9789152355640 by Smakprov Media AB

KOLL PÅ

KOLL PÅ HISTORIA

Historia Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

GRUNDBOKEN

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

Historia handlar om att försöka förstå det som varit och om hur saker och ting hänger ihop. Den här boken berättar om tiden 1520–1720, Vasatiden och stormaktstiden. Då skaffade sig Sverige kontroll över Östersjöområdet och blev en stormakt. Serien består av

KRIG, KRIG,

Koll på historia 4 Koll på historia 5

KRIG!

Koll på historia 6 Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide.

Drottningen

överger kungariket!

Reformationen ISBN 978-91-523-5564-0

– FÖR OCH EMOT

ISBN 978-91-523-5564-0

9 789152 355640

Omslag Koll pa Historia GB 5.indd 2-3

2020-03-18 13:39

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Redaktör: Ingela Bengtsson, Maria Renck Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Jonathan Lindström Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder

Jag tycker att det är spännande att det forskas mer om kvinnor och barn. En av mina favoriter i den här boken är Gustav Vasas dotter Cecilia som var pirat.

Jag tycker att det är spännande att Axel Oxenstierna gjorde Sverige så välordnat på 1600-talet för att kunna bekosta krigen. I dag har vi nytta av det i fredstid.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2020

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 2

2020-03-18 13:48

Välkommen! Den här boken handlar om tiden mellan 1521 och 1718. Det är två hundra år då det händer mycket i den svenska historien. Tiden mellan 1521 och 1611 brukar kallas Vasatiden efter kungasläkten Vasa som då regerade i Sverige. Tiden 1611–1718 brukar kallas för stormaktstiden. Sverige var då ett betydelsefullt land i Europa och större delen av landområdena runt Östersjön tillhörde Sverige. Från den här perioden finns det kvar många spår. Forskare och andra kan arbeta med dem för att ta reda på mer om tiden.

Henrik är statsheraldiker. Han håller reda på både gamla och nya heraldiska vapen, alltså bilder som är symboler för Sveriges rike, län och kommuner. Ett känt exempel är svenska flaggan.

Arkivarien Jenny jobbar med att ta hand om gamla historiska papper, men också digitala handlingar. Hon sorterar in allt i arkiv och hjälper forskare och andra som är intresserade av att ta reda på hur det var förr. De vita handskarna har hon på sig för att skydda boken.

Delia är marinarkeolog. Hon dyker vid Sveriges kuster och undersöker gamla skeppsvrak.

Anna Maria är historiker och arbetar som forskare på Vasamuseet. Hon läser gamla dokument och undersöker föremålen från Vasa. Hon gör också utställningar på museet och håller visningar för besökare.

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 3

2020-03-18 13:48

Innehåll 3. Vasatidens människor Olaus Magnus bok 34 Bondefamiljerna 36 Människor i staden 38 Bergsmän, kvinnor och barn 40

1. VASATIDEN – en ny tid Förändringar 6 Reformationen 8

Tro och folktro 42

4. Runt Östersjön

Europa under 1500-talet 10

Hamnstaden Stockholm 44

Norden på 1500-talet 12

Handel på Östersjön 46

Missnöje med unionen 14 Gustav Eriksson Vasa blir arg 16

2. Vasasläkten styr Släkten Vasa 18 Gustav Vasas äventyr 20 Hur kan vi veta något? 22 Reformation i Sverige 24 Koll på folket 26 Bönderna gör uppror 28

Makten över Östersjön 48 Krig kostar pengar och liv 50 Vasatiden går mot sitt slut 52

Barnen Vasa 30

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 4

2020-03-18 13:48

5. STORMAKTSTIDEN Krig i Europa 54 Hur kan vi veta något? 56 Regalskeppet Vasa 58 Valloner och kanoner 61 Trettioåriga kriget 62 Vid fronten 64 I krigsänkornas land 66 Gustav II Adolf stupar 68

6. Ordning och reda

8. Häxor och Karlar

Axel Oxenstierna styr Sverige 70

Tre kungar hette Karl 92

Ståndssamhället och riksdagen 72

Sverige är som störst 94

Vägar, post och tidningar 74

Skånska kriget 95

Kartor över land och stad 76

Reduktion och envälde 96

Ordning i staden 78

Häxförföljelser 98

Kolonier – nära och långt borta 80

7. Kristinas tid

9. Slutet för stormaktstiden Slottet brinner! 102

En flicka! 84

Det stora nordiska kriget 104

Vid Kristinas hov 86

Karolinerna 106

Jord och gårdar till adeln 88

Stormaktstidens slut 108

Kristina abdikerar 90

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 5

110

2020-03-18 13:48

EN NY TID

Vasatiden 1

Förändringar De här lösa bokstäverna kallas för typer.

1500-talet var en tid då mycket förändrades. Tack vare bättre skepp och långa upptäcktsresor fick européerna kunskap om nya världsdelar och handeln ökade. Även i Norden märktes detta då både fler utländska varor och nya idéer kom hit. Östersjön blev ett viktigt handelsområde. Påven i Rom tappade sin makt i delar av norra Europa och många lämnade påvens kyrka. Förändringen av kyrkan kallas för reformationen. Många kungar blev nu mäktiga ledare över sina riken och i vissa länder styrde de även över kyrkan. Tryckerierna spelade en stor roll i förändringen av Europa. Med tryckta böcker kunde idéer spridas både snabbare och billigare.

MEDELTIDEN

VASATIDEN ➞

år 1520

1530 1523: Gustav Vasa kröns till kung.

Kompassen var viktig för sjöfarten.

1550

1540 1526: Bibeln på svenska.

1543: Nils Dackes död.

1560 1560: Gustav Vasas död.

1520: Stockholms VASATIDEN blodbad.

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 6

2020-03-18 13:48

I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• om den tid och stil som kallas renässansen

reformationen, renässansen, Kalmarunionen, avlatsbrev, protestanter, katolska kyrkan, Osmanska riket, tullavgifter, legoknektar, Stockholms blodbad, historiemåleri

• hur Europa förändrades under 1500-talet, bland annat genom upptäcktsresorna och reformationen • vad som hände när Sverige ville lämna Kalmarunionen • varför Gustav Eriksson Vasa spelar en viktig roll i Sveriges historia.

Renässansen Ofta kallas tiden runt 1500-talet för renässansen. Renässans är både en tidsperiod och en stil som visar sig i konstverk, böcker, byggnader och klädmode. Ordet betyder återfödelse och syftar på att tiden före medeltiden återföddes, närmare bestämt romarriket och antikens Grekland.

Mycket var sig likt Men för de flesta i Norden fortsatte livet ungefär som under medeltiden. De flesta levde av jordbruk och fortsatte att betala skatt till kungen. Kristendomen fortsatte att spela en stor roll för hur människor tänkte och levde. När 1500-talet började fanns Kalmarunionen kvar och de nordiska länderna styrdes från Danmark. I Sverige var många människor missnöjda med detta. Många städer runt Nordsjön och Östersjön hade samarbetat om handeln sedan 1100-talet. Handelsförbundet kallades Hansan. Nu ville även andra länder ta del av inkomsterna från handeln. Den här konkurrensen ledde till många och långa krig.

Sofonisba Anguissola (1532–1625) var en italiensk målare och en av de första kända kvinnliga konstnärerna i historien. Hon blev en känd porträttmålare under renässansen och fick arbete vid hovet i Madrid, Spanien. Det här är ett självporträtt.

STORMAKTSTIDEN VASATIDEN ➞ ➞

1570

1580

1590

1570-talet: kaparprinsessan Cecilia Vasa.

1563–1570: nordiska sjuårskriget.

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 7

1558–1583: livländska kriget.

1591: Sveriges första barnbok.

1600

1610 1600: Linköpings blodblad.

År 1611 är Vasatiden slut

VASATIDEN 1611: Karl IX död.

2020-03-18 13:48

Reformation i Sverige Olaus Petri var en svensk präst som hade studerat på tyska universitet och blivit påverkad av reformationens tankar. Nu ville han förändra den svenska kyrkan så att den följde Marin Luthers idéer. Detta tyckte Gustav Vasa var bra. Vid ett stort möte i Västerås år 1527 tvingade Gustav de svenska biskoparna att lämna påvens kyrka. På så sätt blev kungen chef över kyrkan i Sverige.

Martin Luthers idéer vore något för oss i Sverige!

Chef över kyrkan Efter krigen mot Danmark ville Lübeck ha betalt för skeppen och soldaterna de hade skickat som hjälp. Kyrkan var rik och ägde många stora gårdar i Sverige. Gustav Vasa ville gärna komma åt kyrkans rikedomar, eftersom han nu behövde pengar. Reformationen blev en bra chans. Det första Gustav gjorde var att kräva in alla saker av silver och guld från sockenkyrkorna. Sedan drog han in mark och gårdar som kyrkan ägde. Kyrkorna och prästerna fick bara behålla så mycket att de klarade sig. En del av jorden fick adelsmän som gav kungen sitt stöd. Men mycket av kyrkans rikedomar behöll Gustav för sig själv och sin familj. Nu hade Gustav pengar och kunde betala skulder, bygga slott och anställa soldater och skrivare för att få ordning i sitt rike.

Bibeln översätts till svenska och finska Protestanterna ville att språket i Bibeln och i kyrkan skulle vara begripligt för vanligt folk. Därför översatte Olaus Petri Bibeln från latin till svenska och i Finland översattes Bibeln till finska. Nu kunde många människor läsa Bibeln. De lärde sig också att stava som det stod i Bibeln. Tidigare stavade folk väldigt olika och lite som de själva tyckte att det lät. Både svenskan och finskan påverkades av att Bibeln översattes.

Tidigare kunde ordet mig stavas på flera olika sätt: mig, migh, mik, mic, mich eller mech. Men i Bibeln stavades det på ett enda sätt: migh. Nu blev Bibelns stavning den som alla rättade sig efter.

VASASLÄKTEN STYR

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 24

2020-03-18 13:49

Det kungliga boktryckeriet Gustav Vasa förstod att den som kunde trycka böcker hade stor makt. Han startade ett eget kungligt boktryckeri i Stockholm. Han stängde också boktryckerier som tryckte böcker som han inte tyckte om. Det kunde till exempel vara böcker som var mot reformationen.

Klostren försvinner När Gustav Vasa reformerade kyrkan ville han också komma åt de rika klostren. Kloster skulle inte få finnas i Sverige. En del kloster revs och stenarna från dem användes till att bygga nya borgar och hus. Klostrens sjukstugor och odling av läkeörter upphörde. Nunnor och munkar fick flytta eller fly utomlands och möjligheten att leva klosterliv försvann. För kvinnor hade kloster varit den enda möjligheten att flytta hemifrån, leva som ogifta och studera.

Klostren började stängas efter mötet i Västerås 1527. Sist av alla stängdes Vadstena kloster, när nunnorna drevs därifrån 1595.

Så småningom försvann firandet av helgondagarna. Pilgrimsvandringar och andra kontakter med de katolska länderna upphörde också. De nordiska länderna samarbetade nu mest med andra protestantiska länder.

Relikskrin

Fat

Kalk

Relikbehållare

I Linköping hann biskopen gömma sin kyrkas finaste saker i en åker innan Gustav Vasas soldater dök upp. På 1600-talet råkade en bonde plöja upp sakerna. I dag finns de på Historiska museet i Stockholm. I den gyllene armen till höger finns benbitar från Heliga Birgitta.

VASASLÄKTEN STYR

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 25

25 2020-03-18 13:49

Vasatidens människor 3 Olaus Magnus bok Olaus Magnus gjorde ju en fin karta över hur människorna trodde att Norden såg ut. Han skrev också en bok, Historia om de nordiska folken, som kom ut 1555. Den handlar om både stad och landsbygd, arbete och helg. I boken kan man till exempel läsa om hur järn framställdes, om seder som midsommar firande och om troll. Men när Olaus Magnus skrev boken var han i Rom. Han hade fått fly från Sverige, eftersom han ville fortsätta att vara katolik och det tillät inte Gustav Vasa efter reformationen. Boken, med sina texter och bilder, är en viktig källa till vår kunskap om 1500-talet.

I boken kan man läsa att svalorna övervintrade under isen och kunde fångas med nät.

I boken står det också om tama älgar som drack öl på fester.

En bild i Olaus Magnus bok visar midsommarfirandet i Norden.

VASATIDENS MÄNNISKOR

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 34

2020-03-18 13:50

I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• hur människor levde och försörjde sig under Vasatiden

omyndig, svedjebruk, reseberättelse, borgare, stadens råd, folktro, bergsman

• vad källorna kan berätta om barn, kvinnor och män • varför bergsbruket var viktigt och om arbetet i gruvorna • exempel på hur Vasatidens människor tänkte och trodde.

Människorna hade kul på 1500-talet också. Den här väggbonaden visar en bröllopsfest på landet. Man dansade både långdanser och pardans med hoppsteg.

Livet på 1500-talet Människorna som levde under Vasatiden blev kära, glada och arga precis som vi, men de levde annorlunda än vad vi gör i dag. De flesta bodde på landet och var bönder som försörjde sig på jordbruk och boskapsskötsel. Under 1500-talet började ny mark odlas upp i öde skogsbygder. Bland samerna, som tidigare mest livnärt sig på jakt och fiske, blev renskötseln allt viktigare. Även bergsbruket, med gruvor för koppar, silver och järn, fanns på landsbygden. De som arbetade med gruvbrytning kallades bergsmän och bergsmännen kom från olika länder. I städerna bodde knappt sju procent av befolkningen. Där levde de som blev rika på handel och hantverk, men också många arbetare som slet hårt. Där fanns också en hel del fattiga och utslagna. I olika källor kan vi få en glimt av hur barn, kvinnor och män hade det under 1500-talet. Men flest spår finns efter de rika, och efter männen.

VASATIDENS MÄNNISKOR

Koll pa Historia GB 5 Vasatiden.indd 35

35 2020-03-18 13:50

Stormaktstiden 5

David Klöcker Ehrenstrahl var hovmålare och målade av kunga familjen och adeln. Här har han målat barn som leker krig.

Krig i Europa 1600-talet var en orolig tid med många krig i Europa och kungarna byggde upp stora, dyra arméer. Krigen betalades med skatter från befolkningen och med plundring i andra länder. Yrkessoldater, som kallades legoknektar, drev runt i Europa och slogs för den som betalade mest. Kungarna tävlade om att vara mäktigast, medan vanliga människor drabbades hårt av krigen.

➞

VASATIDEN

STORMAKTSTIDEN ➞

år 1600

1610 Ja, inte var det jag som hade stor makt.

STORMAKTSTIDEN

54-_Koll pa Historia GB 5 Stormaktstiden.indd 54

1620

1630

1640

1650

1660

Axel Oxenstierna grundade Postverket 1636.

Vasa sjönk 1628. Gustav Il Adolf dog 1633. Hans häst blev uppstoppad.

Drottning Kristina abdikerade 1654.

Karl X erövrade Skåne 1658.

2020-03-18 13:57

660

rade .

I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• hur stormaktstiden började under Gustav II Adolfs tid

stormaktstiden, adel, riksråd, rikskansler, kyrkböcker, bouppteckning, ägor, barocken, regalskepp, vallon, bruk, styckebruk, legoknekt

• exempel på källor till stormaktstidens historia • om regalskeppet Vasa • vilken roll Sverige spelade i trettioåriga kriget och hur kriget drabbade människor.

Stormakt med liten befolkning I Sverige brukar tiden mellan år 1611 och 1720 kallas för stormakts tiden. Genom krig och erövringar blev Sverige ett land med stor makt i Europa. Mycket av området runt Östersjön tillhörde då Sverige. Men även om Sverige var stort till ytan hade landet inte mer än 1 miljon invånare. Det var få jämfört med till exempel Frankrike som hade 16 miljoner invånare.

Gustav II Adolf och riksrådet Gustav II Adolf var bara 17 år när hans pappa Karl IX dog och Sverige låg i krig med flera grannländer. För att få bli kung tvingades Gustav Adolf lova att riksrådet skulle få vara med och bestämma mycket i Sverige. Riksrådet bestod av höga adelsmän med rikskanslern Axel Oxenstierna som ledare. Adeln ville inte att den nya kungen skulle bli lik sin argsinta pappa Karl IX, som hade bestämt allt och låtit halshugga flera adelsmän.

Vetenskap och häxor På 1600-talet blev naturvetenskapen allt viktigare. Forskare började undersöka världen och naturen själva. De gjorde egna experiment och observationer med teleskop och mikroskop. Men samtidigt bedrevs en jakt på häxor, och tusentals människor avrättades i häxförföljelser i Europa.

Gustav II Adolf.

1700-TALET

1670

1680

Karl XI tog tillbaka jord från adeln.

54-_Koll pa Historia GB 5 Stormaktstiden.indd 55

Kvinnor anklagades för att vara häxor.

1690

1700 Slottet Tre kronor brann 1697.

1710 Karl XII sköts 1718.

➞

1720 År 1720 är stormaktstiden slut.

Ulrika Eleonora STORMAKTSTIDEN drottning 1718–1720.

55 2020-03-18 13:58

Hur kan vi veta något?

Skokloster är Sveriges största adelspalats från stormaktstiden.

Det finns många spår från stormaktstiden kvar i dag. Porträtt och målningar kan ge ledtrådar om hur människor såg ut, vad de hade på sig och hur de levde. Du kan själv besöka slott och andra byggnader från tiden. I arkiv finns skriftliga källor som brev, kartor och kyrkböcker bevarade.

Kyrkböcker och bouppteckningar I kyrkböckerna skrev prästerna upp när människor i socknen föddes, flyttade, gifte sig och dog. Från 1600-talet finns även bouppteckningar sparade. En bouppteckning görs när någon dött och räknar upp allt personen ägde. Kyrkbok.

STORMAKTSTIDEN

54-_Koll pa Historia GB 5 Stormaktstiden.indd 56

2020-03-18 13:58

Kartor För att få koll på hur mycket skatt människorna skulle betala skickades lantmätare ut i landet för att mäta upp ägorna och rita kartor. Kartorna visar gårdar, kvarnar och andra byggnader.

Kläder och föremål Mycket av det som användes av vanliga människor till vardags blev utslitet, men det finns en del föremål kvar från bönder i landet. Kungafamiljen förstod att deras historia var viktig att minnas. Därför såg de till att deras saker sparades. Kläder och föremål från Gustav II Adolfs tid och framåt finns i dag på Livrustkammaren på Stockholms slott.

Barock

När det var fest fick gästerna dricka ur en fin kåsa.

Drottning Kristinas kröningsvagn finns på Livrustkammaren.

Adeln byggde palats och herrgårdar för de rikedomar de plundrat till sig och tjänat som befälhavare i krigen. Många byggnader från 1600-talet finns kvar än i dag. Den här tiden kallas ofta för barocken. Barock är både en tidsperiod och en stil som visar sig i konstverk, böcker, musik, byggnader och klädmode. Barockstilen är tung och praktfull och passar bra när man vill visa rikedom och makt.

STORMAKTSTIDEN

54-_Koll pa Historia GB 5 Stormaktstiden.indd 57

57 2020-03-18 13:58

Ståndssamhället och riksdagen Kungarna kallade in representanter för de fyra stånden till riksdag. De var adel, präster, borgare och bönder. Riksdagen samlades när kungen tyckte det behövdes, till exempel för att säga ja eller nej till kungens förslag om nya lagar och skatter. De fyra stånden träffades i varsitt hus. Mellan husen sprang budbärare för att höra hur de olika stånden tänkte rösta. En kung som oroade sig för att de inte skulle rösta som han ville, kunde besöka stånden och försöka övertala dem. Men riksdagen var inte jämlik. Inga kvinnor fick sitta i riksdagen. Bara bönder som själva ägde jorden de brukade kunde vara med. Det fanns också andra stora grupper som stod utanför riksdagen: städernas grovarbetare, fattiga eller kringresande människor. Adelsmännen fick bestämma väldigt mycket i förhållande till hur få de var.

Adeln hade ett eget hus i Stockholm där de samlades. Det kallas Riddarhuset och finns kvar än i dag.

ORDNING OCH REDA

54-_Koll pa Historia GB 5 Stormaktstiden.indd 72

2020-03-18 13:58

Fyra stånd De fyra stånden kom till under medeltiden. Då fick olika grupper i samhället olika villkor. Adeln och prästerna slapp betala skatt. Borgarna fick ensamrätt till handel och hantverk i städerna och bönderna skulle bruka jorden och betala skatt. Tanken att varje stånd hade sin särskilda uppgift i samhället var viktig under stormaktstiden.

De fyra stånden

ADEL 0,5 procent av befolkningen tillhörde adelsfamiljerna. Högadeln blev mäktigare och rikare under 1600-talet. Ämbetsmännen som adlades brukar kallas lågadel.

Självständiga bönder Utan böndernas arbete och skatter skulle Sverige aldrig kunnat bli en stormakt. Men för många bönder var stormaktstiden en hård tid. Bönder som arbetade på adelsmännens jord kunde bli illa behandlade. De som ägde egna gårdar fick betala höga skatter. Men att Sverige blev mer välordnat var ändå bra för bönderna. De kunde få rätt mot adelsmän i domstolarna och över en tiondel av studenterna vid universiteten var bondsöner. Bönderna hade också stor frihet att styra ute i socknarna.

PRÄSTER 1 procent av befolkningen tillhörde prästfamiljerna.

BORGARE Handelsmän och hantverkare (2 procent) bodde i städerna men bland dem fanns många arbetare som inte fick vara med i riksdagen.

Jämfört med resten av Europa hade de svenska bönderna ganska stor möjlighet att påverka samhället. Därför blev det inga stora bondeuppror i Sverige som i andra europeiska länder. BÖNDER 95 procent av befolkningen var bönder, bondkvinnor, drängar och pigor som arbetade med jordbruk. Bara de som ägde sin jord kunde påverka genom riksdagen. Ja, och så var det 1,5 procent som hade andra yrken, till exempel läkare och lärare.

ORDNING OCH REDA

54-_Koll pa Historia GB 5 Stormaktstiden.indd 73

73 2020-03-18 13:58

KOLL PÅ

KOLL PÅ HISTORIA

Historia Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

GRUNDBOKEN

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

KRIG, KRIG,

Koll på historia 4 Koll på historia 5

KRIG!

Koll på historia 6 Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide.

Drottningen

överger kungariket!

Reformationen ISBN 978-91-523-5564-0

– FÖR OCH EMOT

ISBN 978-91-523-5564-0

9 789152 355640

Omslag Koll pa Historia GB 5.indd 2-3

2020-03-18 13:39