SVENSKA
2 Lärarhandledning
Richard Hultén
51100166.1.2_Omslag.indd 1
2022-04-12 12:37
INNEHÅLL Prima svenska – varför och hur? ......... 6 Välkommen till Prima svenska.............. 8 Prima svenska och läroplanen ............10 Stöd språket – bearbeta text ...............12 Stöd språket före, under och efter läsningen ...................................13 Kort om grammatik ...............................14 Bedömning .............................................16 Checklistor .............................................20 Forma bokstäver .........................................24 Bearbeta din text .........................................25 Ge respons .................................................26 Berättande text ...........................................27 Faktatext ....................................................28 Läsa ..........................................................29 Läslogg ......................................................30 Venn-diagram .............................................32 VÖL-tabell.................................................33 KOM IGÅNG MED BASBOKEN s 34 Handledning Inledande sidor ...........................................34 FÖRR OCH NU
s 38
Läroplanen i fokus ................................39 Lässtrategier för avkodning och läsförståelse ...................................40 Inledning Förr och nu ...........................41 Handledning Kapitel 1 En gammal cykel ...........................41 Kapitel 2 En bra bild ...................................44 Kapitel 3 Snäck-skräck .................................44 Kapitel 4 Fotografier från förr .......................45 Kapitel 5 Cyklar, snäckor och sniglar .............46 Högläsning .............................................48 Bilduppgifter ..........................................52 Gruppövningar .......................................54 Dramaövningar ......................................59 Tips på skönlitteratur............................61 Analys och bedömning efter temat Gott och ont .......................................63
51100166.1.2_Inlaga.indd 5
NATT OCH DAG
s 64
Läroplanen i fokus ................................ 65 Inledning Natt och dag ......................... 66 Handledning Kapitel 6 Det är som natt och dag ................. 67 Kapitel 7 Natt............................................. 69 Kapitel 8 Snurrigt ....................................... 70 Kapitel 9 Igelkottsafari ................................. 71 Kapitel 10 Ett riktigt nattdjur ....................... 72 Högläsning ............................................. 74 Bilduppgifter .......................................... 78 Gruppövningar ....................................... 80 Dramaövningar ...................................... 84 Tips på skönlitteratur............................ 86 Analys och bedömning av temat Stor och liten...................................... 88 UPPE OCH NERE
s 89
Läroplanen i fokus ................................ 90 Inledning Uppe och nere ...................... 91 Handledning Kapitel 11 Uppe ......................................... 92 Kapitel 12 Nere, sen uppåt ........................... 94 Kapitel 13 Död ........................................... 95 Kapitel 14 My berättar ................................. 96 Kapitel 15 Uppåtpuffar ................................ 97 Högläsning ............................................. 98 Bilduppgifter .........................................102 Gruppövningar ......................................104 Dramaövningar .....................................108 Tips på skönlitteratur...........................110 Analys och bedömning efter temat Hemma och borta .............................112 BOKSTAVSTRÄNING............................113 LÄXOR ...................................................144
2022-04-12 11:57
PRIMA SVENSKA – VARFÖR OCH HUR? 1. VAD ÄR PRIMA SVENSKA? Här får du veta vilka tankar och teorier som ligger till grund för materialet. Förord av Anne-Marie Körling ..........................................s. 3 Välkommen till Prima svenska av Richard Hultén ............s. 8 Prima svenska och läroplanen .......................................s. 10 Stöd språket – bearbeta text ..........................................s. 12 Stöd språket – före, under och efter läsningen ..............s. 13 Kort om grammatik.........................................................s. 14 Bedömning .....................................................................s. 16 Checklistor för kopiering ................................................s. 20
2. HANDLEDNING TILL PRIMA SVENSKA BASBOK Här får du idéer till hur du kan arbeta med basboken i din klass. Till varje avsnitt i basboken får du tips och handfasta råd till hur du kan arbeta med texter och övningar. Handledningen till bokens sidor är uppbyggd enligt följande: Inledning: Författaren inleder med tankar om innehållet i kapitlet, temat eller övningen. Samtal: Här ges förslag till samtalsfrågor i anslutning till innehållet. Gå vidare: Under denna punkt ges förslag på hur du kan gå vidare med tankarna utanför innehållet i boken. För att stödja barnens språkutveckling behövs olika sätt att arbeta med texter. I handledningen ges förslag som är specifika för varje avsnitt. På sidan 12–15 finner du några allmänna råd som kan vara ett stöd i din undervisning. Prima svenska 2 Basbok är en läsebok och en övningsbok i ett. I åk 1–3 får vi följa My och hennes bror Jon. Prima svenska 2 Basbok består av ett inledande avsnitt och därefter tre större teman: • Förr och nu • Natt och dag • Uppe och nere nellE
X
anaJ
asotA
niboR
Robin
X Ellen Texterna, bilderna, frågorna och övningarna är gjorda för att arbeta med gemensamt. Börja raksO Oskar rdliM Mildred alltid i ett gemensamt samtal och högläsning. Texterna är uppdelade iyMtvådenivåer, men finns i My ahC abliD med samma bok. Det är viktigt att alla barn får del av allt innehåll. Alla kanselrarbeta rabiN hela Dilba Charles Nibar texten, innehållsmässigt och på olika sätt formmässigt. För att träna läsflyt, välj den textnivå som ylliL xaM ilA Lilly Max Ali passar elevens läsutveckling.
6
supmaHHampus
Atosa
Jana
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 6
2022-04-12 11:57
4. MATERIAL FÖR DIN SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING Här finns många övningar att välja bland, för att skapa en rik och varierad undervisning.
FÖRR OCH NU
NATT OCH DAG
UPPE OCH NERE
s. 38
s. 64
s. 89
Lgr
ABC
Läroplanen i fokus och bedömning Kopplingen till Läroplanen är tydlig. Vilka förmågor står i fokus för respek tive tema? Hur kan du arbeta med analys och bedömning? Överst på varje sida i basboken har du också en referens till kursplanen. Bokstavsträning Vill du att dina elever ska arbeta med att forma bokstäver? Använd kopieringsunderlagen! Högläsning Läs gemensamma texter och samtala kring innehållet. Högläsningstexterna kan användas för samtal utifrån textkopplingar och lässtrategier. Bilduppgifter Stärk textarbetet med praktiskt/estetiskt arbete knutet till innehållet i respektive tema. Gruppövningar För att skapa ett kommunikativt klimat erbjuds övningar att arbeta med två och två eller i mindre grupper. Gruppövningarna innehåller övningar i bland annat läsförståelse, argumentation och muntligt berättande. Dramaövningar Arbeta med muntliga värderingsövningar och mindre dramatiseringar i anslutning till varje tema. Tips på skönlitteratur Till varje tema finns några skönlitterära boktips. Böckerna kan användas som högläsningsböcker eller som extra utmaning för vissa elever. Läsläxa Vill du ge läsläxa? Kopiera texterna och klistra in dem i en läxbok. Till läxan finns också ett uppdrag att göra hemma.
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 7
7
2022-04-12 11:57
VÄLKOMMEN TILL PRIMA SVENSKA Det finns inget läromedel som kan ersätta läraren i ett klassrum. De självgående läromedlens tid är förbi. Det är du som hjälper eleverna till förståelse och fördjupade kunskaper. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv är det i samtalet mellan dig och ett barn, mellan dig och klassen och barnen emellan som kunskap uppstår. Det är du som utmanar och stöttar varje barn på det sätt som just det enskilda barnet behöver. Oavsett vilket teoretiskt perspektiv du väljer finns det ingen teori som hittills lyckats formulera eller tydliggöra den hela och sanna bilden av hur lärande sker. Vilken vår praktiska yrkesteori är och vad den formats av är komplexa frågor. Ibland är det spännande att stanna upp och fundera över vilka teorier som ligger till grund för den egna praktiken. Jag har 25 års erfarenhet av undervisning i ett vanligt klassrum på lågstadiet men jobbar nu som processtödjare mot undervisning i Stockholm stad där jag bl.a. coachar lärare och håller i utbildningar. Jag har förmånen att träffa många lärare och får möta undervisning och elever i olika klassrum. I klassrummet är samtalet centralt. För mig betyder att undervisa att försöka visa eleverna det som finns under, bakom, ovanför och framför det som eleverna möter i skolan och i de övriga sociala sammanhang de befinner sig i. EN RÖD TRÅD OCH ETT MENINGSFULLT SAMMANHANG Ett läromedel hjälper till att skapa en röd tråd i undervisningen och tydliggör för eleven vad som ska läras in. I Prima svenska går läsutveckling, skrivutveckling, språkutveckling, läsglädje, läsförståelse och bedömning hand i hand. Min önskan är att du använder Prima svenska för att kommunicera med dina elever och att dina elever får kommunicera med varandra. Min ambition med Prima svenska är att det ska ge dig ett underlag att inspireras av och arbeta vidare ifrån. Prima svenska är en berättelse om My, hennes familj och kompisar i skolan. Berättelsen börjar i årskurs ett och avslutas i årskurs tre. Invävt i denna berättelse finns 8
det mängder av texttyper som eleverna ska lära sig att både läsa och skriva enligt Lgr22. Om My i berättelsen möter en igelkott passar det bra att träna på att skriva en faktatext om igelkotten, men också en poetisk text som sedan kan bli en sångtext. Jag tror att vi lär oss bäst i ett sammanhang, tillsammans med andra. I samtal med varandra och med dig som lärare ökar förståelsen och kunskaperna hos eleverna. De texter och övningar som finns i materialet är inspirerade av alla de elever jag mött under åren som gått. Texterna är skrivna för att skapa samtal. Innehållet är elevnära, men det finns också mycket mellan och bortom raderna att samtala om på ett djupare plan. EN LÄSANDE FÖREBILD Att få behålla sitt självförtroende och glädjen i språket är inte givet. Hur vi som lärare kan förmedla känslan av lust är en stor utmaning. Personligen tror jag att vi själva måste hitta glädjen i vår egen undervisning och i vår egen läsning. Vilka böcker älskar jag? Och hur ska jag förmedla det till mina elever? En fantastisk del av arbetet med att arbeta med språkutveckling i skolan är att man får tillfälle att läsa många barnböcker. Vad många fantastiska barnböcker det finns! Läs när dina elever läser. Det kan vara en tidning, en deckare, en barnbok, en klassiker eller kurslitteratur. En gång läste jag en väldigt svår bok som jag haft som kurslitteratur. Jag var tvungen att läsa om ett stycke flera gånger för att förstå. Jag högläste texten för mina elever och berättade hur svår jag tyckte att texten var och hur jag fick arbeta för att försöka förstå den (läsa om ord och stycken, använda en uppslagsbok, googla). Jag försökte också berätta hur bra det kändes när jag äntligen förstod. Ibland kan du förmedla ett ord, en mening, en illustration eller en sida ur det du läst och berätta om din läsupplevelse. LÄS PÅ OLIKA SÄTT Ibland ska man packa upp en text ord för ord och jobba länge med texten. Men lika ofta måste man få sjunka in i läsningen utan att bli avbruten. Högläsningen är en av vägarna till läslust men den egna läsningen i klassrummet måste också få mycket tid. Ett skolbibliotek värt namnet är viktigt för läslusten, för att inte tala om en utbildad skolbibliotekarie!
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 8
2022-04-12 11:57
TEORETISK FÖRANKRING Om man som lärare känner till några olika teorier om hur läsningen utvecklas, till exempel vad Ingvar Lundberg skriver om läsutvecklingens dimensioner, fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse och hur dessa samspelar, är man också trygg att skapa sin egen praktiska yrkesteori utifrån andra didaktiska perspektiv. Den teoretiska förankringen kan inte alltid appliceras direkt på min lektionsplanering, men jag tror ändå att vi bär med oss teorierna och inspireras av dem, medvetet eller omedvetet. Personer som jag inspirerats av i min undervisning är Caroline Liberg, Barbro Westlund, Aidan Chambers, Pauline Gibbons, Anne-Marie Körling för att nämna några. Dessa och många fler har inspirerat innehållet i Prima svenska. Det finns dock en teoretisk modell som många forskare och pedagoger ställer sig bakom och som jag använde som grund i min egen undervisning när jag lärde elever att läsa. Modellen heter The Simple View of Reading. Modellen lanserades redan under 80-talet av forskarna Philip Gough och William Tunmer. Modellen förklarar god läsförmåga som produkten mellan avkodning och språkförståelse. Det innebär att man inte har läsförmåga om någon av delarna saknas. Det räcker inte att kunna avkoda en text, man måste också kunna förstå innehållet. Och lika gäller om man förstår det man läser men avkodningen har brister utgör det också hinder för en god läsförmåga. Läsning= Avkodning x Förståelse En pedagogisk metod som jag tycker har utvecklat min undervisning är genrepedagogiken. Den har hjälp mig att vara explicit i mitt sätt att arbeta med olika texttyper. Under senare år har jag även tagit intryck av hur duktiga pedagoger arbetat med digitalt skrivandet. Jag tror på att använda både analoga och digitala arbetssätt för att hjälpa och stödja eleverna. Personligen tycker jag att det känns bättre att vara medvetet inkompetent än omedvetet inkompetent. Det får till följd att jag aldrig känner mig riktigt klar med mitt förhållningssätt till undervisningen. Den är i ständig förändring. Det är också sällan jag känner mig helt nöjd med min undervisning, vilket kan vara frustrerande. Det är fascinerande svårt att vara lärare!
EN BOK – FLERA TEXTNIVÅER När jag skrev texterna i Prima svenska ville jag att alla elever skulle använda samma bok. Samtidigt anser jag att textmängden och hur texten är skriven har betydelse när man håller på att lära sig läsa. I alla de klasser jag haft, och även i den jag har just nu, befinner sig eleverna på väldigt olika nivåer när det gäller förmågan att avkoda och förstå text. En del elever läser i huvudsak ortografiskt medan andra i huvudsak använder ljudningsstrategin. Därför delade jag upp varje berättelse i Prima svenska 2 i två nivåer, men lät den ändå vara sammanhållen. Tanken är att alla ska få ta del av samma innehåll, men ändå få en utmaning i sin läsning på rätt nivå. Ska man samtala om text är det en fördel om alla har tagit del av samma innehåll. När undervisningen från början planeras så att alla kan ta del av samma innehåll och anpassas efter individernas förmåga och olika behov av utmaningar kallar man det ibland att undervisningen är differentierad. OM MOTSATSBEGREPP OCH DE VIKTIGA FRÅGORNA Alla kapitel utgår och inspireras av ett motsatsbegrepp: Gott och ont, Förr och nu, Uppe och nere, Hemma och borta, Stor och liten och så vidare. Ett motsatsbegrepp lockar till samtal om både språk och innehåll. Huvudpersonen My gillar att tänka på orden och för henne innebär det att många frågor väcks: • Kan man vara både liten och stor samtidigt? • Kan en drake vara både ond och god? • Varför handlar sagorna så ofta om ont och gott? • Kan man känna sig hemma och borta på samma gång? Frågorna har således en central plats i Prima svenska. Och eftersom huvudpersonen My hela tiden ställer frågor i inledningen av alla kapiteltexter blir hon en förebild för eleverna. Att komma på bra och öppna frågor till lektionerna är en utmaning, tycker jag. Jag vill att frågorna ska utmana och fördjupa och leda till att barnen ställer egna frågor. Till varje kapitel finns därför givna samtalsfrågor som du kan använda som stöd i samtalet med dina elever. Lycka till med arbetet i klassrummet! Richard Hultén Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 9
9
2022-04-12 11:57
SVENSKA
FORMA BOKSTÄVER 12
12 3
1
12
1
2
1
1
1
1 2
12
1
3
3
1
1
2
2
2
1
3
1
1
1
1
1 2
2
1
1
2
12
1
1 2
1
12
1
1
1
1
2
12
12
1
1
2
1
1 1
1
1
2
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
4 12
1
1
2
4
2
5
2
12
2
24
1
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 24
3
3 1
2 3
1
3 1
2
3 1
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2022-04-12 11:57
SVENSKA
BEARBETA DIN TEXT Jag har: • bokstäverna åt rätt håll • mellanrum mellan orden • stor bokstav och punkt • bilder som passar till texten • bett en kompis läsa och ge mig respons • gjort ändringar med hjälp av responsen
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
51100166.1.2_Inlaga.indd 25
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
25
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU Lgr
Läroplanen i fokus s. 39 Lässtrategier för avkodning och läsförståelse s. 40
Handledning till basboken s. 41 Högläsning s. 48 Dumma fula gamla cykel Saker från förr
• Samtala • Läsa • Skriva • Olika slags text er • Källkritik
Bilduppgifter s. 52 En snäcka Att rita en cykel Gruppövningar s. 54 Visa och berätta Hur gör ni och vad kommer att hända? Läs och rita tillsammans Dramaövningar s. 59 Vad tycker du? (Fyrahörnsövning) Snabbteater Tips på skönlitteratur s. 61
Lgr
38
Analys och bedömning s. 63
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 38
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
Lgr
LÄROPLANEN I FOKUS I Prima svenska 1–3 ges eleven möjlighet att möta/ träna/lära/behandla innehåll ur syftet och det centrala innehållet i Lgr22. Syftet med denna sida är att påminna dig om det centrala innehållet i Lgr22. Vill du samtidigt reflektera över syftet kan du läsa det på s. 10 i denna lärarhandledning. Det eleverna jobbar med i arbetsböckerna är bara en del av undervisningen. Det är din undervisning som fördjupar elevernas förståelse och det är du som ser vilka kunskaper och färdigheter dina elever behöver lära sig och träna på. Kanske kan du få stöd av tankar, struktur, tips och idéer i denna lärarhandledning.
CENTRALT INNEHÅLL LÄSA OCH SKRIVA • Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter. • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter. • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. • Grundläggande textbearbetning. • Handstil och att skriva med digitala verktyg. • Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter. • Alfabetet och alfabetisk ordning.
TALA, LYSSNA OCH SAMTALA • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll. • Att ge och ta emot muntliga instruktioner. • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. TEXTER • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar. • Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer. • Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras. • Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn. SPRÅKBRUK • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller. • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. • Skillnader mellan tal- och skriftspråk. INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet. • Hur texters avsändare påverkar innehållet.
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 39
39
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
Lgr
LÄSSTRATEGIER FÖR AVKODNING OCH LÄSFÖRSTÅELSE Prima svenska är uppbyggd av olika texter utifrån berättelsen om My. Dessa texter är ett underlag för att arbeta med dina elevers läsförmåga. Läsning är en komplex aktivitet och för att bli en god läsare är det många förmågor som ska utvecklas. Varje text i Prima svenska kan användas för olika syften och för att träna olika lässtrategier. Följande modell ger en god översikt. LÄSSTRATEGIER
Avkodningsstrategier
Läsförståelsestrategier
• • • • • •
• • • • • • •
Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Avkodning Ortografisk läsning Läsflyt Prosodi
Meningsskapande Tolkning Engagemang Inferenser Resonemangsförmåga Metakognition Strategisk läsning
”Lässtrategier för avkodning och läsförståelse”. (Att läsa och förstå, figur 2 s 33. Skolverket 2016) Följande strategier ges möjlighet att träna i detta kapitel. • Avkodning (träning av nya ord) • Ortografisk läsning (automatiserad helordsläsning) • Läsflyt (högläsning och egen lästräning) • Prosodi (högläsning och egen läsning) • Meningsskapande (samtal om innehåll) • Tolkning (samtalsfrågor, textkopplingar) • Engagemang (textkopplingar) • Inferenser (samtalsfrågor) • Resonemangsförmåga (samtalsfrågor och text kopplingar) • Metakognition (textkopplingar och tankar om egen läsförmåga)
40
Barbro Westlund beskriver nedan vad som menas med läsförståelsestrategier: ”Med läsförståelsestrategier menas de mentala verktyg eleven använder för att aktivt tolka och skapa mening i läst text, att göra inferenser (läsa mellan raderna; dra slutsatser utöver vad som bokstavligt står i texten). Läsaren har kunskap om att texter läses på olika sätt, strategisk läsning, och kan föra ett resonemang om en text så att andra förstår. Egen erfarenhet kopplas till den lästa textens information, budskap eller tema/ teman, där också det ämnesspecifika språket används. Med engagemang menas att vilja förstå, även om det kräver visst mått av ansträngning. Läsaren är medveten om när hon eller han inte förstår och gör något åt det, dvs. övervakar sin förståelse, metakognitiv förmåga.” Barbro Westlund, Att läsa och förstå s. 34 (Skolverket) Nedan beskriver Barbro Westlund vidare en del av de förmågor som uttrycker den tekniska sidan av läsningen: ”Fonologisk medvetenhet innebär att ha kunskap om hur bokstäver (grafem) representeras av språkljud (fonem). Bokstavskunskap innebär att kunna sätta namn på bokstäverna genom att känna igen deras form. Snabb tillgång till bokstäver i minnet är en förutsättning för att kunna läsa. Avkodning innebär att kunna sätta samman bokstäver så att de bildar ord som man kan läsa. Från att läsningen inledningsvis ofta är sökande ska den alltmer automatiseras. Ortografisk läsning, eller ortografisk helordläsning innebär att stavningsmönstret för ett ord skapar en inre abstrakt bild hos läsaren, läsningen har automatiserats. Det är bara när nya och obekanta ord dyker upp som läsaren stannar upp och använder avkodningsstrategin. Läsflyt innebär att kunna läsa en sammanhängande text på ordnivå. Prosodi, dvs. språkets rytm och melodi, innebär att kunna läsa med nyanserad röst och med rätt pausering.” Barbro Westlund, Att läsa och förstå s. 34 (Skolverket)
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 40
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
FÖRR OCH NU 1 EN GAMMAL CYKEL INLEDNING 12 Studera rubrik, bild och text tillsammans. Här börjar berättelsen om My och hennes funderingar. Texten är indelad i två olika nivåer. Handlingen följer löpande i de två nivåerna vilket innebär att den första delen är skriven så att den är lättare att avkoda och den andra är skriven på ett sätt som utmanar läsaren lite mer. Ett syfte med detta är att alla kan ha samma bok och få del av samma text och innehåll, vilket underlättar samtalet. Ett annat syfte är att eleverna kan träna sin avkodning med en text som är bättre anpassad till den egna avkodningsförmågan. Projicera text och bild på din smartboard eller med projektor. Jag tycker att det är bra att börja med att bara visa bilden och samtala om den. Bilder är bra underlag för samtal och kommunikation. Att fantisera om bilden och förutspå handlingen är en viktig strategi för att förstå det man läser. Börja alltid med den lätta texten efter det. Läs den högt flera gånger. Prata sen om innehållet. Upptäck därefter ord, meningar och interpunktion. Använd också texten för att upptäcka stavning och grammatik. Texten på högersidan används först som högläsning, för att sedan arbetas med enskilt för de elever som kommit lite längre i sin läsning. • Vad får vi veta? • Vilka frågor dyker upp? • Vad vill texten säga? • Finns det ett budskap? • Vad tänker du om det?
SAMTAL • Vad betyder det att ha mål för det vi lär oss i skolan? • Hur vet du att du lärt dig något? • Var ifrån kommer alla frågor som My har? • Vad berättar bilden på s. 11 om? • På vilket sätt kan bilden berätta om förr och nu? • Känner du någon som levde förr i tiden? • När börjar egentligen förr i tiden? Igår, eller i förrgår eller för ett år sedan? • Föddes du förr i tiden eller bara för åtta år sedan? • Hitta på egna frågor om förr i tiden och samtala med varandra och andra. GÅ VIDARE Sätt upp mål och bedömningstexten på s. 45 i klassrummet. Återkom så ofta som möjligt till detta innehåll och samtala om målen utifrån det klassen samtalar om och arbetar med.
– Vad då? undrar Jon.
– Kommer du ihåg att jag såg en drake? – När då?
– När vi gick till skolan, säger My. Första dagen i ettan.
Då trodde jag att jag såg en drake. Jag kan inte fatta det nu!
– My, du är större nu, svarar Jon och skrattar.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
– Kommer du ihåg? frågar My.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
8
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
1 EN GAMMAL CYKEL
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
INLEDNING 8 Här börjar det första FÖRR OCH NU temat. Alla teman består av motsatsbegrepp och varje tema innehåller fem kapitel som alla på något sätt vänder och vrider på motsatsbegreppen. Det är Mys upplevelser och frågor som driver handlingen framåt. Varje tema inleds med en beskrivning av vad eleverna ska lära sig. Låt eleverna fundera och försöka förutspå vad texterna kommer att handla om utifrån bilden och begreppen Förr och nu på s. 8 och 10. De rosa sidorna i slutet på varje tema är bedömningssidor. Där får du och dina elever fundera på hur långt ni kommit, och tillsammans formulera vilket nästa steg i lärandet är.
12
Efter samtalet om innehållet kan man börja bearbeta textens form och olika delar: Vilka ord känner vi igen? Vad är en rad? Vad är en mening? Hur kan man lista ut hur orden ska läsas? Vilket ord är det mest intressanta i texten? Vilket är det svåraste? Hur läser man det? Vilka ord känner man igen direkt?
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 41
41
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
Sammanfattningsvis: Innehållet i texten, och sättet den berör eller lämnar läsaren oberörd, är alltid det viktigaste, men en känd text är också bra att utgå från för att jobba med språket och textens form. Textkopplingar Att kunna göra textkopplingar är viktigt för att utvecklas till en god läsare. I detta första kapitel är de beskrivna i elevboken, för att i följande kapitel bara finnas med som en rubrik så att man inte glömmer bort att arbeta med det innehållet. • Fick texten dig att tänka på något du själv har varit med om? • Kom du att tänka på någon annan text? • Gjorde texten att du kom att tänka på något som du har sett eller hört talas om? Under rubriken Samtal finns det alltid frågor om det innehåll man lätt kan hitta direkt i texten, samt frågor som kräver inferenser, egna ställningstagande eller kopplingar till egna erfarenheter. Dessa frågor finns även i elevboken, längst ner på högersidan. SAMTAL • Vad såg My i ettan? Vad tänker My om det nu? • Hur märker My att hon har blivit äldre? • Större och äldre, på vilket sätt brukar man använda de orden? • Vad tror du att Jon känner och tänker på när han suckar? • My tänker att Jon är bra. På vilket sätt är han bra, tror du?
LÄSFÖRSTÅELSE INLEDNING 14 Att kunna sammanfatta en text är en viktig läsförståelsestrategi. Att sammanfatta betyder att kort berätta det viktigaste i texten. Börja med att låta några elever sammanfatta muntligt med hjälp av stödorden. Sammanfatta först en gång tillsammans och låt sedan de elever som vill sammanfatta muntligt för klassen. På det sättet skapar du en stödstruktur för de osäkra eleverna. Låt sedan eleverna sammanfatta två och två för att till sist låta varje elev skriva en egen sammanfattning med hjälp av stödorden. LÄSFÖRSTÅELSE
Sammanfatta texten för en kompis. Använd stödorden i rutan om du vill.
Sammanfatta
Berätta kort om
skolan drake
större cykel
försent
det viktigaste i texten.
Skriv din sammanfattning.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Ibland kan man gå vidare med ett ord i texten: större stor större störst Säg något som är större än … Vilket är motsatsordet till större? Vilket är motsatsordet till stor? Är större samma sak som äldre? Är färre samma sak som mindre?
14
SAMTAL • Varför är det bra att kunna sammanfatta en text som man läst? • När kan det vara bra att kunna sammanfatta något annat? GÅ VIDARE Låt eleverna sammanfatta i olika sammanhang. • Sammanfatta vad du gjorde på rasten med en mening. • Sammanfatta kapitlet i högläsningsboken. • Sammanfatta vad du precis har läst i två meningar. • Sammanfatta dagen med ett enda ord.
GÅ VIDARE Låt eleverna skriva om vad de kommer ihåg från skolstarten i ettan med hjälp av rubrikerna. • Vad såg jag första dagen i ettan? • Vad gjorde jag första dagen i ettan? • Vad kände jag första dagen i ettan? 42
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 42
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
INFERENSER OCH TEXTKOPPLINGAR
SKRIVSTRATEGI BERÄTTANDE TEXT
INLEDNING 15 Att själv kunna ställa och svara på olika slags frågor till texten är viktiga läsförståelsestrategier. Det bästa ordet är egentligen att man gör inferenser, dvs att man fyller i de olika luckor som finns i texten. Man förstår texten trots att svaret inte står direkt i texten. Det står ”mellan raderna”. Men det är ju inte alltid endast inferenserna man vill åt. Ibland vill man hitta svar på en direkt fråga, en annan gång vill man använda texten för att gå vidare och tänka fritt och göra olika textkopplingar.
INLEDNING 16 Att använda rubriker som en hjälp när man skriver en text är ett effektivt sätt att få eleverna att skriva lite längre texter. Låt eleverna skriva till varje rubrik på s. 16. Låt eleverna ge varandra respons med hjälp av checklistorna på insidan av omslaget i basboken. När eleverna sedan skriver sin text igen på s. 17 kan rubrikerna utelämnas.
1. Vad hände första dagen i ettan, när My gick till skolan?
Olika slags frågor Frågor på raden
Frågor som man kan hitta svar på direkt i texten.
Frågor mellan raderna
2. Vad händer Mys första dag i tvåan?
Frågor som man måste
tänka och fantisera lite om för att kunna svara på.
Frågor bortom raderna
Frågor som ger dig chans att tänka fritt men med
3. Hur kan man förstå att My känner sig
hjälp av texten.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
äldre nu? Ge några exempel.
4. My tycker att Jon är bra, men bara ibland. Vad tror du hon menar med det?
5. Vad skulle du vilja hitta på vägen till skolan? Berätta för en kompis vad du hittar och vad som händer.
15
Olika slags frågor • ”Frågor på raden” – frågor som man kan hitta svar på direkt i texten. • ”Frågor mellan raderna” – frågor som man måste tänka och fantisera lite om för att kunna svara på. • ”Frågor bortom raderna” – frågor som ger dig chans att tänka fritt men med hjälp av texten. SAMTAL • Vad tror du det betyder att ställa ”frågor på raden”? • Vad tror du det betyder att ställa ”frågor mellan raderna”? • Vad tror du det betyder att ställa ”frågor bortom raderna”? GÅ VIDARE Använd följande text för att illustrera vad det är att göra inferenser: Lisa och Per ska gå ut. De tar med sig hinkar och spadar. Hur gamla är Lisa och Per tror du? Vad ska de göra?
BERÄTTANDE TEXT/ MILJÖBESKRIVNING
Berätta om din skolväg. Skriv först några meningar till varje rubrik. Detta ser jag:
Dofter jag känner:
Detta hör jag:
Detta gör jag:
Detta känner jag:
Be en kompis om respons.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
LÄSFÖRSTÅELSE
Svara på frågorna när du arbetat med texten.
16
SAMTAL • På vilket sätt kan rubrikerna vara till hjälp när man skriver en berättande text? • Kan man använda rubrikerna för att skriva om något annat? • Vad är svårt med att ge respons? • Vad är svårt med att få respons på en text? • På vilket sätt blir man hjälpt av att få respons? GÅ VIDARE Använd samma rubriker och arbetsgång och skriv om: • Skolgården • Klassrummet • Matsalen • Omklädningsrummet • Ridhuset • En lekplats • Mitt rum • En strand • Ett nöjesfält
Om jag säger att Lisa och Per är 70 och 71 år, vad tror du de ska göra då? Kanske gå ut i trädgården och döda mördarsniglar. Eller plantera rosor. När man svarar på dessa frågor gör man inferenser. Man svarar på frågor ”mellan raderna”.
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 43
43
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
3 SNÄCK-SKRÄCK 2 EN BRA BILD
11 12 1 2 10 33 9 4 8 7 6 5
Bad ons!
– Hej Moa! säger My.
Hon har andan i halsen.
– Jag såg en cykel på väg till skolan, flämtar hon.
Den är VÄLDIGT gammal.
Den har trä på handtagen och jag tror att den är från förr i tiden.
– Är det därför du är så sen? undrar Moa. – Ja. Förlåt, men jag var tvungen att titta lite på den.
Jag tog en bild på den med Jons mobil!
18
SAMTAL • Vad betyder det att man har andan i halsen? • På vilka sätt kan man se att en cykel är gammal? • My verkar tycka att hon har en bra lärare. På vilket sätt då? • Hur ska en bra lärare vara? • Hur ska en bra elev vara? • Hur gör vi för att skapa arbetsro i vårt klassrum? • Vad betyder arbetsro? • Vad betyder Moas leende? • Arbeta med textkopplingar: – Fick texten dig att tänka på något du själv varit med om? – Kom du att tänka på någon annan text? – Gjorde texten att du kom att tänka på något du har sett eller hört talas om? GÅ VIDARE Skriv en lista tillsammans och beskriv vad arbetsro betyder i er klass?
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
VÄLKOMMEN!
INLEDNING 24 I denna text tar motsatsorden förr och nu en ny vändning. Förr kanske inte behöver vara för 50 år sedan. Inled med att studera bilden. Vad händer? Vad har hänt? Vad kommer att hända? Vad tror eleverna att rubriken betyder? Passa på att rimma lite på orden snäck och skräck. Läs texten tillsammans några gånger och samtala om innehållet. Låt eleverna berätta vilka svåra ord de hittar. Det kan vara ord som är svåra att läsa eller förstå. Låt dem ringa in svåra ord i sina böcker och träna extra på dem. Läs enskilt och i par. 3 SNÄCK-SKRÄCK
På väg hem från skolan
ser My att cykeln är borta. – Vilken otur! suckar My.
Det ligger bara en massa sniglar här!
My är besviken på att cykeln är borta. – Jon, hjälp mig att ta några bilder på sniglarna!
– Det är inga sniglar, säger Jon. Det är snäckor.
– Hur vet du det? undrar My
– För att snäckor har ett skal på ryggen, svarar Jon.
Det har inte sniglar.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
INLEDNING 18 Bearbeta text och bild tillsammans. Börja med att endast studera bilden. Vad händer? Vad ser du? Vad känner du? I kapitlet berättar My om en cykel från förr i tiden. Påminn om temarubriken, Förr och nu. Högläs texten och samtala om innehållet. Låt eleverna sammanfatta texten och träna på att läsa den enskilt och i par.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
2 EN BRA BILD
24
SAMTAL • Vad är det för skillnader och likheter på sniglar och snäckor? • Varför är vi rädda för olika saker? • Varför slutar vi att vara rädda för en del saker när vi blir äldre? • Har du varit rädd för något? • Vad betyder Jons suck? • Arbeta med textkopplingar. GÅ VIDARE Använd rubrikerna och låt eleverna beskriva något som de är rädda för: • Detta ser jag • Dofter jag känner • Detta gör jag • Detta hör jag • Detta känner jag Använd samma arbetsgång med respons som på s. 16 och 17. Illustrera texterna och gör en skräckhörna i klassrummet. Eller sätt ihop alla texterna och gör ”Klassens skräckbok”.
44
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 44
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
4 FOTOGRAFIER FRÅN FÖRR OLIKA SLAGS TEXTER
I tvåan ska du lära dig att läsa och skriva olika slags texter.
Berättande texter skriver du när du vill berätta något. Det
Faktatext (Beskrivande och förklarande text) En faktatext, om till exempel
kan vara en fantasiberättelse, till exempel en saga om en
snäckor och sniglar, är en beskrivande och förklarande
groda eller en berättelse om
text. Den beskriver och
en hund som råkat illa ut. En
förklarar olika fakta om
berättelse är ibland påhittad
sniglar och snäckor: Hur de
och ibland något som hänt på riktigt. Berättande texter
ser ut, vad de äter och var de lever. Faktatexter kan ha
kan ha rubriker som:
rubriker som:
Sagan om tomten
Myran
När jag var liten Spöktunneln
Vattnets kretslopp Hur fjärilar blir till
Instruerande text
En instruktion skriver du när du vill visa hur något ska göras. Det kan vara ett recept som talar om hur man bakar något. När man skriver instruerande text är det viktigt att vara tydlig och att skriva i rätt ordning. Instruerande texter kan ha rubriker som:
Hur man spelar Yatzy Hur man hittar från mitt hem till skolan Hur man skalar en banan
28
SAMTAL • Varför finns det olika slags texter? • Vad är typiskt för de olika typerna av texter? • Hur skiljer sig bilderna åt i de olika texterna? GÅ VIDARE • Sortera böckerna i klassrummet i genrer. • Skriv olika slags texter med utgångpunkt i samma föremål, t ex en penna: Skriv en saga om en penna. Skriv en dikt om en penna. Skriv en faktatext om hur en penna är konstruerad. Skriv en instruerande text om hur man använder en penna. Ge enskilda uppgifter eller låt eleverna arbeta i grupper med varsin texttyp. • Gör samma sak med ett suddgummi, en sko, eller ett äpple.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Berättande text
INLEDNING 32 I denna text tar motsatsorden förr och nu en ny vändning. Fotografier från förr sätter igång tankarna hos My. Vissa saker var annorlunda förr i tiden, men annat är sig likt. Inled med att studera bilden. Vad ser vi? Vad händer? Vad har hänt? Vad kommer att hända? Vad tror eleverna att rubriken betyder? Läs texten tillsammans några gånger och samtala om innehållet. Låt eleverna berätta vilka svåra ord de hittar. Det kan vara ord som är svåra att läsa eller förstå. Låt dem ringa in svåra ord i sina böcker och träna extra på dem. Läs enskilt och i par. 4 FOTOGRAFIER FRÅN FÖRR
Till salu
1
7
2
8
16
17
25
29
31
My ligger på sin säng och tittar i ett album. Ett fotoalbum från förr, när Jon var liten. Åh, vad han var söt! tänker My.
Jag undrar varför han var rädd för snäckor? Hon tittar noga på bilden.
Jon har bara en tand i munnen.
Han dreglar lite och så skrattar han. Håret är ljust och rufsigt.
Ögonen är glada. Utan snäck-skräck.
32
SAMTAL • Varför är en del bilder svartvita? • Hur länge sen var det du inte fanns? • Var finns man när man inte finns? • På vilka olika sätt kan man se att tiden går? • Vad är lika nu och förr, och vad är annorlunda? GÅ VIDARE • Passa på att jobba lite med allitteration. Gör meningar där alla orden börjar på bokstaven F, precis som i rubriken. • Gör listor på vad som var sig likt förr och vad som är annorlunda. • Googla bilder från förr i tiden när Sverige var ett bondesamhälle. • Gör en efterlysning till hemmen om bilder från förr i tiden. • Kolla med kommunens arkiv om ni kan få tag på bilder från förr i tiden från området där skolan ligger, eller försök att hitta bilder på nätet.
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 45
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
INLEDNING 28 Börja med att titta på målet ”Arbeta med olika slags texter” på s. 9. Samtala om vilka slags texter det finns. Arbeta tillsammans med att läsa texterna på s. 28‒31 så att alla elever är förtrogna med innehållet. Jobba sedan med att läsa i par eller mindre grupper för att komma fram till vilka slags texter det är på s. 29‒31.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
OLIKA SLAGS TEXTER
45
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
HÖGLÄSNING 2
SAKER FRÅN FÖRR Mys farmor bor i ett gammalt hus på landet. My älskar att hälsa på och titta på alla gamla saker som finns i huset. – Varför har du så många gamla saker från förr i tiden? frågar My. Farmor berättar att hennes pappa köpte huset för längesen och redan då var huset fullt av gamla saker. – Min pappa var en riktig samlare. Han sparade på allt och ville aldrig slänga något, berättar farmor. Det är därför det är så fullt med saker här. – Brukar du slänga saker? undrar My. Då skrattar farmor och säger att hon nog har lika svårt att göra sig av med saker som hennes pappa hade. – Du förstår, fortsätter farmor, alla saker här har en egen historia som berättar något. Ibland är jag rädd att jag ska glömma bort alla historier min pappa berättade för mig om jag slänger sakerna. Men egentligen borde jag ge bort en del av all bråte uppe på vinden och ute i förråden. Det kanske är någon annan som behöver dem bättre. My och farmor går upp på vinden. Där uppe luktar det damm och gammalt trä. Trappan upp till vinden är lång och smal och man måste hålla sig i ett långt rep som är fastsatt på väggen. Ganska mörkt är det också, trots att farmor har tänt lyset. Men ögonen vänjer sig snart vid mörkret och My ser sig omkring. Det är en jättestor vind och överallt är det fullt med saker. På en av väggarna sitter det ett uppstoppat älghuvud. My tycker att älgen stirrar på dem när de går runt bland all bråte. – Det där älghuvudet fick pappa av en granne. Pappa hade hjälpt honom att plocka potatis en höst, men grannen hade inte råd att betala honom, så då fick han älghuvudet istället. Det brukade sitta nere i vardagsrummet när jag var liten. Men mamma tyckte inte om det, hon tyckte att älgen stirrade så förfärligt. My rotar runt en stund bland alla lådor. I en av lådorna hittar hon en lång pinne av järn med en krok i ena änden och en järnklump i den andra. I mitten på stången är det ett handtag som man kan flytta på. – Farmor, vad är det här? – Det är en bessman, svarar farmor. Det är en slags våg som man hade förr i tiden när man vägde saker. Farmor visar hur den fungerar.
50
– När den väger jämnt tittar man på skalan på pinnen här och då vet man hur mycket det väger. Nuförtiden använder man andra vågar, men pappa tyckte den här var bra när han vägde gäddor. Han var en riktig storfiskare. En gång fick han en gädda som vägde 16 kilo. Den vägde han på den här vågen. Jag glömmer aldrig hur han berättade om hur länge han fick kämpa för att få upp gäddan. En hel timme! Jag tror att det torkade gäddhuvudet hänger i en av bodarna nere vid sjön. My och farmor stannar länge på vinden och tittar på alla gamla saker. För varje sak de hittar har farmor ett minne eller en berättelse. My frågar om olika saker och lär sig mycket om hur det var förr i tiden. – Du kanske kan göra ett museum? föreslår My när de går nerför trappan och släcker lyset efter sig. Då kan ju alla komma och titta på sakerna och så kan du berätta om förr i tiden. Farmor tycker att det låter som en bra idé och säger att hon ska fundera på saken. – Just nu kan jag inte bestämma något för nu är jag så kaffesugen så jag håller på att dö, skrattar farmor. De sätter sig i farmors kök. My får en bulle och ett glas saft. Farmor dricker kaffe och de fortsätter att prata. – Nu får du berätta för mig, säger farmor och tar en slurk kaffe. Man kan inte bara prata om hur det var förr i tiden. Det viktigaste är ju allt spännande som ligger framför en. – Vi kan ju bestämma hur vi gör med ditt museum, föreslår My. – Vi får väl ser hur det blir med det, säger farmor och ser fundersam ut. Varsågod My, ta en bulle till. Jag behöver en påtår. SAMTALA • Berätta vad du tyckte om i texten. • Var det något du undrade om i texten? • Hur gör du för att komma ihåg saker från förr (när du var liten)? • Har du något från förr i tiden hemma hos dig? • Vad är en påtår? • Hur kan man ta reda på hur en bessman fungerar om man inte vet det?
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 50
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 51
51
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
BILDUPPGIFT 1
EN SNÄCKA SYFTE Att befästa innehållet i kapitlet där My hittar en snäcka och att lära sig skillnaden mellan en snigel och en snäcka. Bestäm om ni ska tillverka fantasisnäckor eller snäckor som är verklighetstroget målade.
5. Måla de olika delarna var för sig med flaskfärg och låt dem torka. 6. Montera snäckan på foten med hjälp av limpistol. Tillverka både snäckor och sniglar. En snigel har inget skal (hus).
MATERIAL • trolldeg • flaskfärg i olika färger • tändstickor • bakplåtspapper • limpistol ARBETSGÅNG 1. Rulla en lång konisk korv av trolldegen. Snurra ihop den till en snäcka. Börja med den tunnaste delen av korven och snurra neråt.
2. Rulla en kort och tjock korv till snäckans fot. Gör hål för antenner med en tändsticka.
3. Ställ delarna på en plåt med bakplåtspapper. Torka i ugn i 3 timmar på 100 grader. Beroende på degens tjocklek kan tiden variera. 4. Montera två tändstickor som antenner.
52
EFTERARBETE Lär er skillnaden på sniglar och snäckor. Skriv fakta texter som passar till era sniglar och snäckor. Gör en utställning av era snäckor och sniglar.
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 52
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
BILDUPPGIFT 2
ATT RITA EN CYKEL SYFTE Att befästa innehållet i texten om My. Att lära sig vikten av att studera och iaktta när man ritar en faktabetonad teckning. MATERIAL • blyertspenna • vitt ritpapper • en cykel ARBETSGÅNG 1. Börja med att låta barnen rita en cykel ur minnet med blyerts. Uppmana dem att rita så exakt de kan och få med så många detaljer som möjligt. Spara deras teckning.
2. Nästa lektion: Ta in en cykel i klassrummet. Samtala om vad de olika delarna är till för och berätta vad de olika delarna heter. Låt barnen rita av cykeln så detaljerat som möjligt. 3. Montera elevernas båda teckningar på ett gemensamt papper. EFTERARBETE Sätt upp elevernas teckningar. Jämför teckning 1 och 2. Samtala om likheter och skillnader. Samtala om denna uppgift och relatera till den när ni i fortsättningen ska rita ”faktabilder”. Vad skiljer mellan en fantasiteckning och en bild som ska höra till en faktatext? Hur gör illustratörer som illustrera fågelböcker eller floror? Försök att ta reda på det.
Teckning 1 av Alva, 6 år
Teckning 1 av Mattis, 8 år
Teckning 2 av Alva, 6 år
Teckning 2 av Mattis, 8 år
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 53
53
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
GRUPPÖVNING 1
VISA OCH BERÄTTA De flesta barn gillar att visa och berätta för klassen. För att skapa trygga situationer för alla, även de osäkra, är det viktigt med struktur. När man ställer sig inför klassen ska man vara trygg och veta att det kommer bli en positiv upplevelse. Eleven får visa och berätta något för klassen. Det kan vara att man visar en fysisk sak; en bok, en fin sten, ett kort eller ett gosedjur. Det kan också vara att berättar något; ett minne från förskoletiden, om en utflykt eller om en film man sett. Om man arbetar med ett tema, t ex temat Förr och nu, tycker jag att det är lämpligt att styra innehållet för vad eleverna ska visa och berätta. Visa en bild när man var liten. Berätta om en leksak man tyckte om som liten. Min favoritbok när jag var liten. Berätta om ett samtal med någon som levde förr i tiden. Uppgiften kan vara att intervjua en mor- eller farförälder om vad han eller hon lekte som liten. • Här kan man också på ett naturligt sätt få in ämnen för den specialintresserade; Dinosaurier, Skeppet Vasa osv. • • • •
Oavsett vad man visar eller berättar om tycker jag att det är viktigt att under de första åren i skolan har en enkel och tydlig ordning som man alltid använder vid ”Visa och berätta”. För de elever som är osäkra är det viktigt att ge tillfällen att få träna för en kompis först, eller att få visa och berätta för några kompisar eller en mindre grupp. SÅ HÄR BRUKAR JAG GÖRA: Samtala först tillsammans i klassen om vad som är viktigt att tänka på vid berättartillfället. Skriv ner dessa tankar och fäst på väggen. I min klass har vi kommit fram till följande:
54
För den som visar och berättar • Var förberedd, försök att träna lite innan du visar och berättar. • Titta på dem som lyssnar. • Tala så att alla hör bra. • Visa så att alla ser bra. För klassen som lyssnar • Lyssna med hela kroppen (försök att vara vänd mot den som berättar). • Greja inte med saker på bänken, det stör. • Tänk ut bra frågor och ”uppåtpuffar” när du lyssnar. När eleven har berättat klart får eleven alltid en applåd och sedan är det dags för frågor. Jag tycker det är viktigt att begränsa frågorna till sex stycken. • Jag undrar … • Jag förstod inte … kan du berätta mer om …? • Varför …? • Hur …? Efter frågestunden är det dags för ”uppåtpuffar”. Det är samma med dessa. Sex ”uppåtpuffar” skapar trygghet. Min erfarenhet är att alla elever alltid får dessa sex uppmuntrande ord. Hur man utrycker dessa kan man också tala om och lista i klassrummet: • Jag tyckte om att du … • Det var intressant att … • Jag hörde bra när du berättade om … • Jag blev nyfiken på … • Jag såg att du tittade på mig när du … • Du visade en fin … • Det var roligt när du berättade om … Jag brukar avsluta med att den som visat och berättat får ge klassen lite feedback. 1. Visa och berätta. 2. Applåd. 3. Frågor. 4. Uppåtpuffar. 5. Respons till klassen.
Prima Svenska 2 1 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 54
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
GRUPPÖVNING 2
HUR GÖR NI OCH VAD KOMMER ATT HÄNDA? Följande problem ska eleverna lösa tillsammans i mindre grupp. Syftet är att samtala och att komma fram till ett gemensamt svar. Gruppen ska också kunna berätta om sitt svar. För stöd vid redovisningen, se principer för ”Visa och berätta”. Denna övning är också en viktig del i att förstå och träna på berättelsens struktur. Du kan förlänga
övningen genom att använda elevernas idéer som underlag för gruppskrivande eller enskilt skrivande. Ni kan också skriva en gemensam berättelse i klassen där du skriver ner det som eleverna kommer fram till. Här följer fyra händelser/dilemman att arbeta med:
DET ÅSKAR Du och dina kompisar sitter och fikar. Det är lördag och ni är hemma hos en av dina kompisar. Ni ska spela ett tv-spel. Kompisens mamma berättar att när hon var liten fanns det inga tv-spel. Åtminstone inte de spel som finns nuförtiden. Plötsligt börjar det åska. Kompisens mamma säger att nu får ni inte spela, eftersom det är viktigt att dra ur alla sladdar till datorer och tv-apparater när det åskar. Det åskar i tre timmar och det ösregnar ute.
Vad gör ni och vad kommer att hända?
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
51100166.1.2_Inlaga.indd 55
GRUPPÖVNING 2
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
55
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
DET GAMLA MYNTET Du och dina kompisar är på vandring i skogen. Efter ett tag kommer ni ut från skogen och kommer till en åker. En traktor har precis plöjt åkern och det doftar gott från jorden. En av kompisarna ser ett mynt på marken. Det ser väldigt gammalt ut. Ni gräver lite runt myntet och upptäcker fler! Mynten verkar vara av guld!
Vad gör ni och vad kommer att hända? GRUPPÖVNING 2
DEN GAMLA BOKEN Du och dina kompisar är uppe på vinden hos en av kompisarnas mormor. Det är fullt med gamla saker. Det luktar damm och det är ganska mörkt på vinden. I ett hörn står en gammal kista. Ni öppnar den och upptäcker en gammal bok på botten av kistan. Det är inte en vanlig bok …
Vad gör ni och vad kommer att hända? GRUPPÖVNING 2
EN NY CYKEL Du och dina kompisar är och badar. Ni hoppar och dyker från en brygga. En av dina kompisar har ett cyklop och upptäcker att det ligger något på bottnen nedanför bryggan. Det är en cykel. Den ser alldeles ny ut!
Vad gör ni och vad kommer att hända? GRUPPÖVNING 2
56
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 56
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
GRUPPÖVNING 3
LÄS OCH RITA TILLSAMMANS Syftet med följande övning är att tillsammans i en mindre grupp läsa en kort text och sedan rita eller måla en gemensam bild. Barnen måste komma överens om hur de tolkar det som står och bestämma tillsammans hur detta ska illustreras. Om man väljer samma uppgift till alla grupper blir det intressant att jämföra hur olika/lika instruktionen tolkas.
Gruppen bör också få redovisa hur det gick att samarbeta och hur de gjorde för att komma fram till lösningen. Övningen är också ett sätt att tillsammans läsa och följa en skriftlig instruktion eller förstå en text. Här följer tre olika beskrivningar att rita till:
RITA EN GAMMAL OCH EN NY FOTBOLL En gammal fotboll är sliten och nött. Texten som brukar stå på fotbollen går knappt att läsa längre. På en gammal fotboll kan man se sömmarna. En gammal fotboll kan bestå av femhörningar och sexhörningar som sitter ihop. Men om den är riktigt sliten kan något av de geometriska fälten hänga löst. En gammal och sliten boll brukar vara dåligt pumpad. En ny fotboll är blank och fin. Den är helt fri från smuts. Texten på bollen är klar och tydlig och man ser alla färger på bollen tydligt. På samma sätt som den gamla bollen kan den vara sydd av månghörningar.
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
51100166.1.2_Inlaga.indd 57
GRUPPÖVNING 3
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
57
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
RITA ETT HUS FRÅN FÖRR I TIDEN OCH ETT NYTT Ett riktigt gammalt hus kan vara byggt av stockar av trä som man staplade ovanpå varandra. Först la man stenar som bildade husets grund. Fönster och dörrar var ganska små och skorstenen var ganska hög och murad av stenar. På taket växte det högt gräs. Oftast var husen bruna. Framför dörren fanns det ibland en liten trappa av sten. Just det här gamla huset ligger i skogen. Precis som gamla hus kan nya hus se olika ut. Rita ett högt hus med en fasad som bara består av glas. Huset ligger mitt i en stad vid en stor väg.
GRUPPÖVNING 3
RITA EN UNG OCH EN GAMMAL MÄNNISKA En gammal människa kan ha grått hår. Ibland har gamla människor nästan inget hår kvar. Ansiktet på gamla människor är rynkigt. Om man har svårt att gå kan människor som är gamla använda en käpp. En riktigt ung människa kan inte gå, den kryper och har blöjor. En del bebisar har mycket hår, en del har lite. Ibland har de napp eller snuttefilt. GRUPPÖVNING 3
58
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 58
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
DRAMAÖVNING 1
VAD TYCKER DU? (FYRAHÖRNSÖVNING) Du säger ett påstående. Till påståendet ger du tre alternativ till svar, representerade av tre hörn i klassrummet. Det fjärde hörnet representerar ett öppet svar. Där kan eleven formulera ett eget svar. När eleverna valt hörn ska de motivera sitt svar för gruppen. Sedan redovisar gruppen sitt svar för övriga klassen. Låt eleverna skriva egna påståenden och läsa för klassen. Eller låt en grupp med elever jobba fram några påståenden tillsammans. PÅSTÅENDEN: • Förr i tiden var miljön bättre. • Förr i tiden fanns det inga datorer. • Förr i tiden fanns det inga telefoner. • Förr i tiden hade människorna det bättre. • Förr i tiden var Sverige ett fattigt land. • Förr i tiden fanns det inga bilar. • Förr i tiden fanns det bara svartvita fotografier.
• Förr i tiden jobbade de flesta människor i Sverige med jordbruk. • Det var bättre förr i tiden. • Nu för tiden har alla människor en egen dator. • Nu för tiden klarar man sig inte utan en mobiltelefon. • Nu för tiden måste alla ha en bil. • Nu för tiden måste vi tänka på att ta hand om vår planet. • Nu för tiden behöver ingen jobba med jordbruk. • Nu för tiden har alla människor det bättre. SVARSALTERNATIV: 1. Det stämmer. 2. Det stämmer inte. 3. Det stämmer ibland men inte alltid. 4. Eget svar.
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 59
59
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
DRAMAÖVNING 2
SNABBTEATER Skriv klart texten tillsammans och gör en snabbteater om förr och nu. Förr i tiden jobbade många med att vara bönder i Sverige. Det var det vanligaste yrket. Bönderna odlade
____________________ och ____________________ ,
som blev mat. Bönderna födde också upp djur, till exempel
________________________ ,
________________________ och ________________________ . Av djurens kött gjordes
________________________ och
________________________ . Det mesta av maten åt bonden och hans familj upp själva. Nu för tiden finns det inte lika många bönder i Sverige. Det beror på att . Vanliga jobb nu för tiden är till exempel och
_____________________________.
När vi blir stora vill vi arbeta med
.
Vem ska vara berättare? Vilka roller behövs? På vilket sätt ska ni presentera texten? Ska ni tala eller visa med kroppen (pantomim)? Öva en stund tills ni kan teatern. Visa för klassen.
60
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 60
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
TIPS PÅ SKÖNLITTERATUR En barnboksbibliotekarie har valt ut skönlitterära böcker till varje tema i Prima svenska. Följande böcker kan passa bra i samband med temat Förr och nu. De kan fungera som högläsningsböcker eller som extra utmaning för vissa elever. Den citerade texten ingår i respektive förlags presentation av boken.
Tora-böckerna av Kirsten Ahlburg (vikingatid) ”Det är fest i byn. Toras pappa dricker öl ur ett horn. Tora vill också ha ett horn. Hon vill också vara en viking. Hon måste hitta ett horn. Vågar hon såga av ett på tjuren?”
Hövdingens bägare av Martin Widmark (vikingatid) ”I den första delen i Halvdan Viking-serien, Hövdingens bägare, får vi lära känna Halvdan, som bor i Östbyn sedan några år tillbaka. Egentligen skulle han ha följt med sin pappa på vikingafärd, men en allvarlig skada i foten gjorde att han blev kvar i byn, hos smeden Björn. Halvdan är liten till växten och haltar, men ett geni på att skalda. Något som han får stor användning för på sina många äventyr, då det handlar om att vinna råbarkade vikingars förtroenden. Inte minst har han användning av det i mötet med Ragnar Drakdödare, hövdingen i Östbyn, som alla är livrädda för. Tillsammans med Meia, hövding Ragnars modiga brorsdotter, räddar Halvdan Östbyns hövding från att bli rejält lurad av hövdingen i Västbyn.”
Lill-Pär och jag av Cecilia Davidsson (för hundra år sen eller så) ”Cecilia Davidsson gestaltar flickan Majas tankar och känslor så levande att man som läsare förflyttas bakåt i tiden och får känna på hur det skulle kunna vara att leva i en fattig familj på landet förr i tiden. Maja bor med sina föräldrar och syskon i ett torp i skogsbrynet. En av hennes småbröder, Lill-Pär, är sjuk. Han har alltid varit liten och klen och blivit extra ompysslad och fått vara nära mamman. Så mycket att Maja är svartsjuk. Hon tänker att det skulle vara skönt om inte Lill-Pär fanns. Så dör Lill-Pär. Nu blir det svårt för Maja. Hon har så dåligt samvete att hon fylld av skuld och sorg flyr ut i skogen efter begravningen. En dramatisk text med ett hoppfullt slut.”
Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren ”Emil i Lönneberga hette en pojke som bodde i Lönneberga. Det var en liten besvärlig en, inte riktigt så snäll som du. Fast han såg snäll ut, det gjorde han visst det. När han inte skrek. Han hade runda blå ögon och ett runt rödblommigt ansikte och ljust, ulligt hår. Alltihop såg snällt ut på något sätt, så man kunde tro att Emil var en riktig liten ängel, men det skulle man bara inte inbilla sig. ’Han gör jämt hyss, den pojken’, sa Lina som också bodde i Katthult i Lönneberga precis som Emil. ’Och gör han inga hyss själv, så händer det ändå så mycket med Emil. Jag har aldrig sett på maken till unge!’ Har du?”
Prima Svenska 2 1 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 61
61
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
Tidslinjer över världshistorien: Från stenåldern till 2000-talet av Jane Chisholm ”Vill du veta när hjulet uppfanns, när Shakespeare föddes eller när människan först gick på månen? Då har du hittat boken för dig! Tidslinjer över världshistorien är en tätt illu strerad referensbok med över 3 500 betydelse fulla datum. Boken innehåller de viktigaste vändpunkterna och händelserna i världs historien: krig och revolutioner, banbrytande uppfinningar, upptäckter och konstnärliga rörelser. Tidslinjerna sträcker sig från stenåldern till 2000-talet och är geografiskt uppdelade så att läsaren kan jämföra vad som hänt i olika världsdelar.”
62
Flickornas historia: Från Igelkotts flickan på stenåldern till Julia i vår tid av Kristina Lindström ”I den här intresseväckande boken följer vi med genom Sveriges historia från stenåldern till våra dagar, sedd ur en flickas perspektiv. I sjutton spännande och inlevelsefulla berättelser får vi möta flickor som var och en berättar något viktigt om sin egen tid. Efter varje avsnitt följer en faktatext med uppgifter om epoken. Boken är vackert illustrerad av Anna-Clara Tidholm.”
Prima Svenska 2 1 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 62
2022-04-12 11:57
FÖRR OCH NU
Lgr
ANALYS OCH BEDÖMNING AV TEMAT FÖRR OCH NU CHECKLISTA FÖR BEDÖMNING Som hjälp för din bedömning finns en checklista att kopiera. Syftet med matrisen är att ge dig ett verktyg så att du lättare har koll på var dina elever befinner sig och vad ditt nästa steg i undervisningen är. Checklistan är tänkt att följa eleven från årskurs 1 till 3.
BEDÖMNING Efter temat Förr och nu får 45 eleven tillsammans med läraren fundera kring sitt eget lärande. • När jag tränat på en text kan jag läsa med flyt. • Jag kan sammanfatta en text. • Jag kan skriva en text med hjälp av rubriker och stödord. • Jag känner till olika typer av texter. • Jag kan använda respons från en kompis för att göra min text bättre. • Jag kan ge respons till en kompis. • Jag kan svara på frågor, samtala och fantisera om innehållet i texter och bilder. • Jag kan ställa egna frågor till en text. • Jag kan skriva en personbeskrivning och en miljöbeskrivning. • Jag kan göra mina texter tydligare med hjälp av en bild. • Jag kan berätta om egna tankar när jag läst en text/ och kan göra textkopplingar. • Jag kan upptäcka svåra ord i en text när jag läser. BEDÖMNING
DATUM
Berätta vad du kan.
osäker
på väg
säker
När jag tränat på en text kan jag läsa med flyt Jag kan sammanfatta en text
Jag kan skriva en text med hjälp av rubriker och stödord Jag känner till olika typer av texter
Jag kan använda respons från en kompis för att göra min text bättre Jag kan ge respons till en kompis
Jag kan svara på frågor, samtala och fantisera om innehållet i texter och bilder
Jag kan berätta om egna tankar när jag läst en text
Kommentarer från min lärare
Mitt nästa steg
Elevens namn: Prima Svenska 2 Lärarhandledning
Jag kan upptäcka svåra ord i en text när jag läser
18
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Jag kan göra mina texter tydligare med hjälp av en bild
Kommentar/reflektion/analys
Nästa steg/undervisning och i elevens lärande
Kolla upp/undersök
AVKODNING Är fonologiskt medveten Kan vad bokstäverna heter Kan bokstävernas ljud Läser ordbilder Ljudar ihop ord Börjat läsa ord och enkla meningar Ökat flyt i avkodningen Läser med flyt kortare texter t ex första nivån i PRIMA Läser med flyt lite längre texter med mer ljudstridig stavning t ex nivå två i PRIMA Läser med flyt nivå tre i PRIMA BEDÖMNING
45
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
I kommentarsfältet kan du ge eleven feedback och även förklara för eleven vilket nästa steg i lärandet är. Ungefär så här brukar jag skriva min respons.
LÄSFÖRSTÅELSE Kan svara på frågor om direkt innehåll i texter Kan göra inferenser (förstår det som läses mellan raderna) Kan ”fylla i” det som saknas i texter Kan göra olika textkopplingar (t ex till egna erfarenheter, andra böcker, filmer och utanför sitt eget sammanhang) Kan ställa egna frågor på olika nivåer till texter Är medveten om hur man ska göra för att förstå en svår text (t ex läser om, stryker under svåra ord, tar hjälp av rubrik och bilder, frågar) Kan sammanfatta och redogöra för vad texter handlar om Har ett bra ordförråd
Den blir även ett underlag för dig när du funderar på elevens nästa steg i lärandet. I kommentarsfältet kan du skriva på vilket sätt eleven har visat dig vad hon/han kan eller någon annan reflektion du gjort kring elevens lärande. I fältet KOLLA UPP skriver du om du märker att du måste kolla upp något specifikt kring en elev som du är osäker på. BEDÖMNING LÄSA SKRIVA SAMTALA Detta underlag är ett underlag för reflektion om elevens läsning, skrivande och sätt att förmedla något muntligt. Använd underlaget för att skriva ner dina reflektioner och anteckna vad dina funderingar får för konsekvenser för din undervisning och för elevens nästa steg. Du har fått två exempel på hur du kan dokumentera dina tankar om elevens lärande och vad det får för konsekvenser för din undervisning. God undervisning innebär att man både gör summativa och formativa bedömningar. Formativ bedömning innebär alltid att man gör något/handlar utifrån sin summativa bedömning, det vill säga du formar och ändrar din undervisning efter det du sett i elevens lärande. BEDÖMNING
LÄSA
SKRIVA
SAMTALA
Jag tyckte om texten du skrev om dig själv. Du använde rubrikerna bra och använde dig av responsen du fick av din kompis. Du vet vad en berättande text är nu! Du känner till många olika slags texter. Bra att du stannar upp i texten när du läser om du inte förstår. Du läser om eller frågar om det är ord du inte kan läsa eller förstå. Ditt nästa steg är att träna på att ge respons till en kompis text med hjälp av checklistan. Hälsningar Richard
1. Min reflektion, 2. Nästa steg i undervisningen, 3. Nästa steg för eleven.
Elevens namn:
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
21
Prima Svenska 2 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 63
63
2022-04-12 11:57
BOKSTAVSTRÄNING
DATUM
NAMN:
W
114
Prima Svenska 2 1 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 114
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2022-04-12 11:58
BOKSTAVSTRÄNING
DATUM
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
51100166.1.2_Inlaga.indd 115
NAMN:
Prima Svenska 2 1 Lärarhandledning
115
2022-04-12 11:58
BOKSTAVSTRÄNING
DATUM
NAMN:
Vilka bokstäver är du mest nöjd med?
Vilka bokstäver behöver du träna mer på?
116
Prima Svenska 2 1 Lärarhandledning
51100166.1.2_Inlaga.indd 116
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2022-04-12 11:58
BOKSTAVSTRÄNING
DATUM
Aa
Läs meningen och ringa in alla Aa .
Apan Abbe halkar på arton apelsiner. Rita apan Abbe.
Skriv Aa .
Vilka A-ord kan du?
Skriv en faktamening om en apa.
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
51100166.1.2_Inlaga.indd 117
Prima Svenska 2 1 Lärarhandledning
117
2022-04-12 11:58
SVENSKA 2 Lärarhandledning Prima svenska är en läromedelsserie för låg- och mellanstadiet skapad utifrån aktuell språkforskning och Läroplanen. För varje årskurs finns en inspirerande basbok med texter och övningar samt en hjälpsam lärarhandledning. Tillsammans ger de förutsättningar för en varierad och flexibel svenskundervisning. Prima svenska 2 Lärarhandledning är lärarens komplement till den tryckta boken Prima svenska 2 Basbok. I lärarhandledningen kan du läsa om tankarna bakom materialet, få uppslag till hur du konkret kan arbeta med Prima svenska 2 Basbok, samt ta del av många lektionstips av olika slag till varje tema. Språket utvecklas i många sammanhang; när vi läser och skriver, när vi arbetar praktiskt med drama och bild och när vi skapar meningsfulla sammanhang för kommunikation i klassrummet. Boken inleds med ett inspirerande förord av Anne-Marie Körling. I den inledande delen kan du också läsa om materialets övergripande idéer kring arbetet med bedömning, läsförståelse och skrivutveckling. Lärarhandledningen följer basbokens teman för åk 2: • Förr och nu • Natt och dag • Uppe och nere Till varje tema kopplas material som bilduppgifter, kommunikationsövningar, läsförståelse, tips på skönlitteratur, läsläxor och så vidare. I Prima svenska 2 Lärarhandledning finns ett alfabetsunderlag för bokstavsträning som kopieringsunderlag. Du får också alla läsebokstexter som kopieringsunderlag, om du vill skicka hem dem som läsläxa.
Författare till Prima svenska är Richard Hultén. Han arbetar som lärarcoach i Stockholm stad och har över 25 års erfarenhet av undervisning i åk F–3. Dessutom har han under många år skrivit läromedel i bland annat svenska.
Anne-Marie Körling är lärare, lärarutbildare, författare och en stor inspiratör. 2015–2017 verkade hon som Sveriges läsambassadör. Anne-Marie har skrivit förordet till Prima svenska.
ISBN 978-91-511-0016-6
9
51100166.1.2_Omslag.indd 2
789151 100166
2022-04-12 12:37