zz iCK
ACK
SKR I VRU MM ET
Lärarhandledning Åk 6
Karin Fällman-Bajagic´ Christina Hansson SUsan Nieland
SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 00 Telefax 08-587 642 02 ZickZack Skrivrummet åk 6 Lärarhandledning ISBN: 978-91-523-0968-1
Form och illustrationer: Inlaga och bilagor: Anette Hedberg Omslag: Feri Fazeli © 2013 Karin Fällman-Bajagić, Christina Hansson, Susan Nieland och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Fjärde tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Exakta Print, Malmö 2017
Innehåll Förord 5 Vad är Skrivrummet?
7
Vilka texttyper fokuserar Skrivrummet på?
9
Hur bedömer man en texts kvalitet?
16
Hur underlättar och stöttar Skrivrummet skrivprocessen?
21
Hur väl överensstämmer Skrivrummet med cirkelmodellen?
25
Hur utvecklar Skrivrummet kvalitet?
27
Hur arbetar jag med Skrivrummet i årskurs 4 och 5?
30
Hur arbetar jag med Skrivrummet i årskurs 6?
35
Hur utvecklar Skrivrummet elevernas språkförmåga?
36
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 4?
40
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 5?
42
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 6?
43
Hur arbetar Skrivrummet med stavning, alfabetisk ordning och handstil?
44
Hur utgår Skrivrummet från kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11?
46
Hur bedömer jag elevernas skrivutveckling?
48
Café Beethoven
54
Greppa språket
108
Sommarlägret
136
Blanda och ge
164
Verktygslådan
189
Ordlista 192 Facit Elevboken
194
Facit Bilagorna
206
Litteraturlista 208
Innehåll Bilagorna och ljudspåren som tidigare fanns på cd-skivor, finns numera som nedladdningsbara filer. Priset för den tryckta lärarhandledningen, bilagorna och ljudfilerna blir totalt detsamma som tidigare.
Bilagorna Bilaga
1–19
Bilaga
20
ISBN 978–91–523–3935– 0 Café Beethoven Greppa språket
Bilaga 21 Sommarlägret Bilaga
22–25
Blanda och ge
Bilaga 26 Strukturmallar Bilaga 27 Skrivtips Bilaga 28–33
Skrivutvecklingsmatriser
Bilaga 34–39
Texttyperna
Ljudfilerna
ISBN 978–91–523–3934 –3
Spår 1
Arvet från Ada Kvintett
Spår 2
Namnet på caféet
Spår 3
Mammas recept
Spår 4
Brorsans stol
Spår 5
Artikeln i tidningen
Spår 6 Reklambladet Spår 7 Klagobrevet Spår 8 Extrajobbet Spår 9 Faktatexten Spår 10 Samovaren Spår 11
Kommunens hemsida
Spår 12
Piano eller flygel
Spår 13
Temakväll Hjältar
Spår 14
Temakväll Skräck
Spår 15
Temakväll Skräck
Spår 16 Kundundersökningen Spår 17
Pyrets chokladkaka
Spår 18
Regalskeppet Vasa
Spår 19
Lök och tårar
Spår 20
Taxiresenär misstänkt för rån
Spår 21
Tio saker hittade i en drunknad sjömans ficka
Förord Vi som gjort Skrivrummet har funderat mycket på vad, varför, när och hur våra elever skriver. Ger vi dem de verktyg de behöver för att lyckas? Stöttar vi och utmanar dem före, under och efter skrivandet? Och vad är det egentligen för kunskaper de behöver få med sig för att kunna skriva texter med olika syften och för olika målgrupper i ett samhälle som ställer allt större krav på den kommunikativa förmågan? Vilka typer av texter behöver de kunna skriva för att lyckas i skolan? Vad säger läroplanen? Vad är vårt uppdrag? När vi kom i kontakt med cirkelmodellen och genreskrivande kände vi att vi fick svar på våra frågor. Vi har också sett tydliga resultat hos våra elever och hittat ett arbetssätt som känns både roligt och målinriktat. I ursprungsländerna Australien och Storbritannien har skolmyndigheterna producerat och försett lärarna med nödvändigt material, men i Sverige fanns inget sådant. Vi la ner mycket tid på att leta texter och producera texter och övningar, och vi kände att det inte var realistiskt att alla lärare skulle behöva producera sitt eget material på det sätt vi gjorde. Det är därför vi har gjort Skrivrummet. Vårt material bygger på cirkelmodellen och genrepedagogiken, men är anpassat till svenska förhållanden och Lgr 11. Vi utgår från sex olika typer av texter, så kallade genrer, som visat sig vara de som eleverna behöver behärska för att lyckas i skolans alla ämnen. Dessa genrer är inte de vi traditionellt tänker på när vi talar om genrer (de litterära genrerna) utan hänför sig till vilket syfte texten har. Är det en argumenterande, beskrivande, instruerande, förklarande, berättande eller återberättande text? Metoden har ibland kritiserats för att vara alltför styrd och inte ge utrymme för kreativitet. Vår erfarenhet är den motsatta. När eleverna får de verktyg de behöver, tillsammans med tydliga ramar, så känner de sig säkra. De vågar mer och tar gärna ut svängarna i sitt skrivande. Skrivrummet är ett läromedel i både svenska och svenska som andraspråk. Det kan användas i klasser där alla elever har svenska, i blandade klasser och i klasser där alla har svenska som andraspråk. Skrivrummet gör det lätt att arbeta parallellt med svenska och svenska som andraspråk. Tillsammans med Läsrummet och Sökrummet utgör Skrivrummet läromedelspaketet ZickZack. Det går alldeles utmärkt att ”zick-zacka” sig fram mellan de olika ”rummen” och även inom respektive rum. Kapitlen bygger inte på varandra utan kan göras i den ordning som passar dig och dina elever bäst. Eftersom flera av texttyperna är sakprosatexter är det en fördel att koppla arbetet med de kapitlen till undervisningen i de naturorienterande och samhällsorienterade ämnena.
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
5
Vi som arbetat med Skrivrummet är två klasslärare och en lärare i svenska som andraspråk. Susan har dessutom arbetat som konsult för National Literacy Strategy vid implementeringen av genrepedagogik i Storbritannien. Vi hoppas att ni ska bli inspirerade av Skrivrummet och vilja arbeta vidare med att utveckla elevernas skrivförmåga. Christina, Karin och Susan
6
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11* kan man under rubriken ”Centralt innehåll” för årskurs 4–6 bland annat läsa följande för de olika delområdena: Läsa och skriva • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Berättande texter och sakprosatexter • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp. Språkbruk • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Skrivrummet bygger på en metod där läraren stöttar eleverna under varje steg i skriv processen och på så sätt ger dem möjlighet att behärska en rad olika typer av texter. Du som lärare spelar en viktig roll i denna process och du får därför förslag på hur du kan ge dina elever de verktyg de behöver före skrivandet, stötta dem under skrivprocessen och göra det möjligt för dem att vidareutveckla sina färdigheter efter skrivandet med hjälp av checklistor och matriser.
*
Se även sid. 42–43
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
7
Skolverket har betonat vikten av att ha tydliga mål för eleverna genom individuella utvecklingsplaner (IUP) samt nationella prov för elever i åk 3 och åk 6. Därför behöver vi lärare undervisa så att det är möjligt att ställa upp tydliga mål och stötta eleverna, så att de kan uppnå dessa. När eleverna tillgodogör sig verktygen för skrivandet utvecklas även deras tänkande och inlärningsförmåga. Vi har sett en direkt koppling mellan utvecklandet av elevernas skrivförmåga och deras förmåga att tänka och lära sig i alla ämnen. Eleverna skaffar sig kontroll över ordval och meningskonstruktion och ökar på så sätt dramatiskt sin förmåga att beskriva, förklara, göra antaganden, dra slutsatser, förutsäga, definiera, kategorisera och återberätta. I Skrivrummet kopplas skrivandet ofta till skolans olika ämnen och eleverna utvecklar därför språket samtidigt som de får kunskap i ämnena. Forskning har visat att en stor andel av de studenter som påbörjar universitetsstudier saknar förmåga att skriva olika typer av texter. En ökande andel studenter med svenska som andraspråk ställer också stora krav på skolans språkutvecklande skrivundervisning. Så är det inte bara i Sverige, liknande utmaningar finns runt om i världen. I Australien har detta faktum tagits upp i den nationella läroplanen, vilken även innehåller undervisningsmetoder som ger eleverna de verktyg de behöver för att skriva olika typer av texter. Senare har också England utvecklat sina lärares kunskaper och färdigheter att undervisa i skrivandets konst, genom tydligt formulerade mål i National Literacy Strategy. Skrivrummet är vårt sätt att göra det enkelt för lärare i Sverige att undervisa utifrån läroplanen och dess kunskapskrav.
”2000-talets värld kräver en mer sofistikerad nivå på skrivkunskaperna än någonsin tidigare och de som inte besitter en ansenlig kunskap på området kommer effektivt att utestängas från så mycket av den kunskap, information och de idéer som är en del av samhällslivet.” ur ”Stärk språket, stärk lärandet” av Pauline Gibbons
8
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
Vilka texttyper fokuserar Skrivrummet på? I Skrivrummet presenteras sex texttyper som ofta förekommer i skolan: • Återberättande texter, där syftet är att återge en serie händelser i tidsföljd. • Berättande texter, där syftet är att roa och förmedla kunskap. • Förklarande texter, där syftet är att förklara ett fenomen eller hur något fungerar. • Instruerande texter, där syftet är att instruera hur man gör något. • Beskrivande texter, där syftet är att beskriva något. • Argumenterande texter, där syftet är att presentera argument och information från en eller flera ståndpunkter. Först av allt identifieras syftet med texten, eftersom det bestämmer den skrivna textens uppbyggnad (struktur) och språkliga drag. Brev har till exempel ofta setts som en egen texttyp, men om man tittar närmare på en rad brev ser man att det finns en mängd olika syften för brevskrivande. Ett brev kan skrivas för att återberätta en serie händelser eller så kan det vara reklam för något – argumentera för en produkt. Det kan skrivas för att informera om (beskriva) något eller till och med för att förklara något. Därför är det viktigt att inte bara fokusera på brevets utseende utan på syftet med brevet – varför det skrivs. Det kan vara så att en annan uppbyggnad och layout krävs, och att andra språkliga drag måste övervägas för att syftet med brevet ska uppnås. Varje texttyp har ett bestämt syfte, men innehållet kan vara mycket varierande. En återberättande text kan handla om en skolutflykt men också om ett vetenskapligt experiment, en förklarande text kan förklara något stegvis (grodans livscykel) eller vara orsaksrelaterad (vad är erosion?) och så vidare. Det är en fördel om du undervisar om de olika texttyperna i samverkan med andra ämnen. På geografitimmarna kan eleverna till exempel skaffa sig kunskaper om olika länder och på svensktimmarna lära sig att skriva beskrivande texter om länder. Vi har valt att i årskurs 4 och 5 presentera texter som utgår från de ämnesområden man vanligtvis läser i respektive årskurs för att underlätta integrationen mellan svenska/svenska som andraspråk och andra ämnen. I årskurs 6 är texterna knutna till två ramberättelser där eleverna repeterar och skriver de olika texttyperna. Här finns också ett kapitel där eleverna får vidare utveckla olika språkliga drag samt ett där de får arbeta med så kallade genrebyten.
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
9
Texttyp
Syfte
Layout
Språkliga drag
Exempel på texter
Argumenterande
Att argumentera för en åsikt, att övertyga
Inledning med en presentation av en uppfattning
Verb i presens och imperativ
Inlägg i debatter Insändare
Känsloladdat språk
Flygblad Sambandsord (för Protestskrivelse det första, dessutom, Klagobrev därefter, slutligen) Avslutning med en Annonser sammanfattning som Broschyrer upprepar antagandet Argument, ofta i punktform
Jobbannons
Berättande
Att roa och förmedla budskap
Första eller tredje Inledning som talar om var, när, vem/vilka person det handlar om Verb i preteritum En serie händelser Verb som beskriver som följs av ett handling, tankar och problem känslor
Fabler
Lösning och avslutning
Spökhistorier
Kronologisk ordning Sambandsord som visar på tid (först, senare, tidigt på morgonen) Sambandsord som indikerar spänning (plötsligt, utan förvarning) Sambandsord som ändrar uppmärksamheten (under tiden, precis i det ögonblicket) Dialog Språk som gör intryck på läsaren (adverb, adjektiv, exakta substantiv, beskrivande verb, metaforer och liknelser)
10
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
Sagor Noveller Myter Äventyrsberättelser Fantasy Berättelser om problem, historiska händelser, olika kulturer
Texttyp
Syfte
Layout
Beskrivande
Att klassificera Inledande generell och beskriva klassificering Beskrivning av olika fakta, indelat i olika stycken, ofta med underrubriker
Språkliga drag
Exempel på texter
Verb i presens (utom Faktatexter som i historiska beskriv- beskriver djur, växter, länder, klimat, ningar) religioner Icke kronologisk ordning Opersonlig form Ämnesspecifika ord Sambandsord
Förklarande
Att förklara ett naturfenomen, socialt fenomen eller hur något fungerar
Inledande definition av vad som ska förklaras Förklaring som presenteras i stycken eller punkter Bilder
Ämnesspecifika ord
Faktatexter som förVerb i presens (utom klarar fenomen och när man förklarar en hur något fungerar (vattnets kretslopp, historisk händelse) hur matsmältningen Sambandsord som fungerar, blodomvisar på orsak och loppet, hur man verkan (eftersom, räknar ut medeltal) på grund av, som resultat av) Sambandsord som visar på tid (först därefter, sedan) Allmän opersonlig form
Instruerande
Att instruera (tala om, visa) hur man gör något
Rubrik som talar om Verb i imperativ vad man ska göra Beskrivande verb Material/ingredien- Sambandsord ser i rätt ordning Ämnesspecifika ord Metod/tillvägagångssätt, ofta i numrerad uppställning Bilder
Recept Arbetsbeskrivningar (hur man bygger något, hur man spelar ett spel, hur man borstar tänderna, hur man installerar något) Manualer
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
11
Texttyp
Syfte
Återberättande
Verb i preteritum Att återberätta Inledning som händelser ger bakgrund till Beskrivande verb händelsen (vem, var, Skrivs i första eller när) tredje person Ett antal händelser i Sambandsord som kronologisk ordning anger tid Sammanfattande avslutning
Layout
Språkliga drag
Exempel på texter Dagbokstexter och brev (som återberättar händelser) Redovisningar som återger hur man t.ex. löste ett matematiskt problem Nyhetsrapporter Biografier
Obs! De texttyper vi presenterar har ett bestämt syfte som, för alla inom en bestämd kultur, känns igen på layout, ordval, språkliga drag och så vidare. Det är viktigt att tänka på att elever från en annan kulturell bakgrund än den svenska kan ha med sig andra mönster. Sammanfattningar av de olika texttyperna finns som bilagor (34-39). Dessa kan skrivas ut och plastas in för att sedan sättas upp i klassrummet eller delas ut till eleverna.
12
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 34 A
Bilaga 35 A
Bilaga 34 B
Bilaga 35 B
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
13
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 36 A
Bilaga 37 A
14
Bilaga 36 B
Bilaga 37 B
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 38 A
Bilaga 39 A
Bilaga 38 B
Bilaga 39 B
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
15
Mål
Att eleverna ska kunna avgöra vilket syfte en text har och varför den har skrivits. Att eleverna ska kunna redogöra för de olika texttypernas struktur och vad som är viktigt för att syftet ska kunna uppnås. Att eleverna ska kunna känna igen och identifiera de språkliga drag som är typiska för en viss texttyp.
52
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
Café Beethoven TEXTER FÖR OLIKA SYFTEN
Sid. 10–47 i elevboken
Bilaga 1–9, 26 A–G
Syfte Syftet med texten styr vilken typ av text man väljer att skriva.
Texter I det här kapitlet får eleverna möta och arbeta med återberättande, instruerande, argumenterande, förklarande, beskrivande och berättande texter. Texterna är skrivna som: • en redogörelse • en biografi • ett recept • en instruktion • en artikel • ett reklamblad • ett klagobrev • en jobbannons med en jobbansökan • två förklarande faktatexter • en presentation på en hemsida • en jämförande faktatext • en berättelse • en personbeskrivning • en miljöbeskrivning • en förklaring till en kundundersökning
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
53
Har klassen arbetat med ZickZack Skrivrummet i åk 4 och 5 eller börjar klassen med materialet i år? De elever som har arbetat med ZickZack Skrivrummet i årskurs 4 och 5 behöver förmodligen bara en snabb repetition av syfte, struktur och språkliga drag för att kunna sätta igång med arbetet i elevboken. Det är förstås viktigt att läraren är uppmärksam på om några elever behöver en mer fördjupad repetition innan de börjar arbeta med övningarna. För elever som inte tidigare har arbetat med ZickZack Skrivrummet är det viktigt att de tillsammans med läraren får gå igenom struktur och språkliga drag för varje texttyp. I den här lärarhandledningen presenteras till de olika texttyperna en arbetsgång enligt cirkelmodellens första steg (struktur och språkliga drag). Den passar för de elever som inte har arbetat med texttyperna tidigare och för dem som behöver en grundligare repetition. Varje lärare avgör i vilken omfattning den egna klassen/gruppen behöver repetera. I kapitel 2 övar eleverna på olika sätt att utveckla sitt språk och det är en fördel om övningarna i kapitel 1 och 2 kan varvas så att eleverna får arbeta med ett avsnitt i taget.
Musikord i kapitlet en kvintett moll en pianolektion en orkestermusiker ett pianostycke komponera
54
en kvartett en opera dur en musiker en pianist en solist
en konsert en balett en stråkkvartett en hymn en sonat en tonsättare
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
en orkester en pianosolist en pianokonsert en symfoni ett stråkinstrument en sats
Förförståelse Kapitel 1 har ett musiktema som genomsyrar alla avsnitt. De musikaliska termerna är många och ett samarbete med musikläraren är naturligtvis en fördel. Många av termerna ingår i namn, som till exempel Ada Kvintett, och är inte nödvändig kunskap för att förstå texten, men bör ändå förklaras. De musikaliska termerna i texterna finns samlade i rutan på sid. 54 men återkommer också, inför varje text, tillsammans med andra svåra eller ovanliga ord under rubriken Ord att förklara. Lyssna gärna på några av Beethovens verk, till exempel EU-hymnen An die Freude (fjärde satsen, nionde symfonin), Symfoni nummer 3 (Eroica) och Spöksonaten, som alla nämns i texterna.
Svenska som andraspråk Kapitel 1 har en ramberättelse om familjen Kvintett som startar ett café med Beethoven som tema. De olika texterna kan göras fristående från varandra men de blir lättare att förstå om man sätter in dem i ett sammanhang. Det är viktigt för andraspråkselever att man läser och arbetar med texterna tillsammans så att alla verkligen förstår alla delar och alla ord. Musikord genomsyrar texterna, ibland som ordlekar i till exempel namn och andra gånger som ämnesspecifika ord. Gör gärna en lista på alla namn och förklara dem för eleverna. I många språk betyder namnen något, kanske finns musiknamn även i elevernas modersmål. I början av varje avsnitt finns en ruta med rubriken Ord att förklara. Låt eleverna göra ordlistor och skriv orden på blädderblock. Eleverna ska ha tillgång till orden under arbetet med texterna för att så småningom införliva dem i sitt eget ordförråd. I de argumenterande texterna finns flera språkliga knep som till exempel retoriska frågor. Sådana ord, fraser och meningar är extra svåra för andraspråkstalare och måste analyseras och förklaras extra noga. Det är lätt att tro att man förstår när man förstår orden men kanske går budskapet förlorat.
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
55
STRUKTURMALLAR
Strukturmallar 26
Som kopieringsunderlag finns sex olika strukturmallar, en för varje texttyp. Struktur mallarna kan användas när eleverna ska analysera texter. De läser då den aktuella texten och fyller i de olika delarna av mallen. Strukturmallarna kan också användas när eleverna planerar sitt eget skrivande. De tänker då igenom sin text och skriver planeringen i mallen. De fungerar också som symboler som hjälper eleverna att visualisera den text de ska skriva.
Bilaga 26 G
Bilaga 26 C
Bilaga 26 E
56
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
STRUKTURMALLAR
Bilaga 26 F
Bilaga 26 D
Bilaga 26 A
Bilaga 26 B
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
57
ÅTERBERÄTTANDE TEXTER
Arvet från Ada Kvintett Sid.12–13 i elevboken
Bilaga 1–2, 26 G
Elevboken sid. 12–13
Ord att förklara en gammelmoster en advokatbyrå bege sig dyster nedsliten äga sköta en skolstart planera en plan slå upp portarna en kvintett
58
ärva en advokatfirm en lokal unket central dö en helg ägna sig åt en sen kväll självklart servera dur
en massa det hela lämna chockad samlas ett testamente en ledighet städa kläcka ett tema en gäst en sonat
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
rik handla om låsa upp undra en cafélokal önska en rest röja en idé hårt arbete moll
ÅTERBERÄTTANDE TEXTER
Läs och arbeta tillsammans Läs tillsammans igenom introduktionen och texten Arvet från gammelmoster. Förklara svåra och ovanliga ord och se till att alla elever har förstått hela texten. Markera i texten rubrik, inledning, händelse (1, 2, 3) och avslutning.
Arbeta i smågrupper 1
Dela ut texten om cafébesöket (1) och låt eleverna fylla i rätt sambandsord.
Arbeta tillsammans Förklara för eleverna att verb är de ord som talar om vad någon gör eller vad som händer. Förklara också att verbet har olika tidsformer och att det är viktigt att välja rätt form för att uttrycka det man vill. I en återberättande text som Arvet från gammelmoster berättar man om något som redan hänt och använder därför verbformen preteritum.
Arbeta i smågrupper 2
Repetera verb i infinitiv, presens och preteritum (2).
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
59
ÅTERBERÄTTANDE TEXTER
Arbeta tillsammans Sambandsord är ord som hjälper oss att strukturera texten och de gör också texten lättare att läsa. I en återberättande text är sambandsord för tid viktiga för att lätt kunna följa ett händelseförlopp, till exempel: förra året, på morgonen, därefter, så småningom, en vecka senare, resten av augusti, slutligen. Markera tillsammans sambandsorden i texten.
Arbeta i smågrupper Repetera sambandsord för tid (C). Svara sedan på frågorna efter texten.
Ytterligare uppgift 26 G
Skriv en återberättande text om ett café som ni ska öppna. Börja med bakgrunden. • Hur fick ni möjligheten (arv, vinst, sparade pengar …?) • Vad gjorde ni innan caféet kunde öppnas? • Vad ska caféet heta? Analysera texten Arvet från gammelmoster med hjälp av strukturmallen för återberättande text (26 G). Se sid. 56–57.
Sammanfatta Sammanfatta tillsammans syfte, struktur och språkliga drag för återberättande texter i Min skrivbok.
60
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
ÅTERBERÄTTANDE TEXTER
Bilaga 1
Bilaga 2
ZickZack Skrivrummet åk 6, Lärarhandledning
61
Läromedelsserien ZickZack består av tre ”rum” – Skrivrummet, Läsrummet och Sökrummet. De tre ”rummen” är tydligt utarbetade utifrån kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11. De kompletterar varandra men fungerar även var för sig.
zz iCK
ACK
Skrivrummets lärarhandledning lotsar dig som lärare genom de fyra kapitel som Skrivrummets elevbok består av. Kapitlen repeterar och utvecklar elevernas förmåga att skriva argumenterande, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och återberättande texter. Med hjälp av modelltexter, ordkunskap, grammatik och gemensamt skrivande utvecklas elevernas skrivande. Lärarhandledningen innehåller en pedagogisk presentation av de idéer och tankar som ligger till grund för materialet, förslag på hur du kan arbeta för att utveckla, stötta och utmana elevernas skrivande av olika texttyper samt ett facit. Till lärarhandledningen finns dessutom nedladdningsbara filer med bilagor och ljud. Bilagorna innehåller kopieringsunderlag samt sex bedömningsmatriser som hjälper dig att kontinuerligt bedöma elevernas skrivutveckling. Ljudfilerna innehåller de inlästa texterna.
ZickZack Läsrummet består av en textsamling med olika typer av texter (skönlitteratur och sakprosa), en lärarhandledning med förslag på hur du kan arbeta med texterna (före, under och efter läsningen), för att stötta och utmana elevernas läsförståelse. Dessutom finns en övningsbok med övningar att göra före och efter läsningen.
ZickZack Sökrummet är ett stadielärarhandledning (åk 4–6). Den innehåller en mängd övningar (kopieringsunderlag) i informationssökning och källkritik.
ISBN 978-91-523-0968-1