Page 1

KOLL PÅ

GRUNDBOKEN Så startar du ett

NYTT LIV I USA

Trädgårdstips

från Linné

MASKERAD OCH MORD

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

6


SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Redaktör: Ingela Bengtsson, Maria Renck, Ulrika Wendéus Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Jonathan Lindström Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder Faktagranskare: Fil. dr Bo Eriksson

Koll på Historia 6 ISBN 978-91-523-5567-1 © 2021 Jonathan Lindström, Lisa Wahlbom och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Jag tycker det är spännande med industrialismen, eftersom den var både hemsk och bra på samma gång.  

Jag tycker det är imponerande att se hur kvinnor som Fredrika Bremer och Frida Stéenhoff kämpade för kvinnors rättigheter.

Författarna Jonathan Lindström och Lisa Wahlbom.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2021


Välkommen! Den här boken handlar om tiden mellan 1700 och 1900 – tvåhundra år då det hände mycket som påverkar den tid vi lever i nu. Sverige krympte till ytan, men samtidigt blev befolkningen större. Kungen och adeln förlorade sin makt. Människorna började flytta från landsbygden till tätorter och städer och många emigrerade till Amerika. Nya uppfinningar som ångmaskinen och vaccinet förändrade livet för många. De här förändringarna och mycket mer får du läsa om i den här boken. Du kommer att få träffa allt ifrån kända vetenskapskvinnor och kungamördare till en flygande katt.

MATS är professor och samtidsarkeolog. En gammal rostig traktorsits har något att berätta om när jordbruket blev mekaniserat under slutet av 1800-talet. Allt färre människor behövdes då ute på fälten och allt fler flyttade in till städerna.

Från 1700-talet och 1800-talet finns många spännande källor. Förutom föremål, byggnader och skrivna källor, börjar det nu komma ljudinspelningar, fotografier och film. Här ser du några som arbetar med att ta reda på mer om den här tiden.

MY är historiker och forskar om livet på de kungliga slotten. Hon tar reda på vad prinsar och prinsessor egentligen gjorde på dagarna, hur de umgicks med familj och vänner och fick hjälp av tjänstefolket. I brev, dagböcker och räkenskaper från hovet kan hon läsa om olika händelser, men också få reda på vad folk tyckte och tänkte på 1700-talet.

PERNILLA är byggnadsantikvarie på Skellefteå museum. Hon jobbar med gamla hus. En del av husen är flera hundra år gamla. Hon hjälper dem som bor i husen att ta hand om dem så att de inte blir förstörda.

YAEL arbetar som intendent på Judiska museet. Hon tar hand om och undersöker skrifter, bilder och konst som handlar om den nationella minoriteten judar i Sverige. Hon gör också utställningar och visar dem för museets besökare.

JONAS är etnolog och intendent vid Nordiska museet. Han arbetar med både gamla vardagsföremål och dokument i arkivet. Oftast handlar det om vad människor har berättat för varandra och hur de firat högtider. Eller vad de åt förr i tiden, oftast var det råggröt!


Innehåll En by på 1700-talet 26 Livet i staden 28 Grosshandlare och ostindiefarare 30

3. Gustavianska tiden Gustav III:s statskupp 32 En upplyst kung 34 Konst och kultur 36 Kolonier och slavhandel 38

1. 1700-talet – en spännande tid

Missnöje och krig 40 Revolution i Frankrike 42 Kungamordet 44

Nya vindar blåser 6

Norden i Napoleonkrigen 46

I Norden och runt Östersjön 9

Ny grundlag och ny kronprins 48

Nya tankar och uppfinningar 10 Upplysningstid i Sverige 12 Carl von Linné 14 Hur kan vi veta något? 16

2. Frihetstiden Mindre kungamakt 18 Hattar och mössor 20 Strängare och friare 22 Fler människor och större skillnader 24


4. 1800-talet börjar

Stålet och verkstadsindustrin 72

Ett händelserikt århundrade 50

Tåget kommer! 74

Nya gränser i Norden 52

Borgare, arbetare och fattiga 76

Nationalismen 54

Skola och arbete 78

Nya ideologier 56 Aftonbladet och kungen 58

6. En ljusare framtid

Politiska frågor 60

Andrées ballongfärd 80

Hur kan vi veta något? 62

Ett modernare Sverige 81 Ståndsriksdagen avskaffas 82 Folkrörelser 84 Till Amerika! 88 Kolonier 90 Sveriges koloni 91 På tröskeln till 1900-talet 92

5. Industrialiseringen Nya industrier i Sverige 64 Byarna sprängdes 66 Finaste tygerna i Sverige! 68 ”Såg vid såg jag såg” 70

Register

94


EN SPÄNNANDE TID

1700-talet 1

Modehandlerskan visar sina varor för en kund. Det här var ett yrke som kvinnor kunde ha på 1700talet. Bara ett stearinljus lyser upp rummet.

