9789152356456

Företagsekonomi 2

Mikael Ottosson Anders Parment Torbjörn Tagesson

Mikael Ottosson Anders Parment Torbjörn Tagesson

Sanoma Utbildning

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post : info@sanomautbildning.se

Förläggare: Irene Bonde Redaktör: Hélen Park Grafisk form: Anna Markevärn Bildredaktör: Anna Markevärn Omslagsillustration: Susanne Engman

Value Företagsekonomi 2 isbn 978-91-523-5645-6

© 2021 Mikael Ottosson, Anders Parment, Torbjörn Tagesson & Sanoma Utbildning ab, Stockholm

Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsa nordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2021

Inledning

Det här är den andra delen i läromedlet Value, utvecklad för gymnasie kursen Företagsekonomi 2. Vi fördjupar företagsekonomins olika delar och hur de hänger samman. Faktaboken är indelad i fem delar och när du är klar med kursen har du fördjupat dina kunskaper i ämnet.

I den första delen Företagens roll och villkor i samhället, lär du dig mer om hur företag, marknader och konsumenter förändrats. Du lär dig även mer om hur den svenska ekonomin utvecklats och om cirkulär ekonomi. Du introduceras även till området affärsjuridik och ett urval av lagar som påverkar företag.

Del 2, Från affärsidé till människan i organisationen, fördjupar affärs idéns roll och betydelse för framgångsrika företag. Du lär dig även mer om ledarskap och människan i organisationen. Vi lyfter fram begrepp, teorier och modeller som förklarar hur vi människor fungerar i organi satorer och grupper. Vi diskuterar även etik, jämställdhet och mångfald, liksom diskriminering, utförligt.

Del 3, Marknadsföring, innehåller fördjupningar i omvärldsanalys, där både den globala och den lokala omvärlden ingår och marknads undersökningar. Varumärkens egenskaper och fördelar, både för kon sumentprodukter och för arbetsgivare, behandlas. Erbjudandet visar hur företag skapar värde för kunder genom att utveckla en attraktiv helhet med produkt, pris, plats/distributionskanaler och påverkan/ marknadskommunikation.

I fjärde delen, Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning, sker en fördjupning i bidragskalkylering och investeringskalkylering i olika typer av företag. Budgeteringens roll och olika typer av budgetar gås igenom med särskild fördjupning i resultatbudget och likviditets budget. Intern styrning och kontroll används för att ha koll på att orga nisationen uppnår sina mål, detta sker genom fem olika sätt att styra. Alla planer blir inte verklighet – och det måste också följas upp.

I femte och sista delen, Bokföring och redovisning, lär du dig om bok föring, bokslut och finansiell rapportering. Du får följa Toras arbete med att bokföra, göra bokslut, upprätta årsredovisning, göra deklaratio ner samt analysera ekonomin i det företag, Toras Trädgårdstjänst ab, hon numera driver som aktiebolag.

Välkommen till Företagsekonomi 2!

Författarna

Innehåll

DEL 1 Företagens roll och villkor i samhället 8

Kapitel 1 Konsumtionssamhället  11

Fler val för konsumenter 12

Hur vi konsumerar förändras 15

Olika livsstilar och trender 15

Konsumtion som identitet 17

Marknadskommunikationens roll 20

Konsumtion även på offentliga marknader 22 Sammanfattning 23

Kapitel 2 Ekonomisk tillväxt och cirkulär ekonomi   25

Sverige är ett rikt land 26 Vi lever i en tjänsteekonomi 27 Världen har i många fall blivit bättre 30 Miljön betalar ett högt pris för ekonomisk tillväxt 32 Cirkulär ekonomi 34 Företagen i en cirkulär ekonomi 42 Sammanfattning 45

Kapitel 3 Lagar som sätter ramar för företagen 47

Vad är juridik? 48 Avtalsrätt 50 Köprätt 53 Konkurrensrätt 61 Miljörätt 64 Arbetsrätt 66 Sammanfattning 68

DEL 2 Från affärsidé till människan i organisationen 70

Kapitel 4 Affärsplanens betydelse 73

Affärsplanens uppbyggnad och funktion 74

Visionen – grunden till affärsidén 74 Affärsidén 76

Att sätta mätbara och realistiska mål 80 Hur blir målen fungerande? 80

Verksamheten – produkten/produkterna 82 Ägarna – kompetenser och 82 tidigare erfarenheter 82 Styrelsen och företagsledningen 83 Branschen samt konkurrenterna 84

