Affärsjuridik i praktiken är ett läromedel med en tydlig verklighetsanknytning. Boken ger läsaren kunskap om hur gällande lagar styr affärslivet samtidigt som den skapar förståelse för de juridiska begrepp som förekommer inom olika rättsområden och i det juridiska språket i allmänhet. Stor vikt har lagts vid att läsaren ska känna sig bekväm med det juridiska språket.
ISBN 978-91-523-4528-3
9 789152 345283
Omslag_406x284.indd 1
Andra upplagan
Åsa Svedberg är gymnasielärare med mer än 20 års erfarenhet av undervisning i juridik och ekonomi. Hennes pedagogiska upplägg på undervisningen gör att det går bra för hennes elever bland annat i skolSM i juridik. Hon har haft en egen bokföringsbyrå samt bedrivit styrelsearbete i en ekonomisk förening.
Marie Bråberg har erfarenhet inom de civilrättsliga ämnena som verksam jurist sedan 1995. Hon har även mångårig erfarenhet från undervisning inom näringslivet och av diplom- och certifieringsutbildningar samt på ett flertal eftergymnasiala utbildningar.
Affärsjuridik i praktiken
Marie Bråberg & Åsa Svedberg
Ämnet och kursen affärsjuridik, med sina många rättsområden, är viktigt för alla företagare som står i begrepp att ingå, behålla eller avsluta en affär. Även den som aldrig har tänkt sig bli företagare har nytta av att läsa boken då jämförande regler mellan företagare och privatpersoner tas upp i ett flertal rättsområden.
Affärsjuridik i praktiken
Affärsjuridik i praktiken
Marie Bråberg & Åsa Svedberg Andra upplagan
2017-07-10 12:47
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-6968600 Telefax: 08-6968610
Redaktör/Projektledare: Maria Törnfelt Grafisk form: Bånges Grafiska form AB Affärsjuridik i praktiken lärarhandledning ISBN 978-91-523-5262-5 © 2017 Marie Bråberg, Åsa Svedberg och Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Andra upplagan Första tryckningen
Innehåll Flik 1. Kursplan och betyg Skolverkets kommentarer
1
Ämnesplan i affärsjuridik
3
Författarnas tolkning
6
Betygsmatris
14
Flik 2. Kap 1 Juridiken förebygger och reglerar tvister PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
8
Ordlista
20
Flik 3. Kap 2 Associationsrätt PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
8
Prov, betygsmatris och facit
38
Ordlista
62
Flik 4. Kap 3 Avtalsrätt PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
6
Prov, betygsmatris och facit
18
Ordlista
32
Flik 5. Kap 4 Köprätt
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Vissa sidor i lärarhandledningen är undantagna från kopieringsförbudet. Dessa sidor är markerade med ”Kopiering tillåten” i sidfoten.
PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
8
Prov, betygsmatris och facit
38
Ordlista
56
Flik 6. Kap 5 Lån och säkerhet PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
6
Prov, betygsmatris och facit
44
Ordlista
54
Flik 7. Kap 6 Krav och konkurs PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
8
Prov, betygsmatris och facit
28
Ordlista
38
Flik 8. Kap 7 Arbetsrätt PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
10
Prov, betygsmatris och facit
42
Ordlista
67
Flik 9. Kap 8 Hyresrätt PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
6
Prov, betygsmatris och facit
22
Ordlista
34
Flik 10. Kap 9 Marknadsrätt PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
10
Prov, betygsmatris och facit
44
Ordlista
64
Flik 11. Kap 10 Immaterialrätt PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
8
Prov, betygsmatris och facit
52
Ordlista
72
Flik 12. Ordlista Ordlista (komplett)
Flik 13. Uppdateringar och rättelser Bokens hemsida
Flik 14. Förslag på lektionsaktiviteter Flik 15. Eget material
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-6968600 Telefax: 08-6968610
Redaktör/Projektledare: Maria Törnfelt Grafisk form: Bånges Grafiska form AB Affärsjuridik i praktiken lärarhandledning ISBN 978-91-523-5262-5 © 2017 Marie Bråberg, Åsa Svedberg och Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Andra upplagan Första tryckningen
Innehåll Flik 1. Kursplan och betyg Skolverkets kommentarer
1
Ämnesplan i affärsjuridik
3
Författarnas tolkning
6
Betygsmatris
14
Flik 2. Kap 1 Juridiken förebygger och reglerar tvister PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
8
Ordlista
20
Flik 3. Kap 2 Associationsrätt PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
8
Prov, betygsmatris och facit
38
Ordlista
62
Flik 4. Kap 3 Avtalsrätt PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
6
Prov, betygsmatris och facit
18
Ordlista
32
Flik 5. Kap 4 Köprätt
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Vissa sidor i lärarhandledningen är undantagna från kopieringsförbudet. Dessa sidor är markerade med ”Kopiering tillåten” i sidfoten.
PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
8
Prov, betygsmatris och facit
38
Ordlista
56
Flik 6. Kap 5 Lån och säkerhet PowerPoint-bilder
1
Lösningar till övningsuppgifter
6
Prov, betygsmatris och facit
44
Ordlista
54
Kursplan och betyg
ämnesplan i affärsjuridik
Kursplan och betyg
ämnesplan i affärsjuridik
Affärsjuridik. Kurskod: JURAFF0
Betyget D
Kursen affärsjuridik omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C
Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• • • • •
Associationsrätt: företagsformens betydelse för verksamheten och intressenterna.
• • •
Köprätt: regler som rör handel mellan näringsidkare.
• •
Tvistlösning: olika sätt att lösa affärstvister.
Avtalsrätt: företagsavtal och deras rättsverkan. Hyresrätt: företagens rättigheter och skyldigheter som hyresgäster. Arbetsrätt: arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter mot arbetstagaren. arknadsrätt: marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga regler som rör företaM gens verksamhet.
Immaterialrätt: skyddet för varumärken, patent och andra upphovsrätter. redit- och panträtt samt obeståndsrätt: regler som rör företagens finansiering K samt skulder, utmätning och konkurs.
Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.
Eleven redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också utförligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligtinnebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument. Utifrån fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt problem inom olika affärsjuridiska områden och löser dessa med tillfredsställande resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument, för välgrundade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade slutsatser. Eleven beskriver utförligt affärsjuridiska frågor i samhället och för välgrundade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav
Betyget A
Betyget E
Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt och nyanserat innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med gott resultat något sådant dokument.
Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också översiktligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven översiktligt innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument.
Utifrån enkla fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat givna problem inom olika affärsjuridiska områden med hjälp av given rättskälla. Dessutom för eleven enkla resonemang om lagstiftningens effekter och drar enkla slutsatser. Eleven beskriver översiktligt affärsjuridiska frågor i samhället och för enkla resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
4
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Utifrån komplexa fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt och nyanserat problem inom olika affärsjuridiska områden och löser dessa med gott resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade och nyanserade argument, för välgrundade och nyanserade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven beskriver utförligt och nyanserat affärsjuridiska frågor i samhället och för välgrundade och nyanserade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
5
Kursplan och betyg
ämnesplan i affärsjuridik
Kursplan och betyg
ämnesplan i affärsjuridik
Affärsjuridik. Kurskod: JURAFF0
Betyget D
Kursen affärsjuridik omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C
Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• • • • •
Associationsrätt: företagsformens betydelse för verksamheten och intressenterna.
• • •
Köprätt: regler som rör handel mellan näringsidkare.
• •
Tvistlösning: olika sätt att lösa affärstvister.
Avtalsrätt: företagsavtal och deras rättsverkan. Hyresrätt: företagens rättigheter och skyldigheter som hyresgäster. Arbetsrätt: arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter mot arbetstagaren. arknadsrätt: marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga regler som rör företaM gens verksamhet.
Immaterialrätt: skyddet för varumärken, patent och andra upphovsrätter. redit- och panträtt samt obeståndsrätt: regler som rör företagens finansiering K samt skulder, utmätning och konkurs.
Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.
Eleven redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också utförligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligtinnebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument. Utifrån fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt problem inom olika affärsjuridiska områden och löser dessa med tillfredsställande resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument, för välgrundade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade slutsatser. Eleven beskriver utförligt affärsjuridiska frågor i samhället och för välgrundade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav
Betyget A
Betyget E
Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt och nyanserat innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med gott resultat något sådant dokument.
Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också översiktligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven översiktligt innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument.
Utifrån enkla fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat givna problem inom olika affärsjuridiska områden med hjälp av given rättskälla. Dessutom för eleven enkla resonemang om lagstiftningens effekter och drar enkla slutsatser. Eleven beskriver översiktligt affärsjuridiska frågor i samhället och för enkla resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
4
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Utifrån komplexa fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt och nyanserat problem inom olika affärsjuridiska områden och löser dessa med gott resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade och nyanserade argument, för välgrundade och nyanserade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven beskriver utförligt och nyanserat affärsjuridiska frågor i samhället och för välgrundade och nyanserade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
5
Kursplan och betyg
författarnas tolkning
Kursplan och betyg
Förslag på tolkning av Skolverkets kunskapskrav Enligt Skolverkets kommentarer om ämnet juridik så är ordningen i kunskapskraven densamma som i målen. Detta ser man när man läser igenom samtliga kunskapskrav i kursplanen för affärsjuridik. Kunskapskraven är mycket lika de som finns under syftet i ämnesplanen:
Betyg g A Kunskapskravsområden
D
E
Kunskapskraven C och till övervägande delen A
Redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör företag
Kunskapskraven till E och till övervägande delen C
Redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör företag
Redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör företag
2
Begrepp
Redogör utförligt och nyanserat använder med säkerhet
-”-
Redogör utförligt och använder med viss säkerhet
-”-
Redogör översiktligt & använder med viss säkerhet
3
Dokument
Förklarar utförligt och nyanserat och upprättar med gott resultat minst ett dokument
-”-
Förklarar utförligt och upprättar minst ett dokument
-”-
Förklarar översiktligt och upprättar minst ett dokument
4
Löser juridiska problem med rättskälla
Löser komplexa fall med gott resultat. Eleven väljer, tolkar och tillämpar relevant rättskälla
-”-
Löser fall med tillfredställande resultat. Eleven väljer, tolkar och tillämpar relevant rättskälla
-”-
Löser enkla fall med given rättskälla
5
Rättsfilosofi och etik
För välgrundade och nyanserade resonemang och slutsatser lagstiftningens effekter. För välgrundade och nyanserade resonemang om affärsjuridiska frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.
-”-
För välgrundade resonemang och slutsatser om lagstiftningens effekter. För välgrundade resonemang om affärsjuridiska frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.
-”-
Enkla resonemang om lagstiftningens effekter och för enkla resonemang kring affärsjuridiska frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.
6
Förmåga att bedöma sig själv
Med säkerhet
-”-
Med viss säkerhet
-”-
Med viss säkerhet
4. Utifrån fallbeskrivningar löser eleven problem inom olika affärsjuridiska områden med hjälp av rättskälla.
Ämnesplanens syfte
C
Affärsjuridiska områden
1. Eleven redogör för delar av de juridiska områden som rör företag.
fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven problem inom olika 3. Utifrån affärsjuridiska områden och löser dessa genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument. Eleven för resonemang om lagstiftningens effekter och drar slutsatser. Eleven beskriver affärsjuridiska frågor i samhället och för resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.
B
1
Kunskapskraven i affärsjuridik 2. Eleven redogör för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa i relevanta sammanhang. Eleven förklarar innebörden i affärsjuridiska dokument samt kan upprätta affärsjuridiska dokument efter samråd med handledare.
författarnas tolkning
Undervisningen i ämnet juridik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om centrala rättsområden. 2. Kunskaper om juridiska begrepp samt förmåga att använda dessa. 3. Kunskaper om enkla och vanligt förekommande juridiska dokument samt förmåga att upprätta sådana. 4. Förmåga att identifiera, analysera och lösa juridiska problem utifrån fallbeskrivningar samt att tolka och använda relevanta rättsregler. 5. Förmåga att identifiera och diskutera juridiska frågor i samhället ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. I vår föreslagna betygsmatris (se nästa sida)föreslår vi att elevernas kunskaper mäts inom följande områden: Affärsjuridiska områden Begrepp Dokument Löser juridiska problem med rättskälla Rättsfilosofi och etik Förmåga att bedöma sig själv Om vi sätter in detta i en betygsmatris kan det se ut som förslaget på nästa sida:
6
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
7
Kursplan och betyg
författarnas tolkning
Kursplan och betyg
Förslag på tolkning av Skolverkets kunskapskrav Enligt Skolverkets kommentarer om ämnet juridik så är ordningen i kunskapskraven densamma som i målen. Detta ser man när man läser igenom samtliga kunskapskrav i kursplanen för affärsjuridik. Kunskapskraven är mycket lika de som finns under syftet i ämnesplanen:
Betyg g A Kunskapskravsområden
D
E
Kunskapskraven C och till övervägande delen A
Redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör företag
Kunskapskraven till E och till övervägande delen C
Redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör företag
Redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör företag
2
Begrepp
Redogör utförligt och nyanserat använder med säkerhet
-”-
Redogör utförligt och använder med viss säkerhet
-”-
Redogör översiktligt & använder med viss säkerhet
3
Dokument
Förklarar utförligt och nyanserat och upprättar med gott resultat minst ett dokument
-”-
Förklarar utförligt och upprättar minst ett dokument
-”-
Förklarar översiktligt och upprättar minst ett dokument
4
Löser juridiska problem med rättskälla
Löser komplexa fall med gott resultat. Eleven väljer, tolkar och tillämpar relevant rättskälla
-”-
Löser fall med tillfredställande resultat. Eleven väljer, tolkar och tillämpar relevant rättskälla
-”-
Löser enkla fall med given rättskälla
5
Rättsfilosofi och etik
För välgrundade och nyanserade resonemang och slutsatser lagstiftningens effekter. För välgrundade och nyanserade resonemang om affärsjuridiska frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.
-”-
För välgrundade resonemang och slutsatser om lagstiftningens effekter. För välgrundade resonemang om affärsjuridiska frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.
-”-
Enkla resonemang om lagstiftningens effekter och för enkla resonemang kring affärsjuridiska frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.
6
Förmåga att bedöma sig själv
Med säkerhet
-”-
Med viss säkerhet
-”-
Med viss säkerhet
4. Utifrån fallbeskrivningar löser eleven problem inom olika affärsjuridiska områden med hjälp av rättskälla.
Ämnesplanens syfte
C
Affärsjuridiska områden
1. Eleven redogör för delar av de juridiska områden som rör företag.
fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven problem inom olika 3. Utifrån affärsjuridiska områden och löser dessa genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument. Eleven för resonemang om lagstiftningens effekter och drar slutsatser. Eleven beskriver affärsjuridiska frågor i samhället och för resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.
B
1
Kunskapskraven i affärsjuridik 2. Eleven redogör för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa i relevanta sammanhang. Eleven förklarar innebörden i affärsjuridiska dokument samt kan upprätta affärsjuridiska dokument efter samråd med handledare.
författarnas tolkning
Undervisningen i ämnet juridik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om centrala rättsområden. 2. Kunskaper om juridiska begrepp samt förmåga att använda dessa. 3. Kunskaper om enkla och vanligt förekommande juridiska dokument samt förmåga att upprätta sådana. 4. Förmåga att identifiera, analysera och lösa juridiska problem utifrån fallbeskrivningar samt att tolka och använda relevanta rättsregler. 5. Förmåga att identifiera och diskutera juridiska frågor i samhället ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. I vår föreslagna betygsmatris (se nästa sida)föreslår vi att elevernas kunskaper mäts inom följande områden: Affärsjuridiska områden Begrepp Dokument Löser juridiska problem med rättskälla Rättsfilosofi och etik Förmåga att bedöma sig själv Om vi sätter in detta i en betygsmatris kan det se ut som förslaget på nästa sida:
6
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
7
Juridiken förebygger och reglerar tvister
Power-point-bilder
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
1
Juridiken förebygger och reglerar tvister
Power-point-bilder
Juridiken förebygger och reglerar tvister
Bild 4
Bild 7
Bild 5
Bild 8
Power-point-bilder
Bild 6
2
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
3
Juridiken förebygger och reglerar tvister
Power-point-bilder
Juridiken förebygger och reglerar tvister
Bild 4
Bild 7
Bild 5
Bild 8
Power-point-bilder
Bild 6
2
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
3
Juridiken förebygger och reglerar tvister Lösningar till övningsuppgifter
Lösningar till övningsuppgifter
Juridiken förebygger och reglerar tvister Lösningar till övningsuppgifter
Korsord (sidan 46–47)
Förslag på svar till: Instuderingsfrågor (sid. 38) 1. En felaktig faktura ska: reklameras. 2. Det går att söka efter en advokat på: advokatsamfundets hemsida. (www.advokatsamfundet.se) 3. Det som påstås i en rättegång måste kunna styrkas genom: bevisning. 4. I en företagarförsäkring finns ett ekonomiskt skydd vid tvist som kallas: rättsskydd. 5. Kommer man inte överens återstår att överlämna ärendet till den allmänna domstolen- till tingsrätten I form av en stämningsansökan. Stämningsansökan skall skickas in till tingsrätten i den ort som svaranden bor. 6. Den som yrkar något i ett tvistemål (har blivit stämd) kallas: kärande. 7. Den som ska fullgöra något i ett tvistemål kallas: svarande. 8. Tingsrättens beslut kallas dom. 9. En rådman är en domare i tingsrätten eller förvaltningsrätten. i de allmänna domstolarna är: tingsrätt, hovrätt & Högsta 10. Instansordningen domstolen. 11. Om en part uteblir från rättegången kan den andra parten yrka: tredskodom. 12. Förlikas innebär att: parterna gör upp i godo och kompromissar sig fram till en lösning. Detta kan ske såväl före som under en rättegång. I förlikningen brukar det vara underförstått att parterna står sina resp. rättegångskostnader. 13. Om förlikningen ska fastställas av domstol ska den: stadfästas i en dom. 14. Vid skiljeförfarande väljs: vanligtvis tre skiljemän. ( Om det inte är ett förenklat skiljeförfarande) 15. Vid förenklat skiljeförfarande väljs: en skiljeman. 16. Ett annat sätt att lösa tvister är via: medling, då väljer parterna gemensamt en, medlare som tillsammans med parterna ska finna en lösning.
8
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
9
Juridiken förebygger och reglerar tvister Lösningar till övningsuppgifter
Lösningar till övningsuppgifter
Juridiken förebygger och reglerar tvister Lösningar till övningsuppgifter
Korsord (sidan 46–47)
Förslag på svar till: Instuderingsfrågor (sid. 38) 1. En felaktig faktura ska: reklameras. 2. Det går att söka efter en advokat på: advokatsamfundets hemsida. (www.advokatsamfundet.se) 3. Det som påstås i en rättegång måste kunna styrkas genom: bevisning. 4. I en företagarförsäkring finns ett ekonomiskt skydd vid tvist som kallas: rättsskydd. 5. Kommer man inte överens återstår att överlämna ärendet till den allmänna domstolen- till tingsrätten I form av en stämningsansökan. Stämningsansökan skall skickas in till tingsrätten i den ort som svaranden bor. 6. Den som yrkar något i ett tvistemål (har blivit stämd) kallas: kärande. 7. Den som ska fullgöra något i ett tvistemål kallas: svarande. 8. Tingsrättens beslut kallas dom. 9. En rådman är en domare i tingsrätten eller förvaltningsrätten. i de allmänna domstolarna är: tingsrätt, hovrätt & Högsta 10. Instansordningen domstolen. 11. Om en part uteblir från rättegången kan den andra parten yrka: tredskodom. 12. Förlikas innebär att: parterna gör upp i godo och kompromissar sig fram till en lösning. Detta kan ske såväl före som under en rättegång. I förlikningen brukar det vara underförstått att parterna står sina resp. rättegångskostnader. 13. Om förlikningen ska fastställas av domstol ska den: stadfästas i en dom. 14. Vid skiljeförfarande väljs: vanligtvis tre skiljemän. ( Om det inte är ett förenklat skiljeförfarande) 15. Vid förenklat skiljeförfarande väljs: en skiljeman. 16. Ett annat sätt att lösa tvister är via: medling, då väljer parterna gemensamt en, medlare som tillsammans med parterna ska finna en lösning.
8
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
9
Associationsrätt
Lösningar till övningsuppgifter
17. Ange vad som krävs för att tvångslikvidation inte skall beslutas. (Ledtråd: 25 kap. 17 § p. 2.) Att kontrollbalansräkningen som lagts fram på den andra kontrollstämman (senast 8 mån före den första stämman) har granskats av revisor, eller att aktiekapitalet har återhämtat sig och stämman beslutat sig för att fortsätta. 25 kap. 17 § Allmän domstol skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om 1. någon andra kontrollstämma inte hålls inom den tid som anges i 16 § första stycket, eller 2. den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra kontrollstämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet, beräknat enligt 14 §, vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget skall gå i likvidation.
Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar- EFL 1.8 Vad krävs det för att en ekonomisk förening ska ha bildats och för att den ska få rättshandlingsförmåga? (Ledtråd 1 kap. 2§) Att den har registrerats. 2 § En ekonomisk förening skall registreras. Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. En förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i 1 § första stycket kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter eller föra talan inför domstolar eller andra myndigheter, om inte annan lag medger det.
19. Vad ska finnas i föringens stadgar? (Ledtråd: 2 kap 2§) Firma, säte, verksamhet, insats, antalet styrelseledamöter, räkenskapsår, vinstfördelningsprincip. 2 kap. 2§ Föreningens stadgar skall ange 1. föreningens firma, 2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte, 3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art, 4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med, 5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas, 6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall skall ske, 7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag, 8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, 9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma, 10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, 11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt 12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma.
14
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Associationsrätt
Lösningar till övningsuppgifter
20. Kan en ekonomisk förening hindra någon utomstående person från att bli medlem? (Ledtråd: 3 kap. 1-3§) Om det finns särskilda skäl med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet och syfte (det vill säga om man vill hindra en anstormning av nya medlemmar är det mycket viktigt att man formulerar stadgarna rätt). Styrelsen ska pröva medlemskapet i enlighet med stadgarna. Om en person köpt en andel av en medlem ska denne söka om medlemskap inom 6 månader. 3 kap.1 § En ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak. Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av stadgarna. I stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namn- underskrift. 2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i föreningen, om inte annat föreskrivs i stadgarna. Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då dödsboets avgång ur föreningen inträffar enligt 5 §. I annat fall än som sägs i andra stycket skall anmälan göras senast sex månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlemmen därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §. 3 § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde i föreningen inom sex månader därefter. Om han antas, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överlåtaren därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.
21. När väljs styrelsen som ska företräda den ekonomiska föreningen? (Ledtråd: 6 kap. 1§) Styrelsen väljs på föreningsstämman. 6 kap.1 § En ekonomisk förening ska ha en styrelse med minst tre ledamöter. Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt. En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och ska bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas. Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter ska i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Lag (2008:15).
22. Behöver föreningen en vd? (Ledtråd 6 kap. 3§) Om föreningen har fler än 200 anställda måste de ha en vd. 6 kap.3 § Styrelsen skall utse en verkställande direktör, om antalet anställda i föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Har en verkställande direktör utsetts, får han kvarstå i befattningen även om antalet anställda skulle komma att nedgå till 200 eller ett lägre tal. I en förenings stadgar kan föreskrivas Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
15
Associationsrätt
Lösningar till övningsuppgifter
17. Ange vad som krävs för att tvångslikvidation inte skall beslutas. (Ledtråd: 25 kap. 17 § p. 2.) Att kontrollbalansräkningen som lagts fram på den andra kontrollstämman (senast 8 mån före den första stämman) har granskats av revisor, eller att aktiekapitalet har återhämtat sig och stämman beslutat sig för att fortsätta. 25 kap. 17 § Allmän domstol skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om 1. någon andra kontrollstämma inte hålls inom den tid som anges i 16 § första stycket, eller 2. den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra kontrollstämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet, beräknat enligt 14 §, vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget skall gå i likvidation.
Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar- EFL 1.8 Vad krävs det för att en ekonomisk förening ska ha bildats och för att den ska få rättshandlingsförmåga? (Ledtråd 1 kap. 2§) Att den har registrerats. 2 § En ekonomisk förening skall registreras. Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. En förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i 1 § första stycket kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter eller föra talan inför domstolar eller andra myndigheter, om inte annan lag medger det.
19. Vad ska finnas i föringens stadgar? (Ledtråd: 2 kap 2§) Firma, säte, verksamhet, insats, antalet styrelseledamöter, räkenskapsår, vinstfördelningsprincip. 2 kap. 2§ Föreningens stadgar skall ange 1. föreningens firma, 2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte, 3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art, 4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med, 5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas, 6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall skall ske, 7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag, 8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, 9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma, 10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, 11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt 12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma.
14
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Associationsrätt
Lösningar till övningsuppgifter
20. Kan en ekonomisk förening hindra någon utomstående person från att bli medlem? (Ledtråd: 3 kap. 1-3§) Om det finns särskilda skäl med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet och syfte (det vill säga om man vill hindra en anstormning av nya medlemmar är det mycket viktigt att man formulerar stadgarna rätt). Styrelsen ska pröva medlemskapet i enlighet med stadgarna. Om en person köpt en andel av en medlem ska denne söka om medlemskap inom 6 månader. 3 kap.1 § En ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak. Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av stadgarna. I stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namn- underskrift. 2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i föreningen, om inte annat föreskrivs i stadgarna. Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då dödsboets avgång ur föreningen inträffar enligt 5 §. I annat fall än som sägs i andra stycket skall anmälan göras senast sex månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlemmen därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §. 3 § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde i föreningen inom sex månader därefter. Om han antas, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överlåtaren därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.
21. När väljs styrelsen som ska företräda den ekonomiska föreningen? (Ledtråd: 6 kap. 1§) Styrelsen väljs på föreningsstämman. 6 kap.1 § En ekonomisk förening ska ha en styrelse med minst tre ledamöter. Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt. En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och ska bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas. Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter ska i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Lag (2008:15).
22. Behöver föreningen en vd? (Ledtråd 6 kap. 3§) Om föreningen har fler än 200 anställda måste de ha en vd. 6 kap.3 § Styrelsen skall utse en verkställande direktör, om antalet anställda i föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Har en verkställande direktör utsetts, får han kvarstå i befattningen även om antalet anställda skulle komma att nedgå till 200 eller ett lägre tal. I en förenings stadgar kan föreskrivas Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
15
Associationsrätt
Lösningar till övningsuppgifter
att styrelsen även i andra fall skall utse en verkställande direktör. Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla även en suppleant för honom (vice verkställande direktör). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i särskilda fall meddela undantag från första stycket första meningen, om det finns särskilda skäl.
23 Vem kan teckna föreningens firma? (Ledtråd: 6 kap. 11§) Styrelsen som i sin tur kan utse en styrelseledamot eller vd:n att utföra detta. 6 kap.11 § Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma. Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören eller någon annan att företräda föreningen och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Minst en av dem som bemyndigas att företräda föreningen och teckna dess firma skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska sa marbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter något annat. I övrigt gäller i fråga om den som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör vad som sägs i 4 och 10 §§ om verkställande direktör. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras…
Associationsrätt
Lösningar till övningsuppgifter
Problemlösning (här finns ledtrådsfacit på sid 390) Välja företagsform eller avstå? 1. Inga Deg har ärvt 70 000 kronor av sin pappa och vill nu förverkliga sin dröm om att starta ett konditori. Hon hittar ett gammalt familjekonditori som hon kan överta. Inga tycker bäst om att arbeta ensam och bestämma själv. Hon funderar först på att driva konditoriet som enskild näringsidkare under firman ”Inga Deg”. Hon bestämmer sig emellertid för att starta ett bolag. Vilken typ av bolag kan Inga starta? Vilken är fördelarna och nackdelarna med denna företagsform om man jämför med enskild firma? Aktiebolag,( hon vill vara själv). Fördelar: hon blir inte personligt ansvarig om hon ser till att följa ABL 25:18 – 19 exempelvis genom att upprätta en kontrollbalansräkning om aktiekapitalet skulle halveras ABL 25:13 . Även skatter och avgifter måste inbetalas i tid för att undvika ett personligt betalningsansvar. Hon måste se till att betala eller om hon inte går i borgen för bolagets skulder. Det finns även vissa skattemässiga fördelar om inkomsterna ligger över den s.k. brytpunkten (414 000 för år 2012) då man måste börja betala den statliga inkomstskatten. Det finns gynnsamma skatteregler för utdelning. I samband med banklån eller mot kunder och leverantörer kan det upplevas som mer seriöst att ha ett aktiebolag dvs en högre status. I ett aktiebolag finns en klar uppdelning mellan bolagets ekonomi och den privata ekonomin. Nackdelar: det finns mycket regler kring denna företagsform. Även om det är ett litet bolag måste formaliteter såsom bolagsstämma och styrelsemöten dokumenteras. Inga behöver 50 000 kr till aktiekapitalet och hon behöver en styrelse (en styrelse skall minst bestå av två personer). Det måste finnas en bolagsordning och det räkenskaper måste utmynna i ett bokslut som är offentligt. 2. Kevin Ståhl ska starta en smedja med sin gamle vän Helge Fridh. Kevin har 5.000 kr och Helge 15.000 kr. Helge skulle vara chef för företaget och Kevin arbeta med smide. Ingen av de båda herrarna är intresserad av byråkrati och bokföring. De funderar på om de skulle försöka få in mer pengar som gör att företaget får en lättare start. I så fall så kunde Kevins stora släkt i Småland få vara med och satsa pengar. Helge har hört av släkten att Kevin har ett spelberoende och svårt att hålla i sina pengar: . Vilken företagsform passar bäst? Motivera ditt svar. Kommanditbolag eftersom man kan låta Kevin och hans släktingar vara kommanditdelägare som endast riskerar sin insats. HBL 3:3-4. Kommanditdelägarna ingår inte avtal i bolagets namn. 3 kap . Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag 3 § Om inte något annat har avtalats, får en kommanditdelägare vid bolagets upplösning eller när han utträder ur bolaget inte påföras en förlust som överstiger vad han har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. 4 § Om inte något annat har avtalats, har en kommanditdelägare inte rätt att ta del i förvaltningen av bolagets angelägenheter. I fråga om förvaltningsåtgärder under likvidation gäller dock 2 kap. 31 §.
16
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
17
Associationsrätt
Lösningar till övningsuppgifter
att styrelsen även i andra fall skall utse en verkställande direktör. Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla även en suppleant för honom (vice verkställande direktör). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i särskilda fall meddela undantag från första stycket första meningen, om det finns särskilda skäl.
23 Vem kan teckna föreningens firma? (Ledtråd: 6 kap. 11§) Styrelsen som i sin tur kan utse en styrelseledamot eller vd:n att utföra detta. 6 kap.11 § Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma. Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören eller någon annan att företräda föreningen och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Minst en av dem som bemyndigas att företräda föreningen och teckna dess firma skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska sa marbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter något annat. I övrigt gäller i fråga om den som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör vad som sägs i 4 och 10 §§ om verkställande direktör. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras…
Associationsrätt
Lösningar till övningsuppgifter
Problemlösning (här finns ledtrådsfacit på sid 390) Välja företagsform eller avstå? 1. Inga Deg har ärvt 70 000 kronor av sin pappa och vill nu förverkliga sin dröm om att starta ett konditori. Hon hittar ett gammalt familjekonditori som hon kan överta. Inga tycker bäst om att arbeta ensam och bestämma själv. Hon funderar först på att driva konditoriet som enskild näringsidkare under firman ”Inga Deg”. Hon bestämmer sig emellertid för att starta ett bolag. Vilken typ av bolag kan Inga starta? Vilken är fördelarna och nackdelarna med denna företagsform om man jämför med enskild firma? Aktiebolag,( hon vill vara själv). Fördelar: hon blir inte personligt ansvarig om hon ser till att följa ABL 25:18 – 19 exempelvis genom att upprätta en kontrollbalansräkning om aktiekapitalet skulle halveras ABL 25:13 . Även skatter och avgifter måste inbetalas i tid för att undvika ett personligt betalningsansvar. Hon måste se till att betala eller om hon inte går i borgen för bolagets skulder. Det finns även vissa skattemässiga fördelar om inkomsterna ligger över den s.k. brytpunkten (414 000 för år 2012) då man måste börja betala den statliga inkomstskatten. Det finns gynnsamma skatteregler för utdelning. I samband med banklån eller mot kunder och leverantörer kan det upplevas som mer seriöst att ha ett aktiebolag dvs en högre status. I ett aktiebolag finns en klar uppdelning mellan bolagets ekonomi och den privata ekonomin. Nackdelar: det finns mycket regler kring denna företagsform. Även om det är ett litet bolag måste formaliteter såsom bolagsstämma och styrelsemöten dokumenteras. Inga behöver 50 000 kr till aktiekapitalet och hon behöver en styrelse (en styrelse skall minst bestå av två personer). Det måste finnas en bolagsordning och det räkenskaper måste utmynna i ett bokslut som är offentligt. 2. Kevin Ståhl ska starta en smedja med sin gamle vän Helge Fridh. Kevin har 5.000 kr och Helge 15.000 kr. Helge skulle vara chef för företaget och Kevin arbeta med smide. Ingen av de båda herrarna är intresserad av byråkrati och bokföring. De funderar på om de skulle försöka få in mer pengar som gör att företaget får en lättare start. I så fall så kunde Kevins stora släkt i Småland få vara med och satsa pengar. Helge har hört av släkten att Kevin har ett spelberoende och svårt att hålla i sina pengar: . Vilken företagsform passar bäst? Motivera ditt svar. Kommanditbolag eftersom man kan låta Kevin och hans släktingar vara kommanditdelägare som endast riskerar sin insats. HBL 3:3-4. Kommanditdelägarna ingår inte avtal i bolagets namn. 3 kap . Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag 3 § Om inte något annat har avtalats, får en kommanditdelägare vid bolagets upplösning eller när han utträder ur bolaget inte påföras en förlust som överstiger vad han har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. 4 § Om inte något annat har avtalats, har en kommanditdelägare inte rätt att ta del i förvaltningen av bolagets angelägenheter. I fråga om förvaltningsåtgärder under likvidation gäller dock 2 kap. 31 §.
16
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
Affärsjuridik i praktiken Lärarhandledning
17
Affärsjuridik i praktiken är ett läromedel med en tydlig verklighetsanknytning. Boken ger läsaren kunskap om hur gällande lagar styr affärslivet samtidigt som den skapar förståelse för de juridiska begrepp som förekommer inom olika rättsområden och i det juridiska språket i allmänhet. Stor vikt har lagts vid att läsaren ska känna sig bekväm med det juridiska språket.
ISBN 978-91-523-4528-3
9 789152 345283
Omslag_406x284.indd 1
Andra upplagan
Åsa Svedberg är gymnasielärare med mer än 20 års erfarenhet av undervisning i juridik och ekonomi. Hennes pedagogiska upplägg på undervisningen gör att det går bra för hennes elever bland annat i skolSM i juridik. Hon har haft en egen bokföringsbyrå samt bedrivit styrelsearbete i en ekonomisk förening.
Marie Bråberg har erfarenhet inom de civilrättsliga ämnena som verksam jurist sedan 1995. Hon har även mångårig erfarenhet från undervisning inom näringslivet och av diplom- och certifieringsutbildningar samt på ett flertal eftergymnasiala utbildningar.
Affärsjuridik i praktiken
Marie Bråberg & Åsa Svedberg
Ämnet och kursen affärsjuridik, med sina många rättsområden, är viktigt för alla företagare som står i begrepp att ingå, behålla eller avsluta en affär. Även den som aldrig har tänkt sig bli företagare har nytta av att läsa boken då jämförande regler mellan företagare och privatpersoner tas upp i ett flertal rättsområden.
Affärsjuridik i praktiken
Affärsjuridik i praktiken
Marie Bråberg & Åsa Svedberg Andra upplagan
2017-07-10 12:47