__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

susanne wigorts yngvesson är professor i etik vid Enskilda Högskolan Stockholm. Hon skriver egna psalmer, undervisar om psalm och ärledamot i styrelsen för Anders Frostensons stiftelse Psalm och sång.

9

susanne wigorts yngvesson All din nåd är öppen famn

Psalmer kan öppna människors hjärtan. Så har det uppfattats alltsedan kyrkans första tid. Därför har psalmernas text och musik betraktats som kontroversiella, då de har brutit mot normer eller ansetts bidra till för mycket njutning. Men vad är det som skiljer psalm från andra texter och annan musik? Vad betyder de? Utifrån ett urval av psalmer undersöker Susanne Wigorts Yngvesson de teologiska bildspråken och vrider på perspektiven för att visa texternas skiftande dimensioner. Hon analyserar också teologin i de psalmer som sjungs mest vid dop, vigsel och begravning. Psalmer rymmer en teologisk rikedom som vi alltför sällan reflekterar över. Därför bidrar författaren även med en metod för psalmsångarens egen fördjupning. En undersökning i boken visar prästers och musikers förhållande till psalm. Vilka psalmer är särskilt angelägna och varför? Vilka är dolda skatter och vilken skulle man föredra om man bara fick välja en?

susanne wigort s yngve s son

All din nåd är öppen famn

789152 637999

52637999_wigards_sjungna_CVR.indd 1

2019-07-11 12:28


Susanne Wigorts Yngvesson

All din nåd är öppen famn

PSAL M E RNAS

sjungna teologier


© 2019 Susanne Wigorts Yngvesson och Verbum AB © Psalmtexter och övriga texter respektive rättighetsinnehavare Omslag: Maria Mannberg Omslagsbild: Träsnitt av Albrecht Dürer Diagram: Verbum AB Sättning: Aina Larsson/Sättaren Tryck: Dimograf, Polen 2019 ISBN 978-91-526-3799-9 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se


Innehåll

Förteckning över Svenska kyrkans psalmböcker i urval

8

Preludium

9

Kärleken Öppna mig för din kärlek Var är den Vän som överallt jag söker? Betydelsen av ”var” Sökandet efter den fördolde guden Vännen i Smultronstället Tills döden skiljer oss åt – vigselpsalmer Störst av dem är kärleken Skapelseteologi som en naturlig ordning

21 22 32 42 50 57 62 74 78

Döden Satan och hans anhang Yxan i livsträdets rot Lidande och smärta Guds tystnad och den (o)sjungna teologin i Nattvardsgästerna Lina Sandell rockar fett – begravningspsalmer

85 86 90 102 122 127

Livet De profundis – livet som skapat ur vilda djupa vatten Och höra hur i tillit de svarar: ”Vi är här” Guds lilla barnaskara – doppsalmer

147 149 151 164


Vad är en psalm? Historisk inblick Så stod ärkebiskopen äntligen i talarstolen Det ”rätta sättet” och strider om psalmböcker En teologisk och filosofisk inblick Psalmer är den sjungna teologin Var kommer psalmen ifrån och vad är en psalm? Gå ut i hela världen – ett försök till avslutning och ett psalmbidrag

175 178 178 187 196 196 210 232

Så fördjupas din psalmteologi Vad står det i texten? Vad öppnar psalmen för associationer i dig? Hur relaterar texten och associationerna till kunskaper?

235 236 237 239

Psalmbokens användande – en kvantitativ studie Ange om du är präst eller kyrkomusiker Vilka är de psalmer som används mest vid dop? Vilka är de psalmer som används mest vid vigsel? Vilka är de psalmer som används mest vid begravning? Ange tre psalmer som tillhör den dolda skatten Nämn tre psalmer som du uppfattar att alla kan Om du bara får välja en enda psalm, vilken blir det?

243 244 245 247 249 251 260 265

Tacksägelse och postludium

275

Referenser 279 Litteratur 279 Internetkällor 289 Filmer och övrigt material 291 Person- och sakregister

293

Psalmregister

299


Guds ord bär inte bojor, men lyfter bördan av och kallar oss att bo i hans stora skapardag, att råda över tingen som Herrens tecken bär och höra hur i tillit de svarar: ”Vi är här.” Anders Frostenson, 1964

Om du ser till själva saken, skall du finna att musiken från världens begynnelse finns inlagd i eller samskapad med hela skapelsen, både i dess enskildheter och dess helhet. Martin Luther


Förteckning över Svenska kyrkans psalmböcker i urval Swenske songer eller wisor (1526–1536) Then Swenska Psalmeboken (1549–1594) Nya Upsalapsalmboken (1645) Göteborgspsalmboken (1650) 1695 års psalmbok (psb 1695) 1819 års psalmbok, även kallad Den Wallinska psalmboken (psb 1819) 1937 ås psalmbok (psb 1937) Psalmer och visor (1976, 1982) Den svenska psalmboken (1986) (återges ej i boken med förkortning eftersom det är denna version som huvudsakligen åberopas) Psalmer i 90-talet (1994) Verbums tillägg (2003) (psbt 2003) Psalmer i 2000-talet (2006) (psbt 2006)

8


Preludium Föreställ dig att du blir strandsatt på en öde ö. Det enda du får med dig är några verktyg, en dagsranson med vatten och ett par äpplen. Från och med nu kommer du inte att ha dina böcker, din dator, telefon eller ens ett anteckningsblock och en penna. Men minnet har du. Tyvärr har du varit rätt dålig på att lära dig utantill, men trots det dyker fragment upp av enstaka fraser ur en dikt, titeln på en bok som betyder mycket för dig och en psalm som spelar en avgörande roll i ditt liv. Föreställ dig detta. Vilken psalm vill du minnas där på den öde ön? En liknande tankelek, fast mindre fantasifull, gjorde präster och kyrkomusiker i Svenska kyrkan i en intervjustudie sommaren 2018, som Verbum och jag kallar Psalmbokens användande. En av frågorna var: ”Om du bara får välja en enda psalm, vilken blir det? Motivera kort varför.” Somliga blev provocerade av frågan, vissa visste inte vad de skulle välja medan andra omedelbart plockade ut en och berättade varför de valde just den. De flesta präster skulle välja psalm 217: ”Gud, för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart. Mörkret är ej mörkt för dig och i dunklet ser du mig.” Texten är skriven av biskopen i Växjö Elis Malmeström (1895–1977). Skälet till att just den hamnar högst på listan varierar. För somliga påminner den om Gud som barmhärtig och kärleksfull. En av dem skriver: ”Det här är tveklöst min absoluta favoritpsalm. Den har gett mycket tröst när livet varit jobbigt. Det är nog mycket bakgrundshistorien till psalmen som bidrar till detta. Malmeströms hustru var 9


Preludium

döende i cancer, den jobbiga situationen inför att förlora sin älskade hustru och därtill att bli ensamstående förälder till deras små barn. Jag vet att psalmen betytt mycket inte bara för mig utan för många andra.” För prästen som svarade tillför historien en dimension till texten som är viktig, men oftast sjungs psalmer utan att vi vet något om den som skrev den eller under vilka omständigheter. Psalmerna kan bli viktiga, provocerande eller tröstande ändå. Även för de strandsatta kyrkomusikerna är psalm 217 viktig och hamnar högst upp på deras lista. Flera av dem väljer den på grund av teologin och gudsbilden. Också för kyrkomusiker är texten betydelsefull, som för denna person som beskriver en utsatt situation: ”Den har burit mig genom många smärtor. Jag citerar den i mitt huvud när det är som jobbigast. Livet innebär olika former av lidanden – både kroppsligen och i min tro. Men inneslut mig i din frid när tanken är trött av tvivel. För även om du önskar helighet av mig så är du allt igenom barmhärtig eftersom du vet att jag bara är en människa.” Kanske är det sista versen som musikern citerar i huvudet: ”All din nåd är öppen famn och ditt namn en ljuvlig hamn. Vad du vill är helighet, men du är barmhärtighet.” Svaren hos prästen och musikern berättar något om vad psalmen betyder för dem personligen. Hur de lever med texten, identifierar sig med innehållet och ibland även med författarens situation. Texten skrevs ursprungligen 1937 och bearbetades till sin nuvarande version 1965 då den också sammanfördes med en gammal melodi från 1691. Den är ett exempel på när både text och melodi kan leva genom decennier och göra psalmen levande. Kanske var det dessa skäl och några till som gjorde att så många besvarade enkäten i intervjustudien. Verbum och jag skickade ut den under högsommaren 2018. Den sommar som kommer att gå till historien som en av de hittills varmaste – då brunnar sinade, kreatur hotades av nödslakt på grund av vatten- och foderbrist, skogar brann och mycket av den dagsaktuella debatten handlade om valet och klimatfrågorna. Jag tvivlade därför på att vi skulle få in många svar, men jag hade fel. De strömmade in. Redan de två första veckorna hade flera hundra svarat. När vi avslutade undersökningen i augusti hade 1 401 präster och musiker i Svenska kyrkan gett sin syn på användandet av psalmer 10


Preludium

vid dop, vigsel, begravning, vilka som är de mest välkända, vilka de anser är bortglömda men borde sjungas mer och så den sista frågan om vilken psalm man skulle välja om man bara fick välja en. Det blev en av de mest besvarade enkäterna som Verbum och Kyrkans Tidning någonsin har skickat ut. Det säger en hel del om psalmens betydelse. Mot bakgrund av intresset och engagemanget för psalm är det märkligt att det akademiska studiet av psalmernas teologi i Sverige endast intresserar ett fåtal.1 Det är huvudsakligen inom hymnologi som kunskapen har fördjupats om psalmernas tillkomst, det vill säga texternas och författarnas historia, musikens historia, dess sociologiska betydelse och de sammanhang där de har diskuterats och reviderats. Det är lika bra att erkänna med en gång att mina egna kunskaper vad gäller hymn­ ologi utgörs av nybörjarens entusiasm och nyfikenhet. Det kommer att finnas flera luckor i mitt studium inom forskningsfältet som jag inte har uppmärksammat, men jag ser boken som en reflektion i ett pågående samtal som jag hoppas kommer att fortsätta. Jag har inte ambitionen att presentera nya hymnologiska fynd men använder med tacksamhet den forskning som finns på området. En av de svenska hymnologerna är Sven-Åke Selander. Den första meningen i hans avhandling lyder: ”All psalm och andlig sång i ett samfund eller en enskilds liv är potentiella forskningsuppgifter, vilkas lösning hymnologins företrädare har ansvar för.”2 En sådan generositet med hymnologins ambition ger kurage att ändå ge sig i kast med ämnet. Inom det hymnologiska fältet kan Emil Liedgren, Allan Arvastson, Hans Bernskiöld, Mattias Lundberg, Karin Karlsson, Per Olof Nisser, Inger Selander och Sven-Åke Selander nämnas. Vad som räknas till hymnologi eller inte har inga tydliga gränser, men Nisser konstaterar i sin avhandling från 2005 att den vetenskapliga forskningen om psalm ”från senaste tid” har gjorts utifrån ett ”funktionellt perspektiv”.3 Den

1 För en mer djuplodande forskningsöversikt se Ekström, Alva, 2006, s. 2–14; Möller, Håkan, 1997, s. 9–20; Nisser, Per Olof, 2005a, s. 23–34. 2 Selander, Sven-Åke, 1973, s. 11. 3 Nisser, Per Olof, 2005a, s. 30.

