9789152361658

Page 1

Social omsorg 2

Boken Social omsorg 2 är avsedd för Vård- och omsorgs­ programmet men kan även användas i andra utbildningar där sociala frågor och social omsorg bearbetas. Författaren beskriver en del av socialtjänstens förebyggande åtgärder ur ett familjeperspektiv och barns förutsättningar och behov utifrån föräldrarnas omsorgsförmåga.

CATTRIN HURTIG

Boken ger en inblick i sociala och kulturella perspektiv på ­människan samt deras betydelse för socialisationsprocessen. Den personcentrerade vården och omsorgen utifrån brukarens behov och önskningar, teamarbetet samt det etiska förhållningssättet och bemötandet skapar tillsammans en helhetssyn inom social omsorg. Boken innehåller berättelser och fallbeskrivningar som illustrerar detta. Ett av kapitlen beskriver internetbaserade ­funktioner och stöd­nätverk. I vårt digitaliserade samhälle behöver vård- och ­ ompetens för att kunna hjälpa ­omsorgspersonalen digital k de ­äldre och personer med ­funktionsnedsättning, för att minimera risken att dessa grupper hamnar i ett socialt utanförskap. Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart ­presenterar kursens centrala innehåll och viktiga begrepp. Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med ­korta kontroll­frågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. ­Därefter följer studieuppgifter, reflektionsoch diskussions­frågor samt mer fördjupande övningar.

Författare: Cattrin Hurtig är legitimerad förskollärare och ­gymnasielärare, verksam som distanslärare och kursutvecklare för Vård- och omsorgsprogrammet samt Barn- och fritids­ programmet. Hon har även erfarenhet av att ha arbetat som skolkurator.

ISBN?

Social omsorg 2 CATTRIN HURTIG


Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Projektledare: Maria Sandum Redaktör: Barbro Modin-Svensson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Layout: Linn Yngborn/Adyform Omslagsbild: Koldunov Alexey/Shutterstock (foto), LDesign/Shutterstock (mönster) Bildredaktör: Linn Yngborn/Adyform Social omsorg 2 ISBN 978-91-523-6165-8 © 2021 Cattrin Hurtig och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2022


Förord Social omsorg 2 är i första hand skriven för dig som studerar på Vård- och omsorgsprogrammet men kan också användas på andra utbildningar där social omsorg och sociala frågor bearbetas. Social omsorg 2 är en fortsättning på Social omsorg 1 och bygger även på kurserna Gerontologi och geriatrik samt Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1. Social omsorg spänner över många ämnen och är ett brett kunskapsområde inom socialt arbete, pedagogik samt beteende- och samhällsvetenskap. Enligt kursplanen och ämnets syfte handlar social omsorg om att utveckla kunskaper om arbetsuppgifter inom socialtjänsten och att utföra dessa på ett yrkesmässigt sätt. Kursen ska också utveckla förmågor som syftar till förståelse för människors behov. I boken finns flera korta berättelser som är tagna ur mina egna och mina elevers erfarenheter av social omsorg och LSS-verksamheter. Kapitelrubrikerna följer det centrala innehållet i kursen vilket underlättar både för studenter och lärare. Boken innehåller exempel på etiska dilemman och förklaringsmodeller för att kunna resonera kring etiska och andra problem inom social omsorg. Boken beskriver också människan socialt och kulturellt med inslag av sociologi och samhällskunskap. Min förhoppning är att boken ska ge mer kunskap om social omsorg och en förståelse för vad som formar en människa att bli den unika individ hen är. Varje insats och utförande ges utifrån varje människas unika behov och förutsättningar.

Cattrin Hurtig


Innehåll KAPITEL 1 Människan socialt och kulturellt 6

KAPITEL 4 Barns förutsättningar och behov 98

1:1 Det sociala perspektivet på människan 8 1:2 Socialisation 11 1:3 Det kulturella perspektivet på människan 16 1:4 Vad är kulturell identitet? 19 1:5 Kultur 22 1:6 Att bryta mot normer 33 1:7 Fördomar 36 SAMMANFATTNING 38 ÖVNINGSUPPGIFTER 42

4:1 Barns rättigheter 100 4:2 Anknytningsteori 102 4:3 Grundläggande behov 105 4:4 Brister i omvårdnad och omsorg 113 4:5 Barns förutsättningar 116 SAMMANFATTNING 119 ÖVNINGSUPPGIFTER 121

KAPITEL 2 Etik inom social omsorg 46 2:1 Etiska resonemang och etiska val 48 2:2 Att ha ett etiskt förhållningssätt 49 2:3 Vad är etiska dilemman och värdekonflikter? 50 2:4 Resonemangsmodeller 54 SAMMANFATTNING 67 ÖVNINGSUPPGIFTER 69

KAPITEL 3 Socialtjänstens förebyggande åtgärder 72 3:1 Socialtjänstens uppdrag 74 3:2 Vad är sociala frågor? 84 3:3 Vad är sociala problem? 91 SAMMANFATTNING 94 ÖVNINGSUPPGIFTER 96

KAPITEL 5 Boendeformer och sociala verksamheter 122 5:1 Boendeformer 124 5:2 Sociala aktiviteter 128 5:3 HVB-hem 135 5:4 Boende för äldre 138 SAMMANFATTNING 141 ÖVNINGSUPPGIFTER 143

KAPITEL 6 Personcentrerad omsorg och teamarbete 146 6:1 Vad är personcentrerad vård? 148 6:2 Teamarbete 151 6:3 Grupprocesser 157 6:4 Frivilligorganisationer 162 SAMMANFATTNING 166 ÖVNINGSUPPGIFTER 168


KAPITEL 7 Social dokumentation 170 7:1 Genomförandeplan 172 7:2 Social journal 178 SAMMANFATTNING 181 ÖVNINGSUPPGIFTER 182

KAPITEL 8 Internetbaserade funktioner och stödnätverk 184 8:1 Ett digitaliserat samhälle 186 8:2 Dokumentationsapplikationer 196 8:3 Stödnätverk 198 SAMMANFATTNING 201 ÖVNINGSUPPGIFTER 203

Register 206 Ord & begrepp 208 Ämne – Social omsorg 212 Läs- och länktips 215


3 Socialtjänstens  förebyggande  åtgärder Sociala frågor är socialtjänstens huvudansvar. Det kan handla om arbetslöshet, social trygghet, sociala skyddsnät, integration och flyktingpolitik, jämställdhet, personer med olika funktionsnedsättningar, människors behov och utbildning. I det här kapitlet kan du läsa om socialtjänstens uppdrag och förebyggande åtgärder samt sociala frågor.

72

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


AVSNITT 3:1 Socialtjänstens uppdrag 3:2 Vad är sociala frågor? 3:3 Vad är sociala problem?

ORD & BEGREPP Socialpedagogiskt förhållningssätt Förebyggande arbete Uppsökande verksamhet ANDT Socialt fältarbete Samverkan

CENTRALT INNEHÅLL • Socialtjänstens förebyggande åtgärder och insatser utifrån ett familjeperspektiv.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

73


3:1 Socialtjänstens uppdrag I varje kommun finns en socialnämnd som har det yttersta ansvaret för alla kommuninvånare. Den har ett särskilt ansvar om till exempel barn och unga och ska verka för att barn och ungdomar växer upp i en trygg miljö under goda förhållanden. Socialnämnden ansvarar för att socialtjänsten i kommunerna träder in och stöttar med insatser till de barn och familjer som har behov av det. Den har också ett ansvar att se till att socialtjänsten utför sitt arbete och den beslutar om socialtjänstens ekonomi (läs mer i Social omsorg 1). I socialnämnden arbetar folkvalda politiker men de är inte styrande på så vis att de beslutar eller avgör socialtjänstens utredningar och beslut. Det är i princip endast när beslut om omedelbart omhändertagande ska tas som socialnämnden beslutar, annars arbetar socialtjänstens personal självständigt och tillsammans med kommunens alla invånare. I samhället är det socialtjänsten som ansvarar för sociala frågor och som ska se till att alla människor får det individuella stöd de behöver. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för: • Barn och unga • Äldre personer • Personer med funktionsnedsättning • Människor med missbruksproblem • Personer som vårdar eller stödjer närstående/anhöriga • Brottsoffer • Skuldsatta personer

74

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


Socialpedagogiskt förhållningssätt Pedagogik handlar till stor del om att kunna motivera, inspirera och hitta andras vilja. Socialpedagogik kan beskrivas som en blandning av socialt arbete och pedagogik. Ett socialpedagogiskt förhållningssätt innebär att ge möjlighet till förändring av både situation och miljö men också att motivera och hitta personens förmågor och resurser. Att arbeta i nära relation är viktigt i det socialpedagogiska förhållningssättet. Det sociala arbetet inom socialtjänsten och frivillighetsorganisationer är inriktat på människors olika sociala problem. Arbetet bedrivs socialpedagogiskt vilket innebär att personal arbetar för förändringsarbete hos personer som är socialt utsatta för att stötta och hjälpa till självhjälp genom till exempel information och kunskap. De som arbetar med sociala frågor i samhället är ofta socionomer eller socialpedagoger. De arbetar med människors förändringsarbete när det gäller motivation, normer och värderingar samt livsstil. Ofta behöver de också arbeta parallellt med personens anhöriga och familj eftersom det är personens livsstil som ifrågasätts. Det socialpedagogiska arbetet kan innebära att hjälpa och stötta personer att komma bort från dåliga relationer, beteenden och miljöer och att ge verktyg för att utveckla sociala resurser.

Socialtjänstens arbete med förebyggande åtgärder och insatser I Socialtjänstlagen står att förebyggande arbete är en så kallad målsättningsparagraf. Det betyder att paragrafen inte berättar hur, när eller var det förebyggande arbetet ska ske. Socialtjänstens förebyggande arbete kan delas i tre olika nivåer och handlar om specifika insatser till enskilda individer eller till olika grupper i samhället.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

75


Samhällsnivå Det hälsofrämjande arbetet vid till exempel barnavårdscentraler, BVC, eller öppna förskolor är riktat till alla vårdnadshavare i samhället. Det förebyggande arbetet har som syfte att förhindra att problem och oro uppstår vid till exempel omsorg och omvårdnad av det nyfödda barnet eller att informera om barns grundläggande behov.

Gruppnivå Om ett problem eller oro har upptäckts i den samhällsriktade gruppen kan det förebyggande arbetet på gruppnivå ge selektivt stöd. Det kan handla om stöd vid en förlossningsdepression eller stöd till en familj som fått ett barn med särskilda behov. Ofta arbetar socialtjänsten med uppsökande verksamhet som till exempel att söka efter unga mammor för att de ska samarbeta med BVC, öppna förskolan och ibland socialtjänsten och psykiatrin.

Individnivå I det förebyggande arbetet på individnivå har problemet redan uppstått. Det kan handla om att individerna själva söker hjälp och stöd eller att andra människor i samhället uppmärksammar när barn far illa. Orosanmälningar tillhör förebyggande arbete på individnivå.

Råd och stöd Socialtjänsten arbetar alltså på individ- grupp- och samhällsnivå vilket betyder att insatser och stöd riktas i enlighet med socialtjänstlagen. Stödet kan ges till familjer eller enskilda personer i form av bistånd, insatser, omsorg, service, stöd och rådgivning. Det kan vara allmänt inriktat som till exempel social jour eller informerande/upplysande verksamhet som riktas mot samhället i stort i form av uppsökande verksamhet, fältarbete eller samhällsplanering.

76

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


I de flesta kommuner brukar följande insatser eller råd och stöd i olika situationer erbjudas: • Kurser om föräldraskap • Anhörigstöd för unga • Familjestöd • Fältarbete • Boendeformer • Kontaktperson • Rådgivning • Motiverande samtal • Familjerådgivning

Uppsökande verksamhet Socialtjänstens uppsökande verksamhet är riktad till alla olika grupper i samhället. Den uppsökande verksamheten kan till exempel innebära att fånga upp och undersöka vilka unga mammor som finns i kommunen och se om de behöver socialt stöd. Socialarbetarna söker efter de behov som kan komma att finnas hos samhällsmedborgarna i närmiljön. Ett nära samarbete med frivilligorganisationer brukar vara en förutsättning för att kunna arbeta med uppsökande verksamhet. Socialtjänstens uppsökande verksamhet handlar också om att få kännedom om människors levnadsförhållanden så att den kan rikta sina insatser efter människors behov.

?

KAN DU NU? 1. Vad erbjuder socialtjänsten för stöd till barn och familjer? 2. Vad menas med insatser på individ- , grupp- och samhällsnivå? 3. Vilka ansvarsområden har socialtjänsten?

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

77


BBIC BBIC står för barns behov i centrum och är en slags manual för hur socialtjänstens personal ska arbeta med barn- och ungdomsvård. Utifrån BBIC-manualen arbetar socialtjänsten bland annat med barns rättigheter, barnets bästa och likvärdighet, samarbetet med de som är inblandade i barnets vård och stöd och att kontinuerligt följa upp barnet samt att dokumentera barnets insatser. Syftet med BBIC är att tillgodose alla barns och ungdomars rättigheter och att kunna ge det stöd som behövs. I BBIC-arbetet finns något som kallas BBIC-triangeln. Det är en modell som används vid utredning och uppföljning av barns behov.

Hälsa

lin e ck

ut v ts rne

Känslomässig tillgänglighet

må ga

Barnets behov

f ör

Ba

as

Sociala relationer

ar n

Känslor och beteende

Stimulans och vägledning

l dr

Utbildning

ä För

g

Grundläggande omsorg

fam Nuva ilje ran situ de ati on Fam ilje bak gru nd Bo e och nde, eko arbe no te mi Soc och ialt n int ätve egr rk eri ng

Familj och miljö

78

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Säkerhet


Kalmar kommun Kalmar kommun blev utsedd till årets förebyggande kommun 2018 för sitt förebyggande arbete inom ANDT (alkohol, narkotika, droger och tobak). Kommunen arbetar tillsammans med krögare och poliser gentemot barn och ungdomar, mödravård, krogverksamhet och friskvårdsanläggningar. Målet är att skapa drogfria mötesplatser och att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion. De anordnar till exempel en drogfri ungdomsfestival för ungdomar i högstadiet och gymnasiet och två gånger per år genomförs ett föräldrastödsprogram mot alkohol. Kalmar kommun arbetar också med riktat förebyggande arbete mot droganvändning på stadens krogar.

Socialt fältarbete Socialt fältarbete innebär att arbeta i direkt närmiljö där personer som behöver stöd och hjälp finns eller i förebyggande syfte för att minska och förhindra att sociala problem uppstår.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

79


Claes och Johan, fältkuratorer Fältkuratorerna Claes och Johan arbetar i Lindesbergs kommun på plats där ungdomarna befinner sig. En del av kommunens förebyggande arbete inom socialtjänsten är fältarbete. De arbetar företrädesvis uppsökande i miljöer där ungdomar mellan 13–21 år befinner sig. De erbjuder MI samtal, stöd, råd och information till ungdomar och vårdnadshavare. Att samverka och samarbeta med andra aktörer är en viktig del i det ­förebyggande arbete som vi dagligen bedriver. Var och en kan inte göra något ensamma på varsin ö men när vi samverkar med skola, polis, f­ ritidsgårdar och vårdnadshavare och hjälps åt tillsammans i samhället kan vi göra skillnad.

Johan

Vi försöker att upptäcka de ungdomar som är på väg in i negativa sociala miljöer och beteenden. För att förebygga och arbeta med tidiga insatser kontaktar vi vårdnadshavare direkt om det finns skäl för oro. Vi gör en orosanmälan till socialtjänsten om det finns en stark oro för en ungdoms hälsa och utveckling, om vi till exempel misstänker att hen använder narkotika. På ett kvällspass kan det hända att vi upptäcker en ungdom som är ­inblandad i flera olika företeelser som till exempel att köra moped utan hjälm, att dricka alkohol och att återkommande befinna sig i miljöer som inte är bra. Då är det viktigt att få kontakt med vårdClaes nadshavare och att bjuda in till samtal med verksamheter och personer som finns i ungdomens n ­ ärmiljö. Ibland bjuder vi tillsammans med ungdomspolis in ­ungdomen och vårdnadshavare till samtal på polisstationen. Där pratar vi om den oro vi känner när vi ser riskbeteenden som kan leda till en negativ ­utveckling för ungdomen. Vi gör det för att medvetandegöra situationen och för att hjälpa till med att hitta nya strategier. Det är viktigt att samtalen är ­förebyggande och utan pekpinnar och hot. Vi arbetar nära och i tätt samarbete med ungdomspolisen i Lindesberg. Tillsammans uppsöker vi kontinuerligt skolorna i kommunen. Vi arbetar också tillsammans med polisen på riskhelger (skolavslutningar, v­ alborg och andra större evenemang), då det finns en större risk att unga gör sin ­alkoholdebut. Polisen har ju befogenheter som inte vi har, att titta i väskor, förverka alkohol, eller att identifiera ungdomen till exempel. Vi är b ­ ehjälpliga med att ta kontakt med vårdnadshavare och att göra ­uppföljningar. Det är en enorm resurs att arbeta med ungdomspolisen som ju också arbetar med förebyggande verksamhet.

80

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


Varje vårtermin besöker vi årskurs 6 i skolan och har ­värdegrundsövningar och samarbetsövningar. Vi berättar också om vår verksamhet och ­socialtjänsten. När de sedan ser oss på högstadiet vet de vilka är. Vi har också med en broschyr som vi delar ut till eleverna att ta med hem till vårdnadshavare. På skolorna samverkar vi med skolkuratorer och annan personal. Vi bygger relationer med ungdomar på skolorna genom att finnas i korridorerna och i uppehållsrum men även utanför skolan. Vi ­försöker att se alla ungdomar, även de som drar sig undan och inte hörs eller syns eftersom vi vill uppmärksamma att vi finns om de vill ha kontakt. Samarbetet med skolan är viktigt eftersom de bland annat kan se och få signaler om droganvändning. Cannabisanvändningen har ökat i samhället. När lärare eller kurator på skolan får signaler om att någon ungdom röker cannabis ska skolan göra en orosanmälan till socialtjänsten. Vid en vag misstanke om att en elev brukar narkotika, där det finns tecken som kan tyda på detta, så kan skolpersonal bjuda in fältgruppen till ett så kallat bekymmerssamtal tillsammans med ungdomen och vårdnadshavaren. Vid ett sådant tillfälle kan vi göra drogtest. Vid behov kan vi hjälpa till att lotsa ungdom och vårdnadshavare till andra instanser inom socialtjänsten för att få stöd och hjälp. Vi kan också åka hem till familjen och prata med ungdomen tillsammans med vårdnadshavaren om det vi uppfattar som oroande. Det kan vara så att vårdnadshavaren inte vet vad deras barn utsätter sig för men när de uppmärksammas kan de förhindra att det fortsätter. Vid sådana tillfällen kan vi upptäcka att familjen behöver stöd och hjälp. Vårdnadshavare kan behöva få stöd i sin vårdnadsroll och att få verktyg för att kunna hjälpa ungdomen, då kan vi koppla in familjeteamet på socialtjänsten. Som fältkuratorer samverkar vi också gentemot andra enheter inom ­socialtjänsten. Det är ofta bra och viktigt med snabba åtgärder och att veta vem som har hand om vad på socialtjänsten underlättar. På socialtjänsten finns många olika enheter och vi tillhör det som kallas öppenvården. Vi medverkar också med andra aktörer som arbetar med ANDT- frågor i länet (Alkohol, narkotika, droger tobak) Tidigare arbetade Claes med utredningar på socialtjänsten. Skillnaden med att jobba med förebyggande arbete är att mötena med de unga sker på deras arena. Det förebyggande arbetet är positivt och vi möter ­ungdomarna tidigt i deras liv och följer dem under deras resa mot ­vuxenvärlden. Våra arbetsdagar är väldigt flexibla, då det är behovet som styr var vi ska vara och vad vi förväntas göra, men det grundläggande är att finnas tillgängliga för de ungdomar som behöver oss.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

81


Samverkan Socialtjänsten samverkar och arbetar tillsammans med andra inom socialt arbete. Skolkuratorer, hälso- och sjukvårdspersonal och/eller personal på förskola och skola kan behöva stötta med information och insatser till socialtjänsten så att barns och ungas behov tillgodoses. Att arbeta tillsammans inom olika myndigheter och med andra aktörer som till exempel frivilligorganisationer är en förutsättning för att insatser ska fungera. Samverkan för socialtjänstens arbete finns också som ett reglerat krav i socialtjänstlagen. Det finns särskilda bestämmelser när det gäller samverkan mellan kommuner och regioner för personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med missbruksproblematik eller när barn och unga vistas i HVB-hem eller familjehem. Då ska socialtjänsten skriva en särskild plan för hur insatserna från kommunen och regionen ska utföras och samordnas enligt SIP, Samordnad individuell plan (läs mer om SIP i kapitel 5).

Mind Till föräldralinjen kan föräldrar eller nära vuxna till barn som man känner oro för ringa. Mind är en ideell förening där socionomer, psykologer och psykoterapeuter arbetar med att främja psykisk hälsa i samhället. Förutom att ge föräldrar stöd i deras föräldraroll ger Mind medmänskligt stöd kring suicidfrågor och äldrefrågor. De arbetar också förbyggande genom att ge råd och stöd om psykisk ohälsa.

82

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


Förebyggande arbete och verksamheter för äldre Det uppsökande arbetet för äldre kan handla om att ge upplysning och information. Det är varje stadsdelsnämnd eller kommun som ansvarar för att äldre personer får information och stöd när det gäller äldreomsorg. Förebyggande verksamhet för äldre kan handla om serviceinsatser som inte utgår från behovsbedömning, så kallade fixartjänster. I Stockholms stad får personer över 75 år hjälp med sådant som kan vara riskfyllt för äldre. Tjänsten ges högst 6 timmar per år och är gratis. Syftet är att förebygga fallskador. I Håbo kommun riktas den uppsökande verksamheten till personer över 80 år och handlar framförallt om att informera om äldreomsorgens olika verksamheter inom kommunen.

Mötesplatser Till förebyggande arbete räknas också sociala mötesplatser för äldre. Mötesplatserna är ofta caféer som erbjuder social samvaro, temakvällar och föreläsningar om till exempel fysisk aktivitet, juridik, kost, ekonomi eller filosofi/andlighet. Frivilliga kommer ofta för att hålla kurser i iPad/data-användning

?

KAN DU NU? 1. Hur kan ideella verksamheter samarbeta med socialtjänsten? 2. Vad har föreningen Mind för syfte? 3. Ge exempel på uppsökande verksamheter för äldre.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

83


3:2 Vad är sociala frågor? Sociala frågor är ett stort och omfattande ämne i samhället och handlar till exempel om: • Människors lika rätt • Fattigdom • Utanförskap • Socialt skydd • Tillgång till hälso- och sjukvård • Utbildning • Jämställdhet • Integration • Arbetslöshet • Kultur och fritidssysselsättning Socialpolitiken driver olika sociala frågor på olika nivåer och den socialpolitiska grunden handlar om att värna om människors likvärdighet. Enligt EESC, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén finns det 25 miljoner arbetslösa och 122 miljoner människor som befinner sig i eller som riskerar utanförskap och fattigdom inom EU. För att förebygga och förhindra utanförskap, arbetslöshet och social otrygghet behöver samhällen bland annat arbeta för och främja arbetstillfällen, ha fungerande välfärdssystem och politiska program för social och ekonomisk integration.

Fattigdom Materiell och social fattigdom innebär bland annat att inte kunna betala oförutsedda utgifter och räkningar, inte kunna äta näringsrik mat varannan dag och att inte ha råd med telefon. SCB, Statistiska centralbyrån, ansvarar för att samla in och sprida statlig och officiell statistik och skriver att materiell och social fattigdom handlar om att inte ha råd med minst fem av följande: • Betala oförutsedda utgifter • Ta semester • Äta mat med kött eller protein varannan dag

84

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


• • • • • • • • • •

Värma upp bostaden Tillgång till bil Betala räkningar eller hyra Möbler Kläder Två par skor Umgås med andra över middag en gång per månad Regelbunden fritidsaktivitet Unna sig något litet varje vecka Tillgång till internet

I Sverige har vi låg andel allvarlig materiell fattigdom sett till resten av Europa. SCB, Statistiska centralbyrån, räknar att det finns ca 160 000 materiellt fattiga personer i Sverige. Det innebär 1–2 procent av befolkningen. Det kan jämföras med Bulgarien som har 21 procents materiell fattigdom i landet. Den materiella fattigdomen i Sverige är vanligast hos arbetslösa och utrikesfödda.

Integration och flyktingpolitik I Sverige bor ca 1,7 miljoner utrikesfödda personer. Det motsvarar ca 17 procent av befolkningen (2019). Det finns en något högre andel invandrade män än kvinnor. Vad gäller män har störst andel invandrat från Afghanistan, därefter Polen. Bland kvinnor är den största invandrade delen från Syrien, därefter kommer Kina och Eritrea. En invandrad person är den som är folkbokförd i Sverige.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

85


Papperslösa Det finns ett stort mörkertal gällande papperslösa i Sverige. En papperslös är någon som fått avslag på sin asylansökan och som uppehåller sig i landet utan laglig rätt att vistas där. En papperslös person erbjuds frivillig hemresa efter avslag på sin asylansökan, men om personen inte vill/kan återvända kommer personen att tvingas vara i landet utan uppehållstillstånd. Papperslösa barn har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. De omfattas också av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna papperslösa har tillgång till fullständig hälso- sjukvård och tandvård. Alla regioner måste erbjuda akutsjukvård till papperslösa även om de inte är folkbokförda. Det kan till exempel handla om mödravård, läkemedel och nödvändiga hälsoundersökningar.

Socialt utanförskap Att definiera utanförskap är inte enkelt. En människas upplevelse av att inte ingå eller tillhöra någon gemenskap eller något socialt sammanhang är en vanlig/tänkbar förklaring till begreppet. Unicef som arbetar för barn i utsatta situationer beskriver socialt utanförskap som ett utvidgat fattigdomsbegrepp med brister i resurser som till exempel boende, sociala relationer, utbildning och hälsa. Unicef menar att det bland annat är föräldrars socioekonomiska status som påverkar barns utanförskap därför att skillnader i levnadsvillkor har den effekten. En rad olika riskfaktorer och tecken på socialt utanförskap i barndomen kan vara: • Små chanser till konsumtion • Lågpresterande skolgång • Avbruten skolgång • Bristande resurser i hemmiljön • Kriminalitet • Missbruk • Psykisk ohälsa • Fysisk ohälsa • Social trygghet

86

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


Våldsamma relationer Socialhögskolan i Stockholm och Unicef har i ett samarbete tagit fram en rapport där barn i social utsatthet själva berättar och ger förslag på insatser som de menar skulle stötta och hjälpa dem. Barnen säger att de är i behov av att få stöd och hjälp med läxor och att få låna datorer för att kunna utföra skolarbetet. De tror också att ungdomsgårdar och kontaktpersoner skulle kunna stärka deras möjligheter i livet. Socialtjänsten fungerar som ett skyddsnät för alla individer i ett samhälle och har ett förebyggande uppdrag att förhindra utanförskap. Utslagning är ett begrepp som är kopplat till utanförskap och handlar om den situation som en person kan hamna i på grund av en livssituation som hen har svårt att ta sig ur.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

87


Arbetslöshet Att inte ha någon sysselsättning eller något arbete påverkar den enskilde individen och samhället. Antalet arbetslösa i Sverige påverkas av ekonomiska faktorer både internationellt och nationellt. År 2008–2009 pågick en global finanskris som fick stor påverkan på människors arbete. Arbetslösheten var som mest 8,6 procent 2008 och sjönk till 6,8 procent år 2019. Efter covid-19-pandemin har arbetslösheten åter stigit till 9,1 procent. Konjunkturen påverkar arbetsmarknadspolitiken. När det råder lågkonjunktur minskar produktionen av varor och tjänster vilket innebär större arbetslöshet. Vid högkonjunktur behöver företag anställa fler människor för att producera och investera vilket innebär minskad arbetslöshet. Den rådande konjunkturen har alltså stor påverkan på landets arbetslöshet.

Arbetslösheten i EU I de 27 medlemsländerna inom EU låg arbetslösheten på 7,3 procent år 2021. Det betyder att arbetslösheten har ökat och att Covid-19 i princip haft en negativ effekt för alla EU-länder. Högst arbetslöshet hade Grekland på 15,8 procent jämfört med Polen och Tjeckien där ca 3 procent av ländernas befolkning var arbetslös.

88

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


Lika rätt Alla människors lika rätt bottnar i den humanistiska människosynen om människors lika värde. Det ska inte spela någon roll var man bor, vilken sexuell läggning man har eller om man är rik eller fattig. I Sveriges grundlag framhävs människors lika rätt. Begreppet återkommer inom hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Det är inte bara i regeringsformen som begreppet finns utan även i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt i andra internationella konventioner.

Sveriges grundläggande fri- och rättigheter är: • Yttrandefrihet handlar om att människor har rätt att upplysa, uttrycka eller berätta om tankar, känslor och åsikter i tal, skrift eller bild. • Informationsfrihet handlar om att människor har rätt att ta emot, inhämta och ta del av andra människors yttranden. • Mötesfrihet handlar om rättigheter att mötas, anordna och delta i sammankomster eller framförande av konst och kultur. • Demonstrationsfrihet handlar om rättigheten att delta och/eller anordna demonstrationer. • Föreningsfrihet handlar om att träffas, delta och umgås med andra för enskilda eller allmänna syften. • Religionsfrihet handlar om rätten att utöva sin religion.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

89


Socioekonomisk status Statistiska centralbyrån, SCB, ansvarar för att samla in och sprida statlig och officiell statistik. När de redovisar socioekonomiska faktorer handlar det om människors indelning efter utbildningsnivå, yrke och inkomst. Socioekonomisk status är den statistiska motsvarigheten till det som förr kallades samhällsklasser. Enligt SCB är låg socioekonomisk status när människor har låg utbildning och inkomst, förknippat med sämre vård och materiell fattigdom i Sverige. Den som har högre utbildning har ofta bättre inkomst, möjlighet att påverka boendeformen och bor och lever i områden där människor har liknande förutsättningar. Den som har låg utbildningsnivå har låg inkomst och små möjligheter att påverka boendeformen samt bor och lever i områden med liknande socioekonomiska förutsättningar.

? 90

KAN DU NU? 1. Vad menas med socioekonomisk status? 2. Vilka är Sveriges grundläggande fri- och rättigheter? 3. Vad menas med socialt utanförskap?

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


3:3 Vad är sociala problem? Det som räknas till sociala problem kan till exempel vara kriminalitet, fattigdom, utanförskap och missbruk. Det är sällan som sociala problem enbart är den enskilde individens problem. Ofta blir individens sociala problem i förlängningen ett samhällsproblem. Sociala problem har ofta med socioekonomisk status att göra och brukar vara ett resultat av att flera olika delar har brustit. Människors ekonomi, utbildning, yrke samt hälsa och välmående speglas i många sociala problem. Segregation innebär att människor lever åtskilda från varandra. Socioekonomisk segregation betyder att människor med liknande utbildningsnivå, yrken och ekonomiska förutsättningar bor i samma område. Det kan resultera i att det uppstår klyftor mellan människor som bland annat kan leda till ojämlika utbildningsmöjligheter och förutsättningar i livet.

Missbruk och beroendesjukdomar Studier visar att tidig användning av tobak, alkohol och cannabis är en riskfaktor för att bli beroende och hamna i tyngre missbruk som heroin och andra opiater. Människor som missbrukar är ständigt i behov av att öka den mängd av drogen som de intar. Ofta tappar personen sina sociala och yrkesmässiga relationer och slutar med fritidsaktiviteter för att istället enbart fokusera på drogen. Hälsoproblem samt sociala och juridiska problem brukar komma med beroendesjukdomen. Juridiska problem kan handla om svårigheter att få bostadsavtal, arbetsavtal och andra myndighetsproblem. Ur ett internationellt perspektiv är narkotikaanvändning i Sverige relativt låg, men en liten ökning sker varje år enligt Folkhälso­ myndigheten. Den vanligaste debutdrogen i Sverige är cannabis. Enligt överläkaren och forskaren Jan Ranström (1937–2019) har intresset för cannabis ökat de senaste 10 åren. Skadeverkningarna av cannabis har ökat markant. Sambandet mellan trafikskador och cannabisanvändning är också påtagligt större.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

91


Socialtjänsten ansvarar för att den enskilde får stöd, hjälp och vård för att kunna lämna sitt missbruk. Socialtjänsten ska också hjälpa individen att hitta behandlingsformer inom psykiatrin eller att få psykologisk behandling och behöver därför samarbeta med hälso- och sjukvård.

Behandlingsformer KBT – Kognitiv beteendeterapi lär personen att hantera suget efter droger och att medvetandegöra situationer som kan trigga igång användandet MI – Motiverande samtal stöttar och ger insikt i problematiken och framkallar förändringsarbete hos personen som missbrukar (läs mer om MI i Social omsorg 1). MST – Multisystemisk terapi är en beteendeterapi med belönings­ system. Personen och terapeuten sätter gemensamt upp regler och rutiner för att personen ska bli fri från sitt missbruk. Terapin är riktad till ungdomar 12–17 år och är en så kallad miljöterapi och behandlingen sker där ungdomarna befinner sig.

Kriminalitet Vid kriminalitet och som resulterar i en dom till frivård samarbetar socialtjänsten med frivården, hälso- och sjukvård, skola, polis och personen som är dömd. I samarbetet skriver ofta socialtjänsten behandlingsplaner för den som är dömd. Om en person är dömd till kontraktsvård innebär det att personen är skyldig att följa den behandlingsplan som socialtjänsten, eller annan instans, har upprättat. Frivård handlar till stor del om att personal övervakar de personer som är villkorligt frigivna från fängelse och de som är dömda till övervakning. Det förebyggande arbetet handlar om att se till att personerna inte återgår till det kriminella livet och att stödja och hjälpa till ett liv utan kriminalitet. Ofta går kriminalitet och droganvändning hand i hand och det finns olika brotts- och missbruksrelaterade program som personal använder sig av för att stödja den dömde.

92

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


KRIS I kamratföreningen KRIS , Kriminellas Revansch i Samhället, arbetar före detta missbrukare och kriminella för att förändra och stötta människor med missbruk och kriminell bakgrund. De arbetar efter de fyra hörnstenarna: • Hederlighet • Drogfrihet • Solidaritet • Kamratskap Medlemmar från KRIS möter upp personer som avtjänat sitt fängelsestraff och ger dem stöd att kunna leva ett liv fritt från droger och kriminalitet. De hjälper även personer som kommer direkt ifrån gatan. De erbjuder även kultur- och fritidsaktiviteter samt familjeläger.

?

KAN DU NU? 1. Ge exempel på riskfaktorer som kan leda till socialt utanförskap. 2. Vad är materiell fattigdom? 3. Vad gör föreningen KRIS?

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

93


SAMMANFATTNING 3:1 Socialtjänstens uppdrag

• I samhället är det socialtjänsten som ansvarar för sociala frågor och som ska se till att alla människor får det individuella stöd de behöver.

• Det socialpedagogiska arbetet går ut på att stötta och ge hjälp till självhjälp genom att till exempel informera och att ge kunskap.

• Socialtjänstens förebyggande arbete kan delas in i olika nivåer och handlar om specifika insatser till enskilda individer eller till olika grupper i samhället.

• Socialtjänsten arbetar på individ-, grupp- och samhällsnivå. Insatser och stöd ges utifrån socialtjänstlagen.

• Uppsökande verksamheten kan innebära att fånga upp och

­undersöka vilka grupper i kommunen som behöver socialt stöd.

• BBIC står för barns behov i centrum och är en slags manual för hur socialtjänstens personal ska arbeta med barn- och ungdomsvård.

• Socialt fältarbete innebär att arbeta i direkt närmiljö där personer som behöver stöd och hjälp finns eller att i förebyggande syfte minska och förhindra att sociala problem uppstår.

• Socialtjänsten samverkar med andra inom socialt arbete, till

exempel skolkuratorer, hälso- och sjukvård och/eller personal på förskola och skola.

• Det uppsökande arbetet för äldre kan handla om att ge upplysning och information.

3:2 Vad är sociala frågor?

• Sociala frågor handlar bland annat om människors lika rätt, fattigdom, utanförskap, socialt skydd, tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, jämställdhet, integration, arbetslöshet, kultur och fritidssysselsättning.

• Socialpolitiken driver olika sociala frågor på olika nivåer och det handlar om att värna om människors lika värde.

• Materiell och social fattigdom innebär bland annat att inte kunna

betala oförutsedda utgifter och räkningar, inte kunna äta näringsrik mat varannan dag och att inte ha råd med telefon.

• I Sverige bor ca 1,7 miljoner utrikesfödda personer. Det motsvarar ca 17 procent av befolkningen (2019).

94

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


• En papperslös är någon som fått avslag på asylansökan och som uppehåller sig i landet utan laglig rätt att vistas där.

• Unicef arbetar för barn i utsatta situationer och beskriver socialt

utanförskap som ett utvidgat fattigdomsbegrepp med brister i resurser som till exempel boende, sociala relationer.

• Socialtjänsten fungerar som ett skyddsnät för alla individer i ett

samhälle och har ett förebyggande uppdrag att förhindra utanförskap.

• Konjunkturen påverkar arbetsmarknadspolitiken och vid lågkon-

junktur minskar produktionen av varor och tjänster vilket innebär större arbetslöshet.

• Alla människors lika rätt bottnar i den humanistiska människosynen om människors lika värde.

• Socioekonomiska faktorer handlar om människors indelning efter utbildningsnivå, yrke och inkomst.

3:3 Vad är sociala problem?

• Sociala problem har ofta med socioekonomisk status att göra och brukar vara ett resultat av att flera olika delar har brustit.

• Socioekonomisk segregation kan sägas vara när människor med

liknande utbildning, yrke och ekonomi bor tillsammans i samma bostadsområde.

• Att ha ett missbruk handlar om hur drogen påverkar personens liv och hur personen agerar i olika situationer.

• Missbruk innebär ofta en ökad riskbenägenhet och många som använder droger hamnar i utsatta och farliga situationer som påverkar hela samhället och som blir till sociala problem.

• Socialtjänsten ansvarar för att den enskilde får stöd, hjälp och vård för att komma ifrån sitt missbruk.

• Vid kriminalitet och dom till frivård samarbetar socialtjänsten med

frivården, hälso- och sjukvård, skola, polis och personen som är dömd.

• I kamratföreningen KRIS arbetar före detta missbrukare och

kriminella för att förändra och stötta människor med missbruk och kriminell bakgrund.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

95


ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 3:1 Socialtjänstens uppdrag 1 Vilka är socialtjänstens ansvarsområden? 2 Ge exempel på vilka socialtjänsten samarbetar med. 3 Ge exempel på socialtjänstens arbete utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå. 4 Vad är BBIC? 5 Vad är socialt fältarbete? 6 Vad är socialtjänstens uppdrag?

3:2 Vad är sociala frågor? 1 2 3 4 5

Ge exempel på sociala frågor. Vilken är den socialpolitiska grundfrågan? Vad menas med papperslös? Ge några exempel på hur socialtjänsten arbetar förebyggande. Vad gör UNICEF?

3:3 Vad är sociala problem? 1 Vad menas med socioekonomisk segregation? 2 Vilken är skillnaden mellan missbruk och beroende? 3 Vilka är riskfaktorerna för att hamna i ett drogmissbruk?

96

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER


REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1 Diskutera socialtjänstens arbete. Vilket område inom. socialtjänsten skulle ni vilja arbeta i? 2 Varför hamnar människor i utanförskap? 3 Har uppväxt och livsvillkor betydelse för sociala problem?

ÖVA Gör ett fördjupningsarbete om sociala frågor. Förslag på ämnen: utanförskap, hemlöshet, missbruk, kriminalitet, socioekonomisk status och fattigdom i Sverige.

TA REDA PÅ 1 Gör en undersökning i din kommun. Vilka frivilligorganisationer finns? 2 Vilken slags förebyggande arbete bedriver din kommun? 3 Kontakta fältarbetarna i din kommun och intervjua dem om deras arbete. 4 Kontakta närpolisen i ditt område och be dem komma och berätta om sitt förebyggande arbete. 5 Kontakta föreningen maskrosbarn och ta reda på vad de arbetar med. 6 Ta reda på vad EESC arbetar med.

SOCIALTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

97


Författaren beskriver en del av socialtjänstens förebyggande åtgärder ur ett familjeperspektiv och barns förutsättningar och behov utifrån föräldrarnas omsorgsförmåga.

Ett av kapitlen beskriver internetbaserade ­funktioner och stöd­nätverk. I vårt digitaliserade samhälle behöver vård- och ­omsorgspersonalen digital ­kompetens för att kunna hjälpa de ­äldre och personer med ­funktionsnedsättning, för att minimera risken att dessa grupper hamnar i ett socialt utanförskap. Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart ­presenterar kursens centrala innehåll och viktiga begrepp. Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med ­korta kontroll­frågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. ­Därefter följer studieuppgifter, reflektionsoch diskussions­frågor samt mer fördjupande övningar.

Författare: Cattrin Hurtig är legitimerad förskollärare och ­gymnasielärare, verksam som distanslärare och kursutvecklare för Vård- och omsorgsprogrammet samt Barn- och fritids­ programmet. Hon har även erfarenhet av att ha arbetat som skolkurator.

CATTRIN HURTIG

Boken ger en inblick i sociala och kulturella perspektiv på ­människan samt deras betydelse för socialisationsprocessen. Den personcentrerade vården och omsorgen utifrån brukarens behov och önskningar, teamarbetet samt det etiska förhållningssättet och bemötandet skapar tillsammans en helhetssyn inom social omsorg. Boken innehåller berättelser och fallbeskrivningar som illustrerar detta.

Social omsorg 2

Boken Social omsorg 2 är avsedd för Vård- och omsorgs­ programmet men kan även användas i andra utbildningar där sociala frågor och social omsorg bearbetas.

Social omsorg 2 CATTRIN HURTIG