Marknaden, dess storlek och företagets positionering 84 Marknadsföringen 85 Resursbehovet – lokaler, personal, maskiner m.m. 85 Budget, resultatkalkyl och kapitalbehov 86 Styrkor och svagheter samt möjligheter och hot (SWOT) 86 Framtidsbedömning 87 Sammanfattning 89

Kapitel 5 Människan och arbetsgruppen 91

Människan i organisationen 92 Arbetsmiljö 92 Arbetsgruppen 96 Konflikter 100 Sammanfattning 103

Kapitel 6 Ledarskap, etik och jämställdhet i arbetslivet 105

Vad vet vi om framgångsrikt ledarskap? 106 Självledarskap – att leda sig själv 111 Etik i arbetslivet 112 Jämställdhet i arbetslivet 115 Hållbart ledarskap 118 Framtida ledarskap 118 Sammanfattning 121

DEL 3 Marknadsföring 122

Kapitel 7 Företaget och omvärlden 125

Företagets globala omvärld 126 Den lokala omvärlden 134 Marknadsundersökningar 135 Omvärldsanalys som förhållningssätt 140 Sammanfattning 143

Kapitel 8 Varumärken 145

Varumärken överallt 146 Fördelar med starka varumärken 147 Fördelar med starka varumärken för kunden 151 Varumärkespositionering 151 Produkt- och varumärkesutvidgning 153 Arbetsgivarvarumärket: Employer branding 154 Sammanfattning 157

Kapitel 9 Värdet för kunden 159

Värde för kunden 160 Differentiering och positionering 162 Erbjudandet – 4P 164 Produkt 164 Sätta pris – en knepig sak 166 Platsen/Distributionskanaler 168 Påverkan 170 Sammanfattning 176

DEL 4 Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning 178

Kapitel 10 Kalkylering 181

Viktiga begrepp inom kalkylering 182 Bidragskalkylering 187 Kalkylering i olika typer av företag 192 Investeringskalkyler 200 Sammanfattning 205

Kapitel 11 Budgetering 207

Varför ska man budgetera? 208 Resultatbudget 209 Likviditetsbudget 212 Andra typer av budgetar 216 Nollbasgranskning – är vi på rätt väg? 218 Sammanfattning 219

Kapitel 12 Intern styrning och kontroll 221

Ekonomistyrning: att nå de uppsatta målen 222 Organisationer kan styras på olika sätt. 223 Intern kontroll och styrning måste alltid finnas 232 Medarbetare är inte maskiner 234 Sammanfattning 237

DEL 5 Bokföring och redovisning 238

Kapitel 13 Bokföring – repetition och fördjupning 241

Löpande bokföring – repetition 242 Toras Trädgårdstjänst AB – att välja regelverk 243

Affärshändelser i Toras trädgårdstjänst AB 246 Sammanfattning 264

Kapitel 14 Bokslut med enkla periodiseringar 267 Bokslut 268 Periodiseringar 270 Periodisering i Toras Trädgårdstjänst AB 273 Bolagsskatt (F-skatt) 279 Bokslutet i Toras Trädgårdstjänst AB är klart 281 Sammanfattning 283

Kapitel 15 Årsredovisning och deklaration 285

Momsredovisning och kontrolluppgift 286 Årsredovisning 292 Inkomstdeklaration 301 Revision 306 Räkenskapsanalys 312 Sammanfattning 318 Bildförteckning 320 Sökord 321 Kontoplan 328

DEL 1 Företagens roll och villkor i samhället

I denna del lär du dig mer om hur företag, marknader och konsumenter förändrats. Konsumtionen i Sverige liksom i många andra länder har generellt ökat och du lär dig hur det som vi konsumerar påverkar våra liv. Du lär dig även mer om hur den svenska ekonomin utvecklats och hur olika branscher bidrar till den svenska bruttonationalprodukten (BNP). Vi diskuterar också hur utvecklingen ser ut i övriga världen samt om cirkulär ekonomi.

I det avslutande kapitlet introduceras du till området affärsjuridik och vi diskuterar ett urval av de lagar som sätter ramar för företagen på marknaden i relation till dig som konsument.

KAPITEL 1 Konsumtionssamhället

KAPITEL 2 Ekonomisk tillväxt och cirkulär ekonomi

KAPITEL 3 Lagar som sätter ramar för företagen

CENTRALT INNEHÅLL :

Företagens roll och villkor i samhället ur ett histo riskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och sam hällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.

Kapitel 1 Konsumtionssamhället

Under de senaste decennierna har företag, marknader och kon sumenter förändrats. Konsumtionen har generellt ökat och hus hållens konsumtion har i många fall varit drivande för Sveriges utveckling. Det svenska samhället har genomgått förändringar som påverkar alla dagens företag och organisationer. I vissa fall har utvecklingen gått dramatiskt fort särskilt med ett historiskt perspektiv. Du kommer i detta kapitel lära dig mer om ett antal av de här förändringarna.

Kapitlets syfte är att du ska kunna:

. beskriva och diskutera hur konsumtionen förändrats

. beskriva och diskutera hur olika livsstilar och trender påverkar konsumtion

. beskriva och förklara innebörden av symbolisk konsumtion

. beskriva och diskutera marknadskommunikationens påverkan på din konsumtion

. beskriva och förklara innebörden av konsumtion på offentliga marknader.

Fler val för konsumenter

Vi är alla konsumenter. Du som läser denna bok är konsument och vi som skriver den är konsumenter Konsumtionen har fått en allt större betydelse för oss människor. Vi förväntas fatta be slut och göra aktiva val av till exempel kläder, mat, elbolag och vårdcentral. Det är ibland svårt att överblicka olika alternativ och en del beslut kräver djup kunskap, till exempel vilken teve som egentligen ger bäst bild och ljud.

Att som konsument inte fatta bästa möjliga beslut kan få kon sekvenser. Ibland blir konsekvenserna inte så svåra, exempelvis ett dyrare telefon- eller elabonnemang. Men ibland blir konse kvenserna svårare, som till exempel de elever som har tvingats byta skola eftersom den tidigare skolan gick i konkurs. Det finns även exempel där det visat sig att skolans kvalitet inte var så bra som den utlovades i reklamen.

Digitalisering skapar mer information än någonsin tidigare

Den pågående digitaliseringen, som du lärde dig mer om i Före tagsekonomi 1, har inneburit att konsumenter lättare kan söka information och även dela sådan med varandra. Konsumtions beslut som tidigare fattades runt middagsbordet kan i dag fattas genom sociala medier, meddelande-appar och jämförelser av konkurrenters erbjudanden på plats i butiken. Prisjämförelse siter och recensioner via nätet är exempel på detta.

Beslutsregler och vanor påverkar vår konsumtion Konsumenter använder ofta olika beslutsregler för att göra livet enklare. Ibland är beslutsreglerna medvetna, men ofta tänker du inte på varför du fattar olika konsumtionsbeslut. Exempel på sådana regler är att köpa samma varumärke, att alltid köpa den billigaste produkten, eller att köpa den produkt som är ekolo gisk. Kanske valde du samma skola som din bästa kompis? Det är också ett exempel på en beslutsregel.

Vanor leder till att vi väljer samma produkt som vi brukar köpa, till exempel vissa livsmedel (mjölk, smör) eller färdmedel till skolan (buss, cykel, tåg, bil). Vi använder då ofta begränsad eller ingen information alls för att utvärdera alternativ. Vanor görs ofta omedvetet, vilket gör att människor inte alltid kan be skriva varför de konsumerar en viss produkt.

Konsumenter är vi när vi konsumerar produkter som privatpersoner.

Konsumtion är den process då vi planerar, köper, använder och återvinner en produkt.

Beslutsregler är regler som du använder när du fattar köpbeslut.

En vana är ett beteende som upprepas.

Att alltid köpa sneakers från Adidas är exempel på en beslutsregel.

Svensk konsumtion

• Den svenska konsumtionen har sedan början av 2000-talet växt inom alla områden och för alla typer av hushåll. En av de bakom liggande förklaringarna är konsumtion genom lån.

• De konsumtionsområden som ökat mest sedan början av 2000-talet är: möbler, hushållsartiklar och underhåll, hotell, kaféer och restauranger, kommunikationstjänster, och fritid, underhållning och kultur.

• Vår konsumtion i dag är mer än 25 procent högre än den var i början av 2000-talet. Det innebär alltså att vi numera köper både fler och dyrare produkter än vad vi gjorde då.

• Det intressanta med att titta på hur vi konsumerar och vad vi kon sumerar är att det säger mycket om vår samtid. Siffrorna visar vad vi värderar i livet och hur värderingarna har förändrats över tid.

• I dag lägger vi exempelvis mycket mer pengar på kultur och fritid samt på hushållstjänster i jämförelse med för tio eller tjugo år sedan. Vi värderar en större tidsmässig fritid och ett liv fullt av upplevelser och njutning.

Källa: Konsumtionsrapporterna från Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Hur man tar sig till arbetet är exempel på en vana. De som pendlar med cykel och åtnjuter de fördelar det innebär med motion, låg kostnad och minimal miljöpåverkan bryter ogärna den vanan oavsett väder.

Hur vi konsumerar förändras

Rent generellt har konsumtionen blivit allt svårare att förutsäga. Dagens konsumenter är mer benägna att blanda stilar, pröva nya varumärken samt blanda billigt och dyrt och butiksshopping med e-handel. Det är inte ovanligt med konsumenter som köper en jacka från en boutique och billiga sockor från en lågprisaffär, eller en lampa från en loppmarknad och en dyr fåtölj från en designbutik.

Gräsrotsdriven information påverkar konsumtionen allt mer

Vi har redan lyft fram att digitaliseringen innebär att konsumen ter lättare kan söka information och dela den med varandra. Det innebär att information som kommer från andra konsumenter styr vår konsumtion allt mer, medan den information som kom mer från företag tappar i inflytande. Gräsrotsdriven information är information från andra konsumenter som du kan ta del av via sociala medier, ratingsiter och forum. Sådan information har fått ökad betydelse för vår konsumtion.

Ett företag som vill vara kvar på marknaden måste i allt hö gre grad uppträda på ett schysst sätt och visa en sann bild av sina produkter och hur man hanterar sina medarbetare. Det finns många exempel på företag som uppmärksammats för att de häv dat saker om sina produkter som senare visat sig vara felaktiga. Ett varumärke kan raseras snabbt om företag avslöjas med att inte stå för de värderingar de hävdar att de står för.

Olika livsstilar och trender

Du blir i ditt liv ständigt påmind om olika livsstilar och trender. Trender som dominerat under senare år är fokus på träning, hälsa och matlagning. Det har man kunnat se genom det ökade utbudet av dieter och olika typer av kost, som till exempel glu ten- och laktosfritt. Även restaurangbesök, sociala medier med fokus på mat samt matlagningsprogram på tv har ökat avsevärt under senare år. Som ett resultat av ökat intresse för matlagning, ökat resande och större andel utrikesfödda, har också en mängd nya matingredienser gjort entré i svenska matdiskar.

Gräsrotsdriven informa tion kommer från andra konsumenter och förmedlas via nätet.

Livsstil betyder en individs sätt att leva och vara.

Fler ensamhushåll

Andra faktorer som påverkar konsumtionen är att allt fler svenskar lever i ensamhushåll. Det gäller i synnerhet, men inte uteslutande storstäder. Statistik visar att i Stockholm lever cirka 40 procent i ensamhushåll jämfört med cirka 10 procent i en mindre ort som Habo. Utveckling mot fler ensamhushåll har re sulterat i ett behov av mindre matförpackningar och fler restau ranger. Andelen färdigmat har också ökat över tid på bekostnad av fryst mat.

Ökad andel med utländsk bakgrund

En annan förändring i Sverige är att en ökad andel av befolk ningen har utländsk bakgrund. Livsmedelsbutiker har därför anpassat sitt sortiment genom att erbjuda fler utländska varor. Vissa matbutiker väljer att placera de här varorna på separata hyllor, medan andra integrerar varorna med det traditionella ut budet. Vi ser också allt mer en mix av matkulturer, till exempel Halloumiburgare.

Ökat fokus på hälsa och träning är exempel på olika livsstilar. Antalet gym har ökat och även antalet motionslopp. Antalet motionslopp registrerade hos Friidrottsförbundet är fler än 365 per år, det vill säga mer än ett motionslopp per dag och antalet deltagare ökar.

Konsumtion som identitet

Symbolisk konsumtion, det vill säga konsumtion som vi gör för att visa vår identitet, vilka vi är eller vill vara har ökat under se nare år. Det är framförallt synliga produkter som hjälper oss att visa vår identitet, till exempel kläder, skor, hemelektronik, bilar, klockor, och resor. Men också den musik vi konsumerar säger något om vem vi vill vara. Sociala medier har bidragit till den här utvecklingen.

Symbolisk konsumtion är konsumtion som bidrar till att skapa din identitet som människa.

Engels lag – om konsumtion

Det vanliga mönstret under en individs arbetsliv är att inkom sten ökar. Då förändras även fördelningen av vad vi konsumerar. Boende, mat och transporter är de tre stora posterna i ett hushålls konsumtion. Studier visar att den andel av inkomsten som man lägger på boende är ganska konstant, men man lägger en mindre andel på mat när inkomsterna ökar.

Den tyske statistikern Ernst Engel uppmärksammade detta sam band för mer än hundra år sedan. Denna ”Engels lag” har fått stöd i flera senare studier. Det innebär att utrymmet för konsumtion av annat än det som är nödvändigt ökar ganska dramatiskt under livets gång.

Det visar sig också att den andel av konsumtionen som vi i den rika delen av världen, lägger på sådant som vi behöver för att överleva har minskat. Vi lägger mer och mer på välfärdskonsum tion (symbolisk konsumtion), det vill säga sådant som är uttryck för självförverkligande, lyx och social profilering (eller, med en mer negativ term, skryt).

I den rika delen av världen läggs idag alltmer pengar på symbolisk konsumtion, det vill säga sådant som är uttryck för självförverkligande och identitetsskapande.

Konsumtionen speglar människors olika ekonomiska möjligheter

Att inte kunna konsumera innebär begränsningar till exempel vad gäller möjlighet till resor och fritidsaktiviteter. Konsumtio nen speglar därför människors olika ekonomiska möjligheter. Det är särskilt tydligt hos unga konsumenter som förväntas konsumera rätt varor och varumärken för att kunna tillhöra en viss social grupp. Detsamma gäller personer med olika typer av funktionsnedsättning som kan stängas ute från till exempel ca féer, restauranger och butiker.

Konsumtionen har negativa sidor

Det faktum att konsumtionen har kommit att spela en så stor roll i våra liv avspeglas i begreppet konsumtionssamhället. Andra värden, som inre värden, ett rikt socialt liv, hälsa och trygghet, tillskrivs mindre vikt, i ett konsumtionssamhälle. Konsumtion kan vara lustfylld, men är inte alltid det. Till konsumtionens ne gativa sidor hör till exempel påverkan på miljön, ätstörningar, so cial segregering samt tobaks-, alkohol-, spel- och drogmissbruk.

Konsumtion, välmående och lycka

Det finns ett samband mellan hushålls årsinkomst och hur människor uppfattar att de mår.

Av personer som bor i hushåll där årsinkomsten är 200 000 kronor eller mindre uppger färre att de är mycket nöjda med livet. I hus håll med en årsinkomst över 600 000 kronor är fler mycket nöjda med sina liv. En förklaring till det är att högre inkomst ger större möjlighet till självförverkligande genom bland annat en rik fritid med resor och nöjesaktiviteter.

Samtidigt finns det i dag ingen entydig forskning som visar att ökad konsumtion leder till ökad lycka. Det är framförallt konsum tion av upplevelser som resor och matkonsumtion som tycks öka vår lycka.

Källa: Konsumtionsrapporterna från Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

FUNDERA PÅ!

. På vilket sätt märker du att vi lever i ett konsumtionssamhälle?

. Är symbolisk konsumtion viktig för dig? Varför? Varför inte?

Marknadskommunikationens roll

Även om information från andra konsumenter styr vår konsum tion i allt större utsträckning, har fortfarande företagens mark nadskommunikation, en viktig roll då vi konsumerar allt mer. Under de senaste decennierna har konsumtionen ökat parallellt med företags kostnader för reklam. I dag är det främst teve- och nätbaserad reklam, sponsring och eventmarknadsföring som växer snabbast. Svenska företag och organisationer har alltså under de senaste årtiondena lagt allt mer pengar på reklam och marknadskommunikation. Det har också varit möjligt på grund av den svenska ekonomins starka tillväxt under samma tidsperiod.

Marknadskommunikation

är olika metoder där företag försöker påverka oss konsu menter.

Produktmedia 8,4 %

Mässor 4,2 %

Eventmark nadsföring 3,9 %

Butikspromotion 5,8 %

TV 7,2 % Bio 0,2 % Radio 1,3 % Out- of-home 2,5 %

Direktreklam 3,6 %

Tr yckta intressemedier 1,4 % Tr yckta nyhetsmedier 5 %

2019

Stora Reklamk ak an 81 016 Mkr + 1,3 %

Sponsring 9,4 %

Produktion17,9 % Internet 29,3 %

Av fördelningen av kostnader för marknadskommunikation i Sverige, framgår att den största delen av påverkan på dig som konsument, idag sker via internet.

Källa: IRM:s Årsrapport – Svensk Reklammarknad 2019

De skönhetsideal som förmedlas via reklam är ofta svåra att leva upp till. Vilken roll tror du att företag har i skapandet av normer om skönhet?

Reklamens påverkan på vår konsumtion

Reklamens påverkan på konsumtionen är stor. Reklam förmedlar budskap om nya produkter och nya sätt att konsumera. Nya former av marknadskommunikation kan också innebära att du som konsument inte alltid är medveten om dess påverkan. Sociala medier, och produk ter i filmer och teveprogram innebär mer indirekt påverkan, vilket ofta är effektivare än en annons med budskapet ”Köp det här!”

Reklam förmedlar information och bidrar till köp av både nödvän digt och onödigt – beroende på vem som gör tolkningen. Företag har ett ansvar för det som kommuniceras. Fundera på de skönhetsideal som kommuniceras via reklam. Vilken roll har företag i skapandet av stereo typa normer om skönhet?

FUNDERA PÅ!

. Hur ser du på reklam och hur påverkar det dina konsumtionsbeslut?

. Tror du att konsumenter i dag är medvetna om reklamens påverkan?

som konsumenter och väljer aktivt vård.

Konsumtion även på offentliga marknader

I dag är vi konsumenter även på offentliga marknader (stat, re gioner och kommuner). Vi har möjlighet att välja vårdtjänster, vilken skola vi vill gå i och myndigheterna strävar efter att vara tillgängliga för oss medborgare. Gränsen mellan konsument och medborgare har på det här viset blivit mindre tydlig. Tidigare kunde exempelvis ett besök hos en läkare enbart ske via ett fysiskt möte på vårdcentral och sjukhus. I dag är det möj ligt att konsultera flera olika läkare både fysiskt och via appar och därmed mer aktivt välja vårdgivare. Det här innebär att oli ka läkare konkurrerar med varandra om patienterna, vilket kan ha både för- och nackdelar för läkare och patient. Det här är ett exempel på konsumtion även på offentliga marknader.

FUNDERA PÅ!

. I det här kapitlet har vi gått igenom flera pågående förändringar för oss som konsumenter. Fundera över var och en av de här förändringarna och vad de innebär för förutsättningarna att driva företag framgångsrikt!

Allt fler läkarkontakter sker i dag online via appar. Patienter agerar allt mer

Sammanfattning

. Valmöjligheterna har ökat inom många konsumtionsområden och därmed har konsumtionen fått en allt större betydelse. Rent generellt har köpmönster blivit allt svårare att förutsäga.

. Vi blir ständigt påminda om olika livsstilar och trender. Ett exempel är fokus på hälsa som dominerat under senare år. Andra förändringar är ett ökat antal ensamhushåll i storstäder och en ökad andel med utländsk bakgrund i Sverige.

. Symbolisk konsumtion är konsumtion som vi gör för att visa vår identitet, vilka vi är eller vill vara genom vår konsumtion.

. Konsumtionen påverkas av marknadskommunikation. Under de senaste decennierna har konsumtionen ökat parallellt med företags kostnader för reklam.

. I dag konsumerar vi även på offentliga marknader (stat, regioner och kommuner). Myndigheter med hög tillgänglighet och valfrihet gällande skola och vård är exempel på detta.

DEL 4

Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning

I bokens fjärde del fördjupar vi oss i kalkylering, budgetering, och intern styrning och kontroll. Det är viktiga områden för att företaget ska ha koll på lönsamheten. I förra delen tittade vi på hur företag kan skapa värde för kunden med attraktiva erbjudanden. Nu är det dags att diskutera hur företag kan hålla koll på sina intäkter och kostnader. Det sker i tre kapitel som handlar om kalkylering (kapitel 10), budgetering (kapitel 11) samt intern styrning och kontroll (kapitel 12).

KAPITEL 10 Kalkylering

KAPITEL 11 Budgetering

KAPITEL 12 Intern styrning och kontroll

CENTRALT INNEHÅLL :

Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering.

Kapitel 10 Kalkylering

Kalkyler är en självklar del i att driva företag. Och visst har du själv gjort kalkyler? Du kanske har räknat på vad semestern kommer att kosta eller om du har råd att gå ut och äta middag med en kompis? Skolor gör också kalkyler. En skola kan till ex empel behöva räkna på vad det kostar att utbilda lärare i en digi tal plattform eller hur mycket läromedel som behöver köpas in. Staten gör kalkyler över vad det kostar att bygga nya järnvägar eller minska vårdköerna. Och företag gör såklart kalkyler över vad tillverkningen av en produkt kostar och om en tjänst ska köpas in eller om företaget ska utföra den själv.

Kapitlets syfte är att du ska kunna:

. förklara viktiga begrepp inom kalkylering

. förklara hur bidragskalkylering fungerar

. förklara hur kalkylering skiljer sig åt mellan olika typer av företag

. förstå varför investeringskalkylering görs

. kunna upprätta en enkel investeringskalkyl.

Viktiga begrepp inom kalkylering

Kalkyler svarar på frågor om vad varor och tjänster ska kosta och hur många som bör produceras för bästa lönsamhet. Vi börjar med att gå igenom de grundläggande kalkylbegreppen. Flera av dem kommer du troligtvis att känna igen från kursen Företags ekonomi 1.

Produktkalkylen

En produktkalkyl visar kostnader och lönsamhet för enskilda produkter. Produktkalkylen hjälper oss att bestämma vilket pris som krävs för att varje produkt ska gå med vinst, det vill säga produktens marginal. I produktkalkylen ingår produktkostnader som material, personal och svinn.

Produktens marginal = Produktens pris – Produktkostnad

Fasta och rörliga kostnader

Vi börjar med indelningen i rörliga och fasta kostnader.

En kostnad är rörlig om den förändras när antalet sålda pro dukter ökar eller minskar. Rörliga kostnader (rk) ändras alltså när volymen ändras.

Fasta kostnader (fk) förändras inte när volymen ökar eller minskar. Till exempel behöver lokalhyran betalas oavsett hur många produkter som säljs. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta gäller inom ett intervall. Blir företaget riktigt stort be hövs mer administration och support, samt större lokaler och då ökar de fasta kostnaderna..

Total kostnad

Den totala kostnaden (tk) är summan av de rörliga och de fasta kostnaderna. Om volymen skulle vara noll är den totala kostna den samma som de fasta kostnaderna.

En produktkalkyl visar kostnader och lönsamhet för enskilda produkter.

Fasta kostnader (FK) förändras inte om volymen ökar eller minskar.

Rörliga kostnader (RK) ändras när volymen ändras.

Totala kostnader (TK) är summan av de rörliga kost naderna (RK) och de fasta kostnaderna (FK).

Totala intäkter (TI) är företagets totala intäkter under en period.

Kronor (tkr)

Fast kostnad 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0 500 1 000 2 000 1 500 Volym (styck)

Rörlig kostnad 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0 500 1 000 2 000 1 500 Volym (styck)

Kronor (tkr)

Total kostnad 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0 500 1 000 2 000 1 500 Volym (styck)

Nollpunkt och säkerhetsmarginal

När de totala intäkterna är lika stora som de totala kostnaderna är resultatet noll kronor. Det kallas för nollpunktsvolym. Den kan beräknas för en produkt, en avdelning, ett varumärke, en marknad, en säljare eller för hela företaget.

När företaget säljer färre produkter än nollpunktsvolymen täcks inte de fasta kostnaderna och produkten är olönsam. När företaget säljer fler produkter än nollpunktsvolymen finns det en säkerhetsmarginal.

Vid nollpunktsvolymen är de totala intäkterna lika stora som de totala kostna derna och resultatet är noll.

Säkerhetsmarginal = Verklig försäljningsvolym Nollpunktsvolym

Säkerhetsmarginalen visar hur mycket försäljningen kan minska utan att produkten blir olönsam. För att få en överblick över fasta kostnader, rörliga kostnader, nollpunktsvolymen och hur det går vid olika produktionsvoly mer tar man fram ett resultatdiagram.

Resultatdiagram med nollpunkt och säkerhetsmarginal

Kronor (tkr)

Säkerhetsmarginalen visar hur mycket försäljningen kan minska utan att produk ten blir olönsam. 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0 500 1 000 2 000 1 500

Volym (styck)

I diagrammet kan vi avläsa att vid nollpunktsvolymen 1 000 st är nollpunktsomsättningen 30 000 000 kronor. Säkerhetsmarginalen vid en volym på 2 000 st är 1 000 st eller 30 000 000 kronor.

TI TK RK FK

Sammanfattning

. Hur ofta ett företag måste redovisa mervärdesskatt beror på hur stor momspliktig omsättning företaget har. Små företag som har en momspliktig omsättning på under en miljon kronor behöver bara redovisa momsen en gång om året.

. Som arbetsgivare måste man årligen skicka in kontrolluppgifter till Skatteverket.

. Alla aktiebolag måste upprätta en årsredovisning och skicka in denna till Bolagsverket.

. En årsredovisning består av:

• en förvaltningsberättelse

• en balansräkning

• en resultaträkning

• noter.

. Förutom Årsredovisningslagens regler ska man också utforma årsredovisningen i enlighet med det regelverk (K2 eller K3) som man valt att följa.

. Hur omfattande en årsredovisning blir styrs dels av hur stort företaget är, vilket regelverk man tillämpar, men även av vilka affärshändelser som har skett under året.

. Revisorns uppgift är att granska bolagets redovisning och förvaltning. Det är frivilligt för små företag att anlita revisor. För större företag är det obligatoriskt med revision.

. I företagets inkomstdeklaration ska man kryssa i en ruta där man anger om man haft hjälp med att upprätta årsredovisningen eller om företaget varit föremål för revision.

. Med hjälp av nyckeltal går det att analysera informationen i företagets balans- och resultaträkning:

• Likviditet och soliditetsmått används för att analysera företagets betalningsförmåga på kort respektive lång sikt.

• Vinstmarginalmått visar hur stor del av intäkterna som utgör vinst.

• Räntabilitetsmått visar på kapitalets avkastning.

• Sambandet mellan kapitalersättningsmarginal och totalkapitalets omsättningshastighet visar att det i princip finns två olika sätt att uppnå god lönsamhet. Antingen tjänar man mycket på varje såld enhet (hög vinstmarginal) eller så säljer man många enheter och tjänar pengar tack vare hög omsättning.

• Hög kapitalbindning minskar lönsamheten.

Projektuppgift

Starta UF-företag

Har du drivit ett uf-företag eller något annat entreprenörskapsprojekt det här läsåret? Ta då en stund till att reflektera över hur det gick. Till exempel: Hur gick det ekonomiskt? Var det svårt att få tag i startkapital? Hur gick ni till väga när ni skulle bestämma vilket pris ni skulle ta för er produkt? På vilket sätt skulle ni kunnat förbättra lönsamheten ert projekt? Vad skulle ni göra annorlunda om ni fick chansen att starta upp ett nytt projekt? Diskutera era erfarenheter i projektgruppen och med gärna med några andra än de du drivit ditt projekt tillsammans med.

Value Företagsekonomi 2 är en lärobok i grundläggande företagsekonomi för gymnasiet. Med ökad kunskap om företag och hur företag och konsumenter påverkar samhället, får eleverna verktyg som hjälper dem att förstå kopplingen mellan företagsekonomi och hållbarhet.

I faktaboken varvas fakta och ämneskunskap med goda exempel på företag, organisationer och individer som lyckats möta aktuella samhällsutmaningar. Boken väcker lust att lära och att tillämpa de nya kunskaperna i verkligheten.

Till läromedlet finns en övningsbok som erbjuder en stor variation av uppgifter som täcker begreppsförståelse, instudering, gruppövningar samt övningar som kan lösas med digitala verktyg. Till boken hör också ett rikt lärarstöd. Det innehåller PowerPoint presentationer, lektionstips, aktuella case, facit och förslag till provfrågor.

Value Företagsekonomi 2 finns även i en komplett digital version med interaktiva övningar.

Mikael Ottosson är biträdande professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring vid Linköpings universitet. Han har genom åren bedrivit olika forskningsprojekt med världsledande svenska industriföretag. Han har skrivit flera böcker i marknadsföring om hållbar konsumtion och hållbar affärsutveckling.

Anders Parment är ekonomie doktor, lektor och forskare vid Stockholms universitet. Han har skrivit ett trettiotal böcker i marknadsföring och ekonomistyrning. Han är en prisbelönt och uppskattad föreläsare och rådgivare till företag, regioner, kommuner, föreningar och politiska partier.

Torbjörn Tagesson är professor i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning. Hans forskning handlar om redovisning och revision inom såväl privat som offentlig sektor. Han har lång erfarenhet av arbete med redovisningsnormering. Torbjörn har skrivit flera böcker om redovisning för studenter och praktiker.

Alla tre har omfattande erfarenheter av att undervisa i ämnet Företagsekonomi – från gymnasiet till universitetsnivå.

ISBN 978-91-523-5645-6