11


Kärleken Kärleken är ett genomgående tema i hela psalmboken, oavsett vad texterna handlar om. De berör kärlek mellan Gud och människor, människor emellan eller till allt liv som finns i skapelsen. Det är därför inte enkelt att göra ett urval av psalmer. Kapitlet inleds med en kort och översiktlig introduktion av kärleksbegreppen som är relevanta för temat. Därefter övergår jag till en närläsning av Johan Olof Wallins psalm Var är den Vän som överallt jag söker? och undersöker genom den hur texten öppnar sig genom sitt bildspråk. I min närläsning kommer jag att relatera till viss forskning om Wallin, men det är inte författarens intention med texten som jag är ute efter. Kunskaper om Wallin kommer snarare att bilda referenspunkter till min analys. Psalmen får tala – eller snarare sjunga – för sig själv genom att jag tolkar orden teologiskt in i vår tid. Därefter övergår jag till psalmens reception i Ingmar Bergmans film Smultronstället där just Wallins psalm får avgörande betydelse. I den delen är det inte psalmens innehåll jag diskuterar utan psalmens funktion i filmens berättelse, eller hur Bergman låter psalmen bli en teologi i dramat. I den avslutande delen lämnar jag Wallins text för att fördjupa mig i vigselpsalmer och vad präster och kyrkomusiker säger om dessa i intervjustudien Psalmbokens användande.

21


Kärleken

Öppna mig för din kärlek Kärlek och död är mänsklighetens två största gåtor. Vad är kärlek? Var kommer den ifrån? Hur vi besvarar de frågorna speglar vår syn på Gud, på världen och på människorna. I den kristna teologin, liksom i många andra religioner, föreställs kärleken vara en men ta sig olika uttryck: Guds kärlek till sin skapelse och till människan; människans längtan efter och kärlek till Gud; människornas kärlek till varandra och till världen. Kärleken är det nav som allt kretsar kring. Den är Gud och samtidigt uttryck för Gud. Den generella föreställningen i den kristna teologin är att kärleken omfattar allt men att det finns död, ondska och synd som begränsar mottagligheten. En vanlig bild är en idealiserad form av kärlek, en som kommer ovanifrån och tas emot, en kärlek som är ren och ges till en värld som är brusten. Det finns risker med sådana tankefigurer eftersom de kan inbjuda till dualism eller till gnostiska världsbilder. Augustinus är en av de tidiga teologer som var influerad av Platons indelning av kärlek i tre eller fyra olika former: agape, eros och philia. Även libido kan relateras hit, det vill säga den sexuella driften som långt senare blev ett centralt begrepp för Sigmund Freud. Jag ska kort presentera grundargumenten hos Platon eftersom de har influerat stora delar av den kristna teologiska föreställningen om kärleken. För Platon är eros den drivkraft som söker efter det skönas och det godas idé. Han diskuterar frågan i Gästabudet där han tar upp den fysiska njutningen som en aspekt av det sköna (inte minst kärleken till unga pojkar) och omvänt det sköna som gestaltas i det fysiska och intelligenta. De som är involverade i dialogen diskuterar hur Kärlekens olika delar förhåller sig till varandra och till gudarna. En bra bit in i dialogen hänvisar Sokrates till en fråga från Diotima, kvinnan som har undervisat Sokrates i filosofi i hans ungdom: ”Sokrates, vad tror du är orsaken till denna kärlek och åtrå?”1 Hon syftar på Eros och att mannen drabbas av åtrå till kvinnan, bland djur såväl som människor. Det är egentligen en andlig längtan efter odödlighet som är den djupaste 1 Platon, 207a.

22


Kärleken

drivkraften för kärleken, säger hon. Och Sokrates håller med. I dialogen framgår att Sokrates inte gör tydliga gränsdragningar mellan eros, agape och philia. De härstammar alla ur samma idé om det sköna och goda. Genom anden (av grekiskans daimon) kan kärleken flöda i världen. Inte heller Augustinus är främmande för kärleken som fysisk, andlig och sökande efter det sköna och goda i form av Gud. Men för Augustinus är eros något han bekämpar och därmed uppstår också en distinktion mellan eros och agape. I Bekännelser berättar han utlämnande om sin egen kamp och historia. Han tar avstånd från den sexuella njutningen och känner skam inför hur kroppen agerar på egen hand genom att ejakulera i sömnen. Han vill till varje pris bekämpa sina begär (eros och libido) och kanalisera allt till sin längtan efter Gud (agape). Det är en ständig strävan efter upphöjdhet över sin egen inkrökthet. Till kroppen räknar han även de tankar och drifter som fjättrar honom i sig själv och sitt ego. Men det är inte så enkelt som att det rör sig om en tydlig dualism. Hans fysiska längtan är ju också ett begär efter Gud. När han uppfylls av agape liknar han det vid erotisk längtan, som i följande citat där upplevelsen till och med placerar honom utanför sig själv när Gud är i honom: Och du var i mig, men jag var utanför mig och sökte dig där … Jag drogs bort från dig av allt det sköna som inte hade funnits om det inte funnits i dig … din väldoft spred du, jag andades in, och suckar nu efter dig; jag fick smaka din godhet, nu hungrar jag och törstar jag; du rörde vid mig, och jag upptändes till din frid.2 Denna närmast poetiska tolkning av sammanflätningen med kroppens sinnen och Gud är en filosofisk tankefigur som även finns i modern fenomenologisk filosofi hos exempelvis Maurice Merleau-Ponty.3 Den som

2 Augustinus, 10:27. 3 Nordlander, Andreas, 2011, s. 37ff. För en mer utförlig genomgång av Augustinus och Merleau-Ponty rekommenderas Andreas Nordlanders avhandling Figuring Flesh in Creation. Merleau-Ponty in Conversation with Philosophical Theology.

23


Kärleken

vill rita en enkel schematisk och hierarkisk modell av relationen mellan eros och agape gör Augustinus orättvisa. Det är snarare en organisk tolkning av verkligheten. I citatet sammanblandas Augustinus kärlek med Guds kärlek som blir en del av hans kropp och sinnliga erfarenheter. Han andas in Gud som rör vid honom och får honom att tända. Gud är inte utanför världen men runt omkring den och inuti hans egen kropp. Augustinus blir inte Gud i mötet, men upplever Gud som Den Radikalt Annorlunda. Gud är både avskild och delaktig. Det är också ett uttryck för människan som imago Dei, det vill säga att människan är Guds avbild men hon är inte Gud. När hon bejakar sitt imago Dei blir hon mer av sig själv, mer av människa. Detta är en paradox: när människan underkastar sig Gud är hon fri och när hon revolterar mot Gud eller endast följer sina drifter upplever hon sig inte längre vara fri eller inuti kärleken. Men det är inte Gud som tvingar henne ut enligt Augustinus. Det är människan själv som utesluter sig genom att bli slav under begären, där det sexuella begäret är en yttring av det onda och det kaos som kom efter syndafallet. Hos Paulus finns motsvarande tanke när han liknar kroppen vid ett tempel, men att kroppen blir ett med en ”sköka” när man ligger med henne, medan den som förenar sig med Herren blir ”en enda ande med honom” (1 Kor 6:16). Teologin om människan som slav under begären känns senare igen hos bland andra Martin Luther som beskrev det som människans trälbundna vilja, vilket bidrog till hans syn på nåden och rättfärdiggörelsen, även om Luther inte var så upptagen av det sexuella som Augustinus. En avgörande olikhet mellan Augustinus och Luthers respektive vår tids sätt att tänka om kärleken är att de beskriver hur Gud agerar genom dem, hur kärleken verkar i världen genom dem. Det är Gud som agerar och Augustinus och Luther som vill öppna sig för Gud så att kärleken kan komma genom dem. I vår tid är perspektivet omvänt. Vi frågar efter vad vi själva kan göra av kärlek. För Augustinus kommer den sanna kärleken från Gud, annars är det begär det är fråga om. Det betyder att när jag älskar en annan person är det Gud jag älskar i den andra.4 Det 4 Jeanrond, Werner, 2009, s. 61, 67.

24


Kärleken

synsättet är främmande i vår sekulära tid. Det uppfattas snarare som provocerande för var och en som vill betrakta sig själv som emanciperad och upplyst. Sannolikt handlar det främmande sättet att tänka om hur olika Augustinus och den moderna människan uppfattar subjektet. För Augustinus är kärleken från Gud det som gör människan till ett subjekt medan det för oss föreställs vara det omvända, det vill säga att det är genom mitt subjekt som jag själv skapar eller konstruerar mig och mina kärleksrelationer.5 Olikheten gör att vi riskerar att tolka Augustinus alltför dualistiskt och att vår samtids kärleksbegrepp tycks vara snävare än för Augustinus, det vill säga att kärlek idag spontant associeras till sex. Kärleken omfattar förstås även sex, men vår tids kärleksförståelse är mindre komplex än antikens och Augustinus förståelse. På den punkten kan vi inspireras av Augustinus även om vi inte godtar hans sexualsyn eller hans nyplatonska verklighetsuppfattning. Luther hittade senare en väg för att bejaka både Gud och sexualiteten. Det finns psalmer som uttrycker en liknande längtan som den August­ inus beskriver. Inte minst de herrnhutiskt influerade som ofta använder kroppsliga bilder för sin längtan efter Jesus. Intensiva sinnliga bilder för Jesuskärlek används också i senare psalmdiktning, såsom i Jesus, jag dig älskar (ps 359:4) från 1977 där jaget bekänner att hen älskar Jesus och vet att Jesus älskar tillbaka, vilket gör att ”mitt hjärta brinner av din kärleks glöd”. Det brinnande hjärtat är en vanlig metafor för intensiv kärlek och längtan. I reformationspsalmen O helge Ande, dig vi ber (ps 362) ber man att Anden ska ge ”tro och visshet” och att vi:et ska brinna av kärlek. ”O kärlekseld, i hjärtat brinn, allt hat, all ljumhet övervinn. Kom och oss förvandla”. Enligt min mening är en av de starkaste texterna på temat ärkebiskopen Johan Olof Wallins (1779–1839) psalm Var är den Vän som överallt jag söker? (ps 305). Wallin ger sig hän i en oförblommerad erotisk längtan där hans kropp flyter samman med Guds kärlek. Bildspråket är likt Augustinus när han berättar hur hans hjärta brinner, att spåren från Vännen syns överallt och hur även Wallin andas in kärleken: ”Uti den 5 Werner Jeanrond diskuterar Hannah Arendts analys av Augustinus kärleksbegrepp, s. 74.

25


Vad är en psalm? I de tre föregående kapitlen har jag presenterat psalmer utifrån tre övergripande teman: kärleken, döden och livet. Det är tydligt att så stora frågor om tillvaron och teologin inte går att separera. De hör samman även om fokus kan läggas vid någon av frågorna. I de kyrkliga handlingarna vigsel, begravning och dop är det dock tydligt att det finns psalmfavoriter. Trots att en rad psalmer utifrån texterna skulle kunna fungera exempelvis vid begravning, är det tradition och igenkännande som ofta får styra valet av psalm i liturgin. Mot bakgrund av mina valda teman och användandet av psalmer övergår jag i detta kapitel till att diskutera vad en psalm är. Många av oss kanske tar det för givet och svarar instinktivt att en psalm är det som sjungs i kyrkan. Men det är att göra det för lätt för sig. Andra kanske svarar att det är de sånger som finns samlade i Den svenska psalmboken (eller i andra kyrkors respektive psalmböcker), antagen av kyrkomötet. Det stämmer förstås men ändå är det mer komplext än så. Frågar man en hymnolog och litteraturvetare som Inger Selander säger hon att en psalm skiljer sig från andra texter genom att den ”tillhör kyrkan, är dess röst, inte den enskilde individens”. Den ska också ”fungera som förmedlare av ett budskap, som en del i en kommunikation, och kvaliteten måste bedömas i relation till avsändare (kyrkan), användare (den gudstjänstfirande församlingen) och medium (sång) samt den retoriska situationen (gudstjänsten)”.1 Psalmförfattare själva 1 Selander, Inger, 1999, s. 43.

175


Vad är en psalm?

definierar det på liknande sätt. För Ylva Eggehorn, som tycker att psalm är en ”mycket svår genre”, ska den ”vara kollektiv, dess ’jag’ är ett ’vi’, den skall vara teologiskt lödig och stå i förbindelse med traditionen, den skall vara bärare av en i konstnärligt avseende egen röst och ha något att säga i samtiden. Dessutom skall den inte läsas i första hand, utan sjungas; den är en både muntlig och musikalisk genre.”2 Per Harling har en rad definitioner över vad psalm, eller snarare psalmsång, är: lovsång; klagosång; en sång med historiska rötter; undervisande; bön; kollektiv; uppmanande och uppmuntrande; trosbeskrivande; en spegel av sin tid; världsvid; musikaliskt mångfaldig samt evangeliserande.3 Christina Lövestam definierar psalm som ”en sång som sjungs av en gudstjänstfirande församling” och att den ”bör ha en länk till bibelordet, ha en teologisk tanke, och en poetisk och musikalisk utformning som gör att den kan sjungas i gudstjänst”.4 Anders Frostenson menar att psalm bör förhålla sig till både dogm och dikt, vilket är en relation som jag kommer att fördjupa längre fram i kapitlet. Dessa snarlika och samtidigt mångfacetterade definitioner kan vara bra att ha i bakhuvudet även vid läsningen av kapitlets två första delar där jag presenterar ett urval av historiska exempel. Jag har inte ambitionen att teckna psalmböckernas historiska bakgrund i sin helhet, att redogöra för kronologiska förändringar eller förklara hur psalmerna i Svenska kyrkan förhåller sig teologiskt till andra svenska kyrko- och samfundstraditioner. Jag gör i stället några nedslag i diskussionerna om psalmböcker från 1600-talet och framåt. Den som önskar en historisk exposé hänvisar jag till den hymnologiska, historiska och ekumeniska forskningen. Syftet här är att ge exempel på argument kring frågan om vad psalm är. Ofta har revisioner av psalmböcker eller enskilda psalmer varit omgärdade av hätska debatter som har avspeglat olika teologiska positioner och kyrkosyner. Intensiteten i debatterna har troligen berott

2 Eggehorn, Ylva, 1998, s. 12. 3 Harling, Per, 2017b. 4 Mejlintervju med Christina Lövestam.

176


Vad är en psalm?

på att psalmerna står människors hjärtan och övertygelser nära – och även att psalm har inflytande över människors tro. I de två sista avsnitten går jag in i en teologisk och filosofisk diskussion om vad en psalm är. Inte heller med dessa avsnitt har jag ambitionen att presentera en omfattande diskussion om allt som kan sägas. Avsikten är att fördjupa några aspekter för att peka på komplexiteten av vad en psalm är, exempelvis vad det innebär att text och musik tillsammans bildar något nytt som är större än beståndsdelarna var för sig. I de föregående kapitlen har jag diskuterat psalmernas teologier i texterna och här handlar frågan snarare om vad psalm innebär som teologi. I avsnittet ”Var kommer psalmen ifrån och vad är en psalm?” tar jag avstamp i Ingmar Bergmans fråga om var musiken kommer ifrån och hämtar inspiration från performativ metod och syn på text, en teori som bland annat används inom litteraturvetenskap. Varvat med abstrakta argument om psalmens vara exemplifierar jag med intervjuer med samtida psalmförfattare som svarar på frågan ”Vad är en psalm?” Det är Per Harling och Christina Lövestam som har delat med sig av sina reflektioner. I ett argument som jag kommer att redogöra för i detta kapitel diskuteras om en psalm fortfarande är en psalm om den är ”död”, det vill säga om den inte längre sjungs eller används trots att den finns i den aktuella psalmboken. Men vad avgör om en psalm är död? Bara för att den inte används i liturgin kan den ändå vara levande för enskilda. Frågan om psalmens död kan ställas i relation till undersökningen Psalmbokens användande då vi undersökte vilka psalmer som präster och kyrkomusiker uppfattar som de mest välkända respektive som dolda skatter. De som anges som mest välkända har en fördelning på 60 psalmer varav vissa nämns av ett fåtal. De som är mest välkända ingår alla i Den svenska psalmboken. Det är Den blomstertid nu kommer (ps 199, 764 pers.); Tryggare kan ingen vara (ps 248, 553 pers.), Härlig är jorden (ps 297, 450 pers.), Blott en dag (ps 249, 311 pers.); Nu tändas tusen juleljus (ps 116, 261 pers.) och Stilla natt, heliga natt! (ps 114, 140 pers.). Listan på de mest välkända psalmerna förvånar inte, vilket däremot listan över psalmernas dolda skatter kan göra. 177


Vad är en psalm?

De som nämns som den dolda skatten, det vill säga de som är värdefulla men kanske inte så välkända eller sjungs så ofta, har en betydligt större spridning i antal. Det är intressant i sig eftersom det dels avspeglar individernas favoriter, dels också pastorala reflektioner över vad som fungerar och inte i gudstjänsten. Några menar exempelvis att en text kan vara fantastisk men att melodin är omöjlig. Antalet psalmer som identifieras som en dold skatt är 532, varav 76 ingår i Verbums tillägg 2003 och 55 ingår i Psalmer i 2000-talet. De flesta som nämns är en dold skatt för enstaka eller en handfull personer, men några av dem nämns av fler än så. Den som anges flest gånger är nästan dubbelt så vanlig som nummer två. I turordning är det Gud, för dig är allting klart (ps 217, 90 pers.); Gud, i dina händer vilar jag i tro (ps 769, 49 pers.); De blomster som i marken bor (ps 202, 44 pers.); Var inte rädd (ps 256, 41 pers.); Som liljan på sin äng (ps 798, 37 pers.) och Min Frälsare lever, jag vet att han lever (ps 313, 32 pers.). En iakttagelse i svaren om den dolda skatten är att motiveringarna inte skiljer sig mycket åt mellan kyrkomusiker och präster. Jag kanske hade väntat mig att präster i större mån skulle göra teologiska reflektioner över texterna, men i de fall det görs gäller det för båda grupperna. Motivet för en präst att välja psalm 217 är: ”Om att Gud vet vägen, även om vi inte alltid kan se det som händer i våra liv” och en kyrkomusiker om samma psalm säger: ”Handlar om en Gud som finns nära, trösterik.” Med dessa samtidsröster i bakgrunden fortsätter nu kapitlet med ett par avsnitt av historiska inblickar och diskussioner om psalmböcker. Jag börjar med kyrkomötet 1920.

Historisk inblick Så stod ärkebiskopen äntligen i talarstolen Strax efter klockan 11 den 3 december 1920 reser sig herr Hans Emil Hallberg från sin plats och går mot talarstolen. Det är kyrkomöte och frågan om en ny psalmbok diskuteras. Den Wallinska psalmboken älskas av somliga medan andra i Svenska kyrkans församlingar aldrig 178


Vad är en psalm?

har accepterat den. Det som diskuteras är om den Wallinska psalmboken ska revideras eller om det ska utformas ett tillägg. Den första positionen försvaras av biskoparna A G L Billing och J A Eklund, som har utarbetat förslaget om revision. Den andra positionen företräds av ärkebiskop Nathan Söderblom, som från talarstolen just har berättat att han på grund av sin pliktkänsla har varit uppe sedan klockan tre samma morgon och arbetat på en provkarta för ett psalmbokstillägg.5 Trots få timmars nattsömn höll ärkebiskopen ett två och en halv timme långt inledningsanförande innan ordet släpptes fritt.6 Söderblom var omtalad för sin musikalitet och hade sedan barnsben levt med musik och sång. Otto Olsson, kompositör, professor och organist i Gustav Vasa församling i nästan 50 år, skulle efter Söderbloms död 1931 komma att påminna om den musikalitet, och även humor, som ärkebiskopen hade visat vid det allmänna kyrkosångsmötet 1916: Han väckte då rent av uppseende genom sitt brinnande intresse, sin lärdom även på detta [musikens] område, sin älskvärdhet och sin humor. En präst med humor – det var något nytt för göteborgarna. Hans föredrag om altarsången var väckande och visade hur djupt han genomtänkt ämnet. Söderblom var själv en god liturg. Han sjöng staccato, men han hade den rätta farten över sig under mässandet, och han föll aldrig in i något slags solosångsmanér.7 Trots dessa beundrade egenskaper var frågan om psalmboken ett minerat fält där Söderblom fick gå varsamt fram, men ändå tydligt markera sin åsikt. Han var djupt kritisk till Billings och Eklunds revisionsförslag: ”Jag lyckönskar icke den regering, som eventuellt får uppgiften att avsätta 1819 års psalmbok till förmån för detta verk [revisionen].” Det var under en relativt kort tid som Söderblom, och den kommitté han satt ordförande 5 För en utförlig redogörelse av psalmboksutredningar, diskussioner och kyrkomötesdiskussioner från tidigt 1900-tal fram till 1937 rekommenderas Allan Arvastson, 1959. Svensk psalm under 1900-talet. 6 Arvastson, Allan, 1959, s. 101. 7 Citerad i Mörck, Erkki, 2013, s. 309.

179


Så fördjupas din psalmteologi Att tolka är en process. Du blir aldrig klar. Det finns inte en punkt där du kan säga att du har nått den fullständigt uttömda förståelsen av en text. Den är organisk och det gäller även psalmer. Om du har läst boken fram till hit lär du vara medveten om det nu. Det kan låta banalt, men är i själva verket oerhört komplext, nämligen att en text aldrig endast är en text. En psalm är aldrig endast text och musik på ett papper som sjungs. Den skapas när den tolkas och används och den skapar något i den som sjunger eller läser den. De psalmteologiska tolkningar du har läst i denna bok är inte heller klara. Eventuellt har processen av tolkning fortsatt inom dig efter mina reflektioner och det är i så fall det bästa som har hänt. Vad är det som pågår när du gör psalmteologi? På ett plan är vi alla psalmteologer när vi sjunger eller läser psalmer. Det säger jag inte i någon inställsam mening för att ingen ska känna sig utanför eller vara sämre än någon annan. Jag menar det bokstavligt. Psalm är praktik och i deras möte med oss uppstår en relation där vi gör psalm. I detta görande kan vi förhålla oss slutna eller öppna, aktiva eller passiva, nyfikna eller arga, längtande eller trötta. Psalmen gör något med oss och vi med den. Inte i en magisk mening utan som en del av det pågående livet – vilket är häpnadsväckande i sig. Denna öppenhet i processen mellan psalmen och dig innebär dock inte att allt är möjligt. Vi kan inte ge texten vilka tolkningar som helst. Orden (och musiken) bildar en kropp som ger specifika förutsättningar. 235


Så fördjupas din psalmteologi

Att psalmer som ingår i Den svenska psalmboken dessutom är bekännelsedokument gör att tolkningen förväntas förhålla sig till specifika teologiska föreställningar. Det är dogmat och dikten, som Anders Frostenson definierar det. Psalmtolkning och psalmgörande är alltså både töjbart och begränsat på samma gång. Det gäller givetvis inte endast för psalmer utan för vilken text som helst. Allt som sägs och skrivs hör till ett sammanhang vare sig det är en nyhetsartikel, en forskningsrapport eller en dikt. Dessutom bär du själv på begränsningar inom dig som leder dig till vissa tolkningar, medan du kan vara blind för andra. Det gäller även för psalmförfattaren själv. När hen har skrivit en text händer det något mer med orden när musiken kommer till. När den sedan sjungs i olika sammanhang ”börjar den leva sitt eget liv”, som Christina Lövestam uttrycker det. Så var börjar man i den medvetna fördjupningen av sin psalmteologi? Det kanske finns en psalm eller endast en rad eller ett ord i en psalm som berör dig alldeles extra. Du kanske blir arg, rörd, glad, ledsen eller lugn av en speciell psalm. Välj den! Nu finns det olika sätt att gå tillväga och just mitt sätt att arbeta med detta är ingen universallösning. Hur man gör kan bero på vem man är och vad man vill med sin tolkning. Tre förrädiskt enkla frågor kan vägleda dig: 1. Vad står det i texten? 2. Vad öppnar psalmen för associationer i dig? 3. Hur relaterar texten och associationerna till kunskaper?

Vad står det i texten? Den första frågan är kanske den svåraste av dem, särskilt om det gäller en psalm som vi kan nästan utantill eller som vi har en stark relation till av olika skäl. Den första och andra frågan hör därför samman, men för att borra i den första utmanar jag dig att läsa den valda psalmtexten som om det vore för första gången. Om du har en melodi i huvudet så försök att tänka bort den. Vad står det – verkligen – i texten? När jag tolkade Wallins psalm ”Var är den Vän som överallt jag söker?” (ps 305) ägnade 236


Så fördjupas din psalmteologi

jag mycket tid enbart åt det första ordet ”var”. Ett ord på tre bokstäver kan vara betydelsebärande för allt det som kommer därefter, men när vi sjunger eller läser texten är det snarare Vännen som hamnar i fokus. Ett inledande ”var” kan dock öppna perspektiv för hela psalmen, där innebörder göms mellan ord och verser. När jag handleder mina studenter och doktorander säger jag att de kan skriva om vad som helst, bara de vet vad de gör och kan motivera det. Det är en sanning med viss modifikation, men genom att öppna för nästan gränslösa möjligheter hoppas jag att de frimodigt och generöst ska närma sig den text eller det material de ska analysera. Inom akademien finns särskilda verktyg och regler för hur analysen ska gå till. Det finns saker att lära av detta som kan inspirera även den som kallar sig amatör. Vi kan alla ha åsikter om en text, men hur gör vi för att fördjupa tolkningen och tala om den så att det blir begripligt även för andra utanför min egen hjärna? Det finns några verktyg som är bra att ha med sig: öppenhet och nyfikenhet samt noggrannhet och ärlighet. Ta din valda psalmtext. Sätt dig på en plats som stimulerar dina tankar eller spela in en egen inläsning av texten i mobilen och promenera med orden. Reflektera över detta: • Vad handlar psalmen om? • Finns det en rörelse eller en berättelse? • Vad betyder enskilda ord i sitt sammanhang? • Beskriv de relationer som uttrycks.

Vad öppnar psalmen för associationer i dig? Öppenhet och nyfikenhet handlar om att närma sig texten med så få fördomar som möjligt. Att destabilisera ord, bilder och budskap. Bilder, metaforer eller teologiska begrepp kan vara insatta i sammanhang som låser alternativa förståelser. Ett ord som synd har en klangbotten som relaterar till tvåtusen års teologi, historia och tradering. När ett sådant begrepp ingår kan den omedelbara förståelsen tyckas intuitiv, men genom att öppna sig för sammanhanget kan ”synden” ges fler och 237


Psalmbokens användande – en kvantitativ studie Den kvantitativa undersökningen Psalmbokens användande genomfördes mellan den 27 juni och 15 augusti 2018. Den skickades ut till 4 361 präster och kyrkomusiker i Svenska kyrkan, varav 2 581 präster och 1 780 musiker. Det totala antalet svarande var 1 401 personer, vilket motsvarar 32 procent, och bland dessa utgjorde präster cirka dubbelt så många (se nedan 8.1). Antalet respondenter varierade beroende på fråga, men minst antal svarade på frågan om den dolda skatten (se nedan). I de tre sista frågorna har vi separerat redogörelsen av undersökningen så att det framgår hur kyrkomusiker respektive präster svarade. Resultatet av de ”ledande” psalmerna presenteras i stapeldiagram och övriga nämns med sina psalmnummer i den löpande texten. I samband med undersökningen skickades detta följebrev: Hej! I Den svenska psalmboken finns texter och musik som är flera hundra år gamla, varvat med texter och tonsättningar som är betydligt yngre. Vissa psalmer har blivit favoriter och älskas av fler än de som ofta besöker kyrkans gudstjänster. Andra har fallit i glömska och finns kvar som en påminnelse om kyrkans historia genom generationerna. Men vad betyder våra psalmer? Och hur kan vi tolka texterna teologiskt? 243


Psalmbokens användande – en kvantitativ studie

Jag arbetar med en bok om psalmernas teologier i samarbete med Verbum förlag och vill gärna få Din hjälp med att svara på några korta frågor i en enkät. En psalmbok är ju inte endast en bok som räknas till Svenska kyrkans bekännelsedokument. Den är ju också något organiskt i förhållande till dem som använder den. Du som får den här inbjudan är antingen präst eller kyrkomusiker och har en särskild blick för våra psalmer. Jag ser fram emot att ta del av Ditt svar och få samtala om våra psalmer när boken kommer. Med vänliga hälsningar Susanne Wigorts Yngvesson Professor i etik vid Enskilda Högskolan Stockholm/Teologiska Högskolan Stockholm Respondenterna gavs möjlighet att kommentera de frågor som ställdes enligt följande: 1. Ange om du är präst eller kyrkomusiker. 2. Vilka är de psalmer som används mest vid dop? Ange tre stycken. 3. Vilka är de psalmer som används mest vid vigsel? Ange tre stycken. 4. Vilka är de psalmer som används mest vid begravning? Ange tre stycken. 5. Ange tre psalmer som tillhör den dolda skatten, dvs. som borde sjungas mer. Motivera kort varför. 6. Nämn tre psalmer som du uppfattar att alla kan. 7. Om du bara får välja en enda psalm, vilken blir det? Motivera kort varför.

Ange om du är präst eller kyrkomusiker Totalt deltog 909 präster (35 procent av prästerna) och 489 musiker (27 procent av musikerna), men antalet respondenter varierar mellan frågorna i enkäten. Tre personer angav inte om de var präster eller musiker. 244


susanne wigorts yngvesson är professor i etik vid Enskilda Högskolan Stockholm. Hon skriver egna psalmer, undervisar om psalm och är ledamot i styrelsen för Anders Frostensons stiftelse Psalm och sång.

9

susanne wigorts yngvesson All din nåd är öppen famn

Psalmer kan öppna människors hjärtan. Så har det uppfattats alltsedan kyrkans första tid. Därför har psalmernas text och musik betraktats som kontroversiella, då de har brutit mot normer eller ansetts bidra till för mycket njutning. Men vad är det som skiljer psalm från andra texter och annan musik? Vad betyder de? Utifrån ett urval av psalmer undersöker Susanne Wigorts Yngvesson de teologiska bildspråken och vrider på perspektiven för att visa texternas skiftande dimensioner. Hon analyserar också teologin i de psalmer som sjungs mest vid dop, vigsel och begravning. Psalmer rymmer en teologisk rikedom som vi alltför sällan reflekterar över. Därför bidrar författaren även med en metod för psalmsångarens egen fördjupning. En undersökning i boken visar prästers och musikers förhållande till psalm. Vilka psalmer är särskilt angelägna och varför? Vilka är dolda skatter och vilken skulle man föredra om man bara fick välja en?

susanne wigort s yngve s son

All din nåd är öppen famn

789152 637999

52637999_wigards_sjungna_CVR.indd 1

2019-07-12 13:48

Profile for Smakprov Media AB

9789152637999  

9789152637999  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded