9789151104447

Page 1

Läsebok 3A har mindre textmängd, enkel meningsbyggnad och starkt bildstöd.

Den 3 gåtfulla tavlan

Den gåtfulla tavlan

Ord & Äventyr är ett läromedel i svenska för årskurs 1–3. Spännande äventyr med stor värme och humor väcker lusten för läsning och samtal. Utifrån berättelsen och språk-, läs- och skrivinlärningen arbetar eleverna med uppgifter på olika nivåer.

I Den gåtfulla tavlan tillbringar vännerna Dima och Ville lovet hos Villes morfar. De får bo i gästrummet där det hänger en tavla med en pojke. Villes morfar berättar om ett mysterium kring den hundra år gamla tavlan. På natten drömmer Dima och Ville att pojken på tavlan ber dem om hjälp. Hur ska de kunna hjälpa honom och med vad? De beger sig till den gamla skolan för att ta reda på mer. Där hörs underliga ljud. Stämmer det som deras nya vänner berättar, att det spökar där?

Äventyr

Dags för ett nytt äventyr!

ORD &

3

Läsebok 3B har längre textmängd, längre meningsbyggnad och kan även användas för högläsning och textsamtal. I Ord & Äventyr för årskurs 3 ingår: • Läsebok i två olika nivåer. • Arbetsbok med varierade språk-, läs- och skrivövningar på olika nivåer. • Lärarpaket med lärarhandledning, digitalt lärarstöd och digital träning för eleverna.

3 B

Katarina Genar Författare till Den Gåtfulla tavlan är Katarina Genar. Hon är en populär barnboksförfattare som är känd för sina spännande böcker. Hon har i många år också varit verksam som skollogoped. ISBN 9789151104447

9 789151 104447

51104447.1.1_3B_Omslag.indd Alla sidor

Katarina Genar Anna Sjölin

2021-03-30 13:32


51104430.1.1_3A_FOR_EFTERSATT.indd 2-3

Dima

Ville

Eriz

Lasse

Gunnel

Safira

Jon

Ines

2021-03-30 13:01


INNEHÅLL KAPITEL SIDA

1 Ville och Dima ______________________________________   2 Resan ______________________________________________   3 Ljungeryd __________________________________________   4 Tavlan _____________________________________________ INSTRUERANDE TEXT Baka scones ___________________   5 Hönshuset __________________________________________   6 Mystiska drömmar __________________________________   7 Något försvinner ____________________________________ BESKRIVANDE TEXT Höns ___________________________   8 Eriz ________________________________________________   9 Gunnel ____________________________________________ 10 Nya kompisar _______________________________________ 11 Det hemliga stället __________________________________ INSTRUERANDE TEXT Bubblan ______________________ 12 En suddig gestalt ____________________________________ 13 Spaning ____________________________________________ 14 Det gamla klassrummet ______________________________ BESKRIVANDE TEXT Skolan i Sverige på 1910-talet ____ 15 Skrivböcker från förr _________________________________ 16 Ljungeryds herrgård _________________________________ 17 Ett brev ____________________________________________ 18 Ett hemligt lönnfack _________________________________ 19 Den andra tavlan ____________________________________ 20 Färgfläckarna _______________________________________ FÖRKLARANDE TEXT Maskrosens livscykel ____________ 21 Mörka skuggor _____________________________________ 22 Fladdermöss ________________________________________ BESKRIVANDE TEXT Fladdermus _____________________ 23 Safira ______________________________________________ 24 Drakfågeln _________________________________________ 25 Hilding ____________________________________________ 26 Vernissage __________________________________________ BESKRIVANDE TEXT Leonardo da Vinci _______________

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 3

4   6  10  16   20  22  26  30   32  36  40  46  51   56  58  64  70   74  78  84  90  96 100 105 110 112 117 120 124 128 134 142 150

2021-03-30 13:36


KAPITEL

1 – HÖGLÄSNING

Ville och Dima

Jag heter Ville. Just nu sitter jag på tåget tillsammans med min mamma och min kompis Dima. Dima och jag går i samma klass, i trean, men nu har vi påsklov och ska vara några dagar hos min morfar Lasse. Han bor på landet i en liten by som heter Ljungeryd. Jag brukar inte kalla min morfar för morfar, jag säger Lasse, precis som alla andra gör. Min mamma följer med oss till Lasse, men sedan åker hon hem igen. Mamma har ett dagis för hundar och måste jobba hela lovet. Det är bara Dima och jag som ska stanna kvar hos Lasse. Mamma följer mest med för att se till att vi kommer fram ordentligt. Jag tycker att Dima och jag kunde ha åkt själva, det är bara en kort tågresa, men mamma sa att hon ändå ville följa med.

4

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 4

2021-03-30 13:36


– När du har blivit lite äldre kan du få resa ensam, sa hon. Jag har varit hos Lasse många gånger tidigare, men jag har aldrig sovit över där utan mamma.

Det är jag som är Dima. Jag blev så glad när Ville frågade mig om jag ville följa med honom till hans morfar Lasse några dagar på lovet. Jag har träffat Lasse förut när Ville har haft födelsedagskalas, men jag har aldrig varit hemma hos honom. Jag vet att jag kommer gilla att vara hos Lasse för han har höns och jag älskar djur. Men vad ska vi hitta på hela dagarna? Vad finns det att göra i Ljungeryd?

5

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 5

2021-03-30 13:36


KAPITEL

2

Resan

Tåget glider fram genom skogen. – Det blir roligt för Lasse att ni hälsar på, säger Villes mamma. Jag tror att han känner sig lite ensam ibland. Villes mormor Birgitta dog för flera år sedan. Ville var så liten då att han knappt minns henne. Lasse bor kvar i det stora gamla huset alldeles ensam. – Numera jobbar Lasse som plåtslagare, berättar Villes mamma för Dima. När jag var barn var han bonde och hade en hel del djur på gården. Fast nu har han bara hönsen kvar. Han tog över gården efter sina föräldrar. Gården har funnits i släkten i mer än hundra år. – I morgon bitti kan vi gå ut till hönshuset och hämta färska ägg, säger Ville. – Ja, jättegärna, säger Dima.

6

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 6

2021-03-30 13:36


Hon känner hur det bubblar i kroppen av förväntan. Vad kul det ska bli! Samtidigt undrar hon över hur det ska gå. Fyra nätter utan mamma och pappa. Tänk om hon inte kan somna? Vad ska hon göra då? Det kommer nog att bli becksvart om natten där ute på landet. Hon som inte gillar mörker. Dima ser på Ville. Han har stoppat hörlurar i öronen och nynnar svagt till musiken. Ville har så klart sovit över hos Lasse många gånger förut, tänker Dima. Han känner redan till allt. Det är bara för henne som det kommer att vara nytt och ovant.

Så tänker hon på sin lillebror Mio. När de stod på perrongen och väntade på tåget tillsammans med mamma undrade Mio om Dima ville låna med sig hans gosedjur Ninen. – Om du känner dig ensam, sa han. Då hade Dima bara skrattat och svarat att hon inte var något småbarn längre. Nu ångrar hon sig. Inte för att hon lät bli att ta med Ninen, utan för att hon skrattade så där när Mio bara ville vara snäll. När jag kommer hem igen ska jag vara världens gulligaste storasyster, bestämmer Dima.

7

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 7

2021-03-30 13:36


Ville drar ut den ena hörluren ur örat och räcker den till Dima. – Lyssna, det är Kim Komets senaste låt, Mystiska platser, säger han. Kim Komet är en artist som både sjunger och spelar gitarr. Dima och Ville blev kompisar med henne när de gick i ettan och Kims katt plötsligt dök upp hemma hos Dima. Dima stoppar in hörluren i örat och de lyssnar tillsammans när Kim Komet sjunger.

Vissa platser, vissa ställen är fyllda av mystik, vissa platser, vissa ställen, ingen dag är den andra lik. Mystiska saker kan hända ibland, någon vill ha hjälp och sträcker ut sin hand. Vissa platser, vissa ställen är fyllda av mystik.

8

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 8

2021-03-30 13:36


Dima och Ville sjunger lite tyst med i låten. En tant på sätet snett emot dem lyssnar när de sjunger. Hon ler mot dem. Tåget saktar ner. – Nästa station Ljungeryd, säger en röst i högtalaren. Villes mamma nickar åt Dima och Ville. – Nu är vi framme, säger hon och reser sig upp. Tanten ska också gå av. Hon har två stora väskor. Villes mamma hjälper henne med den ena väskan när de kliver ner på perrongen. – Tack så mycket för hjälpen, säger tanten. Hon ser på Dima och Ville och sänker rösten. – Jag hoppas att ni får fina dagar här i Ljungeryd. Ljungeryd är just en sådan plats som ni sjöng om förut. En plats där mystiska saker kan hända.

9

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 9

2021-03-30 13:36


KAPITEL

3

Ljungeryd

Dima och Ville tittar efter tanten när hon går iväg. Tänk att hon sa att Ljungeryd är en mystisk plats, precis som en sådan plats som Kim Komet sjunger om. Så hör de en röst som de känner igen. – Hallå! Välkomna! Så roligt att ni är här! Det är Lasse som kommer skyndande från parkeringen. Han ger dem alla var sin stor kram. De bär med sig packningen till Lasses bil och lastar in väskorna i bagageutrymmet. – Nu är det bara en kort bilresa kvar, säger Villes mamma till Dima.

10

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 10

2021-03-30 13:36


Dima och Ville sätter sig i baksätet och Villes mamma sätter sig där fram bredvid Lasse. Dima lutar kinden mot den svala fönsterrutan och ser ut genom fönstret. Himlen är ljusblå och det har börjat att bli varmt i luften. De åker genom den lilla byn Ljungeryd. Lasse pekar på ett stort gult hus med en skylt som det står ”DIN MAT” på. – Mataffären har fått en ny ägare som heter Safira, säger han. Lasse fortsätter att berätta om affären. – För länge sedan var det skola i det där huset, säger han. Min mamma gick där när hon var barn.

11

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 11

2021-03-30 13:36


Lasse saktar ner farten och nickar mot ett stort vitt hus som ligger i slutet av en allé. – Där uppe ligger Ljungeryds herrgård, berättar han för Dima. Där bodde godsägaren förr i tiden, i början av 1900-talet. Villes mamma förklarar att godsägaren var den som ägde en stor del av marken i byn. – Herrgården har stått tom i många år, men nu har det öppnat en restaurang där, fortsätter Lasse. Dima bara lyssnar. Hon känner redan att hon gillar Ljungeryd. Lasse svänger in på en grusväg. Lite längre fram ser de Lasses hus. Det är rött med en stor veranda. Bakom huset ligger det en ladugård där det förr fanns djur. Det lilla hönshuset ser mysigt ut.

12

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 12

2021-03-30 13:36


Inne i huset känns det gammaldags. På golvet ligger det färggranna trasmattor. – Jag tänkte att ni kan sova där uppe i gästrummet, blir det bra? frågar Lasse. – Det blir bra, säger Ville. Ville har knappt varit i gästrummet. Han och mamma har alltid sovit i hennes gamla rum när de har sovit över. – Jag följer med barnen upp, så kanske du kan sätta på kaffe under tiden? säger Lasse till Villes mamma. – Javisst, svarar Villes mamma. Lasse ser på Dima och Ville. – Först vill jag visa er några fotografier, säger han.

13

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 13

2021-03-30 13:36


Lasse går före och Dima och Ville följer efter. I vardagsrummet stannar Lasse till vid en byrå med inramade fotografier. – Här har vi hela tjocka släkten, säger han. Vi har bott i huset i flera generationer. Lasse pekar på ett foto. – Här är min mamma, säger han. Hon hette Karin. De tittar runt bland alla foton. På byrån finns ett foto på Ville när han var liten. Dima fnissar lite när hon ser fotot. – Vilken liten gulleplutt, säger hon med bebisröst och buffar retsamt på Ville. Ville höjer på ögonbrynen. – Jag vet, jag var snygg redan som bebis, svarar han och skrattar.

14

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 14

2021-03-30 13:36


Så fortsätter de uppför trappan till övervåningen. Dörren till gästrummet gnisslar när Lasse öppnar den. Det luktar instängt i rummet. I fönsterkarmen ligger några torra döda flugor. Lasse samlar ihop flugorna i handen och öppnar fönstret på vid gavel. – Jag borde ha städat innan ni kom, säger han skamset. Men jag är nästan aldrig här inne. Det här rummet har stått tomt i många år. – Det är okej, säger Ville. Vi kan väl hjälpas åt att städa. Han sneglar på Dima men Dima tittar inte tillbaka. Hon stirrar på den stora tavlan som hänger på väggen. – Vad konstigt, mumlar hon för sig själv.

15

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 15

2021-03-30 13:36


KAPITEL

4

Tavlan

Dima står som förstenad och tittar på tavlan på väggen. Tavlan föreställer en pojke i blå skjorta som står med ryggen mot en sjö. Han ser ut att vara i Dimas och Villes ålder. Hans ögon är stora och mörka. – Det är så konstigt, det är som om han ser rakt på mig, säger Dima. Vem är han? Hon ser in i pojkens mörka ögon. Han håller sin hand utsträckt åt sidan, som om han söker efter någon att hålla i handen. – Han var klasskamrat med min mamma Karin, säger Lasse. Dima minns fotot på Lasses mamma. Hon har svårt att föreställa sig att Karin också var ett barn en gång i tiden och gick i skolan med klasskamrater, precis som hon själv.

16

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 16

2021-03-30 13:36


– Min mamma berättade för mig att plötsligt en tidig lördagsmorgon stod tavlan här på verandan, fortsätter Lasse. När hon skulle gå till skolan på måndagen var skolan stängd. De fick börja i skolan i grannbyn och det tog nog nästan en timme att gå dit. Jag vet inte vart lärarinnan tog vägen. Pojken försvann visst också. Han skakar lite på huvudet. – Det är ett riktigt mysterium alltihop, säger han. Jag gillar verkligen tavlan. Det är en fin oljemålning. Ville ser på tavlan. Den har nog alltid hängt där, men han har nästan aldrig varit i det här rummet förut. I tavlans högra hörn står initialerna T.K. – Hette pojken T.K.? frågar han. – Nej, T.K. är konstnärens initialer, svarar Lasse. Pojken hette något annat men vad var det nu igen? Lasse kliar sig i huvudet medan han funderar. – Min mamma berättade ju det för mig, säger han. Så ler han. – Nu minns jag. Han hette Helmer. Dima och Ville fortsätter att titta på tavlan. Det känns som om Helmer ler mot dem. – Jag önskar att jag hade frågat min mamma lite mer om tavlan, säger Lasse. Villes mamma ropar att fikat är klart. – Tror ni att det går att sitta ute, eller är det för kallt? säger Villes mamma när Dima, Ville och Lasse kommer ner. – Vi provar att sitta ute, säger Lasse. Det är rätt skönt i solen. Blir det för kallt får vi väl gå in.

17

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 17

2021-03-30 13:36


I trädgården finns flera gamla äppelträd och intill husväggen växer snödroppar och krokus. Mitt på gräsmattan står ett träbord och några plaststolar. Lasse torkar av möblerna och lägger ut dynor medan Villes mamma ställer fram ett fat med scones. Hon häller upp kaffe i stora blommiga koppar. Dima och Ville får flädersaft. – Jag har gjort saften själv, säger Lasse. Han nickar mot en buske. – Det där är en fläderbuske, säger han. På försommaren blommar den och då kan man göra saft av blommorna. Solpanelerna blänker på taket. Hönsen och tuppen går fritt och sprätter runt i trädgården. Ville pekar på en stor höna med svartvita fjädrar. – Det där är Agda, berättar han för Dima. Hon är äldst och bestämmer över de andra. Och där är Gullan och Josse-Bosse. En vit höna går lite för sig själv. – Den vita hönan är ny, säger Lasse. Hon har inte fått något namn ännu. Har ni något förslag?

18

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 18

2021-03-30 13:36


Dima och Ville funderar en stund. Hönan burrar upp sina vita fjädrar. Hon ser ut som en liten boll på två ben. – Hon kanske kan heta Snöboll? föreslår Dima. – Det är ett jättebra namn, det tar vi, säger Lasse. Sedan ser Lasse bekymrad ut. – Agda är tyvärr inte så snäll mot Snöboll, fortsätter han. Häromdagen ryckte hon till och med av henne några fjädrar. Nu ser Dima att Snöboll saknar fjädrar på ena sidan av kroppen. Huden är rosa och det ser lite naket ut. I samma stund fäller tuppen ut sina vingar och gal högt: – Kuckeliku! – Oj, jag glömde ju nästan bort att presentera dig, säger Lasse. Det här är Tuppis!

Ville och hans mamma pratar med Lasse om allt som har hänt sedan de sågs senast. Dima lutar sig tillbaka i stolen och dricker lite flädersaft. Hon kan inte låta bli att tänka på pojken på tavlan. Helmer. Vad var det som gjorde att tavlan lämnades på verandan? Och varför stängdes skolan? Det är precis som Lasse säger, ett riktigt mysterium.

19

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 19

2021-03-30 13:36


INSTRUERANDE TEXT

Baka scones

8 bitar

Scones är enkelt att baka. Det går snabbt och passar bra till frukost eller som mellanmål. Scones smakar bäst om du serverar dem när de är nybakade.

DU BEHÖVER: Ingredienser:

Redskap:

4 1/2 dl vetemjöl

Bunke

Decilitermått

2 tsk bakpulver

Slev

Teskedsmått

½ tsk salt

Gaffel

Plåt

50 g smör (rumsvarmt)

Kniv

Bakplåtspapper

2 dl mjölk

20

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 20

2021-03-30 13:36


Gör så här: 1. Sätt ugnen på 250° C. 2. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt i en bunke. 3. Finfördela smöret och nyp ihop det med mjölblandningen så att det blir en grynig deg. 4. Tillsätt mjölk. 5. Rör snabbt ihop till en kladdig deg. 6. Ta lite mjöl på fingrarna och forma två runda kakor av degen. 7. Lägg de båda kakorna på en plåt med bakplåtspapper. 8. Skär varje kaka i fyra bitar och nagga ovansidan med en gaffel. 9. Grädda sconesen mitt i ugnen i cirka 10–12 minuter. Tips! Servera sconesen ljumma med till exempel smör, ost och marmelad.

21

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 21

2021-03-30 13:36


KAPITEL

13

Spaning På kvällen går Dima och Ville till hönshuset. Ville har med sig den vita fjädern och några andra små fjädrar som de har hittat där hönsen har sprätt omkring. – Tror du att det är fjädertjuven som syns på fotot? frågar Dima. Ville ser fundersam ut. – Kanske det, säger han. Det får vi nog snart veta. När de har gett hönsen mat och stängt till ordentligt om hönshuset, flätar Ville fast fjädrarna i hönsnätet. Han ser sig omkring. – Vi kan gömma oss där borta, viskar han och pekar på en buske. Dima och Ville kryper ihop bakom busken. Därifrån kan de se hönshuset och skogen bakom.

64

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 64

2021-03-30 13:37


Det går några minuter men inget händer. Dima huttrar till och ser bort mot det upplysta huset. Det ser så varmt och skönt ut där inne. – Hur länge ska vi sitta här? viskar hon till Ville. Det kan ju dröja flera timmar innan fjädertjuven dyker upp. – Vi kan väl stanna kvar lite till, viskar Ville tillbaka. Jag känner på mig att något snart kommer att hända … – Okej, vi kan stanna fem minuter till, säger Dima. Hon blåser lite på sina fingrar och önskar att hon hade tagit på sig vantar. De sitter knäpptysta och ser bort mot hönshuset. Det mörknar mer och mer. – Vi borde ha tagit med oss en ficklampa, viskar Ville. Precis då hör de ljudet av en gren som knäcks i skogen.

65

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 65

2021-03-30 13:37


Dima och Ville håller andan. Plötsligt syns en skarp ljusstråle och en mörk gestalt mellan träden. Ljusstrålen kommer närmare och närmare. – Det är någon med pannlampa, viskar Ville. Dimas hjärta bultar hårt i bröstet. Personen med pannlampan stannar till vid hönshuset. Dima kisar för att försöka se bättre, men det är omöjligt att se vem det är. Den mörka gestalten försvinner tillbaka in i skogen. – Såg du vem det var? säger Ville till Dima. Dima skakar på huvudet. – Kom, vi kollar om fjädrarna är kvar, säger hon och reser sig.

66

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 66

2021-03-30 13:37


De skyndar sig fram till hönshuset. Samtidigt spanar Dima upp mot skogen. Tänk om fjädertjuven finns kvar där inne mellan träden! – Det var som jag trodde, säger Ville. Fjädrarna är borta.

Senare, när Dima och Ville ligger i sina sängar, pratar de om kvällens spaning. – Det såg ut att vara en joggare, säger Ville. Jackan hade reflexer, precis som min överdragsjacka, du vet. Den jag brukar ha på idrotten. – Varför skulle en joggare komma och ta fjädrar? säger Dima. Ville skakar på huvudet. – Ja, varför? säger han. Det ska vi ta reda på. Han gäspar stort. – Vi kan fortsätta spana i morgon, säger han och kurar ihop sig under täcket.

67

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 67

2021-03-30 13:37


En liten stund senare har Ville somnat, men Dima ligger fortfarande vaken. Hon har sovit över hos Ville många gånger förut och det är alltid han som somnar först. Det är som om han har en sovknapp som han bara trycker på och så somnar han. Så är det inte för henne. Sänglampan på Dimas nattduksbord är tänd och sprider ett milt sken i rummet.

Hon ser bort mot tavlan med Helmer. Han ler vänligt mot henne, men hans ögon är sorgsna. Om bara några dagar ska vi åka hem igen, tänker Dima. Kommer vi att hinna lösa mysteriet med fjädertjuven och hjälpa Helmer innan dess? – God natt, Helmer, viskar hon. Hon drar täcket upp till hakan och snart har hon kommit till ro och somnar. När hon sover djupt drömmer hon om Helmer. I drömmen har han klivit ut ur tavlan och står på mattan mitt i rummet. Han ser på Dima med sina mörka ögon. – Jag är glad att ni är här, viskar han. Det här rummet har stått tomt länge och det är så ensamt. Men snart ska ni åka hem och då blir jag ensam igen.

68

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 68

2021-03-30 13:37


Helmer ser ledsen ut. Han snyftar till och torkar en tår. – Ni måste hjälpa mig, säger han. Snälla, gå till … I samma ögonblick vaknar Dima. Det är morgon. Hennes sänglampa är fortfarande tänd. Den måste ha lyst hela natten. Hon tittar på mattan. Den är tom. Ville sätter sig upp i sin säng. Han tittar också på mattan. – Jag drömde om Helmer i natt igen, säger han. Det var som om han stod där på mattan. Jag vaknade precis när han skulle ­berätta något viktigt. Och nu är han tillbaka i tavlan igen. – Jag drömde också om Helmer, säger Dima. Det sista jag hörde var att han sa: ”Snälla, gå till …” – Han sa exakt samma sak till mig! säger Ville. Men vad kan han ha menat? – Vi ska ju gå till affären och titta på det gamla klassrummet i dag, säger Dima. Tänk om det är klassrummet som Helmer menar! Ville nickar ivrigt. Snabbt klär de på sig och skyndar sig ner till köket för att äta frukost.

69

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 69

2021-03-30 13:37


KAPITEL

14

Det gamla klassrummet När Dima och Ville kommer fram till affären sitter Safira som vanligt i kassan. Dima är förväntansfull. Äntligen ska de få titta på lärarinnans bostad och det gamla iordningställda klassrummet. Men Safira skakar på huvudet. – Det är bara jag här i dag också, säger hon stressat. Abbe som skulle jobba ringde precis och sa att han är sjuk. Så tyvärr kan jag inte följa med er upp till klassrummet. – Men vi måste gå upp, säger Dima. Helmer sa att … Hon hejdar sig och tänker att det nog låter jättekonstigt om hon berättar att en pojke på en tavla har bett dem om hjälp. – Vi bara måste, säger hon till sist. Safira funderar lite. – Om ni lovar att vara försiktiga så kan ni gå upp själva, säger hon. Ni får titta på alla saker och läsa i böcker och sådant, men lägg tillbaka allt på samma plats sedan. – Vi lovar! säger Ville. Safira plockar fram två nycklar från ett litet skåp och räcker dem till Ville. – Den ena går till klassrummet och den andra går till lärarinnans lägenhet, säger hon. – Tack snälla för att du låter oss gå upp själva, säger Dima. Hon är så glad att hon skulle vilja krama Safira. Men så kommer hon plötsligt att tänka på en sak och blir alldeles kall. Jon och Ines sa ju att det spökar där uppe. Är det verkligen en bra idé att de går upp dit ensamma?

70

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 70

2021-03-30 13:37


Dima ser på Ville men han verkar inte ett dugg orolig. Långsamt går de uppför den gamla trappan. Den knarrar för varje steg de tar. Det känns nästan som om de lämnar den vanliga världen och beger sig till en annan tid. Så tar trappstegen slut och de är uppe på övervåningen. Det finns en trappa som fortsätter upp till vinden. Trappans ledstång har underliga färgfläckar i grönt. Det ser ut som fingeravtryck.

71

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 71

2021-03-30 13:37


Dima pekar på ett av fotografierna som hänger på hallväggen. Det är en skolklass. Barnen ser allvarliga ut när de tittar in i kameran. I hörnet på fotografiet står det ”1919”. – Det var det året som skolan stängdes, säger Dima. Kanske var det den sista klassen som gick på skolan? Ville nickar. Längst ut till höger står en pojke med mörka ögon. – Det är ju Helmer! säger Dima. Så tittar hon lite närmare på fotot. Bredvid Helmer står en flicka som liknar Helmer. Flickan har långt rakt hår, mörka ögon och ett band i midjan. Ville tittar han också. – Jag undrar om Helmer och den där tjejen är tvillingar, säger han. De går ju i samma klass och de är verkligen lika varandra. Klassens lärarinna finns också med på bilden. Hon har på sig en ljus blus och en mörk kjol. – Kan det vara hon som är Tekla Krans, säger Dima. Hon som försvann. Dima ryser när hon tänker på det Jon och Ines sa. Att Tekla Krans spökar. Men hon lugnar sig med att de nog bara skojade.

72

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 72

2021-03-30 13:38


I den lilla hallen finns två dörrar. ”Skolmuseum” står det på en skylt ovanför den ena dörren. Ville stoppar in nyckeln och vrider runt. Rummet är iordningställt som ett klassrum från 1910-talet med träbänkar i flera rader. På väggen hänger planscher med bokstäver och djur. I det ena hörnet står ett stort svart skåp. – Jag undrar om någon av bänkarna var Helmers? säger Dima och ser sig omkring.

Ville går fram till det svarta skåpet. – Tror du att det finns några ledtrådar om Helmer här i skåpet? Ska vi öppna? Dima nickar och Ville öppnar långsamt skåpdörren.

73

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 73

2021-03-30 13:38


BESKRIVANDE TEXT

Skolan i Sverige på 1910-talet I början av 1900-talet bodde många barn på landet och där k­ unde skolorna vara ganska små. De barn som bodde i en stad gick ofta i större skolor. Barnen började vanligtvis i skolan när de var sju år. De flesta barn gick i skolan i sex år. Ofta kunde det vara flera olika årskurser i samma klass. De två första åren kallades för småskola. De följande fyra åren kallades för folkskola.

Skolvägen Barn som bodde på gårdar och torp på landsbygden kunde ha lång väg att gå till skolan. Ibland kom inte barnen till skolan för att de behövde hjälpa till hemma. De barn som bodde nära skolan fick turas om att gå dit i förväg för att elda i kaminen så att s­ kolsalen skulle hinna bli varm till första lektionen.

74

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 74

2021-03-30 13:38


En skoldag En vanlig skoldag började med uppställning vid bänkarna. L­ äraren ropade upp eleverna och såg efter om de hade tvättat sig ordentligt. Därefter var det morgonbön och sedan sjöng klassen en psalm. Eleverna lärde sig att läsa, skriva och räkna. De hade även ämnen som kristendom, naturlära, historia, teckning och slöjd. Läxorna handlade ofta om sådant som eleverna skulle lära sig ­utantill. Det kunde vara psalmverser och multiplikations-tabellen. Det gällde att läsa läxan ordentligt för att klara lärarens förhör. När läraren förhörde läxan räckte eleverna upp handen om de kunde svaret. Den elev som fick frågan ställde sig upp innan han eller hon svarade. Om någon elev svarade fel eller störde i klassen var det tillåtet för läraren att ge eleven smäll på fingrarna. Det ­hände även att en elev fick stå i skamvrån för att skämmas. Eleverna fick inte säga du till sin lärare. I stället kallade de läraren för fröken eller magistern. Flickorna neg för läraren och pojkarna bockade.

75

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 75

2021-03-30 13:38


Det serverades inte någon mat i skolan utan barnen fick ta med sig egen matsäck hemifrån. De barn som bodde nära skolan kunde gå hem på lunchrasten och äta. Vad barnen hade med sig i matsäcken berodde på vad föräldrarna hade råd med. Barnen som kom från rika familjer kunde ha med sig smörgåsar med korv eller fläsk och mjölk i en flaska. De fattiga barnen kunde få med sig några kalla kokta ­potatisar eller en brödbit. I värsta fall hade de ingen mat alls med sig.

På rasten lekte barnen lekar som till exempel “Bro, bro breja”, “Katt och råtta” och “Sista paret ut”. Ibland lekte de med b ­ ollar som de hade tillverkat själva. Det var också vanligt att hoppa ­hopprep eller att hoppa hage. Skoldagen avslutades med gemensam psalmsång. Läromedel Eleverna fick inga skolböcker av skolan utan dessa måste föräldrarna köpa. Syskon ärvde ofta skolböcker av varandra. Här är ett exempel på hur en läsebok kunde se ut.

76

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 76

2021-03-30 13:38


Klassrummet I klassrummet satt eleverna i träbänkar. Längst fram i klassrummet stod en kateder och ofta fanns även en orgel som läraren spelade på. På väggarna hängde kartor och planscher som föreställde sådant som läraren undervisade om. Eleverna skrev med kritor på svarta tavlor och använde hartassar för att sudda ut det som de hade skrivit. När eleverna tränade på välskrivning skrev de ibland på papper och använde bläckpenna och bläckhorn. Eleverna fick turas om att ha städveckor. Vid en städvecka fick eleven stanna kvar efter skolan och borsta av golvet i klassrummet och i korridoren. De fick även bära in ved och vatten till dagen därpå. Läraren Läraren utbildades ofta av prästen i byn eller av en folkskollärare. Ibland fanns det en liten lägenhet i skolbyggnaden där läraren kunde bo.

77

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 77

2021-03-30 13:38


KAPITEL

19

Den andra tavlan Dima, Ville och Lasse sitter kvar i soffan och pratar om brevet. – Douglas Silverqvist blev så arg på Tekla och hennes undervisning att han stängde skolan och skickade Helmer till en internatskola, säger Dima. – Tekla lämnade byn och åkte till Paris, fortsätter Ville. – Tavlan hamnade här eftersom Helmer och min mamma Karin var klasskamrater och bra vänner, avslutar Lasse. Dima tänker på tavlorna de såg på Ljungeryds herrgård. De som föreställde Helmer och Henny. Det var så klart Douglas som hade letat upp någon annan konstnär. En konstnär som målade barnen så som Douglas ville att de skulle se ut. – Det var ju tråkigt att Douglas Silverqvist uppförde sig så illa, säger Lasse. Sedan tittar han på brevet igen.

– Tanken var att barnen skulle hämta tavlorna när de blev äldre. Men det gjorde de aldrig eftersom familjen flyttade utomlands, säger Lasse. Lasse funderar lite och ser ut genom fönstret. – Det står ju också att det ska finnas en tavla av Henny, fortsätter han. Men den har jag aldrig sett till. Jag undrar var den finns någonstans?

100

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 100

2021-03-30 13:38


Dima suckar. Vad dumt att det är en färgfläck precis där Tekla Krans avslöjade gömstället, tänker hon. Lasse stoppar tillbaka brevet i kuvertet igen och sedan går han ut för att jobba i trädgården. Precis då ringer Dimas mobil. Det är Eriz. Han har en partyhatt på huvudet och han ser trött ut.

Dima och Ville hör en massa barn som skriker och skrattar i bakgrunden. – Vi har födelsedagskalas för min kusin som fyller fyra år i dag, säger Eriz. Det är tio ungar här! Alltså, jag längtar tillbaka till skolan så jag kan få lite lugn och ro. Hur går det för er?

101

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 101

2021-03-30 13:38


Dima och Ville berättar om det mystiska ljudet de hörde i det gamla klassrummet. Sedan berättar de om de konstiga tavlorna på Ljungeryds slott och om brevet som Tekla Krans skrev. – Det ska finnas en tavla av Helmers syster Henny också, säger Ville. Men vi vet inte var. Eriz har lyssnat noggrant. Nu är han tyst och funderar en stund. Dima och Ville väntar. Eriz är klurig och bra på att komma på saker. Eriz går in på toaletten och låser dörren. – Tavlorna är målade med oljefärg, eller hur? säger han. Dima minns att Lasse sa att det var en oljemålning. – Ja, svarar hon. – Det tar lång tid för oljefärg att torka, säger Eriz. Det kan ta flera dagar. Helmer har ju en blå skjorta på sig, men färgfläcken på brevet är grön.

102

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 102

2021-03-30 13:38


– Okej? säger Dima. Hon förstår inte varför Eriz tycker att det är så viktigt med den där oljefärgen. Eriz drar lite i gummisnodden till partyhatten medan han funderar vidare. – Jag tänker så här, säger han till sist. I brevet står det ju att tavlan på Henny inte kan flyttas än. Förmodligen hade Tekla precis målat klart tavlan av Henny när hon skrev brevet till Lasses mormor. Hon kanske fortfarande hade färg kvar på fingrarna. Och när hon vek ihop brevet råkade hon kladda lite på det. Oturligt nog precis där hon skrev var tavlan av Henny finns.

Eriz ler lite. – Jag skulle gissa att tavlan som föreställer Henny har mycket grön färg. Tavlan av Helmer hade torkat färdigt, så den kunde Tekla Krans lämna på verandan. Tavlan av Henny ställde hon däremot någon annanstans, så att den skulle kunna torka.

103

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 103

2021-03-30 13:38


Dima tänker att det nog kan vara så som Eriz säger. Frågan är bara var Tekla Krans ställde tavlan på tork? – Nu måste jag sluta, säger Eriz. Jag har lovat att hjälpa till med disken. De avslutar samtalet med Eriz. Sedan sitter de kvar en lång stund i soffan och funderar. Plötsligt kommer Dima att tänka på något hon såg när de var uppe på övervåningen i den gamla skolan. Det var något med trappan upp till vinden. Ledstången. De gröna färgfläckarna. De som såg ut som fingeravtryck. Dima blir alldeles kall. Hon anar var Tekla Krans ställde ­tavlan på tork för mer än hundra år sedan. Den står på ett ställe dit Dima absolut inte vill gå.

104

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 104

2021-03-30 13:38


KAPITEL

20

Färgfläckarna Dima stirrar på Ville. Hon är nästan helt säker på att hon just har listat ut var porträttet av Henny Silverqvist finns. – Ville, minns du de där gröna färgfläckarna vi såg på ledstången i den gamla skolan?

– Ja, de på ledstången till vindstrappan, säger Ville. – Jag tror att …, börjar Dima. Ville spärrar upp ögonen. – Tror du att tavlan står på vinden? säger han. Dima nickar långsamt. – Jag tror att Tekla Krans ställde den där för att torka, säger hon. Så jag antar att vi måste gå upp dit igen. Fast jag vill verkligen inte. Ville ser allvarligt på Dima. – Dima, du behöver inte vara orolig, säger han. Det finns inget spöke. Du hörde ju vad Lasse sa om att det kan knäppa och knaka i gamla hus.

105

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 105

2021-03-30 13:38


– Jag tror inte att det var ett spöke, säger Dima. Men det lät så konstigt. Som om det kom inifrån väggen. – Jag vill inte heller gå upp dit, säger Ville. Men kanske är det just det som Helmer vill att vi ska göra? Tänk om han menar att vi ska gå till vinden! – Ja, så kan det vara, säger Dima. Kanske vill han ha hjälp med att hämta tavlan? På kvällen ligger Dima och Ville som vanligt i sina sängar och ser bort mot Helmer. Kommer han att söka upp dem i deras drömmar i natt igen? Dima ligger vaken en lång stund innan hon äntligen somnar. Men när morgonen kommer har hon sovit djupt och kommer inte ihåg någon dröm. Inte heller Ville har drömt om Helmer. Dima och Ville skyndar sig att klä på sig och äta frukost. Efter frukosten letar Ville upp en ficklampa. Dima tar med sig brevet från Tekla Krans. Hon vill jämföra om det är samma gröna färg på ledstången som det är på färgfläcken på brevet. Ute skiner solen och fåglarna kvittrar. Dima tittar på alla färgglada vårblommor och önskar att de kunde stanna kvar ute istället för att gå upp på den mörka vinden. Safira har som vanligt fullt upp i kassan. Hon ser stressad ut. – Det är nog bäst att vi inte stör Safira, säger Ville. Vi går bara upp på vinden och tittar runt lite. Om vi hör eller ser något konstigt så springer vi snabbt ner igen. Vi klarar det. Kom igen nu, Dima! – Okej, säger Dima och ler lite. I vanliga fall brukar det vara hon som vill göra saker och säger ”kom igen” åt Ville. Men den här gången är det tvärtom.

106

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 106

2021-03-30 13:38


Långsamt går de uppför trappan. Ville går först och Dima kommer tätt efter. De stannar till på övervåningen, vid trappan som leder till vinden. Dima ser på de gröna färgfläckarna på ledstången. De har exakt samma färg som fläcken i brevet. Hon tänker på hur Tekla Krans gick där i trappan för mer än hundra år sedan. Kanske ställde hon tavlan på tork på vinden, därefter lämnade hon byn. Allt är tyst och stilla när de sakta går upp mot vinden, ett trappsteg i taget. De kommer fram till en svart dörr. Dima hoppas nästan att den ska vara låst, men det är den inte. Dörren gnisslar svagt när Ville öppnar den.

107

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 107

2021-03-30 13:38


Uppe på vinden är det mörkt och kallt. Det är fullt med gamla möbler och bruna pappkartonger. – Hur ska vi kunna hitta tavlan bland alla de här grejerna? viskar Ville. – Du får lysa med ficklampan, viskar Dima tillbaka. Försiktigt går de runt bland alla saker. Plötsligt får Dima en känsla av att någon stirrar på henne. Långsamt vänder hon sig om. Så rycker hon till.

108

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 108

2021-03-30 13:38


Hon ser rätt in i ett par mörka ögon! Dima drar efter andan. Hon vill springa därifrån men benen lyder henne inte. Men så andas hon ut och ler. På ett staffli mitt framför henne står tavlan med Henny Silverqvist! Ville lyser med ficklampan mot tavlan. Hennys ögon är mörka och snälla och hon har samma hemlighetsfulla leende som sin bror Helmer. Hon håller handen utsträckt åt sidan. – Tänk att vi hittade tavlan, säger Dima. – Tror du att vi kan få med oss tavlan ner och visa den för Safira? säger Ville. Den är ju ganska stor. Dima ser på tavlan och funderar. – Det går nog, säger hon till sist. Vi försöker! Försiktigt lyfter hon tavlan. – Vi har kommit för att hämta dig, Henny, viskar hon. I samma ögonblick hörs ett prasslande ljud. En mörk skugga sveper över väggen.

109

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 109

2021-03-30 13:38


FÖRKLARANDE TEXT

Maskrosens livscykel

frö stjälk

blomma

blad

rot

Här är en maskros. Maskrosen tillhör familjen korgblommiga växter. Maskrosens blomma är gul och består av 200 små kronblad. Kronbladen sitter tätt tillsammans. Stjälken är ihålig och innehåller vit mjölksaft som ger bruna fläckar på kläderna. De gröna bladen sitter som en rosett längst nere vid marken. Namnet maskros kommer av att det ofta finns små insekter bland kronbladen. Insekterna påminner om maskar. Maskrosen blommar framför allt under vår och försommar. Den växer bland annat på gräsmattor och i diken och kan bli upp till 40 centimeter hög. Många människor tycker att maskrosen är ett ogräs. Maskrosen sprider sig lätt både genom sina frön och genom sin långa kraftiga rot.

110

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 110

2021-03-30 13:38


FRÅN FRÖ TILL BLOMMA

1 2

5

4 3

1. Ett maskrosfrö landar i jorden. Fröets skal spricker upp och börjar att gro. En rot växer ut. 2. Det bildas en bladrosett med gröna blad. Det växer ut stjälkar och knoppar. 3. Knopparna slår ut och blir till gula blommor. 4. Nya frön bildas i varje blomma. Efter ungefär en vecka har hela blomman blivit en boll av frön. 5. Fröna liknar små fallskärmar och sprids lätt med vinden. Ett nytt frö landar i jorden och en ny maskros börjar att gro.

111

51104447.1.1_3B_Inlaga.indd 111

2021-03-30 13:38


Läsebok 3A har mindre textmängd, enkel meningsbyggnad och starkt bildstöd.

Den 3 gåtfulla tavlan

Den gåtfulla tavlan

Ord & Äventyr är ett läromedel i svenska för årskurs 1–3. Spännande äventyr med stor värme och humor väcker lusten för läsning och samtal. Utifrån berättelsen och språk-, läs- och skrivinlärningen arbetar eleverna med uppgifter på olika nivåer.

I Den gåtfulla tavlan tillbringar vännerna Dima och Ville lovet hos Villes morfar. De får bo i gästrummet där det hänger en tavla med en pojke. Villes morfar berättar om ett mysterium kring den hundra år gamla tavlan. På natten drömmer Dima och Ville att pojken på tavlan ber dem om hjälp. Hur ska de kunna hjälpa honom och med vad? De beger sig till den gamla skolan för att ta reda på mer. Där hörs underliga ljud. Stämmer det som deras nya vänner berättar, att det spökar där?

Äventyr

Dags för ett nytt äventyr!

ORD &

3

Läsebok 3B har längre textmängd, längre meningsbyggnad och kan även användas för högläsning och textsamtal. I Ord & Äventyr för årskurs 3 ingår: • Läsebok i två olika nivåer. • Arbetsbok med varierade språk-, läs- och skrivövningar på olika nivåer. • Lärarpaket med lärarhandledning, digitalt lärarstöd och digital träning för eleverna.

3 B

Katarina Genar Författare till Den Gåtfulla tavlan är Katarina Genar. Hon är en populär barnboksförfattare som är känd för sina spännande böcker. Hon har i många år också varit verksam som skollogoped. ISBN 9789151104447

9 789151 104447

51104447.1.1_3B_Omslag.indd Alla sidor

Katarina Genar Anna Sjölin

2021-03-30 13:32