Page 1

Räknespår Matematik i förskoleklass

Räknespår, matematik i förskoleklass, är ett finlandssvenskt läromedel i matematik. Genom en medveten fokusering på talförståelse, barns språkutveckling och begreppsbildning i matematik läggs grunden för matematiskt tänkande och tidiga matematiska färdigheter. I diskussioner och lekar använder eleverna sifferord och jämförelseord med nära koppling till vardagliga situationer. Innehållet består av 9 kapitel som följer årstiderna med naturnära teman. Detta läromedel har utvecklats enligt den finländska läroplanen men överensstämmer med den svenska läroplanen för förskoleklassen. Lärarhandledningen innehåller förslag till gemensamma aktiviteter som befäster elevernas språkanvändning och talförståelse.

Matematik i förskoleklass

LÄRARHANDLEDNING ISBN 9789151105710

9 789151 105710

51105710.1.1_Omslag.indd 1

Lisen Häggblom

2020-11-18 13:44


Innehåll Matematik i förskoleklass

4

9. Siffran 9 och talet 10

Matematiska aktiviteter

6

10. Geometriska kroppar I

53

Konkret material

8

11. Geometriska kroppar II

54

12. Plangeometriska former

55

13. Utvärdering

56

Kapitel 1 Räkneord och siffror upp till 5

9

52

Kapitel 2 Likheter och skillnader 14 Kapitel 3 Mönster

18

Kapitel 4 Räkneord och siffror upp till 9 21 Kapitel 5 Geometriska former

25

Kapitel 6 Talet 10

29

Kapitel 7 Jämförelser

32

Kapitel 8 Delning

35

Kapitel 9 Mätning

39

KOPIERINGSUNDERLAG 1. Rutsystem 2x2 cm

44

2. Rutsystem 1x1 cm

45

3. Prickpapper 2x2 cm

46

4. Prickpapper 1x1 cm

47

5. Bildkort

48

6. Siffrorna 0, 1 och 2

49

7. Siffrorna 3, 4 och 5

50

8. Siffrorna 6, 7 och 8

51

3

51105710.1.1_Inlaga.indd 3

2020-11-18 14:01


MATEMATIK I FÖRSKOLEKLASS RÄKNESPÅR Matematik i förskoleklass är ett läromedel som utvecklats utifrån Lisen Häggbloms egen forskning om elevers kunskaper i matematik vid skolstarten och forskning om lärandemodeller i matematik för yngre barn (Aunio, P,.& P. Räsänen. 2015. Core numerical skills for learning mathematics in children aged five to eight years - a working model for educators). Detta läromedel har utvecklats enligt den finländska läroplanen men överensstämmer med den svenska läroplanen för förskoleklassen enligt Lgr 11. Målet med förskoleklasspedagogiken är att erbjuda eleverna, oberoende av på vilket stadium av sitt matematiskt tänkande de befinner sig, glädje över insikt och lärande. Eleverna ska stifta bekantskap med matematiken och dess delområden på ett åskådligt och lekfullt sätt. Eleverna ska handledas att upptäcka former, antal och förändringar i vardagliga situationer och i närmiljön. Eleverna ska uppmuntras att fundera över och beskriva sina matematiska iakttagelser genom att presentera och utforska dem till exempel med kroppen eller med hjälp av olika redskap och bilder. Eleverna ska ges möjligheter att klassificera, jämföra och rangordna saker och ting och att hitta och skapa struktur och förändringar. Eleverna ska också uppmuntras att hitta problem som anknyter till lärmiljön, fundera över dem, dra slutsatser och söka lösningar på dem. Utvecklingen av elevernas taluppfattning ska stödjas mångsidigt i interaktiva situationer, till exempel genom lek och med hjälp av material som intresserar eleverna. Eleverna ska uppmuntras att iaktta antal i miljön och, i takt med att färdigheterna ökar, att kombinera dem med motsvarande räkneord och siffersymboler. Förmågan att se och räkna upp talföljder kan utvecklas till exempel med hjälp av rim och ramsor. Tillsammans med eleverna prövar man att mäta och övar plats- och jämförelsebegrepp till exempel i rörelselekar, genom att rita eller med hjälp av olika redskap.

4

Elevernas förmåga att uppfatta rum och plan ska stödjas genom olika övningar. Eleverna ska uppmuntras att undersöka kroppar och former och att leka med dem. För att stärka elevernas geometriska tänkande ska eleverna ges möjligheter att bygga, pyssla och modellera. Tidsbegreppet utforskas till exempel genom att iaktta årstiderna och dygnets olika tider. (Ur Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2018)

51105710.1.1_Inlaga.indd 4

Läromedlets illustrationer och temaområden har hämtats från elevernas närmiljö och är ett bidrag till att lyfta fram deras miljöfostran i matematiska aktiviteter. Bilderna följer årstidernas växlingar och bidrar till att eleverna upptäcker matematikens användning i vår omgivande miljö. Den egna närmiljön är en naturlig utgångspunkt för gemensamma och spontana aktiviteter och diskussioner.

Syftet med miljöfostran är att stärka elevernas förhållande till naturen, lära dem att bete sig ansvarsfullt i miljön och handleda dem att stegvis tillägna sig en hållbar livsstil. Miljöfostran omfattar tre dimensioner: att lära sig i miljön, att lära sig om miljön och att agera till förmån för miljön. Den närbelägna naturen och den byggda miljön är både föremål för lärande och lärmiljöer. Att göra utflykter i naturen och i den byggda miljön samt att undersöka omgivningen är en viktig del av förskoleklassens verksamhet. Genom positiva upplevelser lär sig eleven att njuta av naturen och närmiljön och det stärker elevens förhållande till sin omgivning. Olika naturfenomen iakttas med flera sinnen och under olika årstider och man diskuterar och undersöker dem. Samtidigt lär sig eleverna att använda begrepp som hör ihop med omgivningen. Genom att öva sig att känna igen olika växt- och djurarter stärks kunskapen om naturen. Tillsammans med eleverna övar man att söka information om frågor som intresserar dem. Naturen kan också vara en plats för estetiska upplevelser och avkoppling. (Ur Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2018)

2020-11-18 14:01


Språkets betydelse för elevers lärande i matematik har under de senaste 20 åren lyfts fram och analyserats av många forskare. Matematiken karaktäriseras av ett symbolspråk som eleven möter redan i förskoleklassen. Vi uppmuntrar en muntlig och skriftlig språkanvändning. För att stödja elevens utveckling och förståelse av matematiska begrepp behöver det stimuleras till en aktiv språkanvändning. Vi betonar språkanvändningen även i avsikt att utveckla elevens argumentation och kritiskt granska sitt resultat. I förskoleklassen är den naturliga integrationen mellan språk och matematik en viktig grundbult. För eleverna är språket både ett föremål och ett verktyg för lärandet. Med hjälp av sin språkliga uttrycksförmåga kan eleven hantera olika situationer och företeelser, kommunicera med andra, uttrycka sig och skaffa information. En mångsidig språkmiljö och samarbete med vårdnadshavarna stödjer elevernas språkliga utveckling. I förskoleklassens verksamhet ska eleverna regelbundet få uppmuntrande respons på sin språkliga uttrycksförmåga och sina kommunikationsfärdigheter. Den språkliga uttrycksförmågan ska stimuleras och eleverna och pedagogerna ska tillsammans fundera över användningen av språk i olika situationer. Syftet är att stärka förmågan att anpassa språket enligt situationen. Eleverna ska få öva sig i

att berätta, förklara och diskutera. När eleverna får leva sig in i olika situationer, använda humor och lära sig goda vanor stärks deras språkliga uttrycksförmåga. Genom att eleverna bekantar sig med olika typer av texter utvecklas den språkliga uttrycksförmågan och förmågan att skilja på talat och skrivet språk. Att iaktta olika språk i närmiljön stödjer utvecklingen av elevernas språkliga medvetenhet. Pedagogen ska väcka och öka elevernas intresse för talat och skrivet språk och så småningom också för att läsa och skriva. Genom att iaktta och undersöka språk styrs elevernas uppmärksamhet från ordens betydelse till språkets former och strukturer, bland annat till ord, stavelser och ljud. Eleverna ska uppmuntras att lekskriva och lekläsa. (Ur Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2018) Elevens språkanvändning är viktig när vi vill utvärdera elevens kunnande. Vi kan iaktta och tolka elevens språk för att få information om vad eleven lärt sig och hur inlärningen fortskrider. Samtidigt som eleven beskriver sin tankegång utvecklas språket och eleven blir medveten om hur det tänker. I elevens dokumentation återspeglas deras tolkningar och uppfattningar av begrepp och händelser. Skapa tillfällen där eleven får uttrycka sig muntligt och skriftligt. Det ger eleverna möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga.

5

Hitta likheter och skillnader i bilderna. 51105710.1.1_Inlaga.indd 5

2020-11-18 14:02


MATEMATISKA AKTIVITETER Språk I RÄKNESPÅR Matematik i förskoleklass finns det en medveten satsning på att integrera matematiska aktiviteter så mycket som möjligt. Det sker genom gemensamma diskussioner där eleverna får redovisa för sina tankar och dokumentera sitt lärande. Bilderna är hämtade från naturen och namnen på växter och djur finns utskrivna med versaler. När eleverna får ställa egna frågor till aktuella matematiska begrepp utvecklar de sitt eget språk och blir medvetna om nya ord och uttryck. Gör begreppen så synliga som möjligt och väck elevernas medvetenhet om matematikens användning i våra liv. Med stöd i konkreta hjälpmedel och bilder skapar vi en naturlig brygga till det matematiska språket. Läs tillsammans där tillfälle finns och låt eleven dokumentera sina kunskaper med bilder och språk utifrån sina förutsättningar.

Räknesagor Med en räknesaga återger vi en situation eller en händelse som innehåller en matematisk tankeform. Räknesagorna är inkörsporten till textuppgifter. Eleven ritar räknesagor utifrån den egna närmiljön och det aktuella matematiska innehållet. Som stöd för arbetet behöver eleven modeller i form av korta berättelser med frågor. Använd gärna naturnära material, leksaker eller plockmaterial för att konkretisera händelsen. Elevernas resultat uppvisar stora variationer och det är viktigt att uppmärksamma och stödja varje elevs utveckling. När eleven berättar sin saga utvecklar det en språklig kompetens och det matematiska språket blir elevens eget språk. När eleven visar intresse för bokstäver och ord kan det bli synligt i bilden. Räknesagorna som ingår i boken följer den aktuella matematiska strukturen. Om bokens utrymme är för litet för elevernas sagor kan de illustrera sin saga på ett separat papper. Även bilder från reklamblad stimulerar elever till att göra räknesagor. Räknesagorna är en förberedelse för tankeformer som leder till addition och subtraktion. Räknesagorna innehåller nyckelord som leder till ett visst räknesätt.

Addition; sammanläggning, ökning, jämförelse med ökning. 1. Alex ser 5 svanar och 4 måsar. Hur många är fåglarna sammanlagt? (sammanläggning) 2. I ett träd sitter 4 skator och 3 skator kommer flygande. Hur många fåglar är det då? (ökning) 3. Två änder sitter på en sten och tre fler simmar i vassen. Hur många fåglar är det tillsammans? (jämförelse med ökning)

Subtraktion; minskning, uppdelning, jämförelse, utfyllnad. 1. En ekorre har 7 kottar och skalar 3 kottar. Hur många kottar är kvar? (minskning) 2. Saga har 7 löv. Det är 3 björklöv och resten lönnlöv. Hur mång lönnlöv har Saga? (uppdelning) 3. Aino hittar 8 kantareller och två färre kremlor. Hur många kremlor hittar Aino? (jämförelse) 4. Fem rävungar har ett bo i skogen. Tre av dem leker vid en sten. Resten är i boet. Hur många är kvar i boet? (utfyllnad)

6

51105710.1.1_Inlaga.indd 6

2020-11-18 14:02


Gemensamma aktiviteter Varje nytt matematiskt innehåll introduceras med gemensamma diskussioner där vi synliggör de nya tankeformerna och de begrepp som eleven ska lära sig. Här kan vi använda olika konkreta material i form av klossar, knappar och föremål som eleverna känner till. Två ark med en talplatta, talkort, prickkort och en linjal medföljer boken. Samla konkreta material i en mattekorg, en mattehörna eller på en hylla så att materialet är lättillgängligt. Använd gäna naturmaterial som en del av miljöfostran inom matematik.

Utematematik Genom en medveten satsning på matematiska aktiviteter utomhus kan vi också bidra till elevernas miljöfostran. Vid antalsräkning, jämförelser, mätningar och geometriska upptäckter blir naturen en lärandemiljö som väcker elevernas nyfikenhet. I förslag till olika aktiviteter ingår spontana förslag på lekar eller spel som aktiverar eleverna. Det kan vara att samla kottar, stenar, pinnar, löv eller växter som kan användas för antalsräkning, jämförelser och mätningar.

Arbete i boken Arbetet i boken har förberetts genom gemensamma diskussioner och lekar. För många elever är det nytt att dokumentera kunskaperna i en bok med frågor som ska besvaras och uppgifter som ska göras.

Lätt kan det gå fel. Ett litet fel kan oftast bero på ett missförstånd eller att uppgiften görs för snabbt. Uppmana eleven att titta på det färdiga resultatet och tillsammans gå igenom lösningarna. Om eleven ser att vi värdesätter dokumentationen upplevs arbetet som mera viktigt. I de flesta uppgifter finns förslag på hur sidan kan följas upp – en viktig del av lärandeprocessen.

Räknegåtor För att väcka elevernas nyfikenhet och gå lite utöver bekvämlighetszonen kan vi ge eleverna olika matematiska räknegåtor. Dessa räknegåtor är nära relaterade till aktuellt innehåll och kan utvecklas vidare av läraren. Genom räknegåtorna motiverar vi eleverna att lösa problem.

Utvärdering Varje elevs lärandeprocess är individuell och behöver följas upp kontinuerligt. Vi kan följa elevens matematiska utveckling under diskussioner och frågestunder samt i deras dokumentationer och aktiva arbete. För varje nytt matematiskt innehåll finns ett lärandemål som fokuserar på vad eleven ska lära sig. Dessa mål är grund för ett utvärderingsinstrument som ingår i kopieringsunderlag 13 i lärarhandledningen. Det är ett stöd för läraren när elevens lärandeprofil utformas. Dokumentet kan användas som underlag för diskussioner med vårdnadshavaren och samtidigt är det ett dokument över hur hela elevgruppen utvecklats under året.

7

51105710.1.1_Inlaga.indd 7

2020-11-18 14:02


KONKRET MATERIAL För att göra undervisningen intressant och mera konkret använder vi olika material. Med deras hjälp kan vi synliggöra olika begrepp, ge dem ett namn och en symbol. Vi hjälper eleverna att utveckla sin begreppsbildningsförmåga. Det finns olika typer av konkreta material. Vissa är utvecklade för att synliggöra specifika begrepp medan andra är föremål eller redskap som vi använder i vår vardag. Med stöd av det konkreta kan vi matematisera händelser. Vi ska vara medvetna om att många elever endast ser materialen och det matematiska budskapet uteblir. Därför kräver användningen av konkreta material en god planering. Gör en inventering av skolans konkreta material. Ta tillvara det som finns, gör gärna en mattehörna så att materialet är lättillgängligt. Alternativt kan eleverna få vara med och skapa ett mattelandskap som växer fram under året eller förändras utifrån årstidernas växlingar.

Utöver nedanstående material kan vi använda olika naturmaterial som är aktuella för årstiden. Följande material kan användas vid gemensamma aktiviteter: • Talkort och prickkort 0–10 medföljer boken som två kartongark. Korten används vid lekar och spel. • Bildkort 0–10 med bilder som visar antal. Eleverna kan tillverka dem av kartong med egna bilder. Ingår som kopieringsunderlag i lärarhandledningen. • Multilinkklossar är plastklossar i 10 färger med 2 cm kant. De kan sammanfogas. Används inom de flesta matematiska delområden. • Knappar i olika storlekar och former kan användas vid mönster- och sorteringsövningar. • Tärningar med 1–6 prickar eller 10-sidiga tärningar används vid lekar och spel. • Träleksaker som består av fordon, djur, växter mm kan användas vi antalsräkning och sorteringsövningar. • Kalendern används för att utveckla elevernas tidsuppfattning. • Klocka med analoga siffror visar tidens gång. • Balansvåg används för att jämföra massor. • Linjal används för mätövningar. En centimetergraderad linjal i kartong medföljer boken. • Geometriska kroppar finns i plast eller trä. Kan tillverkas av kartong. Ingår som kopieringsunderlag. • Plangeometriska former finns i plast eller kan tillverkas av kartong. Ingår som kopieringsunderlag. • Logiska block finns i plast och används vid sorteringsövningar. • Plockmaterial såsom leksaker, kramdjur, träklossar, träpinnar, snäckor, stenar mm

8

51105710.1.1_Inlaga.indd 8

2020-11-18 14:02


Räkneord och siffror upp till 5

1

s. 3 Sommarminnen

Lärandemål Eleven lär sig att räkna antal upp till 5.

Konkret material Plockmaterial, naturmaterial och föremål i omvärlden.

Gemensam aktivitet Läromedlets röda tråd är att inleda varje uppslag i boken med gemensamma lekar och matematiska aktiviteter för att synliggöra matematiken så mångsidigt som möjligt. Boken blir sedan ett hjälpmedel för dokumentation och fördjupning. Vi strävar efter att förankra bilderna i naturnära miljöer. Diskutera bokens indelning i nio kapitel som anknyter till den aktuella årstiden. Det första kapitlet inleds med en sommarbild som ska ge eleverna inspiration till att räkna antal och dokumentera antalet. • Inled med att i grupp med eleverna diskutera vad de vet om matematik, när vi har nytta av matematik och vad vi ska få lära oss i matematik. Vad finns det i rummet som innehåller matematik? Det kan vara en klocka, en kalender, klossar, tärningar, en telefon mm. • Multilinkklossar är ett hjälpmedel som kan inspirera till antalsräkning. Inled med en fri lek där eleverna får bygga en valfri figur. Ställ frågor. Vad har du byggt. Hur många klossar har du använt? Eleverna uppvisar gärna sin räkneglädje – låt den blomma.

• Häll ut ett antal klossar som grupperas enligt färg. Hur många klossar finns i varje grupp? Antalet får gärna överskrida bokens aktuella talområde upp till fem. Hur kan vi dokumentara antalet utan att skriva siffror? Vi kan visa antalet med prickar eller streck – så kallade räknestreck ////. Räknestrecken är en gammal skrivmetod som använts sedan urminnestider. • Samla och gruppera några leksaker och be eleverna säga hur många saker det är i varje grupp. Hur många bilar, bollar, hundar, katter osv? Börja med ett litet antal och utöka till 5. De första räkneorden har eleven lärt sig vid tre års ålder, men vi vet inte om eleven ser sambandet mellan räkneramsan med räkneorden och antalsräkning. För att kunna räkna antal behöver eleven kunna koordinera ett antal komponenter: peka på föremålen i bestämd ordning, ge varje föremål ett eget räkneord, kunna använda räkneorden i rätt ordningsföljd och ge det sista föremålet ett räkneord som representerar hela mängden.

Arbete i boken Diskutera bilderna i boken. Hur många saker finns det av varje sort? Det finns 2 elever, 3 spadar, 2 bollar, 2 hinkar, 4 granar, 5 smörblommor osv. Ställ en omvänd fråga: Vad finns det t.ex. fyra av?

9

51105710.1.1_Inlaga.indd 9

2020-11-18 14:02


1

Räkneord och siffror upp till 5

s. 4–5 Lika många

Lärandemål

Arbete i boken

Eleven lär sig att använda begreppet lika många.

Diskutera bokens uppgifter på s.4. I den vänstra sidan av rutan visas ett antal föremål. För att stimulera läsningen är föremålens namn utskrivna. Ta tillvara den nära kopplingen mellan matematik och språk. Genom att ta skapa situationer där eleverna får läsa tillsammans hjälper vi dem att utveckla sitt språk. Här läser vi och räknar tillsammans: Det är tre bollar osv. Efter en gemensam läsning får eleverna färglägga lika många föremål som modellen visar.

Konkret material Plockmaterial, multilinkklossar, A4 papper

Gemensam aktivitet • Samla och gruppera några leksaker så att det finns samma antal i några grupper. Be eleverna säga i vilka grupper det finns lika många saker. Observera att eleverna inte blandar ihop begreppet lika många med samma sorts saker. När vi jämför antalet föremål i två mängder kan vi använda parbildning. • Varje elev får ett papper som består av två spalter. En spalt är delad i två delar. Eleven ritar olika antal saker i den vänstra spalten, byter papper med en kamrat som sedan ritar egna saker av samma antal i den högra spalten. Eleverna kontrollerar parvis om antalet är samma i båda rutorna. De kan säga: Det är lika många … som … De fortsätter sedan att rita ett antal föremål i de sista rutorna. • Förbered s.5 så att eleverna får ett antal klossar som de bygger till en figur och talar om hur många klossar de använt.

Ta som vana att diskutera den färdiga sidan och be t.ex. eleverna växelvis berätta hur de löst en viss uppgift. Fördela uppgiften så att alla får var med och uppleva att deras arbete är viktigt. För att stimulera eleverna till att lösa problem innehåller lärarhandledningen förslag till räknegåtor som eleverna får lösa som ett gemensamt problem när sidan är klar. Be eleverna berätta till s.5 vilka som är par. Två blå och två bruna klossar. Tre gröna och tre röda klossar osv.

Räknegåta 1. Titta på s.4. I vilka två ord finns lika många bokstäver? (I orden boll och hink finns fyra bokstäver). 2. I vilket ord finns tre bokstäver? (sko)

10

51105710.1.1_Inlaga.indd 10

2020-11-18 14:02


2

Likheter och skillnader

s. 12–13 Höst i naturen / Hitta skillnader i bilder

Lärandemål Eleven lär sig att se likheter och skillnader i bilder.

Konkret material Multilinkklossar, logiska block, knappar, föremål i naturen.

Gemensam aktivitet Hösten ger många möjligheter för jämförelser i naturen. I det här kapitlet lär sig eleverna att upptäcka likheter och skillnader mellan olika objekt. Det kan gälla löv, svampar, växter eller djur. I matematiken gör vi ofta jämförelser när vi löser problem. Därför är förmågan att upptäcka likheter och skillnader en grundläggande förkunskap till matematiskt tänkande. På vilka sätt kan föremål vara lika/ olika? Vi kan använda naturmaterial eller specifika konkreta material för att fokusera på begreppen. Multilinkklossarna har samma form men olika färg. Logiska block är ett hjälpmedel som kan klassificeras utifrån form, storlek, färg och tjocklek. Djur av samma sort skiljer sig kanske beroende på färg och storlek. Trädens löv kan kategoriseras utifrån storlek och färg. I naturen hittar vi många situationer där vi kan träna vår iakttagelseförmåga. I berättandet får vi använda vårt språk för att beskriva likheter och olikheter.

• Placera ut några logiska block. Några har samma form eller samma färg. Vilka har något gemensamt? Vilka är helt olika?

Utematematik Placera ut fem föremål; boll, spade, hopprep, hink och fordon. Eleverna tittar på sakerna och blundar. Två föremål byter plats. Vilka två har bytt plats? Samla några löv och ta reda på till vilket träd löven tillhör. Eleverna får lära sig trädets namn och beskriva hur löven ser ut. Vilka likheter och skillnader finns det emellan löven?

Arbete i boken På s.12 får eleverna söka efter likheter och olikheter i de två bilderna. Använd s.13 för att också träna ordningstal. Vilka djur finns på första raden? Andra raden? Vilket djur på den första raden är olikt de andra? På vilket sätt är det olikt de övriga?

• Vilka har bytt plats? Placera ut några klossar eller knappar och be eleverna noggrant titta på föremålen. Be dem blunda och låt två klossar byta plats. Be eleverna titta på nytt och säga vilka två som bytt plats.

14

51105710.1.1_Inlaga.indd 14

2020-11-18 14:02


Likheter och skillnader

2

s. 14-15 Hitta likheter / Avbildning

Lärandemål Eleven lär sig att se likheter i bilder och göra en avbildning.

Konkret material Föremål i naturen, plockmaterial.

Gemensam aktivitet Ta tillvara och diskutera likheter och skillnader i naturen. Vi har lövträd som är olika beroende på höjd och art. Genom att titta på bl.a. löv kan vi lära oss trädens namn. Samla ett antal löv från samma träd. Vilka löv har samma färg och vilka har samma storlek? Gruppera dem enligt ett visst system. Visa gärna riktiga löv på de lövträd som finns i boken. Utöver bokens lövträd kan vi samla löv från al, lind eller vide. Eleverna kan också lära sig skilja på våra vanligaste barrträd som uppvisar olika form, olika barr och kottar. T.ex. tall och gran. Analysera likheter och skillnader i olika kottar.

• Introducera ordningstalen upp till fem; första, andra osv. Eleverna ställer upp sig på en rad. Vem står först i raden, vem är andra eller tredje i raden. Gör en liknande händelse med olikfärgade klossar, bilar eller kramdjur som placeras i en rad. Bestäm vilken kloss eller vilket föremål som är först i raden. Vilket föremål är andra i raden?

Arbete i boken På s.14 finns bilder av löv till våra vanligaste träd. Vilka löv finns i närheten av skolan? Eleverna söker efter den bild som är samma som modellen. Avsluta s.14 med att be eleverna beskriva läget för det sökta lövet. Innan eleverna gör avbildningen på s.15 kan modellsvamparna diskuteras. Vilka svampar har eleverna sett eller plockat? Vilka är ätliga och vilken svamp är giftig. På vilka sätt är de tre svamparna lika/olika? Vilka andra svampar känner eleverna till? Läs tillsammans namnen på alla löven och svamparna.

• Pressa och torka löv, limma dem på ett papper och gör en utställning av de vanligaste lövträden. Skriv ut trädets namn.

Räknegåtor till s.14

• Placera torkade löv i 4x4 rader på ett stort papper. Ställ frågor som övar ordningstal. Vilket löv tänker jag på? Det finns på andra raden. Det är det tredje lövet. Låt eleverna ställa egna frågor som de andra får besvara.

2. Vilket är mitt hemliga löv. Det är inte brunt. Det finns under rönnlöven. (asp)

1. Vilket är mitt hemliga löv. Det är inte grönt. Namnet har inte fyra bokstäver. (ek)

15

51105710.1.1_Inlaga.indd 15

2020-11-18 14:02


3

Mönster

s. 20–21 Mönster

Lärandemål Eleven lär sig att beskriva och hitta mönster.

Konkret material Multilinkklossar, leksaker, klädesplagg, 2x2 cm rutsystem.

Gemensam aktivitet I bokens tredje kapitel får eleverna lära sig mera om mönster. Kapitlets tema är höstkläder. Ett möster är en upprepning av former eller symboler enligt en bestämd regel. Det mönster som upprepas kallas ofta för en sekvens. Vi hittar mönster i kläder, tyger, golvplattor, bårder, tapeter osv. I matematik är ett mönster ett sätt att beskriva en förändring som t.ex. i talföljder. Det finns också mönster med geometriska former. När vi gör eleverna uppmärksamma på mönster i omvärlden blir de medvetna om matematikens användning och nytta. Vi kan göra mönsterrader av klossar, stenar, pärlor mm. Senare under skoltiden möter eleverna mönster i bl.a. multiplikationer. När ord upprepas enligt ett visst mönster får vi ordmönster som eleverna kan lyssna på och sedan fortsätta. T.ex. bil, båt, tåg, bil, båt, tåg, osv. Genom att visa bilderna samtidigt blir ordmönstret synligt. När mönsterrader upprepas kan vi få ett större mönster som varierar i lodrät och vågrät riktning. Sådana mönster kan vi hitta i t.ex. tyger eller mattor.

• Mönsterrader. Ta fram klossar eller knappar i olika färger eller former eller annat plockmaterial. Ordna ett mönster och be eleverna beskriva mönstret. T.ex. röd, gul, röd, gul, osv. I den sekvensen är varannan knapp röd. Alternativt kan mönstret vara röd, gul, gul, röd, gul, gul, röd, osv. där är var tredje knapp röd. Be eleverna beskriva den sekvens som upprepas. Mönstret kan också bestå av saker; boll, hopprep, bil, boll, hopprep, bil osv. När vi ska fortsätta ett mönster har vi stor nytta av att läsa ut den givna mönstersekvensen. Då hjälper språket oss att fortsätta mönstret. • Be eleverna göra ett mönster i två eller tre färger av multilinkklossar eller knappar och beskriva mönstret. Mönstret kan avbildas i 2x2 rutsystemet (ingår som kopieringsunderlag). • I elevernas kläder ingår olika mönster. Det kan vara färgrader, prickmönster eller enskilda symmetriska figurer. Be eleverna hitta och beskriva mönster i sina kläder eller i rummet.

Arbete i boken Efter den gemensamma diskussionen kring mönster och eget laborativt arbete får eleverna i grupp beskriva de mönster som finns i klädesplaggen på s.20. På s.21 ska eleverna fortsätta ett givet mönster. Be dem läsa och lyssna på hur mönstret fortsätter. Diskutera orden varannan och var tredje.

18

51105710.1.1_Inlaga.indd 18

2020-11-18 14:02


Mönster

3

s. 22–23 Mönster

Lärandemål Eleven lär sig att göra ett eget mönster och fortsätta ett bildmönster.

Konkret material Multilinkklossar eller knappar, 2x2 cm rutigt papper.

Gemensam aktivitet När mönsterrader upprepas får vi ett större mönster som varierar i lodrät och vågrät riktning. Sådana mönster kan vi hitta i tyger, mattor eller kakelgolv. Vilka mönster finns i skolan? Kanske har eleverna tidigare gjort egna mönster med indianpärlor. På ett rutigt papper kan eleverna få börja med att göra ett enkelt mönster i två färger (liknar ett schackbräde). Visa gärna flera olika mönster på ett rutigt papper. Att hitta ett eget mönster är inte så lätt, men med olika modeller får eleverna stöd för sitt arbete. • Eleverna kan arbeta parvis så att den ena lägger ett mönster med knappar eller klossar och den andra avbildar mönstret med eget material. Arbetet kan varieras så att eleven tittar på modellen och avbildar eller så att det finns en liten skärm så att modellen inte syns och instruktionen ges muntligt. Det är sedan spännande att jämföra modellerna.

• Ge varje elev ett rutigt papper, gärna 2x2 cm. Ingår som bilaga. Be dem dela pappret i två lika stora delar och färglägga ett mönster på den ena sidan. De byter papper och avbildar kamratens modell på den andra sidan. Är det samma mönster?

Utematematik Samla löv, stenar, pinnar och kottar. Be eleverna parvis lägga mönster på marken. T.ex. sten, pinne, kotte, sten, pinne osv. Alternativt kan de använda två olika material; sten, sten, pinne, sten, sten, pinne osv. Be eleverna läsa mönstret.

Arbete i boken De mönster som finns på s.22 kan göras i två färger. Visa gärna med modeller hur ett mönster på ett paraply kan se ut. När ord upprepas enligt ett visst mönster som på s.23 får vi ordmönster som eleverna kan lyssna på och sedan fortsätta. T.ex. mössa, hatt, mössa, hatt osv. Genom att visa bilderna samtidigt blir ordmönstret tydligare. I den sista uppgiften får eleverna göra egna mönster. Be dem berätta om sitt mönster för de andra eleverna.

19

51105710.1.1_Inlaga.indd 19

2020-11-18 14:02


Räkneord och siffror upp till 9

4

s. 26–27 Inledning / Talen 6 och 7

Lärandemål Eleven lär sig räkna antal upp till 7.

Konkret material Talkort och prickkort, talplattor.

Gemensam aktivitet Kapitlets tema är senhösten och djur som lever i vårt land. Vilka djur känner eleverna till? Vilka har de sett i naturen eller i en djurpark? Några av djuren är ganska sällsynta. Fjällräven som lever i fjällen kan vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året om. Vildsvinen och älgarna kan ha olika färger av bruna nyanser. Skogsharen är vit på vintern och brun på sommaren. • Nu är det dags för talen 6 och 7. Vad finns det sex av? Tärningen har upp till sex prickar. Prickmönstret för sex är tre och tre prickar. Som exempel på sju har vi alla veckans dagar. Snövit hade sju dvärgar. • Ta i bruk det andra arket med talkorten och prickkorten. Korten klipps ut längs de streckade linjerna. Förvara korten med de övriga korten upp till talet 5. Be eleverna bilda par med talkorten och prickkorten. Eleverna kan göra övningen i par så att det ena eleven tar ett prickkort och det andra eleven visar rätt talkort. Hur skriver vi talen 6 och 7. Öva i luften och med kritor på ett papper.

• För att visa talen 6 och 7 tas den andra talplattan i bruk. De båda talplattorna läggs under varandra eller som en lång rad. Talplattorna används med knappar eller klossar för att visa antalet. Fördelen med talplattorna är att hålla klossarna samlade och ge talet en struktur som blir en bild av talet. Jämför bokens bilder av talen. • Klappa i händerna några gånger. Eleven lyssnar och visar rätt siffra eller prickkort. Be eleverna bygga en figur med sex eller sju klossar.

Arbete i boken I bokens bilder visas olika representationsformer för talen 6 och 7; siffra, talnamn, prickbild och antal. Vilka djur finns på s.27? Läs djurens namn tillsammans. Sifferskrivningen är på väg att utvecklas hos förskolebarnet. Notera att vissa siffror lätt blir spegelvända. Läs tillsammans svaret till de lösta uppgifterna på s.27. Det är 7 mårdar, 6 osv. Alternativt ställs frågor om antalet.

Räknegåta till s. 27 I vilket namn finns sju bokstäver? Vilka två namn har lika många bokstäver?

21

51105710.1.1_Inlaga.indd 21

2020-11-18 14:02


4

Räkneord och siffror upp till 9

s. 28–29 Talen 8 och 9

Lärandemål

Arbete i boken

Eleven lär sig räkna antal upp till 9.

Bokens uppgifter på s.28 innehåller tankeformer för en addition med sammanläggning och vi använder ordet tillsammans i en räknesaga. Händelsen är statisk. Det finns 4 bruna och lika många vita vesslor. Hur många är de tillsammans? Be eleverna tala om hur många djur det finns av varje sort och hur många de är tillsammans. Sidan avslutas med sifferskrivning. På s.29 ska eleverna rita de spår som fattas. Det är 8 lodjurspår, 6 hjortspår, 9 musspår (framtass) eller 9 ekorrspår (framtass) och 7 fågelspår (olika arter). I räknesagan kan eleverna t.ex. rita en bild som visar en sammanläggning.

Konkret material Talkort och prickkort, talplattor, klossar.

Gemensam aktivitet Nu introduceras talen 8 och 9. Våra djur utökas med vessla, och rådjur. Fokusera på talen 8 och 9. En spindel har åtta ben. Två bilar har tillsammans åtta däck. Vilka ord rimmar på åtta? Vilken annan siffra liknar 9? Forma siffrorna med piprensare, ett snöre eller rita i sanden. Forma siffrorna i luften eller med kritor på ett papper. • Eleverna lägger talen 8 och 9 på talplattorna med klossar eller knappar. Lägg 5 klossar på plattorna. Hur många behöver jag till för att det ska vara 8? Hur många ska jag ta bort för att det ska vara 3 kvar? Övningen förbereder uppgifterna på s. 29.

Räknegåta 1. Vilket är mitt hemliga kort? Det har 2 prickar fler än 6. (8) 2. Vilket är mitt hemliga kort? Det har 3 prickar färre än 9. (6)

• Be eleverna bygga något med 8 eller 9 klossar. Vad har jag byggt? Eleverna kan turvis ställa frågan till de andra eleverna. • Eleverna gör en rad av sina prickkort från 0 till 9. Vad är det för likheter och skillnader mellan prickkorten som visar talen 8 och 9?

22

51105710.1.1_Inlaga.indd 22

2020-11-18 14:02


Geometriska former

5

s. 34–35 Geometriska kroppar

Lärandemål Eleven lär sig att känna igen och hitta geometriska kroppar.

Konkret material Geometriska kroppar, lådor och askar, föremål i rummet.

Gemensam aktivitet

• Samla paket eller föremål som har former av kub, rätblock, klot, cylinder och kon. Eleverna kan måla paketen i olika färg och stapla dem till ett fantasihus. Be eleverna hitta de olika grundkropparna i samlingen. Aktiviteten kräver noggrann planering för att hitta olika former. • På vilka sätt är grundkropparna lika / olika? Eleverna använder sina egna ord för att beskriva en viss kropp eller göra jämförelser mellan kropparna.

I väntan på julen kan vi lära oss att hitta olika geometriska former. Julpaket och julgransprydnader har former av geometriska kroppar. Använd gärna riktiga grundmodeller av trä eller plast när de geometriska kropparna introduceras. Dessa grundmodeller kan vi hitta i lådor med byggklossar eller köpa som färdiga modeller i trä eller plast. De fem centrala kropparna är kub, rätblock, klot, cylinder och kon.

• I kopieringsunderlag 10 och 11 ingår bilder av geometriska kroppar.

Utgå från grundkropparna och sök efter liknande former i omvärlden. En multilinkkloss har formen av en kub. Två multilinkklossar blir ett rätblock. Ett annat exempel på kuben är t.ex. en tärning. Rätblocket är kanske den vanligaste grundkroppen. Den finns i askar och förpackningar. Klotformer hittar vi t.ex. i bollar och pärlor. Konformer hittar vi i trafikkoner eller strutar som t.ex. kalashattar och glasstrutar. Cylinderformer hittar vi t.ex. i ljus, dricksglas, pappersrullar. En gran med julprydnader kan också innehålla intressanta kroppar.

Arbete i boken

Utematematik Om det finns snö ute kan eleverna bygga snölyktor och forma olika stora klot. Frys färgat vatten till is i ett mjölkpaket och vi får rätblock och kuber.

Låt s.34 inspirera till att hitta geometriska former. Läs kropparnas namn tillsammans. På s.35 ska eleverna hitta den form som hör till ett visst föremål.

Räknegåta till s.34 Vilken kropp tänker jag på? 1. Namnet börjar på bokstaven k och har tre bokstäver. Det är inte konen. (kub) 2. Den har inga runda former. Den är inte blå. (rätblock)

25

51105710.1.1_Inlaga.indd 25

2020-11-18 14:02


5

Geometriska former

s. 36–37 Geometriska kroppar

Lärandemål Eleven lär sig att känna igen och hitta geometriska kroppar.

Konkret material Geometriska kroppar, multilinkklossar.

Gemensam aktivitet • Minnesövning. Placera ut geometriska kroppar. Eleverna tittar noggrant på föremålen och försöker komma ihåg vilka de är. Be eleverna blunda, ta bort ett föremål och be eleverna titta. Vilket föremål fattas? Leken kan varieras så att föremålen placeras i två rader och två föremål byter plats. Vilka har bytt plats? • Gissa min figur. Göm de geometriska grundkropparna i t.ex. en påse. Vilken är min hemliga figur? Eleverna ska använda kroppens namn eller beskriva den. Ge en ledtråd i taget och låt eleverna gissa vilken figur det är. » Min figur har en spets (kon). » I min figur är alla kanter lika långa (kub). » Min figur har formen av en boll (klot).

• Bygg min figur. Två elever arbetar i par med varsin likadan uppsättning multilinkklossar. Det ena eleven bygger en figur utan att visa den. Det andra eleven ska bygga en likadan figur enligt anvisning. Kontrollera sedan om figurerna är lika.

Utematematik Eleverna får i uppgift att hitta geometriska kroppar utomhus. Titta t.ex. på skolans byggnad. Vilka kroppar ingår i byggnaden? Vilka former ingår i de leksaker eller de lekredskap som finns på gårdsplanen? Ibland kan det vara svårt att hitta formerna som enskilda kroppar eftersom de ingår i en större helhet. Därför är det viktigt att vi handleder eleverna till nya upptäckter.

Arbete i boken På s.36 ska eleverna färglägga en geometrisk kropp i en given färg. Fråga eleverna hur många kroppar det finns av varje modell? Färgläggningen av de tredimensionella figurerna på s.37 kräver hög koncentration och övar elevens spatiala förmåga. Be eleverna välja en figur och bygga den. Hur många färger finns det av varje sort i de olika figurerna?

» I min figur finns två cirklar (cylinder). » Min figur har formen av en skoask (rektangel).

26

51105710.1.1_Inlaga.indd 26

2020-11-18 14:02


Talet 10

6

s. 42–43 Hitta talet 10 / räkna till 10

Lärandemål Eleven lär sig att hitta talet 10 och räkna antal upp till 10.

Konkret material Bilder, klossar, talkort, prickkort och talplattor.

Gemensam aktivitet Det nya året kan inledas med diskussioner kring talet 10. Kapitlets tema är rymden. Fördjupa elevernas kunskaper om rymden. Vad vet eleverna om rymden med dess planeter? Från solen räknat har vi nio planeter; Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Pluto (dvärgplanet). Venus kallas också aftonstjärnan för att den lyser klart på kvällen. Den första satelliten skickades upp i rymden för över 60 år sedan. När vi tittar på himlen en klar mörk natt ser vi oändligt många stjärnor. I slutet av kapitlet får eleverna avbilda några stjärnbilder. Eleverna har tidigare räknat antal upp till 10 och nu ska kunskaperna kring talet tio fördjupas. Ordna kanske en 10 dag där eleverna får hitta tior. Planera omgivningen så att det finns olika grupper med tio föremål som eleverna får upptäcka samt bilder av talet tio med siffror. Talet tio har en central plats i vårt talsystem eftersom det skrivs med en etta och nolla; 10.

Många elever i förskoleåldern skriver 10 som 01. Var hittar vi talet 10? Vi har våra fingrar och tår, vi kan ha syskon som är 10 år gamla, på en klocka finns talet 10, vi har 10 kronors mynt, i almanackan finns talet 10. • Ta i bruk talkortet och prickkoret för 10. Visa talet tio på talplattan. Nu är alla rutorna fyllda. Titta på tians prickkort. Diskutera prickarnas mönster. Prickarna är grupperade i fem och fem, eller fyra, två och fyra. • Eleverna spelar parvis Memory med alla talkort och prickort. • Eleverna får 10 klossar i tre färger och bygger en figur. Vad har de byggt? Hur många klossar är det av varje färg?

Arbete i boken I rutan på s.42 får eleven rita något där 10 förekommer. Notera att de planeter som finns på s.43 är fantasibilder eller klistermärken, det finns bara en av varje planet i verkligheten. När eleverna löst s.43 kan gruppen gemensamt gå igenom svaren och läraren ställer frågor till bilderna. Hur många är molnen? Vad finns det tio av? Läs orden tillsammans.

29

51105710.1.1_Inlaga.indd 29

2020-11-18 14:02


6

Talet 10

s. 44–45 Gömda bilder och tal

Lärandemål Eleven lär sig utfyllnad till 10.

Konkret material Klossar, plockmaterial, talkort.

Gemensam aktivitet • Sök 10-par. Två elever samarbetar parvis med sina tal- eller prickkort och söker två kort som tillsammans är 10. Be eleverna hitta alla 10-paren. Variera övningen så att ett elever visar ett kort och den andra visar 10-paret. • Lek Gömma leken. Visa 10 klossar, göm två och visa resten. Hur många klossar är gömda? Visa 10 klossar, göm 4 och visa resten osv. • Gör räknesagor till temat. Om stjärnorna avbildas med klossar blir händelsen mera konkret.

1. Elin limmar 3 stora stjärnor och 7 små stjärnor på en bild. Hur många stjärnor är det sammanlagt? (10 stjärnor)

3. Vincent hittar 10 raketer. Av dem är 6 små och resten stora. Hur många stora raketer hittar Vincent? (4 raketer) 4. Vanessa limmar 10 stjärnor på ett kort. Av dem är 8 röda och resten gula. Hur många stjärnor är gula? (2 stjärnor) 5. Kevin vill ha 10 raketer som klistermärken. Han har 5. Hur många klistermärken fattas? (5 klistermärken)

Arbete i boken När eleverna löst uppgifterna på s.44 kan de berätta en händelse till bilden. Hur många stjärnor ritade eleverna i de olika rutorna? Det finns 2 solar och jag ritade 8 solar till. Då är det 10 solar. Frågorna förbereder övningen på s.45. På s.45 är motsvarande uppgift mera abstrakt eftersom de ska ringa in det tal som visar antal stjärnor som fattas. Här kan det lätt uppstå missförstånd. För att underlätta lösningen kan eleverna både rita ut de stjärnor som fattas och ringa in och skriva talet. Avsluta sidan så att eleverna turvis berättar en räknesaga till bilderna.

2. Alex hittar 5 stora raketer och 4 små raketer på ett klisterark. Hur många raketer hittar Alex? (9 raketer)

30

51105710.1.1_Inlaga.indd 30

2020-11-18 14:02


7

Jämförelser

s. 48–49 Jämförelseord

Lärandemål Eleven lär sig att göra jämförelser med begreppen fler än, flest, färre än/färst.

Konkret material Prickkort och föremål i elevens omvärld.

Gemensam aktivitet Och nu är det vinter. Vi fördjupar användningen av de vanligaste jämförelseorden: Fler, färre, färst eller minsta antal, flest eller största antal. Dessa jämförelseord har tidigare använts i olika lekar. Nu tas orden mera aktivt i bruk i bokens uppgifter. Utöver dessa jämförelseord introduceras begreppen störst och minst som förknippas med volym. De används i boken för att jämföra storleken av snöbollar och stjärnor. Orden mest och minst använder vi när vi jämför en mängd t.ex. saften i ett glas. Det finns mest saft/minst saft. • Begreppen störst och minst är bekant för eleverna men diskuteras nu i samband med att vi jämför antal. Plocka fram några bollar eller leksaker i olika storlek. Vilken är störst/minst? Ordna dem i storleksordning från minsta till största. Vad betyder uttrycket ”fem myror är fler än två elefanter”?

• Ta fram ett antal kramdjur eller föremål som finns i flera exemplar. T.ex.2 hundar, 5 katter, 7 apor, 3 nallar, 10 kaniner osv. Gruppera djuren så vi kan jämföra antalet. Om djuren kan vi säga: Det är fler apor än nallar. Det är fyra färre nallar än apor. Det är flest kaniner och färst hundar. I stället för kramdjur kan vi använda multilinkklossar som grupperas enligt färg. • Visa ett prickkort och ställ frågor till eleverna. Vilket kort har en prick fler? Vilket kort har tre prickar färre? Visa tre prickkort och fråga vilket kort som har flest prickar/färst prickar.

Utematematik Om det finns snö ute kan eleverna göra snöbollar och ordna dem i storleksordning.

Arbete i boken Eleverna berättar till bilden på s.48 och använder jämförelseorden fler, färre, flest osv. De kan jämföra antalet snöbollar, snögubbarnas knappar, skidor och stavar, fåglar. På s.49 ska eleverna dra streck från minsta till allt större och större snöbollar och stjärnor.

• Samla eleverna i ring. Hur många flickor/pojkar finns det i gruppen? Om vi jämför antalet kan vi säga att det finns fler flickor än pojkar (eller tvärtom).

32

51105710.1.1_Inlaga.indd 32

2020-11-18 14:02


Jämförelser

7

s. 50–51 Fler och flest

Lärandemål

Arbete i boken

Eleven lär sig att göra jämförelser med begreppen fler än/flest.

I bokens uppgifter på s.50 ska eleverna rita klädesplagg som blir fler och fler. Svaren varierar. Hur många finns i den sista rutan? Be eleverna berätta om sina resultat. På s.51 jämför eleverna sportutrustning och kryssar för det som det finns flest av. De får gärna också skriva den siffra som visar antalet, trots att ruta saknas. Diskutera den färdiga sidan och fråga hur många det finns av varje sort. Ställ fler frågor. Till hur många elever räcker skridskorna i den första raden / andra raden? Till hur många elever räcker skidstavarna i den första raden / andra raden?

Konkret material Prickkort, klossar och föremål i elevens omvärld.

Gemensam aktivitet Eleverna får nu lära sig att aktivt använda orden fler än och flest. Be dem titta sig runt i rummet och leta efter något som det finns några av. Jämför antalet och ta reda på vad det finns flest av. Läraren kan ställa frågor. Är det fler pojkar än flickor? Är det fler stolar än bord? Fortsätt jämför. • Eleverna behöver sina prickkort. Visa ett prickkort. Be eleverna visa ett kort som har fler prickar. Eleverna visar turvis sitt kort och säger talet. Visa ett nytt kort och fortsätt fråga. Vilket kort har en prick fler? Vilket kort har tre prickar fler? Eleverna visar rätt kort.

Räknegåta Titta på alla sex bilderna på s.51. 1. Vad finns det flest av? (Skridskorna) 2. Vad finns det lika många av? (Stavar i första raden och klubbor i andra raden) 3. Räkna klubborna i första raden. Vad finns det två fler av i andra raden.

• Placera ut fyra kort. Vilket kort har flest prickar? Ordna korten från minsta till största antal prickar. Om eleverna tillverkat egna bildkort kan de också användas i jämförelseleken. • Eleverna arbetar parvis med en uppsättning prickkort som ska ordnas från minsta till största antal prickar. De tar turvis upp ett kort som får plats i raden. När alla korten är på plats läser de ut talen tillsammans eller turvis.

33

51105710.1.1_Inlaga.indd 33

2020-11-18 14:02


Delning

8

s. 54–55 Dela lika / Hälften

Lärandemål Eleven lär sig att dela upp tal och visa hälften av ett antal.

Konkret material Plockmaterial, klossar, bildkort.

Gemensamma aktiviteter Vårvintern är här och i bokens inledande bild får vi dela upp mat och frukter som kan höra till en utflykt. Låt eleverna berätta om sina erfarenheter av utflykter och delningar. Berätta till bilden. Ställ frågor som också innehåller additions- och subtraktionstankar. Kapitlets innehåll fokuserar på uppdelning av tal, vilket är en viktig baskunskap för matematiskt kunnande. Genom att dela upp tal skapar vi grund för en god talförståelse som är central vid olika räkneoperationer. • I den första uppdelningen av tal introduceras begreppet hälften. Om det är ett jämnt antal elever i gruppen kan gruppen delas i två delar, vi tar hälften av antalet elever. Be eleverna fundera över hur många elever det ska vara för att gruppen ska kunna delas på hälften. Eleverna tittar på sina 10 fingrar. Fingrarna på den ena handen är hälften av antalet fingrar. Eleverna har olika erfarenhet av delning och vi ger delningen ett mattespråk när vi introducerar hälften.

• Plocka ut ett antal föremål i olika stora grupper. Konkretisera med klossar eller knappar. Hur många föremål behöver vi för att kunna ta hälften av antalet? Hur många är hälften av 2, 4 eller 6 föremål? • Eleverna behöver sina prickkort eller bildkort. Be dem ta ett kort. Kan vi ta hälften av antalet prickar eller bilder? Visa kortet med 8 prickar. Vilket kort visar hälften av prickarna? Ta kortet med 10 prickar eller bilder. Vilket kort visar hälften av antalet?

Arbete i boken Använd s.54 för en inledande diskussion om delning. Mellanmålen kan delas lika mellan eleverna eller delas mellan fler elever som inte syns på bilden. Vad kan delas lika mellan de två eleverna? Begreppet hälften används på s.55. När sidan är klar kan eleverna berätta till bilden med mattespråk; hälften av sex är tre, hälften av två är ett osv.

35

51105710.1.1_Inlaga.indd 35

2020-11-18 14:02


8

Delning

s. 56–57 Delning

Lärandemål

Arbete i boken

Eleven lär sig att dela upp tal i lika och olika stora delar.

På s.56 delas apelsinerna lika mellan två eller tre elever. I den sista uppgiften går inte delningen jämnt upp så det behövs fler apelsiner. Hur många apelsiner behöver vi för att kunna göra en likadelning? Uppgiften på s.57 är en problemlösning där eleverna behöver pröva sig fram med klossar och sedan dokumentera lösningen.

Konkret material Plockmaterial, klossar, knappar.

Gemensamma aktiviteter • Fortsätt öva likadelning. Ge varje elev 6 knappar eller klossar. Hur många klossar får vi i varje grupp om vi delar klossarna mellan två eller tre elever? Be eleverna titta på sina 6 föremål. Vi kan fördjupa delningen så att vi frågar mellan hur många elever vi kan dela de sex klossarna så att alla får lika många. Uppgiften är spännande eftersom den har flera lösningar.

Räknegåtor 1. Farmor har 8 mandariner. Mellan hur många elever kan hon dela mandarinerna så att alla får lika många? (8 elever, 4 elever och 2 elever) 2. Farmor delar bullar lika mellan tre elever så att varje elever får två bullar var. Hur många bullar delar farmor?

• Be eleverna ta 10 klossar eller knappar. Be dem dela klossarna mellan fyra elever så att alla får olika många klossar. Situationen är främmande för många elever eftersom de ofta är vana med en likadelning. Uppgiften dokumenteras på s.57 i boken. • Likadelningen kan också övas så att antalet som ska delas inte går jämnt ut. Be eleverna dela 9 klossar lika mellan 2 elever. Hur många klossar behövs till för en likadelning. • Alla elever tar varsitt bildkort. Kan föremålen delas lika mellan två elever?

36

51105710.1.1_Inlaga.indd 36

2020-11-18 14:02


Mätning

9

s. 62–63 Längd

Lärandemål Eleven lär sig att jämföra längd.

Konkret material Föremål i elevernas omvärld, penna, den egna foten, ett finger, ett spann.

Gemensamma aktiviteter I bokens sista kapitel är det vår i naturen. Ta tillvara elevernas utelekar och utflykter för diskussioner kring längd och massa. Mätning är en jämförelse. Vi jämför längden av en sträcka med en längdenhet och vikten av ett föremål med en massaenhet. I den inledande mätningen används uttrycken längre än /kortare än eller tyngre än/lättare än. Bilden på s.62 ska inspirera till att hitta och jämföra längd och massa i naturen. • Plocka fram några föremål vars längd vi vill ta reda på, t.ex. ett gem, en penna, en sked, ett hopprep osv. Fråga eleverna hur långa de tror att föremålen är. Hur brukar vi mäta längden? Med elevernas varierande erfarenheter blir diskussionen intressant. I bilagan som medföljer boken ingår en linjal graderad i centimeter. Hur kan vi mäta längden om vi inte har någon linjal eller något måttband? • Hitta föremål i rummet vars längd vi kan jämföra. Vid jämförelser använder vi oss av icke standardiserade enheter t.ex. en penna, en fot, ett finger eller ett steg. Vi kan använda ett handmått, ett s.k. spann som är avståndet mellan

tummen och lillfingret vid en utsträckt hand. Vi ställer oss t.ex. frågan hur många spann långt är bordet. I äldre tider använde vi kroppsmått vid mätning, som t.ex. tum och fot. • Märk ut en sträcka på golvet. Hur många fot lång är sträckan? Som mått för fot kan vi använda elevens fot. Ett steg är också en icke standardiserad enhet. Hitta något som är längre än sträckan och kortare än sträckan. Även om vi använder icke standardiserade mått kan vi också ta i bruk en meterlinjal för att mäta längre sträckor. Vad är lika långt som en meter? • Vad hittar eleverna i bilden på s.62 där vi kan jämföra längder? Den gula tulpanen är längre än den röda, spaden är kortare än hopprepet. Vad är kortast, gungbrädet eller hopprepet? Vad är längst, trädet eller ett elever alt. en blåsippa eller en narciss (påsklilja)?

Utematematik Märk ut en sträcka och låt eleverna mäta sträckans längd med sin fot eller sitt steg. Hur lång är sträckan? Hur lång är sträckan i hela meter?

Arbete i boken På s.63 ska eleverna göra jämförelser och hitta föremål som är lika långa som en penna, en fot, ett finger eller ett steg. Diskutera elevernas resultat tillsammans.

39

51105710.1.1_Inlaga.indd 39

2020-11-18 14:02


9

Mätning

s. 64–65 Sträckor

Lärandemål Eleven lär sig att uppskatta och mäta sträckor.

Konkret material Linjal i kartong som medföljer boken, färgpennor, snören, piprensare, pappersremsor.

Gemensam aktivitet Ta minst fem pennor, snören eller piprensare av olika längd och färg. I det andra arket som medföljer boken finns en linjal som är graderad i hela centimeter. • Ta fram t.ex. pennor, snören, stickor av olika längd. Be eleverna ordna föremålen i längdordning. Vilket föremål är längst/kortast? Finns det föremål som är lika långa? Vilket föremål är längre än/kortare än…? Variera frågorna och låt eleverna ställa egna frågor. • Fokusera på färgpennor. Ställ frågor och eleverna svarar ja eller nej. Är den kortare än den röda pennan? Är den längre än den gröna pennan? Alternativt kan vi be eleverna säga ett påstående om en viss penna och de andra eleverna gissar vilken penna som avses, t ex den är längre än den gula.

• Eleverna kan mäta längden av olika föremål med linjal. Om de arbetar i par kan den ena uppskatta längden i centimeter och den andra kontrollmäter. Byt roller. Be dem hitta något som är ca 10 cm långt. Vad kallas det längsta fingret och hur långt är det?

Utematematik Be alla eleverna hitta en egen pinne som kan vara en kvist på marken av en buske eller ett träd. Ordna pinnarna i längdordning från den minsta till den största. Be eleverna hitta en pinne som är lika lång som linjalen utan att mäta. Kontrollmät sedan. Be eleverna iaktta vad som är det högsta trädet på gårdsplanen, vilket är det högsta huset i närmiljön.

Arbete i boken I uppgiften på s.64 kan eleverna först uppskatta vilka som är lika långa och därefter mäta med linjalen. I den första uppgiften på s. 65 kan eleverna använda sin linjal när de ritar en kortare och en längre pinne. I den sista uppgiften kan de kontrollmäta sitt resultat.

• Vilket är det längsta föremålet som finns i rummet /det kortaste föremålet? När vi talar om riktigt korta sträckor hamnar vi kanske att beskriva att något är tunt/smalt, dvs. använder en diameter av en tråd.

40

51105710.1.1_Inlaga.indd 40

2020-11-18 14:02


Bildkort

48

Räknespår

51105710.1.1_Inlaga.indd 48

Namn:

Kopieringsunderlag 5

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2020-11-18 14:03


Skriv siffrorna 0, 1 och 2

Namn:

0 0 NOLL

1

1 1 ETT 1

2 2 TVÅ

1

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51105710.1.1_Inlaga.indd 49

Räknespår

Kopieringsunderlag 6

49

2020-11-18 14:03


Plangeometriska former

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51105710.1.1_Inlaga.indd 55

Namn:

Räknespår

Kopieringsunderlag 12

55

2020-11-18 14:03


Utvärdering

Namn: SÄKER

KUNSKAPER I MATEMATIK

56

Kan använda begreppet lika många

ga

Kan räkna antal upp till 5

ga

Kan hitta rätt siffra till räkneorden upp till 5

ga

Kan räkna bakåt från 5

ga

Kan lägga samman upp till 5

ga

Kan hitta tal som fattas upp till 5

ga

Kan se likheter och skillnader mellan bilder

ga

Kan avbilda en modell

ga

Kan fortsätta ett mönster

ga

Kan räkna antal upp till 10

ga

Kan hitta rätt siffra till räkneorden upp till 10

ga

Kan räkna bakåt från 10

ga

Kan lägga samman upp till 10

ga

Kan hitta tal som fattas upp till 10

ga

Kan hitta geometriska kroppar

ga

Kan hitta plangeometriska figurer

ga

Kan använda jämförelseorden fler, färre, flest, färst

ga

Kan dela upp tal

ga

Kan jämföra längd; lika långa, längre än, kortare än, längst, kortast

ga

Kan jämföra vikt; lika tunga, tyngre än, lättare än, tyngst, lättast

ga

Kan beskriva en händelse i tidsordning

ga

Kan berätta en räknesaga

ga

Räknespår

51105710.1.1_Inlaga.indd 56

Kopieringsunderlag 13

OSÄKER

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2020-11-18 14:03


Räknespår Matematik i förskoleklass

Räknespår, matematik i förskoleklass, är ett finlandssvenskt läromedel i matematik. Genom en medveten fokusering på talförståelse, barns språkutveckling och begreppsbildning i matematik läggs grunden för matematiskt tänkande och tidiga matematiska färdigheter. I diskussioner och lekar använder eleverna sifferord och jämförelseord med nära koppling till vardagliga situationer. Innehållet består av 9 kapitel som följer årstiderna med naturnära teman. Detta läromedel har utvecklats enligt den finländska läroplanen men överensstämmer med den svenska läroplanen för förskoleklassen. Lärarhandledningen innehåller förslag till gemensamma aktiviteter som befäster elevernas språkanvändning och talförståelse.

Matematik i förskoleklass

LÄRARHANDLEDNING ISBN 9789151105710

9 789151 105710

51105710.1.1_Omslag.indd 1

Lisen Häggblom

2020-11-18 13:44

Profile for Smakprov Media AB

9789151105710  

9789151105710  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded