9789151101026

Page 1

Didaktik i fÜrskolan Karin Hjälmeskog, Kristina Andersson, Annica Gullberg & Kerstin Lagrell



Innehåll

1. Inledning Didaktik Undervisning Förskolläraren och läroplanen Teorier och modeller Bokens upplägg Referenser

2. Att undersöka undervisning Den didaktiska triangeln Från didaktisk triangel till didaktisk pyramid Förskollärarens olika kompetenser Referenser

3. Att planera undervisningen – de didaktiska frågorna

13 15 17 18 18 19 21

25 26 30 36 37

43

Planering av undervisningen Planering med stöd av Klafkis didaktiska frågor Planering utifrån de didaktiska frågorna Referenser

43 45 48 53

4. Att göra didaktiska val och se möjliga alternativ

57

Förskolans läroplan Inhämta och utveckla kunskaper och värden Olika undervisningstraditioner

58 59 60


Biinlärning Didaktisk kompetens Referenser

5. Strategier för att stödja det undersökande barnets ­ämneskunskaper Värdet av kunskaper i ämnen Att utforma och besvara undersökningsbara frågeställningar Att se och fånga ämnet i oväntade stunder Referenser

6. Lusten att kommunicera i tal och skrift Språket är till för kommunikation Förskolläraren som språklig förebild Språkligt samspel för att lära nya ord och begrepp Konsten att ställa frågor till det utforskande barnet Individ och grupp i ömsesidigt beroende Rum för språkande Litteracitet – ett begrepp i förändring Perspektiv på barns tidiga litteracitet Barns litteracitet och digitala verktyg Kan de yngsta barnen skriva? Mönster i barns skrivutveckling Referenser

7. Förskolans yngsta kommu­nicerar – och börjar skriva Ett projekt om stenar och kommunikation Ömsesidigt lärande och kommunikation i mindre grupper Muntlig förmåga och skrivande hänger ihop Pedagogisk dokumentation som verktyg Barns lärprocesser måste ges tid

65 66 67

73 75 77 82 85

89 91 93 96 98 100 101 104 106 111 113 115 117

123 124 124 125 126 128


Barnen utforskar stenarna Se barnens olikheter som en tillgång Fantasi, lekfullhet och dialog Vad mer kan påverka barnens intresse för skrivande? Barnen tecknar – och börjar snart skriva Referenser

8. Att välja och utveckla genusmedveten didaktik Jämställdhetens Janusansikte Två sätt att förklara könsskillnader vid utbildningsval Spelar förskolläraren roll för barnens ämnesintresse och lärande? Genusteoretiska utgångspunkter Förskollärarstudenters föreställningar om genus, barn och ämne Analys av situationer för att illustrera genusmedvetenhetens spiral Att använda sig av den genusmedvetna spiralen för att utveckla förskolans verksamhet Referenser

9. Undervisning, omsorg och lärande Begreppet omsorg Lyssnandets konst Undervisning, lärande och oavsiktligt lärande Omsorg, utveckling och lärande i förskolans vardag Exemplet mat och måltider Referenser

10. Efterord

129 134 135 137 139 149

153 153 154 157 159 162 164 174 176

181 182 186 187 188 189 196

203

Register 205





1. Inledning En förskollärare som blir intervjuad om sitt yrkesval och får frågan om vad som är hennes drivkraft svarar att det är att kunna hjälpa barnen fram­ åt i deras utveckling. Efter många år i yrket älskar hon det fortfarande. Att kunna påverka lärandeprocessen och följa barnen i deras utveckling är fantastiskt roligt, men också möjligheterna till stimulans, variation, utmaningar, utveckling och att arbeta tillsammans i arbetslaget har stor betydelse för att hon trivs med sitt yrkesval (Pedagog Östersund 2017). Förskolan är en viktig verksamhet som fyller många funktioner för samhället och för familjer, men framför allt är verksamheten till för barnen – för att de ska utveckla kunskap och utvecklas som individer.

Självkännedom, personliga utveckling och vilja att ständigt lära nytt

Ämneskunskaper Barn, omsorg, omvårdnad

Lärande, pedagogik, didaktik

Ledarskap, grupprocesser, konflikthantering

Figur 1.1  Det professionella bordet.

13


didaktik i förskolan Det betyder att barnens behov och erfarenheter ska vara i förgrun­ den i allt som sker på förskolan, vilket ställer stora krav på förskol­ lärarna både vad gäller kunnande inom en mängd olika områden och när det gäller självkännedom. För att åskådliggöra yrkets mångfacettering och vad som bygger upp förskollärarens professionalitet använder vi bilden av ett bord med fyra ben, ”det professionella bordet”. Varje ben representerar olika aspekter av det kunnande en förskollärare behöver för att utöva sitt yrke: 1. kunskaper om barn, omsorg och omvårdnad 2. kunskaper om lärande, pedagogik och didaktik 3. kunskaper i ledarskap och sådant som förknippas med det, exempel­ vis kunskap om grupprocesser och konflikthantering 4. kunskaper i ämnen såsom bild, drama, naturvetenskap, matematik, musik och svenska. Bordsskivan i liknelsen ovan representerar: 5. självkännedom, den personliga utvecklingen och viljan att ständigt lära nytt. Alla aspekterna hänger ihop på olika sätt, de kan förstärka varandra eller vara beroende av varandra. Exempelvis finns ett tydligt samband mellan kunskap om barn och kunskap om lärande, och mellan ämnes­ kunskap och didaktik. Ett stadigt bord med fyra ben och en bordsskiva som håller allt samman, det vill säga att förskolläraren har kunskap och förmågor inom alla aspekter, signalerar professionalitet. I den här boken kommer många av de aspekter som illustreras av ”det professionella bordet” att beröras, men fokus ligger framför allt på didaktik. Boken kan ses som en handbok som kan användas av såväl den blivande, den nyexaminerade och den erfarna förskolläraren. Vår för­ hoppning är att den kan utmana både den blivande och den erfarna förskollärarens tankar och ge inspiration som kommer barnen i för­ skolan till del. 14


1. Inledning

Didaktik Fokus på didaktik betyder att den på olika sätt sätter undervisning och det innehåll man undervisar om i centrum. Didaktik är läran om under­visning och den binder samman analysen av innehållet, plane­ ringen av undervisningen, det konkreta genomförandet och den upp­ följande reflektionen (Wahlström 2019). Praktik och vetenskap är sammanbundna – didaktiken behandlar det som sker i praktiken (undervisningskonsten) men är också ett eget forskningsområde. Ordet undervisningskonst visar på att undervisning är något mer än en metodik som kräver en viss sorts hantverkskun­ nande, det är något kreativt och oförutsägbart. Det didaktisk forsk­ ning bland annat bidrar med, och som denna bok erbjuder, är verktyg för reflektion, vilket innebär resonemang kring teorier, begrepp och didaktiska modeller. Två sådana grundläggande didaktiska modeller är de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? (se vidare kapitel 3) och den didaktiska tri­ angeln (se vidare kapitel 2). Ett exempel på ett begrepp som vi särskilt diskuterar är genus (se vidare kapitel 8). Genom att använda sig av ett begrepp eller en modell får man syn på ett visst fenomen och kan där­ med reflektera över det. Boken bidrar också, genom dessa modeller och begrepp, med ett gemensamt professionellt språk som möjliggör och underlättar en fördjupad diskussion. Om förskollärare har en gemen­ sam begreppsapparat som fångar in viktiga aspekter i det didaktiska arbetet refererar de i högre grad till samma saker och förstår varandra bättre exempelvis när de reflekterar tillsammans vid planering och utvärdering (Lyngsnes & Rismark 2018). Reflektionen är viktig, den vägleder oss i våra handlingar och den gör att vi kan ta ett steg bort från själva handlingen. Den får oss helt enkelt att tänka efter, att ställa frågor som: Varför gör vi så här? Varför blev det så? Men syftet med reflektionen är inte att hitta ett rätt eller fel svar, utan att utforska var man kom ifrån, vilka alternativ man har och hur man kan gå vidare (Cederblad och Schwartz 2013; Bie 2014).

15





6. Lusten att kommunicera i tal och skrift Ett av förskollärarens allra viktigaste uppdrag är att ge barnen, våra yngsta medborgare, goda förutsättningar att utveckla sitt talade språk och sitt intresse för skriftspråket. Inte bara för deras kommande skolgång och framtid, utan också för att barnens språkliga förmå­ gor behövs här och nu – för kommunikation och delaktighet i lek, utforskande och lärande. Det är en del av förskolans demokratiska uppdrag. Här kommer en liten glimt ur en välbekant situation i en förskolas vardag: Darin (2,5 år) och Elena (3 år) befinner sig i hallen och tar på sig ytter­ kläderna för att gå ut på förskolans gård. Förskolläraren Sara kommer dit för att se om barnen behöver någon hjälp. ELENA (ser sig om med en frågande blick): Mina tövlar? SARA tittar tyst på barnen. DARIN (tar ner sin jacka från kroken och lägger den på golvet): Där – torkskåpet! (Tittar på Elena och pekar) SARA: Du undrar var dina stövlar är Elena. Darin har alldeles rätt, de ligger i torkskåpet. Kommer du ihåg att de blev blöta i morse när du plaskade i pölen? ELENA: Visst ja! (skrattar till) Just de, plaskade, gegga i pölen, ska plaska mera! (går till torkskåpet och hämtar sina stövlar). DARIN (har tagit på sig jacka och stövlar, pekar på märket på stövlarna, vänd mot Elena): Titta Elena! (tittar sedan mot Sara) Sara, står det stövlar där?

89


didaktik i förskolan (ler mot Darin): Ja, det skulle man ju kunna tro, det är ju stövlar. Men det står faktiskt Kavat, de som gjort dem kallar sig så. Det är en sorts namn, nästan som ditt namn som står på lappen vid din krok. DARIN (ropar): Hej Kavat, hej Kavat, mina stövlar heter Kavat! ELENA (instämmer i ropandet): Hej, hej Kavat! SARA

Sara svarar inte direkt på Elenas fråga utan ger Darin en möjlighet att svara och hjälpa sin kompis. Självklart finns det många skäl att uppmuntra barns egna initiativ till inbördes kommunikation, inte minst för att det kan bidra till goda relationer och samarbete mellan barnen. Men barns egen muntliga aktivitet är även nödvändig för deras språkliga lärande (Aukrust & Ryland, 2009). Sara upprepar och bekräftar genomgående det barnen säger genom att vidga vokabulären och använda hela meningar. När hon svarar Elena relaterar hon till flickans erfarenheter ute på gården som uppenbarligen skapar mening för henne. Elena visar glatt att hon kommer ihåg händelsen och upp­ repar några av förskollärarens ord, som i den meningsfulla kontexten ger stöd för hennes språkanvändning. När Darin uppmärksammar märket på sina stövlar och ställer sin fråga visar han förståelse för att där står något som kan läsas. Sara bekräftar honom och gör en kopp­ ling till hans eget namn för att förklara vad där står. En liten händelse som görs viktig när Sara fångar ögonblicket genom sin medvetenhet om hur barn lär sig språket i sammanhang som de är engagerade i. Vardagliga situationer som denna erbjuder många didaktiska möj­ ligheter för förskollärare att stödja och utmana barns olika språkliga förmågor genom så kallad spontan undervisning. I läroplanen står att denna tillsammans med den planerade undervisningen är viktig ”efter­ som barns utveckling och lärande sker hela tiden” (Lpfö18). Profes­ sor i pedagogik Liv Gjems ger sin syn på vad som ska känneteckna ett språkstimulerande arbetssätt i förskolan: Det pedagogiska arbetet i förskolan handlar om på vilket sätt man kan ge barn goda upplevelser som främjar nyfikenhet och glädje samtidigt som barn lär sig språk, tillägnar sig kunskap och får bra och lärorika sociala relationer. (Gjems, 2018, s. 173)

90


6. Lusten att kommunicera i tal och skrift I detta och nästkommande kapitel (kapitel 6 och 7) visas hur förskollärare kan göra medvetna didaktiska val för att stödja och utmana barns kom­ munikativa förmågor – med lekfullheten och barnens meningsskapande som förtecken. Ett särskilt fokus ligger på förskolans uppdrag att möta och utmana barns intresse för skriftspråket, teckenskapande och olika kommunikativa symboler. I dag ses detta som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Därför görs en historisk tillbakablick, och därefter ges några perspektiv på vad detta uppdrag kan innebära i dag. Kapitlen innehåller också didaktiska exempel på vilka kunskaper och kompetenser förskollärare behöver för att synliggöra, stärka och ut­ mana barns kommunikativa förmågor utifrån deras meningsskapande. I detta kapitel tas några teoretiska perspektiv upp som en förberedelse inför kapitel 7. Där presenteras ett didaktiskt exempel hämtat från en förskollärares arbete med de yngsta barnen. Förhoppningen är att båda kapitlen ska ge underlag för förskollärares didaktiska reflektion över olika undervisningssituationers potential för barns språkutveckling. Begreppet språk kan ha en vidare betydelse som även omfattar olika estetiska uttrycksformer, något som också kommer att tas upp. Men, eftersom textens syfte är att ta upp ett verbal- och skriftspråksutveck­ lande arbetssätt i förskolan begränsas språkbegreppet till tal och skrift. Utöver det lyfts hur barn kommunicerar via sina kroppar, blickar och minspel innan, och parallellt med, att de erövrar det talade språket. I texten kommer begreppet språkande, som har introducerats av Caro­ line Liberg, professor i utbildningsvetenskap, att användas för att beskriva hur människor via språk interagerar i dialog med andra i ett specifikt sammanhang (Liberg, 1990; 2007).

Språket är till för kommunikation Ord och begrepp har ingen mening i sig utan mening ges i kommunika­ tion mellan människor – språkets primära funktion är med andra ord kommunikation. Det är därför viktigt att förskollärare skapar sam­ manhang i förskolan där barnen får möjligheter att uttrycka sig på olika sätt för någon som lyssnar, ger respons och tar tillvara på det de vill förmedla, det är så barns språk utvecklas. Lusten och glädjen till 91


Didaktik i förskolan Karin Hjälmeskog, Kristina Andersson, Annica Gullberg & Kerstin Lagrell Att vara förskollärare är ett mångfacetterat och utmanande yrke som kräver kunnande inom en mängd olika områden. Det kräver också en helhetssyn på barnen där omsorg, utveckling och lärande hänger ihop. På förskolan läggs grunden för att barnen utvecklas och lär under resten av sina liv. I den här boken tas didaktik upp ur ett antal olika perspektiv. Det handlar om alla de didaktiska val förskolläraren gör, och om att se olika alternativ när man planerar och genomför undervisning. Det handlar också om att undersöka vad som sker i undervisningen, och att reflektera över det som skett och varför. I bokens olika kapitel diskuteras bland annat hur man som förskollärare kan stödja barns utveckling av ämneskunskap och hur man kan stödja barns kommunikativa förmåga, i tal och skrift. Omsorg, utveckling och lärande i vardagliga situationer i förskolan samt hur man utvecklar ett genusmedvetet förhållningssätt tas också upp. Med konkreta exempel hjälper boken blivande och verksamma förskollärare att konkretisera läroplanens mål. Förhoppningen är att både inspirera och utmana förskollärares tankar om sitt arbete, och bidra till givande diskussioner i arbetslaget. Bokens författare har tillsammans lång erfarenhet från förskola, forskning och undervisning på förskollärarprogram vid flera universitet. Bland annat verkar de nu vid Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan.

ISBN 9789151101026

9 789151 101026


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.