Nya vindar blåser På 1700-talet var Sverige inte längre en stormakt. Nu utvecklades i stället vetenskapen och handeln. Med hjälp av nya sätt att odla och med nya fabriker i städerna, skulle Sverige komma på fötter efter många år av krig. Svenskar forskade, skrev och reste ut i världen. Vetenskap var på modet. Nya tankar som kallas upplysningen spreds i Europa. Människorna skulle använda sitt förnuft, tänka själva och skaffa sig nyttiga kunskaper. I Sverige levde människorna väldigt olika liv. De rika hade pudrade peruker, stora klänningar och knäbyxor. Men de flesta människor var bönder och bodde på landet. Befolkningen ökade under 1700-talet och de fattiga människorna blev fler. En del av dem flyttade till städerna som växte. I svensk historia brukar tiden efter stormaktstiden och fram till början av 1800-talet delas in i två perioder, frihetstiden och den gustavianska tiden.

STORMAKTSTIDEN

1700-TALET �

år 1700

6

Skor från 1700-talet.

Det stora nordiska kriget börjar 1701.

1700-TALET

1710

1730

1720

1740

1750 Adolf Fredrik blev kung 1751.

Ulrika Eleonora drottning 1718–1720.

Konventikelplakatet 1726.

Linné grundar Vetenskapsakademien 1739.


I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• vilka tidsperioderna under 1700-talet är

upplysningen, frihetstiden, gustavianska tiden, envälde, tsar, observation, vetenskapsakademi, ståndssamhälle, revolution, koloni, forskare, rokoko, reseberättelse, dagbok

• om Sveriges gränser och grannländer • vad upplysningstiden innebar i Sverige och Europa • om olika vetenskapspersoner, bland annat Carl von Linné • om olika källor till 1700-talets historia.

Frihetstiden 1720–1772 När kung Karl XII hade dött ville svenskarna bli fria från enväldiga kungar som bestämde allt. Rådet och riksdagen styrde landet och man fick säga vad man ville. Därför kallas den här tiden för frihetstiden. I riksdagen bildades två ”partier” som kallades hattar och mössor. Frihetstidens riksdag ville utveckla landet med hjälp av nya kunskaper inom till exempel jordbruk, tillverkning och ekonomi.

Bestick från 1700-talet.

Gustavianska tiden 1772–1809 När Gustav III blev kung tog han tillbaka makten från riksdagen och rådet och gjorde sig till nästan enväldig kung. Gustav III var intresserad av allt nytt som hände ute i Europa. Han satsade framför allt på kultur, alltså konst, musik och teater. Men många ur adeln blev missnöjda när kungen ökade sin makt och år 1792 mördades han. Då blev hans son Gustav IV Adolf kung, men han blev avsatt när Sverige förlorade Finland i krig mot Ryssland. Allt det här får du läsa mer om längre fram i boken.

På 1700-talet reste både forskare och handelsskepp till kontinenter i fjärran.

1800-TALET

1760

Tryckfrihet 1766.

1770

1780 Gustav III:s statskupp 1772.

1800

1790

1810

Gustav III mördas 1792. Svenska Akademien bildades 1786.

Finska kriget 1808.

1700-TALET Ny grundlag 1809.

77


Nya tankar och uppfinningar På 1700-talet började många forskare undersöka världen omkring sig på ett nytt sätt. De gjorde experiment och noggranna observationer och förstod att naturen styrdes av olika lagar. Allt gick inte att förklara med att det var Gud som ingrep i världen. I många länder bildades vetenskapsakademier, ett slags klubbar där forskare träffades. De nya tankarna handlade också om samhället. Med förnuft och vetenskap skulle världen bli bättre. Människorna skulle inte bara lyda samhällets makthavare som kungen, adeln och kyrkan. De skulle i stället vara fria att tro och tänka självständigt. Som du läste i inledningen kallas den här tiden för upplysningen, eftersom världen sågs på ett nytt sätt, i ett nytt ljus. För att förstå de förändringar som skedde i Sverige behöver vi också veta vad som hände ute i Europa under upplysningstiden.

Frankrike – upplysning och revolution Liksom under 1600-talet var Frankrike ett föregångsland i Europa. Därför reste svenska adelsmän och konstnärer dit för att utbilda sig. Över hela Europa, även i Sverige, talade personer i de högre stånden franska med varandra. Franska författare och tänkare som Voltaire, lästes och diskuterades överallt. Voltaire menade att vetenskap var viktigare och sannare än tro. Hans böcker med de nya idéerna spreds över Europa och blev populära.

10

Tur att jag har nio liv!


År 1784 skickade Kungliga Vetenskapsakademien upp en ballong från Observatoriekullen i Stockholm. En katt fick följa med på ballongfärden. Tre veckor senare hittades ballongen på Värmdö utanför staden, men katten var försvunnen.

Fransmännen tog intryck av händelserna när USA bildades 1776 efter självständighetskriget från Storbritannien. Amerikanerna enades då om fri- och rättigheter som skulle gälla alla medborgare i USA. Fast de gällde inte kvinnor och slavar. År 1789 utbröt våldsamma krav på förändringar i Frankrike. En ny riksdag införde en lag om människans friheter och rättigheter och avskaffade ståndssamhället.

Storbritannien och den industriella revolutionen Britterna hade kolonier runtom i världen, där de hämtade viktiga råvaror som bomull och socker. I Storbritannien fanns fyndigheter av både järn och kol. Tillgång till råvaror, gott om arbetskraft och rika handelsmän som satsade pengar på fabriker, är några av förklaringarna till att landet industrialiserades under 1700-talet. Maskiner, som till exempel ångmaskiner, utvecklades för att användas i gruvor och textilfabriker. Tillverkningen gick snabbare än när man gjorde arbetet för hand. Både den snabba industriella utvecklingen i Storbritannien och de våldsamma händelserna i Frankrike brukar kallas revolutioner. En revolution är en stor, snabb förändring, som kan betyda nya sätt att tänka men också våld och död.

Kvinnor spann bomull till tråd på en maskin som kallades Spinning Jenny. Det var slang för ”spinning engine”, alltså spinnande maskin. Spinning Jenny gjorde att mängden bomullstråd som tillverkades mångdubblades på bara några år.

1700-TALET

11


Missnöje och krig Till en början var Gustav III populär. Bönderna hoppades att han skulle minska adelns makt. Adeln stödde kungen i hopp om att han skulle minska böndernas inflytande. Men Gustav III gjorde många besvikna och missnöjet växte. Att kungen ändrade tryckfrihetslagen och förbjöd folk att skriva kritiskt om honom i tidningarna ökade missnöjet ännu mer. Dessutom fick kungen kritik för att han var nöjeslysten och höll sig med gunstlingar (”gullgrisar”). För att bli mer populär gick han med på en del krav i riksdagen och så startade han ett krig mot Ryssland.

Brännvinet Många bönder var missnöjda med att kungen bestämt att det bara var staten som fick tillverka och sälja brännvin. På den här tiden tillverkade nämligen många bönder brännvin av säd. När det blev svält passade kungen på att förbjuda detta. På så sätt kunde staten tillverka brännvinet och tjäna pengar på det. Men bönderna krävde att få tillbaka tillståndet och det fick de vid riksdagen 1786.

Brännvinet tillverkades i sådana här brännvinspannor.

Kronobränneriet i Gävle.

Det spelar ingen roll vem som tillverkar brännvinet. Det ställer till lika mycket elände ändå!

40

GUSTAVIANSKA TIDEN


Ryska kriget

På Stockholms ström förbereder sig den svenska armén för kriget mot Ryssland.

Gustav III ville besegra Ryssland och ta tillbaka områden som tillhört Sverige under stormaktstiden. Då skulle han också bli en mäktigare kung, tänkte han. Men han fick ju inte starta krig utan riksdagens godkännande. För att få det att se ut som ett försvarskrig lät han klä ut svenskar till ryska soldater som anföll svenska gränsen i Finland. Svenska trupper anföll sedan Ryssland både till lands och till sjöss. Kriget höll på i två år och var fullt av motgångar. Sjukdomar härjade bland soldaterna och en grupp officerare i Anjala i Finland gjorde uppror mot kungen. Men sommaren 1790 besegrade Sverige den ryska flottan vid Svensksund i Finska viken. Kungen beskrev kriget som en stor framgång, men inga gränser ändrades när freden slöts.

GUSTAVIANSKA TIDEN

41


1800-talet börjar 4

Ett händelserikt århundrade Från mitten av 1800-talet började järnvägar byggas i Sverige. Med hjälp av ånglok kunde både människor och varor lättare transporteras med tåg genom landet.

Under 1800-talet kunde människor för första gången åka tåg och mot slutet av seklet gick det att tala i telefon. I en del hem fanns det glödlampor som lyste upp inomhus. Och nu blev det bestämt att alla barn i Sverige skulle gå i skolan. Sverige förvandlades från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Befolkningen fortsatte att öka och efterfrågan på olika varor blev större. Människor lämnade landsbygden och flyttade in till städerna. Där byggdes fabriker som fylldes med maskiner och arbetare. Med industrialiseringen kom fler arbeten, men också mer miljöförstöring. Även om utvecklingen gick framåt med uppfinningar och vetenskapliga upptäckter, kunde livet vara slitsamt. Sverige drabbades av missväxt och hungersnöd. Över en miljon svenskar emigrerade till andra länder under 1800-talet och början av 1900-talet, de flesta till Amerika. Det är en händelserik tid du nu ska få läsa om!

1700-TALET

1800-TALET �

år 1810

1820

1830

1840

1830–1838:

50

Nu dök det upp böcker med skrämmande figurer som Frankensteins monster och vampyrer.

1814: Sverige och Norge blir en union.

Bråk om tidningen Aftonbladet.

1834: Många dör i kolera-epidemin.

1842: Folkskolan införs.

1850 1848: Marsoroligheterna.


I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• hur 1800-talet kan delas in i tidsperioder

efterfrågan, industrialism, reform, union, nationalism, ideologi, konservatism, liberalism, socialism, medborgare, indragningsmakten, folkskola, skråsystem, förmyndare, kravaller

• hur gränserna i Norden ändrades • om nationalismen och tre politiska ideologier • vilka politiska frågor som var viktiga under första delen av 1800-talet • om olika källor till 1800-talets historia.

Förändringar När samhället förändrades blev uppdelningen i fyra stånd gammalmodig. En ny slags riksdag infördes och kungen och adeln förlorade mycket makt. De flesta saknade fortfarande rösträtt, och många gick med i folkrörelser för att påverka samhället. 1800-talet kan delas upp i två tidsperioder, reformtiden och industrialismens tid. Ordet reform betyder en politisk förändring.

Reformtiden 1810–1866 Under den här tiden diskuterades olika politiska frågor flitigt och många nya tidningar startades. Flera av reformerna underlättade för industrialiseringen, andra gällde skolan och kvinnors rättigheter.

Industrialismens tid 1866–1907 Tidsperioden började med att ståndsriksdagen avskaffades. Sverige fick en statsminister som ledde statsråden och därför minskade kungens makt ännu mer. I stora delar av Sverige fanns det nu järnvägar. Industrialiseringen tog fart på riktigt och många nya uppfinningar kom. Tron på en ljusare framtid växte.

Jenny Lind var Sveriges första världsartist! Hon åkte på turnéer runt om i världen och sjöng, och kallades den svenska näktergalen.

1900-TALET

1860 1854: Stambanor börjar byggas.

1866: Tvåkammarriksdag införs.

1870

1968–1869: Svältår.

1876: Första statsministern.

1880

1879: Sundsvallsstrejken.

1884: Fredrika Bremerförbundet startar.

1890

1900 1905: Unionen med Norge blir upplöst.

51


Hur kan vi veta något?

Delsbogården, Skansen. Gamla byggnader som ansågs värdefulla flyttades till friluftsmuseer som Skansen i Stockholm eller Kulturen i Lund.

Från 1800-talet finns det gott om både skrivna källor och föremål. Riksdagsprotokollen börjar tryckas och från domstolarna finns protokoll som berättar om åtalade och dömda.

Tidningar Många tidningar kom till under 1800-talet och finns bevarade i arkiv. Därför kan vi följa både nyheterna, de politiska diskussionerna och läsa annonserna.

Böndernas liv på museum Många människor flyttade in till städerna och mycket av det gamla bondesamhället höll på att försvinna. Därför reste forskare runt till bönderna i olika delar av Sverige. De ritade av hur bönderna bodde och lyssnade på deras berättelser. Forskarna sparade sina anteckningar för framtiden och en del av böndernas saker hamnade på museum.

62

1800-TALET BÖRJAR

Bonden Erik Janssons väst användes i 50 år, kanske av flera olika personer. Hur länge använder vi kläder i dag?


Brev och dagböcker Brev och dagböcker kan berätta om människors privatliv, tankar och känslor. Amerikabreven från emigranterna är en särskilt intressant källa. I en del brev framställdes nog livet i Amerika som mer framgångsrikt än vad det var i verkligheten.

Bilder och ljud Fotografier finns bevarade från mitten av 1800-talet och från slutet av 1800-talet finns de första rörliga bilderna från Sverige. De kan ge oss information om människor, miljöer och händelser på ett helt nytt sätt.

Amerikabrev.

Det gick även att spela in ljud med hjälp av fonografer. Därför kan vi än i dag lyssna på hur människor sjöng och talade i slutet av 1800-talet.

De första cyklarna var så kallade höghjulingar som nog inte var lätta att cykla på. Cyklarna kallades först för velociped, men folk som ogillade dem kallade dem för vilseped eller vältepetter eller skamåka.

Sigrid Bergman Här är ett fotografi på Sigrid Bergman och hennes hund. Från slutet av 1800-talet blev fotografier populära. Till en början var det mest de rika som hade råd att bli fotograferade i ateljéer.

Statistik Präster fortsatte att anteckna födda, döda, in- och utflyttade i sina församlingars kyrkböcker och skickade in siffrorna till Tabellverket, som grundats 1749. Genom den här statistiken kan vi följa befolkningsutvecklingen under hela 1800-talet.

1800-TALET BÖRJAR

63


Byarna sprängdes I mitten av 1800-talet arbetade ungefär tre fjärdedelar av människorna i Sverige med jordbruk. Nu började landsbygden förändras snabbare. Skiftet hade pågått sedan mitten av 1700-talet. Det innebar att tegarna (jordremsorna) slogs ihop. Även ängar och betesmarker som inte hade odlats tidigare blev åkrar. Nu blev potatisen en allt viktigare gröda. Nya redskap gjorde det lättare att bruka jorden. Det kom även en ny odlingsmetod som kallas växelbruk. Det innebär att man odlar en gröda ena året och en annan gröda nästa år, på samma åker. Då behåller jorden näringen och det växer bättre.

Jag fick bättre jord men jag saknar ju att ha grannar!

När jordbruket förändrades behövdes inte lika stor arbetskraft för att producera livsmedel till landets befolkning. Människor kunde flytta till städerna och arbeta med andra saker. Detta är en av förklaringarna till att industrialiseringen kom i gång. I och med skiftet flyttade gårdarna längre från varandra. Byarna hade sett ungefär likadana ut sedan medeltiden, så det är inte konstigt att det tog tid att flytta på gårdar och fördela om jorden. Några bönder behöll gården och odlingsjorden i den gamla byn. De bönder som flyttade sina gårdar fick bidrag av staten. Samtidigt försvann böndernas gemensamma ansvar för arbetet på åkrarna och för livet i byn.

Före skiftet

Efter skiftet

Kul att jobba ihop!

Usch! Hallå!

66

INDUSTRIALISERINGEN

Trist, men ändå praktiskt!


Många bönder i Hälsingland blev rika under 1800-talet. De byggde fantastiskt fina och utsmyckade gårdar. De är i dag klassade som ett världsarv.

Statare De människor som saknade egen gård blev fler. Det var både torpare, drängar och pigor. En ny grupp på landsbygden var statarna. De anställdes på stora gårdar ett år i taget. Ofta arbetade hela familjen på gården och de fick sin lön i bostad, kläder och livsmedel samt ett potatisland att odla. Kvinnorna i statarfamiljen skulle sköta mjölkningen på gården och männen arbeta på åkrarna.

En bortauktionerad flicka Här är en liten flicka som tas emot på en gård i Halland på 1870-talet. Hon har blivit bortauktionerad. Socknens föräldralösa barn auktionerades ut till olika fosterfamiljer. Den familj som ville ha minst betalt från sockenkassan för att ta hand om barnet fick det. Ofta tog familjerna emot barnen för att få extra arbetskraft på gården. Men vissa familjer tog emot fosterbarn med kärlek och räknade dem som sina egna. En vecka varje höst var alla statarfamiljer lediga och kunde byta gård.

INDUSTRIALISERINGEN

67


KOLL PÅ

Historia Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

6 Historia handlar om att försöka förstå det som varit och hur det hänger ihop med det som händer i dag. Den här boken berättar om tiden 1720–1900 då Sverige började förvandlas från ett jordbruksland till ett industriland. Då ökade befolkningen snabbt och många utvandrade till Amerika. Serien består av Koll på Historia 4 Koll på Historia 5 Koll på Historia 6 Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide samt digitala övningar i Bingel.

ISBN 978-91-523-5567-1

ISBN 978-91-523-5567-1

9 789152 355671

Profile for Smakprov Media AB

9789152355671  

9789152355671  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded