det något du funderar över som du skulle vilja få svar på från Gud? Sångförslag Ur Kyrksång nr. 3, 8, 65:2

Malin Strindberg

9

DECEMBER

Vi firar gudstjänst med barnen

”Var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom”. Vilken underbar bild! Tänk att få sitta där, i skuggan av fikonträdet, och inte vara hotad av någon. Det är en bild av Guds rike. Visst är det en bild bland många, men den är oerhört tilltalande. En dag ska vi sitta där och inte behöva vara rädda för varandra. Ingen ska hota oss. Ingen ska ha tillgång till vapen av något slag, för det som kunde sticka och hugga och såra har Gud låtit göra om till sådant som kan användas till att plöja ny mark och skörda frukt. De där vapnen vi ständigt lyfter mot varandra och det hotfulla som alltid ligger så nära till hands har Gud gjort om till fredens verktyg. Istället för att hota varandra kan vi sitta under våra fikonträd och känna tillit och ro. Och det är nära! Redan nu kan vi välja att smida om våra svärd till plogbillar och våra spjut till vingårdsknivar. Kanske lyckas vi inte helt, för vi är inte mer än människor, men Guds rike är så nära att vi redan nu kan ana något av vad det kan vara. Det är ett löfte att lita på!


DECEMBER

Torsdag 24 december

Vi firar gudstjänst med barnen

Julafton 24 och 25 december. I Sverige har vi en tradition att fira helgdagsaftnar. Vi börjar att fira jul redan på julafton. Firandet av Jesu födelse den 25 dec började i Rom i mitten av 300-talet medan man i den östra delen av kyrkan höll fast vid Epifania - dvs. trettondedag jul, den 6 januari. Eftersom det är är omöjligt att fastställa Jesus rätta födelsedag är det teologiska reflektioner som har styrt dateringen.

Att läsa Läs om Jesus födelse i Bibel för barn på sid. 141-142. Globalt mål Nr. 10 - Minska ojämlikheten som finns i världen. I ett jämlikt samhälle har alla lika rättigheter och möjligheter oberoende av kön, etnicitet, religion, sexualitet, funktionsvariation och ålder. Prata om andra religioner och kulturer för att få bättre kunskap om dem och ändra era fördomar.

Samling vid krubban

Att göra Gör en ABC-plansch och försöka hitta namn från Bibeln till alla bokstäver! Var det något namn du aldrig hört talas om tidigare eller finns det namn du känner igen?

liturgisk färg

Violett, alternativt blått eller vitt. altaret

Två ljus (sex), violetta blommor (vita och röda blommor). psalmförslag

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/illustrationer/

105, 116, 122, 736, 128, 129 tex tläsning

Julevangeliet. Lukas 2: 1-20 övrigt

Adventsstake med fyra brinnande ljus.

Fråga För Jesus mamma Maria var det väldigt viktigt att hennes barn skulle heta Jesus, vad betyder ditt namn för dig? Har dina föräldrar berättat om varför de just valde ditt namn?

Julbön liturgisk färg

Violett, alternativt blått eller vitt.

Sångförslag Ur Kyrksång nr. 59, 71

altaret

Två ljus (sex), violetta blommor (vita och röda blommor). psalmförslag

112, 116, 127, 428, 123, 645 tex tläsning

Gamla testamentet: Jesaja 9:1a, 2-7 Julevangeliet. Lukas 2: 1-20 14


Julnatten

DECEMBER

Torsdag/fredag 24-25 december

Den heliga natten

GAMLA TESTAMENTET, JESAJA 9:1A, 2-7

Textens sammanhang: Profetens ord är relaterade till den svåra tid som Nordriket hamnat i sedan den mäktige Tiglatpileser III ockuperat landet 732 f.Kr. Men bättre tider stundar. En kung skall födas och han skall skänka folket fred. Antagligen är det kung Hiskia som avses. Profetens ord i denna konkreta historiska situation har också blivit en viktig text för det judiska folkets hopp om en kommande Messias. EPISTEL, HEBREERBREVET 1:1-6

Här möter vi en storartad hyllning till Jesus Kristus, julens centrum och ursprung. Han är Guds avbild, som utstrålar Guds egen härlighet. EVANGELIUM , LUKAS 2:1-20

Textens sammanhang: Textens sammanhang: Lukas födelseberättelse verkar vara sammanställd utifrån Marias perspektiv. Allt som händer uppmärksammas av Maria. Hon tar allt till sitt hjärta och begrundar det. Herdarna blev förskräckta när ängeln visade sig. ”Var inte rädda” säger ängeln, och denna hälsning återkommer i andra sammanhang. Mötet med det heliga är förenat med både rädsla och fascination. Augustus var kejsare i Rom 29 f.Kr.–14 e.Kr. Quirinius var ståthållare i Syrien, men här är dateringen osäker. Enligt Matteus evangelium är Jesus född under Herodes den stores regering. Han dog år 4 f.Kr. Det troliga är att Jesus föddes år 7 f.Kr. PSALTARPSALM 108:2-7

Textens sammanhang: Psalmen lyfter fram olika skäl till att lovsjunga Gud. Psalmisten nämner godheten, trofastheten, högheten och härligheten i Guds väsen. Hela personligheten måste vakna, ja även morgonrodnaden. Instrumenten uppmanas att spela, som om de var levande varelser. Alla folk och hela världen måste få veta hur stor Israels Gud är.

söndagens namn och ämne

JULNATTENS GUDSTJÄNST – Redan på 500-talet e.Kr. förekom midnattsmässa. Den flyttades efterhand närmare morgonen och ersattes i vår kyrka av ottesången. liturgisk färg

psalmförslag

Violett, alternativt blått.

Julnattsmässa 112, 427 | 113, 114 | 127, 432 | 122, 123

altaret

Två ljus och violetta blommor. 15


tema text

av : alexandra pascalidou

Orättvisor sätter sig på kroppen ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Så inleds FNs deklaration om mänskliga rättigheter. Det innebär att utseende och ursprung, kön och tro inte ska spela någon roll. Ändå ser vi hur människovärdet villkoras och varierar världen över. Hemadress, hud- och hårfärg avgör den hierarkiska hackordningen. som kvinna , invandrare, arbetarklassbarn från en fattig och föraktad förort har jag tvingats kämpa hårt för mina rättigheter och mitt människovärde. Orättvisorna jag har upplevt har jag försökt förvandla till bränsle för att ge mina systrar och bröder sina röster tillbaka.

födde inte bara Jesus Kristus, Guds son, utan världens största religion som värnar just människovärdet. medan bonuspappa josef och den helige fadern

Gud, precis som många pappor, var närvarande i sin frånvaro – förblev modern vid sin sons sida hela vägen till Korset. Förutom att hon ibland kallas för ”smärtornas moder” vet jag ganska lite om hennes känslor, tankar och syn på historien där hon ju var en avgörande huvudperson. Den förste att nämna Jesu mor, utan att ens nämna henne vid namn är aposteln Paulus. I Galaterbrevet skriver han: ”Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna…” Talande nog är uttrycket ”född av en kvinna” hebreiskans sätt att tala om en människas mänsklighet. Det är med andra ord modern som gör människan till människa. I dessa avhumaniserande tider behöver vi humanisera människor genom att lyfta fram mödrarnas mänskliggörande förmågor.

men orättvisor sätter sig på kroppen.

När jag skrev” Mammorna”, om de hundratals unga liv som gått förlorade och som inte riktigt räknas bara för att de råkat leva och dö i Sveriges fattigaste förorter, var jag så frustrerad att kroppen krampade. Min grekiska läkare som inte visste vad jag skrev sa: ”Be den heliga modern om hjälp. Hon är allas vår moder och ser oss alla som sina barn”. Den dagen ställde jag fram en ikon på mitt skrivbord där den heliga modern håller Jesusbarnet i famnen. För hon om någon vet att alla barn är allas barn. Det är hon, världens mest kända mamma och historiens mest avbildade kvinna, som kan göra människan till människa igen. Enligt tidsandan borde Maria, den fattiga flickan som blev gravid innan äktenskapet – ha blivit stenad till döds.. Istället tillbeds hon världen över för att hon

jag har mött mammorna som förlorat barn de bu-

rit närmast hjärtat. Mammor som fostrat föredömen

16


tema text

mot alla odds och mammor som överlevt våld som börjar i hemmets trygga vrå och slutar i en blodpöl på gatan. Det löper en röd tråd som väver samman mammorna jag mött - från Sveriges fattigaste förorter till mödrarna jag mötte i Gaza, Jerusalem, Tbilisi, Sarajevo, Nairobi. De som berättade om övergrepp och underordning, det flerfaldiga förtrycket och det eviga våldet. Vi behöver bara bläddra genom en historiebok för att se hur människor misstänkliggjort och avhumaniserat ”de andra”. Hur de systematiskt raderat allt det som förenar jude och grek för att främlinggöra oss. vi måste alla, var och en för sig och tillsammans,

dagligen påminna oss om att den där kutryggiga kvinnan insvept i en blöt fleecefilt också har ett namn och ett hjärta. Vi behöver påminna oss om att hon också föddes fri och lika i värde och rättigheter. Det var varken hennes dröm eller val att sitta med öppen handflata i hopp om våra allmosor. Det är märkliga tider vi lever i när utarmning väcker vrede hos de välmående istället för medlidande och empati. Nu ska de hungriga skuldbeläggas för att de drömmer om en bit bröd. När jag gjorde TV-serien ”Vi kallas tiggare” om hemlösa romer minns jag att cancersjuka Bella som var både mamma och mormor sa: ”De ser oss inte som människor. De ser oss som djur. Nä förresten, de älskar sina husdjur. De ser oss som ohyra som måste utrotas. Och det har de ju redan gjort en gång i tiden. Men Gud ser och kommer belöna oss fattiga. Paradiset väntar runt hörnet”. Jag hoppas att hon är där, I ett paradis där hon äntligen får vara fri och lika i värde och rättigheter. Och att vi andra som är kvar får fortsätta verka i FNs och den heliga moderns mänskliggörande anda. l

SAMTALA OCH REFLEKTERA Jungfru Maria och människovärde – En text av Alexandra Pascalido • Mänskliga rättigheter, en fråga om var du bor? Det är temat på 2020 års MR-dagar. Är människovärdet en fråga om socioekonomiska förhållanden, hudfärg, kön? • Hur kan det lokala församlingsarbetet verka för att upprätta människovärdet och motverka avhumanisering?

HELIKOPTERPERSPEK TIV: Texten ger mig en känsla av… 17


DECEMBER

Fredag 25 december

Juldagen

Jesu födelse

GAMLA TESTAMENTET, JESAJA 9:2-7

Textens sammanhang: Profetens ord är relaterade till den svåra tid som Nordriket hamnat i sedan den mäktige Tiglatpileser III ockuperat landet 732 f.Kr. Men bättre tider stundar. En kung skall födas och han skall skänka folket fred. Antagligen är det kung Hiskia som avses. Profetens ord i denna konkreta historiska situation har också blivit en viktig text för det judiska folkets hopp om en kommande Messias. EPISTEL, FÖRSTA TIMOTHEOSBREVET 3:16

Textens sammanhang: Det finns i Nya Testamentet hymner som har formen av trosbekännelser. Detta är ett exempel. Här ger Paulus en sammanfattning av Kristustron till sin unge medarbetare Timotheos. Jesus Kristus som blev människa, ”kött”, är den kristna trons uppenbarade hemlighet. Uppståndelsen från de döda blir en Guds egen bekräftelse av Jesu gudomliga uppdrag. EVANGELIUM, LUKAS 2:1-20

Textens sammanhang: Lukas födelseberättelse verkar vara sammanställd utifrån Marias perspektiv. Allt som händer uppmärksammas av Maria. Hon tar allt till sitt hjärta och begrundar det. Herdarna blev förskräckta när ängeln visade sig. ”Var inte rädda” säger ängeln, och denna hälsning återkommer i andra sammanhang. PSALTARPSALM 72

Textens sammanhang: Det här är en typisk kungapsalm som kanske använts vid trontillträden. Kungasonen skall garantera kungamaktens fortbestånd och regera rättvist och rättfärdigt och göra slut på både förtryck och fattigdom. Fred och ordning gynnar även gröda och växtlighet.

söndagens namn och ämne

JULDAGEN OCH JESU FÖDELSE – Juldagen är Kristi födelses fest. Gud blir människa och inkarneras (blir kött) i Sonen, Jesus Kristus. Det är juldagens huvudbudskap.

Särskild ordning för julotta finns i Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1. liturgisk färg

Vitt altaret

liturgisk färg

psalmförslag

Vitt

119, 122 | 113, 126 | 127, 391:1-2,10 | 123, 120

altaret

julotta

Sex ljus, vita och röda blommor.

16

Sex ljus, vita och röda blommor. psalmförslag

119, 121, 120:1-4, 113, 428, 430


Vi firar gudstjänst med barnen Att läsa Läs om Jesus födelse i Bibel för barn sid. 141–142 Nära dig sid. 41–42 De yngstas bibel sid. 271–276. Globalt mål Nr. 7 - Låt alla ha tillgång och råd till hållbar, säker och modern energi. Fråga hemma vad er elräkning kostar, utmana sedan dig själv och din familj med att försöka sänka elräkningen genom att slösa mindre el. Prova t.ex. att släcka lampor när du går ut från ett rum och återvinn dina batterier. Att göra Gör pärlplattor på vad du vill som har med Jesus födelse att göra! Det kan vara ett djur, stallet, stjärnorna på himlen eller ett hjärta som visar hur glada Maria och Josef blev när de fick sin bebis. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/ illustrationer/ Fråga På julafton får man ofta julklappar i form av saker men ibland är de bästa presenterna något man inte kan ta på. Kan du berätta om något du fått som inte varit en sak. Sångförslag Ur Kyrksång nr. 73, 75

Malin Strindberg

17

DECEMBER

”Han är här nu.” Om Maria hade fött sin son på ett modernt BB med sin smartphone bredvid sängen hade hon ringt sin mamma och berättat. Nästan viskande, lågmält. Andäktig inför Undret som skett, barfota på helig mark. Kanske hade Josef gått ut i korridoren och ringt jobbarkompisarna ”Ja, alla mår bra, tio fingrar och tio tår, liten men stark, ni skulle ha hört hur han skrek!” Han är här nu. Även om Undret inte skedde på BB utan i ett stall. Även om mormors glädjetårar fick ersättas av herdarnas lite taffliga uppvaktning. Han är här nu, och änglasången ljuder. Gud är här nu, och delar våra villkor. Som herden som inte skulle låta fåren gå ensamma på okänd mark. Som föräldern som testar studsmattan i trädgården innan barnen får hoppa. Som sonen som testar gamla mammas julbelysning innan han sätter upp den. Han är här nu. Gud själv i Jesus Kristus. Han lever vårt liv, på våra villkor, och marken där han går blir helig. Han är här nu, och juleljusen lyser i mörkret. Han är här nu, och i varje hjärta armt och mörkt föds en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid. Han är här nu, Guds Son, Immanuel.


tema text

av : jesper svar tvik

"Alla hungriga, kom och ät med oss!"

– Om det diakonala tilltalet i den judiska påskmåltiden Innan romarna fängslade Jesus firade han tillsammans med sina lärjungar den judiska påskmåltiden. Den judiska påsken har många namn: pesach (därifrån kommer vårt ord ”påsk”), ”det osyrade brödets högtid” (eftersom bara osyrat så kallat matsahbröd äts under påskveckan) och även zeman cheruteinu (”tiden för vår befrielse”). stället kallas vi att fira guds-tjänst tillsammans, såväl i kyrkorum som i vardagslivet utanför kyrkportarna: det diakonala tilltalet är att våra liv kan vara en meningsfylld tillvaro präglad av frihet och glädje. Med andra ord, den judiska påskens budskap är såväl att undgå som att undfå. I detta sammanhang finns det nog inget mer relevant nytestamentligt tilltal än Jesu ord i Matteusevangeliets elfte kapitel: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag ska skänka er vila.” Det är befrielsens budskap: det finns omänskligt tunga bördor som vi inte orkar bära, och från dessa ska vi befrias. Men sedan fortsätter han: ”Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” Det är kallelsen till efterföljelse som uttrycks med hjälp av ett ok. Bilden är en av de vanligaste i den judiska traditionen, och i och med detta Jesusord har det även räckts oss kristna. Vårt uppdrag i denna värld kan alltså liknas vid att bära ett skonsamt ok: det är en arbetsuppgift som ger våra liv mål och mening, och som gör att vi sträcker på ryggen, glada över uppdraget att vandra i Kristi efterföljd. Samma tanke kommer till uttryck i Bengt E. Nyströms vack-

det är den sistnämnda benämningen som är teologiskt mest central eftersom grundtonen i påskfirandet är befrielsen från slaveriet under Farao i Egypten. Det finns därför i den judiska påskmåltiden ett diakonalt tilltal. Vi kristna kan lära oss något av den mångtusenåriga traditionen att samlas för att läsa, sjunga, be och levandegöra den stora berättelsen om befrielsen. Jag tänker särskilt på tre ord: tjänst, gemenskap och empati. tjänst: på hebreiska – och faktiskt även på svenska

– används samma ord för det destruktiva slaveriet under Farao och för att vända sig till Gud och säga ”tack”, ”hjälp” och ”förlåt”, vilka är bönens tre viktigaste ord. På hebreiska heter detta avodah, och på svenska talar vi ju både om den betungande ”tjänst” som tjänare tvingas utföra, och om att människor tillsammans firar en befriande guds-”tjänst”. Såväl den judiska som den kristna tron rymmer alltså ett uppbrott från en nedbrytande tjänst under andra människor, förtryckande strukturer och totalitära system: de slavoken ska krossas, från omänskliga prestationskrav ska vi befrias, och från diktaturers tyranni ska vi förskonas. I

26


tema text

ra psalm: ”Den bördas tyngd som gör ryggen rak, du skördarnas Herre, mig giv” (Sv. Ps. 183:2). det andra ordet är gemenskap. Den teologiskt

motiverade gästfriheten är central vid det judiska påskfirandet. Till ett judiskt hem inbjuds inte sällan gäster till fredagskvällens sabbatsmåltid, men det finns nära nog alltid gäster under påskmåltiden. ”Ingen jude skall behöva vara ensam denna helg”, står det i en svensk utgåva av påskmåltidens liturgi (Denna afton: En Haggada för hela familjen, sid. 42). Vid måltidens början läses denna uppmaning: ”Alla hungriga, kom och ät med oss!” Ja, detta är i sanning en diakonal måltid!

SAMTALA OCH REFLEKTERA Det diakonala tilltalet i den judiska påskmåltiden – En text av Jesper Svatvik

det tredje ordet jag tänker på är empati. Till påsk-

Den judiska påskmåltiden kan vara en hjälp att se det diakonala uppdraget, genom tjänst, gemenskap och empati.

måltiden hör att dricka fyra bägare vin, som alla gestaltar olika aspekter av befrielsen från slaveriet. Men när de som har samlats till måltiden läser om de tio plågor som drabbade folket i Egypten doppar de fingret i vinet och avlägsnar tio vindroppar. Den vanligaste tolkningen är att detta är ett konkret uttryck för medkänsla med egyptierna. Den egna glädjen förminskas av andra människors lidande. I förlängningen handlar det för mig om att vår tro inte ska uttryckas eller gestaltas på bekostnad av empati för andra människor. Vi behöver därför en vaksam blick och en varsam teologi. Den judiska påskmåltiden kan visa vägen framåt – även för oss kristna. Med den Heliga Birgittas ord: ”Och gör oss villiga att vandra den.” l

• Tjänst som tynger och tjänst som ger mål och mening. Att finnas med i ett sammanhang där man behövs och gör skillnad ger mening. Vad i ditt liv, arbete och vardag, tynger och vad ger mening? Dela med varandra. • Hur kan församlingens gemenskap bli inkluderande för alla?

HELIKOPTERPERSPEK TIV: Att visa empati betyder att… 27


tema text

av : anna takanen

Att hitta hem i olika rum

Första gången jag gömmer mig själv är i kyrkorummet. Jag vet att Gud finns. Guds gnista finns i oss alla och i mig. Jag går på konfirmationsundervisning i Vinbergskyrkan, en mil utanför Falkenberg. Här har familjen döpts, konfirmerats, gift sig och begravts. kyrkan är mäktig , en mörk stenstod som ligger mitt i en nedförsbacke mellan halländska grönskande fält. Jag sjunger i kören, som leds av en mager fröken. När vi övar hyssjar hon och vi ska gå viskandes upp på orgelläktaren efter henne, för kyrkan är full av hukande stora tankar. Man ska visa respekt i Guds rum och Gud gillar inte springande, uppstudsiga tonåringar. Nej, det gäller att skärpa sig och gå med nätta fötter och tala med liten röst om Gud ska gilla en. Jag känner att Gud gillar mig och jag gillar Gud, så när sången kommer igång sjunger jag för full hals, för Gud tycker om sång och jag sjunger för Jesus som är uppspikad på korset. Jesus är min rebell. Han gick sin egen väg. Gud är gammal och Jesus är ung och jag tror på dem båda. Prästen ger uppförandekoder om hur jag ska sitta rak på stolen och hur jag ska gå rakt i ledet när vi övar på konfirmationen. Konfirmationsklädseln blir både gammal och ung: gräddvit kjol och blus med tantkavaj. Kyrkorummet är ett rum som jag vill dansa, hoppa, springa, sjunga och uttrycka kroppslig och emotionell stor glädje i. Men det är förbjudet. Jag lär mig inte att uttrycka mig, utan att gömma mig. Inte för Gud, men

för blickarna inne i rummet. Se till att min kropp och känsla knäpps ihop i min klumpiga bullriga flickmänniska. första rummet jag glömmer mig själv i är teaterrummet. Jag föreställer mig i olika omständigheter ”som om”, jag föreställer mig för att kunna förställa mig, jag får minnas gamla inkapslade erfarenheter lagrade i min kropp. Jag får föreställa mig att jag är sex år och redan efter första slicket på strutglassen tappar den på en asfaltstrottoar, men mitt i besvikelsen fortsätter känna smaken i munnen och glädjen över det goda. Jag lever mig in i känslor och det sinnliga, följer efter människor på stan och registrerar deras kroppar för att sedan försöka återskapa de kropparna i min egen. Jag prövar någon annans kropp. Jag samlar på någon annans röst. Jag älskar att upptäcka andra i min egen kropp, glömma bort mig själv, leva mig in i andra och få andra att ta kropp i mig, när jag får minnas minnet av glassen eller skapa situationer och relationer med andra. Jag leker liv på allvar.

28

52638187 Kyrkohelger sid 1-184.indd 28

2020-06-30 12:35


jag glömmer och gömmer och upptäcker: kyrko-

rummet lär mig att söka inåt, teaterrummet lär mig att söka utåt. I mitt vuxna teaterrum finner jag magi och gudagnista, för i skapandet är jag i kontakt med de levande och döda som återuppstår på scenen och det erbjuds ett absolut nu och ett unikt nu, en närvaro i mötet med publiken. På scenen är allt möjligt, här får vi skådespelare leva oss in i människor och ställa oss till förfogande för deras berättelse genom handlingar uttryckta genom rösten, kroppen. På så sätt ger vi publiken möjlighet att känna empati, att leva sig in i problem och lidande. I teaterrummet lär jag mig att förstora mig själv för blickarna i salongen, att framkalla mig själv genom rollen, och jag ägnar mitt yrkesliv åt grundforskningen i vad det är att vara människa. I mitt vuxna kyrkorum förenas kött och ande. Jag vet inte hur det gått till, och det spelar egentligen ingen roll. Jag vet bara och ser bara och känner bara att vi rör oss fritt, vi ”låter för mycket”. Och när vi visar oss så möts vi. Vi blir ännu mera vi. I dag är både teaterrummet och kyrkorummet mina rum. Jag behöver båda dessa mötesplatser för att kunna få föreställa mig vad det innebär att vara människa i vår tid, att leva mig in i någon annans erfarenheter genom ande och konst och leva mig in, bli mer människa, ”som om” ... du kunde ha varit jag. Och jag kunde ha varit du. Och Gud gillar oss. l

SAMTALA OCH REFLEKTERA Kyrkorummet – En text av Anna Takanen Anna skriver om kyrkorummet som ett rum med möjlighet att uttrycka sig eller gömma sig i. • Vad får plats, hur får en vara i kyrkorummet? Finns det oskrivna regler? • Vilka erfarenheter har du av kyrkorummet; en plats för sång, musik, delaktighet, gemenskap? Mer? • Vilka andra ”rum” är viktiga för dig?

HELIKOPTERPERSPEK TIV: Jag vill utforska mer om…

29

52638187 Kyrkohelger sid 1-184.indd 29

2020-06-30 12:35


Söndag 2 maj

Femte söndagen i påsktiden

Att växa i tro GAMLA TESTAMENTET, HOSEA 11:1-4

Textens sammanhang: Profeten Hosea var verksam i Nordriket, dvs. Israels rike, från mitten av 700-talet f.Kr. fram till tiden närmast rikets fall 722. I den här texten går Nordriket under namnet Efraim. Israel liknas vid en olydig son som trotsar Guds faderliga omsorg. Gud kallar, men folket drar sig allt längre bort från honom. Gud kan dock inte överge sitt folk. EPISTEL, FÖRSTA JOHANNESBREVET 4:10-16

MAJ

Textens sammanhang: Kärleken har sitt ursprung i Gud, och den har Jesus Kristus förkroppsligat genom sitt liv, sin död och sin uppståndelse. Detta kärleksbevis måste få konsekvenser för samvaron människor och kristna emellan. EVANGELIUM, JOHANNES 16:5-11

Textens sammanhang: Texten är hämtad från Jesu avskedstal. Han skall snart lämna sina lärjungar, först genom döden på Golgota. Efter sin uppståndelse skall han lämna dem igen och återvända till Fadern. Men Hjälparen skall komma för att trösta, vägleda och stärka deras tro. PSALTARPSALM 98:1-8

Textens sammanhang: Det här är en av de psalmer som ger uttryck för Herrens kungavälde. Den högra handen och den starka armen är just symboler för den gudomliga, goda kraften och makten. Det finns skäl att sjunga och spela på alla tänkbara instrument. Även havet och bergen skall delta i lovsången och ”klappa händer” till Herrens ära.

söndagens namn och ämne

Denna söndag heter också Cantate. Det är de första orden i den latinska översättningen av Psalm 98: ”Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång”. Texterna pekar framåt mot pingsten och handlar om helgelsen, dvs. om hur vi som kristna skall ”växa i tro” och kärlek genom den heliga Andens hjälp. l i t u r g i s k fä r g

psalmförslag

Vitt

204, 527 | 28, 646 | 258:4-6, 72 | 517, 472

a lta r e t

övrigt

Sex ljus och vårblommor eller påskliljor.

Påskljuset är tänt.

92

52638187 Kyrkohelger sid 1-184.indd 92

2020-06-30 12:35


Jag bär dem med mig. Likt regndropparna på en fönsterruta vid ett ösregn - människorna, mötena. Olika i form och uttryck, var och en med sitt livsöde. Tusentals samtal med den som är fattig, ensam, sjuk, ledsen, utnyttjad. De delar att de har sökt sig till kyrkan, till mig som diakon, kanske en sista utväg men med en önskan om att få berätta för någon som lyssnar, som bär på ett hopp och orkar stå kvar när livet rämnar. Det är dem jag nu tänker jag på när jag möter de ledande kommunpolitikerna i ett konferensrum och regnet öser ned utanför fönstret. De har bjudit in mig för att få veta hur samhället ser ut, hur människor egentligen mår; den ensamstående mamman, pensionären, den papperslösa. De har förstått att det är kyrkan som bäst vet hur det står till med den utsatta människan, för hon går dit när det är som svårast. Jag lyssnar på politikerna om åtstramning och prioritering i budget och i områden och jag får ge min syn om människors vardag i Sverige. Det är då jag ser regndropparna och tänker att de är med mig – människorna, hela tiden bredvid mig medan jag skildrar en verklighet som många inte känner till men som desto fler lever i. Jag tänker att det är så här det är att vara kristen, att våga stå upp och tala för de som inte får en chans att själva berätta och att då inte vara rädd utan modig. Det är att växa i sin tro.

Vi firar gudstjänst med barnen Att läsa Läs om kärlek i: Bibel för barn sid. 253 Nära dig sid. 123

Globalt mål - Nr. 4 Låt alla människor och barn få en inkluderande och jämlik utbildning med god kvalitet från grundskola till gymnasium. Berätta vad du tycker är det allra bästa med att få gå i skolan eller förskolan och lära dig saker. Johannes brev berättar hur mycket Gud älskar oss och att kärleken kommer från Gud. Det Gud vill är att vi ska älska varandra så som han älskar oss. Vad är kärlek för dig? Gör en lista eller rita något eller någon du älskar.

MAJ

Att göra

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Fråga Har du fått ett brev någon gång? Eller har du skrivit ett?

Sångförslag Ur Kyrksång nr. 27, 158

Pernilla Landin

93

52638187 Kyrkohelger sid 1-184.indd 93

2020-06-30 12:35


Söndag 15 augusti

Elfte söndagen efter trefaldighet

Tro och liv

GAMLA TESTAMENTET, JESAJA 2:12-17

Textens sammanhang: Bakgrunden till profetens ord är den svåra tid av krigsangrepp och fångenskap som väntar Israels folk. Nu går det inte längre att trotsa Gud. Nu är högmodets tid till ända. Bashans ekar och Libanons cedrar – ovanligt resliga och höga träd som lämpade sig för påkostade byggen – är här bilder för folkets trots och illojalitet mot Guds vilja. Över allt som skjuter i höjden, stolta torn och högmastade långfärdsskepp, skall Guds dom komma. EPISTEL, ROMARBREVET 3:21-28

Textens sammanhang: I denna typiskt paulinska text ger aposteln grundlig undervisning om ”rättfärdiggörelsen genom tron”. Själva kärnan i denna viktiga del av vår kristna tro är att vi inte av egen förmåga eller kraft kan bli rättfärdiga inför Gud, dvs. komma i ett rätt förhållande till Gud, utan enbart genom tron på Kristus och hans rättfärdighet. EVANGELIUM, LUKAS 18:9-14

Textens sammanhang: Det är till dem som litar på sig själva och sina egna företräden inför Gud som Jesus berättar den här liknelsen. Kontrasterna är tydliga mellan farisén och tullindrivaren. Jesu slutsats kan tyckas överraskande utifrån allmängiltiga värderingar, men Jesus är den radikala nådens företrädare.

AUGUSTI

PSALTARPSALM 143:6-10

Textens sammanhang: Psalm 143 hör till botpsalmerna, men den är också en individuell klagosång, ett nödrop från en människa som känner sig hotad till livet. Uppgivenheten ligger nära, hjärtat är som en törstig åker. Böneställningen med framräckta händer blir symbolen för ett öppet, ödmjukt, mottagligt sinne. Förväntningarna på Herren är stora, och det är som det skall, enligt både Psaltaren och Nya testamentet.

söndagens namn och ämne

Tron på Kristus innebär nya insikter men också ett nytt liv. Ordet skall bära frukt och levas ut i vardagen. Texterna fungerar som speglar, där vi kan se och lära känna oss själva, pröva våra motiv och hålla vår tro levande och frisk. Vi skall inte bara läsa, lyssna och tala utan även handla, lyda, praktisera. Det är vår höga kallelse, och det är temat i samtliga texter denna dag. l i t u r g i s k fä r g

psalmförslag

Grönt

29, 770 | 219, 555 | 73, 726 | 201:4-5, 921

a lta r e t

Två ljus och blommor i blandade färger. 138

52638187 Kyrkohelger sid 1-184.indd 138

2020-06-30 12:35


I en av dagens kollektböner ber kyrkan ”om ärlighet i vår tro”. En ärlig tro bygger på självkännedom och ödmjukhet. Ett sätt att uppnå detta är genom samvetsrannsakan. Om vi vill att vår tro skall speglas i våra liv måste vi bygga upp goda vanor (dygder) och bekämpa de dåliga (laster). Detta är lättare sagt än gjort. Vi har alla en benägenhet att synda, som Paulus säger i dagens epistelläsning: ”Här görs ingen skillnad. Alla har syndat.” Om vi skall kunna bekämpa våra dåliga vanor måste vi först erkänna dem. Praktiken av samvetsrannsakan låter oss ta temperaturen på vårt andliga tillstånd men är förenad med vissa svårigheter eftersom självkännedom och ödmjukhet är svårt att få. Vi kanske gör en falsk bedömning av våra synder. Å ena sidan får allvarliga synder passera obemärkt, å andra sidan ser man synder där ingen synd finns och med överdrivet känslosamma reaktioner som följd. Liksom mycket annat i livet och tron krävs tid och tålamod. Vi behöver erkänna att synden verkligen är vår och samtidigt påminna oss om att det inte är synden som definierar vår djupaste natur. Gud älskar oss fortfarande. Låt oss tacka honom för hans tålamod och barmhärtighet.

Vi firar gudstjänst med barnen Att läsa Läs om den brinnande ugnen i: Bibel för barn sid. 123 De yngstas bibel sid. 247-250

Globalt mål - Nr. 9 Hållbara fabriker, uppfinningar och infrastruktur, t.ex. kommunikationer, energiförsörjning, utbildning och ekonomi. Vad skulle du uppfinna om du kunde?

Att göra Rita en teckning på de tre männen och ängeln i den brinnande ugnen. Gör eldsflammor av silkespapper. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Fråga Har du någon gång stått upp för något du tror eller tycker fast andra har sagt att det är fel? AUGUSTI

Sångförslag Ur Kyrksång nr. 126, 127 Denna söndags evangelietext finns inte i barnbiblarna och därför föreslår vi som alternativ texten om den brinnande ugnen.

Sam Douhan

139

52638187 Kyrkohelger sid 1-184.indd 139

2020-06-30 12:35


Söndag 29 augusti

Trettonde söndagen efter trefaldighet

Medmänniskan GAMLA TESTAMENTET, FÖRSTA MOSEBOKEN 4:8-12

Textens sammanhang: Texten om Kain och Abel följer direkt efter berättelsen om de första människornas olydnad och straff. Kain blir vred, när Gud tar emot Abels offer men ratar hans eget. Gud försöker förgäves tala honom till rätta. Kain lockar Abel med sig ut på fältet och slår ihjäl honom. Ett konkret exempel på syndens makt. Vad medmänsklighet är får klara svar i dagens övriga texter. EPISTEL, FÖRSTA JOHANNESBREVET 4:7-10

Textens sammanhang: Det är kärleken mellan kristna som är huvudtemat i denna text. Kärlekens livskälla finns hos Gud själv. Den som inte älskar sina medmänniskor känner alltså inte Gud. Jesus Kristus och hans försoningsdöd är Guds kärleksbevis. Hans kärlek är både grund och förebild. EVANGELIUM, LUKAS 10:23-37

Textens sammanhang: Jesu liknelse om den barmhärtige samariern finns enbart hos evangelisten Lukas. I bilden av den barmhärtige samariern kan vi känna igen Jesus själv. Han blev faktiskt beskylld för att själv vara samarier. Han gick inte förbi någon av de slagna. Han har kommit till världen för att rädda och ge liv. PSALTARPSALM 103:1-6

AUGUSTI

Textens sammanhang: En personligt hållen bön med tack för Guds förlåtelse, återvunnen hälsa, förnyat livsmod och allt övrigt gott som Gud ger. Denna godhet fyller hela personligheten med glädje och lycka.

söndagens namn och ämne

Ämnet är detsamma som i EB 1983, ”Medmänniskan”, ett ord som endast förekommer på tre ställen i Bibeln, Syr 9:14, 28:4 och Rom 13:8. I Bibeln är medmänniskan vår ”nästa”. Dagen firas ofta som ”diakonins dag”. l i t u r g i s k fä r g

psalmförslag

Grönt

180, 599 | 837, 738 | 353, 399 | 903:1, 5-6, 831

a lta r e t

Två ljus och blommor i blandade färger.

142

52638187 Kyrkohelger sid 1-184.indd 142

2020-06-30 12:35


Det verkar finnas en inbyggd tendens till aggression och våld inom människan. Vi har förmågan att hata riktigt mycket. Vi blir rädda och svartsjuka, vi känner oss nedtryckta eller felbehandlade. Det kan leda till fysiskt eller psykiskt våld mot andra. Fredsforskare menar att det ändå finns samhällen som är nästan helt fredliga, utan våldsamheter mellan människor. Där har man sett att föräldrar helt enkelt inte lär sina barn att bete sig aggressivt.1 Jesus vet allt detta om människan. Han lever som människa, tillsammans med andra människor, i ett både våldsamt och hierarkiskt samhälle. Han vandrar genom ett land som är ockuperat, med starka spänningar mellan folkgrupper. Han möter slavar, kvinnor, barn och funktionshindrade som utnyttjas och utsätts för våld. Och hans budskap är att aggression och dominans inte är vägen, utan kärlek. Att likgiltighet för våld inte är det rätta, utan medkänsla för var och en som är vår medmänniska. Hans budskap är att Gud är kärlek. ”Gå du och gör som han.” säger Jesus om den barmhärtige mannen. Uppmaningen är ställd till var och en av oss. Liksom frågan: Vem är din nästa?

Vi firar gudstjänst med barnen Att läsa Läs om att älska din medmänniska i: Bibel för barn sid. 170–171 Nära dig sid. 96–97 De yngstas bibel sid. 379–384

Globalt mål - Nr. 6 Låt alla ha rent vatten, tillgång till bra toaletter och hygien, främst i skolor och i sjukvården Uppmärksamma Världsvattendagen (22 mars) och Världstoalettdagen (19 november)! Passa på att använda dagen för att samla in pengar till en organisation som arbetar med att öka tillgången till vatten och sanitet.

Att göra

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Fråga Har någon gjort en god gärning för dig senaste veckan? Vad gör dig glad som andra gör?

Marit Norén

AUGUSTI

Bestäm minst en god gärning du ska utföra i veckan. Det kan vara att le mot kassörskan i affären eller spärrvakten, fråga en äldre om hen behöver hjälp över gatan eller upp för en trappa eller plocka blommor åt någon du tycker om.

Sångförslag Ur Kyrksång nr. 146, 168 1. Enligt Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi Vasa https://svenska.yle.fi/artikel/2015/12/27/aggressionens-manga-ansikten

143

52638187 Kyrkohelger sid 1-184.indd 143

2020-06-30 12:35


Profile for Smakprov Media AB

9789152638187  

9789152638187  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded