en bra uppsats. Att
Lotte Rienecker • Peter Stray Jørgensen
Med bidrag av Signe Skov, Vanessa Sonne-Ragans, Lotte Thing Rasmussen, Charlotte Wien, Kirstin Remvig & Ida Klitgård
Upplaga
Att skriva en bra uppsats
Att
en bra uppsats.
Lotte Rienecker • Peter Stray Jørgensen
Med bidrag av Signe Skov, Vanessa Sonne-Ragans, Lotte Thing Rasmussen, Charlotte Wien, Kirstin Remvig och Ida Klitgård
Översättning: Kristina Olsson och Inger Bolinder-Palmér
Att skriva en bra uppsats
ISBN 978-91-47-14763-2
© 2025 Samfundslitteratur och Liber AB
Originalets titel: Den gode opgave – Håndbog i opgave- og specialeskrivning 6. udgave 2022
Originalupplaga © 2012 Samfundslitteratur
Förläggare: Helena Ekholm
Översättare: Kristina Olsson och Inger Bolinder-Palmér
Redaktör: Elisabeth Åman
Projektledare: Stefanie Holmsved Thott
Produktionsspecialist: Helene Ågren
Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander
Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg
Sättning: Jonny Hallberg
Femte upplagan 1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm
Tryck: People Printing, Kina 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn 08-690 90 00
Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Innehåll
Förord ............................................................................................................................16
Författarnas kontaktuppgifter ................................................................................17
Läsarvägledning...........................................................................................................18
1 Bra uppsatser inom högskole- och universitetsutbildningar – genrer och kvalitetskriterier ..............................19
Uppsatser, projekt och specialarbeten som genre ...........................................19
Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne................................................................................................................20
Uppsatser, projekt och specialarbeten lever upp till vetenskapliga krav..23
Vetenskap är faktorer i samspel.......................................................................................23
Den vetenskapliga texten är hierarkisk .........................................................................23
Vetenskap är både ämneskunskap och undersökning ..............................................24
Vetenskapliga texthandlingar ..........................................................................................24
Kvalifikationsram och lärandemål för skrivandet ............................................26
Krav och kvalitetskriterier för bra uppsatser, projekt och specialarbeten inom högre utbildningar ...................................................................................................27
Undvik vanliga missförstånd om vad en bra uppsats är.................................29
Akademiska genrer – studieförberedande, undersökande och professionella texter ..................................................................................................29
Andra typer av uppsatser: Förmedlande uppsatser, övnings-, prov-, design- och innovationsuppsatser ......................................................................31
Undersökningens bas – pentagonmodellen ......................................................33
Vad kan det stå i pentagonens hörn? ............................................................................34
Använd pentagonen ...........................................................................................................37
Kvalitetskriterier för en bra uppsats......................................................................37
En lärares kommentar om en uppsats ...........................................................................37
1. I en bra uppsats är skribenten närvarande som expert och visar prov på självständighet......................................................................................................................38
2. En bra uppsats använder sig av ämnets kunskap och verktyg ..........................40
3. En bra uppsats är fokuserad ........................................................................................41
4. En bra uppsats ”placerar sig högt” i taxonomier över lärandemål ...................42
5. En bra uppsats består av ett argument.....................................................................45
6. En bra uppsats förhåller sig kritiskt till sitt material samt till egna och eventuellt andras metoder ........................................................................................45
7. En bra uppsats metakommunicerar ..........................................................................46
Skillnad mellan ämnen och discipliner? ..............................................................47
Kriterier för bra uppsatser, projekt och specialarbeten .............................................48
2 Produktiva skrivprocesser för uppsatser, projekt och specialarbeten .....................................................................50
Ämnesval .......................................................................................................................50
Intresset för ämnet ..............................................................................................................50
Det användbara ämnet .....................................................................................................51
Hitta ett bra uppsatsämne ................................................................................................51
Teoretiska ämnen.................................................................................................................51
Vad ska du använda projektet till? .................................................................................52
Det kompetens- och nätverksbyggande ämnet ..........................................................52
Det första man gör efter valet av ämne är att skriva .......................................52
Börja skriva, javisst, men vad? .........................................................................................53
Skriv innan du läser – och medan du läser ..................................................................54
Skriv med sikte på problemformulering(ar) .................................................................55
Skriv bakifrån – börja med slutsatsen ............................................................................55
Börja med det centrala ......................................................................................................55
Vänta med att gå på djupet med teori och historik, referat och beskrivningar ........................................................................................................................56
Skriv flexibelt .........................................................................................................................57
Flera omskrivningar? .......................................................................................................... 58
Det inledande skrivandet är tankeskrivande .....................................................59
Uppsatsskrivandets texter: Anteckningar, utkast och färdig text ............................59
Tankeskrivande – tekniker för att generera material.................................................61
Brainstorming .......................................................................................................................61
Mindmapping ......................................................................................................................62
Flödesskrivande (skriva non-stop) ...................................................................................63
”Runt omkring-skrivande”.................................................................................................64
Byt ämne och fokus regelbundet – ”pomodoro-tekniken” .......................................64
Grafisk framställning av uppsatsens centrala innehåll.............................................64
Varför tankeskrivande? ......................................................................................................64
Skriv med dispositionen i bakhuvudet ...........................................................................66
Sätt upp skrivmål.................................................................................................................66
Ska man skriva med en läsare i tankarna? ..................................................................67
Revidera text ................................................................................................................. 67
Ta en paus..............................................................................................................................68
Kriterier för revidering ........................................................................................................69
Från skribent- till läsarorienterat perspektiv vid revidering .....................................70
Få återkoppling ....................................................................................................................71
Projektplanering av skrivförloppet .......................................................................71
Dina förutsättningar ...........................................................................................................71
Använd kalendrar och planeringsscheman .................................................................72
Loggbok för skrivarbetet ....................................................................................................73
Experimentera och lär ........................................................................................................73
Handledning och skrivprocessen ..........................................................................73
3 Samskrivande ..........................................................................74
Det professionella i samskrivandet .................................................................................75
Det sociala i samskrivandet ..............................................................................................75
Utbyte och utmaningar vid samskrivande ...................................................................75
Avstämning av förväntningar, inledande beslut och handlingar ................76
Kontrakt..................................................................................................................................77
Andra gruppdokument: Projektplan och gemensam stilguide ...............................78
Projektets start .............................................................................................................78
Strukturering av grupprojekt ............................................................................................80
Sätt att samskriva ........................................................................................................80
Dokument och dokumenthantering ....................................................................80
Styrning, möten och facilitering.............................................................................82
Facilitatorrollen – gruppen ska ledas .............................................................................82
Dialogen om projektet .......................................................................................................83
Förhålla sig till de andras texter: Återkoppling och framåtkoppling ....................83
Språkhandlingar vid samskrivande .......................................................................85
Oenigheter och konflikter ........................................................................................86
4 Övnings- och provuppsatser: mindre uppsatser, essäer, hemuppsatser, skriftliga tentamensuppgifter, styrda uppsatser Av Signe Skov ........................................................88
Vad är syftet med övningsuppsatser? ...................................................................89
Kvalitetskriterier ..........................................................................................................90
Begränsningar och möjligheter: Vad måste du göra och vad kan vara bra att göra? ................................................................................................91
Progression och självständighet .............................................................................93
Om du får i uppgift att skriva en uppsats ............................................................95
Uppsatsens inledning: Vad bör finnas med? ......................................................96
Struktur och framställning .......................................................................................97
Skrivprocessen – om du har sex timmar, tre dagar eller en vecka på dig ..................................................................................................................98
5 Problemformulering – från ämne till fokus och fråga ...........102
Definitioner: ”problem” och andra problemord.............................................103
Måste det vara ett verkligt problem (och för vem)? ................................................106
När kan man problemformulera? ................................................................................106
Problemformuleringar inom ”hårda” och ”mjuka” ämnen .........................107
En fråga? ..............................................................................................................................107
En bra problemformulering gör det lättare att skriva en bra text .............108
En problematisk problemformulering – vad är det? .....................................111
Problemformuleringar med frågorna vad, varför och hur ..........................112
Frågeorden vad, varför och hur .....................................................................................112
Vad .........................................................................................................................................112
Varför ....................................................................................................................................113
Hur.........................................................................................................................................114
Hur: Normativa formuleringar ......................................................................................116
Problemformuleringen och undersökningens vetenskapsteori och metoder ....117
Problemformuleringen styr uppsatsens, projektets och specialarbetets avgränsning ...........................................................................................118
Problemformuleringen ska vara fokuserad och präglas av språklig precision ......................................................................................................119
Huvudfrågan i problemformuleringen bör framgå klart .......................................120
Dela upp problemformuleringen i huvudfrågan och nödvändiga arbetsfrågor .................................................................................................120
Problemformuleringen ska vara språkligt precis.......................................................121
Använd ämnets ord och termer.....................................................................................121
Vaghet...................................................................................................................................122
Se upp med ord i pluralis och breda begrepp ............................................................122
Se upp med frånvaro av aktörer och källor ...............................................................122
Skriv en kort och layoutmässigt tydlig problemformulering .................................122
Använd öppna/slutna frågor medvetet i problemformuleringen ........................123
Processen: Från ämne till problemformulering ..............................................124
Sök inspiration ....................................................................................................................125
Problemformulera från svaret till frågan ....................................................................127
En observation ....................................................................................................................127
Använd frågeord .......................................................................................................128
Obesvarade frågor och oavslutade problemformuleringar ...................................129
Handledaren och problemformuleringen ........................................................130
6 Litteratur- och informationssökning inför uppsatsskrivandet Av Lotte Thing Rasmussen, Kirstin Remvig och Charlotte Wien ...........131
Vad ska du söka? ........................................................................................................132
Var ska du söka och vilka verktyg ska du använda? .......................................132
Informationssökning i samband med uppsatsskrivande – vad och var? ...........135
Hur ska du söka? .......................................................................................................136
Hur mycket litteratur ska du läsa?................................................................................136
Använd bra uppslagsverk ................................................................................................136
Kedjesökning/citatsökning ....................................................................................137
Hur kedjesöker du?............................................................................................................137
Retro- och prospektiv kedjesökning ..............................................................................138
Varför räcker det inte med kedjesökning? ..................................................................139
Problemformulering, sökprofil och söksträng ............................................................139
Frassökningar ......................................................................................................................141
Trunkering (ordstamssökning) ........................................................................................141
Nyckelbegrepp, språk och synonymer .........................................................................142
Synonymer, överordnade och underordnade begrepp ............................................144
Specificera sökningen: Utvidga problemformuleringens nyckelbegrepp ...........145
Översätt sökprofilmallen till en söksträng ..................................................................148
Booleska operatorer – AND, OR och NOT..................................................................148
Använd databasens funktioner i sökningen...............................................................150
Avgränsa sökningen med användning av databasens indexeringar ..................150
Använd din handledare och informationsspecialist effektivt ....................151
7 Läsa och anteckna .................................................................153
Läsa och skriva hör ihop .........................................................................................153
Läsa till uppsatser, projekt och specialarbeten ................................................154
Läsmetoder .................................................................................................................154
Skumläsning – att läsa för att orientera sig om ämnet ..........................................155
Selektiv läsning – målinriktad läsning.........................................................................156
Göra anteckningar till uppsatsen, projektet eller specialarbetet ..............158
Anteckningar under arbetets gång: Anteckningsfiler ..............................................158
Anteckningspentagon till uppsatser, projekt och specialarbeten .........................159
Var ska du göra anteckningar? ......................................................................................161
Kopiera och klistra in anteckningar .............................................................................161
Anteckningsprogram ........................................................................................................161
Ju mer bearbetande anteckningar, desto bättre uppsats ........................................162
Understrykning i texterna och refererande anteckningar ......................................162
Bearbetande anteckningar .............................................................................................162
Anteckningar som anger kontext ..................................................................................163
Anteckningsspråk...............................................................................................................164
Handledning och anteckningsmetoder .............................................................164
8 Vetenskapsteori i uppsatsen, projektet, specialarbetet
Av Vanessa Sonne-Ragans .....................................................................165
Vetenskapsteorier är … ............................................................................................165
Hur lite vetenskapsteori är tillräckligt? ..............................................................167
Kan uppsatsen innehålla för mycket vetenskapsteori? ...........................................168
Vetenskap är reduktiv ..............................................................................................168
Vilken kunskap används i uppsatser som undersöker ett problem vetenskapligt? .....................................................................................................................168
Formulera och motivera din vetenskapsteoretiska grund ..........................173
De tre grundvetenskaperna ...................................................................................177
Ett ben i flera vetenskapliga ”läger” .............................................................................179
Grundläggande vetenskapsteoretiska utvärderingskriterier: Ontologi och epistemologi ....................................................................................181
Två grundläggande olika typer av verklighetssyn: Realism och konstruktivism ...................................................................................182
Fördelar och nackdelar med de två ståndpunkterna ..............................................184
Tre grundläggande olika typer av kunskapssyn ..............................................186
Konstruktivism ....................................................................................................................189
Bra uppsatser, projekt och specialarbeten motiverar sin kunskaps- och verklighetssyn ...............................................................................191
Var i pentagonen ska de vetenskapsteoretiska övervägandena placeras? ........192
Kunskaps- och verklighetssyn i bra uppsatser som använder kunskap från olika ämnesområden och vetenskaper ..............................................192
Handledning och vetenskapsteori ......................................................................193
9 Källor ....................................................................................195
Källors funktioner .....................................................................................................195
Bruksskrifter .........................................................................................................................197
Källors grad av sakkunskap och vetenskaplighet .....................................................197
Varför ska man använda sekundärkällor? .........................................................198
Användning av sekundärkällor – vilka och hur? .............................................198
Hur många och vilka källor? .........................................................................................200
Var i pentagonen står de olika källorna? ....................................................................201
Var och hur nämner man sekundärkällor i uppsatsen?................................202
Källor – kvalificering, argumentation, diskussion och kritik ................203
Kvalificera sekundärkällor ...............................................................................................204
Litteraturavsnitt: Material, källor, aktuellt forskningsläge ...........................206
Vad är ett litteraturavsnitt? .............................................................................................206
Varför ett litteraturavsnitt? ..............................................................................................206
Avgränsning ........................................................................................................................207
Inkludering och gruppering av källor och material .................................................208
Litteratur och källor ska kvalificeras i förhållande till din undersökning...........208
Diskussion om källor ................................................................................................209
Bedömning och kritik av källor ............................................................................211
Checklistor till källkritik ...................................................................................................211
Användning som utvärderingskriterium .....................................................................212
Kvalitetskontroll som utvärderingskriterium: Den akademiska auktoritetshierarkin ...........................................................................................................213
Andra källor med auktoritet ...........................................................................................215
Källor med mindre auktoritet.........................................................................................215
Den auktoritativa källan garanterar inget .................................................................215
Hur ska källor återges? ............................................................................................216
Citat .......................................................................................................................................217
Citatteknik ...........................................................................................................................218
Hur hänvisar man till källorna? ....................................................................................218
Vilka slags källor ska ha hänvisningar och vilka ska inte ha det? .......................220
Anpassning av källa för eget bruk ................................................................................222
För nära källor ....................................................................................................................222
Språksmitta och plagiat...........................................................................................223
Handledare och källanvändning..........................................................................223
10 Empiri ..................................................................................225
Var skriver man om empiri i undersökande texter? En överblick .............226
Kvalitativ och kvantitativ empiri ..........................................................................227
Före valet av empiri ..........................................................................................................227
Förbered alltid insamlingen noggrant .........................................................................228
Fallstudier.............................................................................................................................231
Presentation av empiri i inledningen .................................................................233
Inkludera empiri i texten .................................................................................................233
Empiri ska dokumenteras ................................................................................................233
Empiri kan diskuteras i avsnitt om metodkritik och metoddiskussion ...235
Insamling och användning av empiri från människor – etik ......................235
Kontakt och avtal med informanter ............................................................................238
Studenters rättigheter till empiri ...................................................................................239
Handledning och empiri ........................................................................................239
11 Teorier, modeller och begrepp ............................................241
Var skriver man om teorier i uppsatsens avsnitt? ...........................................242
Teoriers funktioner ...................................................................................................243
Begrepp hämtar man i teorier .......................................................................................247
Modeller kan visualisera teorier ....................................................................................250
Använda teorier som grund för metoder ....................................................................251
Det självständiga teoriavsnittet ............................................................................252
Diskussion, utvärdering och kritik av teorier ...................................................254
Särskilda utmaningar med teori ...................................................................................255
Om det finns för lite teori eller inga teorier alls? ......................................................256
Handledning när teorier ska väljas, användas, kvalificeras, diskuteras och kritiseras..........................................................................................257
12 Undersökningsmetod och vetenskapliga metoder .............258
Uppsatsens undersökningsmetod, tillvägagångssätt.....................................259
Vetenskapliga metoder ...........................................................................................262
Var skriver man om metoder i den undersökande texten?
En överblick ................................................................................................................265
Skriv om metoder ..............................................................................................................267
Val av metoder ...................................................................................................................268
Från problemformulering till metodbeskrivning ...........................................270
Operationalisering: Att göra teori till metod ..............................................................272
Diskussion, bedömning och kritik av undersökningsmetoden och de vetenskapliga metoderna ........................................................................274
Att kritisera sin egen metod ............................................................................................277
Handledning och metoder ...................................................................................278
13 Argumentation i uppsatser, projekt och specialarbeten .....279
Grundläggande om argumentation ....................................................................279
Argumentationen i universitetsuppsatser och andra genrer......................280
Generellt om argumentation ................................................................................280
Tre obligatoriska element ................................................................................................281
Uppsatsen, projektet, specialarbetet som ett argument ..............................282
Se argumentationen som ett led i en vetenskaplig debatt.....................................283
Argumentation om undersökningen och argumentation om litteraturen – två typer av argumentation..................................................................284
Använd argumentationen i skrivprocessen .....................................................286
Skriv texten som en sammanhängande argumentation ........................................286
Vetenskaplig kontext .........................................................................................................288
Slutsats ..................................................................................................................................289
Slutsatser behöver inte vara omfattande ....................................................................289
Perspektiveringen rymmer frågor om litteraturen och den egna undersökningen..................................................................................................................291
Dokumentation ..................................................................................................................291
Vad kan man använda som dokumentation – och till vad?.................................292
Teoriers och metoders placering i uppsatsens argumentation ..............................293
Argumentation om undersökningen ............................................................................293
Undersökningsmetod ........................................................................................................294
Diskussion och metodkritik .............................................................................................294
Argumentationen visar sig i strukturen .......................................................................294
Argumentationsspråk ..............................................................................................297
Handledning om argumentation .........................................................................299
14 Uppsatsens disposition och strukturelement ......................300
När och hur disponerar man? ...............................................................................300
Generellt – konkret – generellt, uppe – ned – upp ...................................................304
Använd problemformuleringen som vägvisare för dispositionen ........................305
Genren ger strukturen ......................................................................................................305
IMRaD-struktur ..................................................................................................................307
Den vetenskapliga strukturen innehåller argumentationens element ...............310
Betrakta uppsatsen ur ett fågelperspektiv – två aktiviteter .........................310
Struktureringsprocessen pågår under hela skrivarbetet ..........................................311
Problem med att disponera? ..........................................................................................312
Undersökningshandlingar och framställningsformer – den akademiska textens byggstenar ...........................................................................313
Definitioner .........................................................................................................................314
Referat och parafras .........................................................................................................314
Beskrivning, karaktäristik ................................................................................................315
Återgivning, berättelse och redogörelse.......................................................................316
Jämförelse, kontrastering .................................................................................................317
Analys och tolkning ..........................................................................................................317
Diskussion ............................................................................................................................319
”Det anser jag!” .................................................................................................................322
Reflektion .............................................................................................................................323
Kritisk reflektion .................................................................................................................323
Resultat, tolkning ...............................................................................................................324
Tolkning ................................................................................................................................324
Diskussion och metodkritik .............................................................................................325
Utvärdering .........................................................................................................................327
Perspektivering ...................................................................................................................327
Innovation, design och konstruktion ............................................................................328
Inledning och slutsats ..............................................................................................329
Inledningen som mall.......................................................................................................329
Inledningen speglar hela undersökningen .................................................................331
Ämnesval, problemidentifiering, motivering och problemformulering ..............333
Hypoteser .............................................................................................................................333
Uppsatsens syfte .................................................................................................................334
Perspektiv .............................................................................................................................335
Teori(er).................................................................................................................................335
Metod(er) .............................................................................................................................335
Vetenskapsteori ..................................................................................................................336
Begreppsdefinitioner .........................................................................................................336
Empiri....................................................................................................................................336
Avgränsningar ....................................................................................................................336
Tillvägagångssätt och uppsatsens uppbyggnad .......................................................337
Inledningen presenterar projektet, inte förbehållen ................................................337
Slutsats ..................................................................................................................................337
Slutsatsen ska förhålla sig till problemformuleringen .............................................337
Skriv på slutsatsen under arbetets gång .....................................................................340
Perspektivering ...................................................................................................................340
Uppsatsens praktiska serviceavsnitt....................................................................340
Förstasida .............................................................................................................................341
Innehållsförteckning .........................................................................................................342
Använd rubriker för att visa strukturen ......................................................................342
Bilagor ..................................................................................................................................343
Noter, notavsnitt och litteraturhänvisningar i texten ..............................................344
Resumé – abstrakt .............................................................................................................345
Handledning och struktur .....................................................................................345
Handledning om disposition och struktur........................................................346
15 Klart och vetenskapligt språk ..............................................347
Allra först: Språket förändras från tanke till utkast till färdig text .......................348
Text till handledare, projekt- eller återkopplingsgrupp ...........................................348
Vetenskaplighet och vetenskaplig användbarhet ..........................................349
Klart språk är ett krav ...............................................................................................350
Välj precisa, entydiga och vetenskapliga ord.............................................................351
Precisa och entydiga ord .................................................................................................352
När ska man definiera begrepp, termer och uttryck? .............................................353
Välj meningens subjekt och verb med omsorg .........................................................354
Subjektet – vad står i fokus? ...........................................................................................354
Meningens verb ska helst vara konkreta ....................................................................355
Början, mitten och slutet av ett bra avsnitt .......................................................356
Använd ämnesrelaterade nyckelord för att skapa sammanhang i avsnittet ....357
Skriv metakommunicerande .................................................................................358
Vetenskaplig metakommunikation ..............................................................................360
Textlig metakommunikation ..........................................................................................360
Akademiska fraser ............................................................................................................. 360
För mycket metakommunikation? ................................................................................362
Språklig distans och språksmitta ..........................................................................363
Se upp för ”dold” översättning från källor på främmande språk! Av Ida Klitgård............................................................................365
Svengelska– anglicismer ..................................................................................................366
”Färgat och missfärgat språk” ........................................................................................368
En fråga om trovärdighet ................................................................................................369
Vanliga frågor .............................................................................................................369
Språkliga skillnader mellan ämnena? .........................................................................370
Använda värderande ord?...............................................................................................370
Variation i språket? ...........................................................................................................371
Litterärt språk?....................................................................................................................371
Förmedlande språk? ..........................................................................................................371
Talspråk, vardagsspråk, slang? ......................................................................................372
Svårt språk? .........................................................................................................................373
Använda ”jag”, aktiv och passiv form .........................................................................374
Nominalstil? Både ja och nej .........................................................................................376
”Vad tycker du själv?” .......................................................................................................376
Språkliga utmaningar ..............................................................................................377
Vad kan du själv göra? .....................................................................................................378
Handledning om språk ...........................................................................................378
16 Handledning, självständighet och ägarskap .......................380
Handledaren och en bra uppsats .........................................................................380
Ramarna för handledning ......................................................................................381
Handledaren är normalt också betygsättare .............................................................382
Självständighet och ägarskap ................................................................................382
Avstämning av förväntningar och avtal .............................................................383
Få återkoppling och förslag ...................................................................................385
Flera handledningar – från handledning om undersökningens design till återkoppling på utkast .................................................................................385
Ta reda på kriterierna för återkoppling .......................................................................387
Hur tar man emot kritik? ................................................................................................387
Se på återkoppling som framåtriktad..........................................................................388
Efterbearbetning av handledning .................................................................................388
Beröm är inte detsamma som godkännande ............................................................389
Alltför styrd av handledarens förslag? .........................................................................389
Ge återkoppling på återkopplingen .............................................................................389
Våra sista råd ..............................................................................................................390
...............................................................391
Förord
Vi är glada och stolta över att ge ut denna utgåva av Att skriva en bra uppsats. Studenter på högre utbildningar har sedan 1997 läst och använt boken som en uppslagsbok och handbok i konsten att skriva olika typer av uppsatser. Den har även använts av många handledare och biblioteksanställda, och det är i hög grad deras återkopplingar till oss och till förlaget som har legat till grund för utvecklingen av varje ny utgåva av boken. Efter utgåvan 2017 har det kommit ut en rad böcker om uppsatsskrivande till studenter inom professionsutbildningar, och därför är denna utgåva lite mer inriktad på högskole- och universitetsutbildningar, men vi tycker fortfarande att boken har en bred relevans.
Det nya i denna utgåva av Att skriva en bra uppsats är följande:
Boken är i högre grad inriktad på högskole- och universitetsuppsatser samt på grupprojekt och tar upp en rad exempel från projekt på Regionala utvecklingscentra och Arbets- och utvecklingscentra.
Den innehåller en lång rad nya exempel från högskole- och universitetsuppsatser, masteruppsatser och uppsatser från projekt- och specialarbeten. Vissa av de gamla exemplen har vi behållit eftersom vi inte har kunnat hitta bättre och mer illustrativa nya exempel.
Boken innehåller ett nytt kapitel om att skriva i grupp.
Vi har införlivat lärandemålsperspektivet, som har blivit mer tongivande inom utbildningspedagogiken.
Vi har lagt till en faktaruta efter avsnittet Handledning i slutet av flera kapitel. Numera ges handledning allt oftare i form av kollektiv handledning och grupphandledning. Det innebär att många studenter nu får mindre individuell handledning. Även om återkoppling från kurskamrater är den handledning man får, är det som student viktigt att förhålla sig till vad man gärna vill ha handledning och återkoppling om, och vad som kan vara viktiga teman för handledning och dialog, presentation för gruppen med mera.
Vi har införlivat mer av den språkliga aspekten på akademiskt skrivande, som vi grundligt har gått igenom i boken Akademiske fraser – til opgaver, rapporter og artikler från 2020.
Författarnas kontaktuppgifter
Vi tar gärna emot frågor och utvecklingsidéer gällande Att skriva en bra uppsats. Kontakta antingen oss personligen eller förlaget Samfundslitteratur – se samfundslitteratur.dk.
Köpenhamn i januari 2022
Lotte Rienecker, lrienecker@gmail.dk
Peter Stray Jørgensen, psj@samfundslitteratur.dk
Läsarvägledning
Att skriva en bra uppsats fungerar som en uppslagsbok som inte nödvändigtvis behöver läsas i ett svep, från pärm till pärm. Vi rekommenderar dock att man läser hela kapitel 1 om uppsatsgenren och kvalitetskriterier – det är här vi presenterar bokens övergripande idéer och introducerar de begrepp vi använder i resten av boken.
Vi har skrivit boken så att varje kapitel kan läsas på flera nivåer:
Man kan läsa rubrikerna och faktarutorna för att få goda råd och förslag som kortfattat pekar på viktiga poänger och riktlinjer.
Man kan läsa den förklarande, resonerande och argumenterande texten för att få förklaringar till våra rekommendationer.
Man kan läsa de kommenterade exemplen för att få se praktiska tillämpningar.
Vi har inte kunnat undvika en del upprepningar och korshänvisningar i boken. Upprepningar förekommer endast i de fall där någonting kan ses ur en annan synvinkel eller i en helt annan kontext. Korshänvisningarna är antingen komplement eller ett sätt att undvika att skriva exakt samma sak på flera ställen.
1 Bra uppsatser inom högskole- och universitetsutbildningar
– genrer och kvalitetskriterier
Denna bok handlar om hur du lär dig att skriva bra uppsatser inom högre utbildningar. I detta och nästa kapitel beskriver vi de olika typer av uppsatser som du kan få i uppgift att skriva på högskole- och universitetsnivå. Vi betonar särskilt de villkor och krav som gäller för uppsatser och projekt inom högre utbildningar och de ramar för skrivandet som sätts av utbildningsinstitutionen och studieämnet. Vi beskriver också hur man gör för att inte bara leva upp till kraven, utan dessutom göra det bra. Med bra menar vi att man ska utnyttja möjligheterna så att man själv blir engagerad och använder sitt engagemang när man läser och skriver. Slutligen förklarar och definierar vi de begrepp som vi använder och de perspektiv som vi utgår från i boken.
Genre
Genrebegreppet är centralt i denna bok. En genre är en grupp texter som har ungefär samma element och struktur, eventuellt också språk, eftersom texterna mer eller mindre har samma syfte, funktion och språk- eller texthandling (dvs. något man gör med ord, t.ex. att beskriva, att analysera, att värdera. Vi använder båda termerna här i boken).
Uppsatser, projekt och specialarbeten som genre
Självständiga uppsatser, kandidatuppsatser och specialarbeten på de klassiska universiteten samt uppsatserna från och med det första projektet på de så kalllade projektuniversiteten1, har sina modeller och förebilder i den typ av veten-
1 Danska universitet som bedriver projektorienterad utbildning.
skapliga artiklar som lärare inom ämnesområdet skriver som en del av sin ämnesutveckling och forskning. På engelska kallas genren research paper eller thesis. Genren är i princip densamma och det är genrens ideal och kriterier som är viktiga. Alla mindre uppsatser, till exempel veckouppsatser, essäer, praktikrapporter, portfoliouppsatser med mera, är träning i delar av det som man ska kunna inom genren research paper, vetenskapliga artiklar och andra texter som akademiker skriver, till exempel rekommendationer till beslutsfattare, rapporter och så vidare. Uppsatser, projekt och specialarbeten kräver en hög grad av självständighet hos dig som student. I de självständiga uppsatserna är det den skrivande själv som (i dialog med handledaren och eventuellt med kurskamraterna vid grupphandledning, halvtidsseminarier osv.) väljer ämne, ställer upp problemformuleringen, söker och väljer litteratur (teori), väljer vetenskapsteoretiskt perspektiv och lämpligt tillvägagångssätt (metod) samt analyserar, utvärderar, drar slutsatser och eventuellt utformar, redogör för och motiverar sina överväganden.
Kraven på självständighet kan dock begränsas av att en del beslut som rör uppsatsen kan ha fattats på förhand av läraren eller institutionen. I så fall kommer dessa beslut att framgå av beskrivningen av uppgiften eller kursplanen. Det kan till exempel handla om begränsningar i förhandskrav på ämnesval och/eller problemformulering och/eller val av källor. Längre fram i kapitlet skriver vi mer om hur man visar självständighet i uppsatser.
Självständiga uppsatstyper på högskolornas och universitetens utbildningar är framför allt specialarbeten, kandidatuppsatser och masteruppsatser projektrapporter vissa mindre uppsatser på grundnivå.
Dessutom skrivs andra typer av uppsatser än de som har den vetenskapliga artikeln och avhandlingen som förebilder, till exempel förmedlande texter. Dessa uppsatser skriver vi kortfattat om i avsnittet ”Andra uppsatstyper: Förmedlande uppsatser, övnings-, prov-, design- och innovationsuppsatser”.
När man ska skriva en text är det till stor hjälp om man känner till den genre som texten ska skrivas inom – eller vet vilka genrebeslut man har fattat. Ju mer medveten man är om det, desto lättare kan man göra alla olika typer av val, ända ned på ordnivå.
Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne
Avsikten med de många uppsatser som skrivs på universiteten är att skapa en forskningsbaserad utbildning i den bemärkelsen att du som student får prova på
1 Bra uppsatser inom högskole- och universitetsutbildningar – genrer och kvalitetskriterier
att skriva forskningshandlingar – minivetenskap. Syftet är också att utveckla en akademisk skrivkompetens som du bara kan lära dig genom att öva. Detta gäller för de flesta uppsatser och projekt på universitet och högskolor. Dessutom blir det vanligare med uppsatser inom genrer som är relevanta för arbetsmarknaden, bland annat förmedlande uppsatser och uppsatser om projektledning. Denna typ av uppsatser skrivs ofta som delar av ett större projekt eller som kortare uppsatser. Dessa sätter vi tills vidare inom parentes.
Gemensamt för de självständiga uppsatserna, projekten och specialarbetena är att de på ett vetenskapligt sätt undersöker ett relevant problem inom ett visst ämne i en ämnesmässig kontext. Här följer en definition av den vetenskapliga genren:
Den vetenskapliga genren – en definition
Dokumentation av en undersökning av ett problem som är relevant inom ett visst ämne med utgångspunkt från ämnets (eller angränsande ämnens) litteratur och aktuella forskningsläge med användning av ämnesområdets (eller andra relevanta ämnens) begrepp, teorier och metoder i syftet att argumentera/övertyga för ämneskollegor av undersökningsresultatets, tolkningarnas, slutsatsens och perspektivens tillförlitlighet i en framställning som är godtagbar för ämneskollegor.
Detta är en definition som de flesta forskare kan ställa sig bakom. I faktarutan nedan beskrivs vad de olika begreppen betyder:
Begreppsförklaringar
Undersökning (undersöka) är det övergripande begreppet inom vetenskapligt skrivande. Det är den viktigaste akademiska språk- eller texthandlingen. Men undersöka innebär inte nödvändigtvis att man ska lösa det valda problemet: inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen förväntas man vanligtvis analysera, tolka, diskutera eller utvärdera problemet (läs mer om detta i kapitel 5 om problemformulering). Ett problem innebär att flera problem endast kan behandlas i en och samma uppsats om de kan samlas under samma frågeställning. Att ett problem är relevant inom ett visst ämne innebär först och främst att det hör till ämnet. I praktiken kontrolleras detta genom att handle-
daren ska godkänna att det som skrivs hör till ämnet. Uttrycket ”ett relevant problem” betyder inte att något måste vara mycket problematiskt för att utgöra grunden för en problemformulering, utan snarare att det saknas ett vetenskapligt svar på det valda problemet. Det handlar om ett problem som behöver undersökas inom ämnet. Vi redogör närmare för vad detta innebär i kapitel 5, som handlar om problemformulering. Ämnesområdets litteratur, aktuellt forskningsläge betyder den bästa och mest uppdaterade kunskapsgrunden inom ämnet vid en viss tidpunkt. Ämnesområdets teorier och metoder omfattar de begrepp och färdigheter som används i undersökningen. Tanken är att man i en självständig uppsats ska välja de begrepp och metoder från ämnesområdets ”verktygslåda” som lämpar sig bäst för arbetet. Teorier och metoder är oftast verktyg för problemlösning – inte mål i sig. Det finns dock rena teori- och metoduppsatser där ”problemlösningen” ligger i att behandla problem inom eller mellan teorier och metoder.
Målet är att argumentera/övertyga om tillförlitligheten hos undersökningens resultat, slutsats och perspektiv. Undersökningen ska helst tillföra ämnet något nytt, ny kunskap, nya analyser, nya tillvägagångssätt med mera – hur litet detta nya än är – och det nya ska vara trovärdigt för läsaren. Därför är vetenskapligt skrivande alltid argumenterande för detta nya.
Argumentationen (att argumentera/övertyga) riktar sig till kollegor som kan använda och vidareutveckla resultaten, och framställningen ska därför göras i enlighet med kårens vetenskapliga praxis. När det gäller vem man ska se som sin läsare, se faktarutan nedan.
Man ska tänka på sin målgrupp för uppsatser inom högre utbildningar som ickespecialiserade kollegor:
Vilka ingår i målgruppen?
De som ingår i målgruppen för uppsatser som skrivs inom högre utbildningar kan bäst beskrivas som personer med samma grundutbildning och allmänna akademiska förutsättningar som man själv har, men som inte har specialkunskaper om just det fält eller vetenskapliga problem som uppsatsen handlar om.
De verkliga läsarna är handledare och eventuellt granskare samt även andra studenter som senare blir läsare om uppsatsen läggs in i projekt- och specialbanker.
Andra målgrupper kan vara personer som fungerar som empiri eller är intervjupersoner och liknande. Projektrapporter och specialarbeten kan omarbetas till mer förmedlande texter och de får då en annan målgrupp.
Uppsatser, projekt och specialarbeten lever upp till vetenskapliga krav
Bakom genredefinitionen på s. 21 ligger en förståelse av vad vetenskap är. Det skriver vi om nedan.
Vetenskap är faktorer i samspel
Helt centralt inom vetenskapen är att man undersöker hur minst två faktorer (men det kan också vara 16 eller 144 faktorer) påverkar varandra. Man kan till exempel fråga:
Hur förklarar dessa begrepp (faktor 1) fenomenet X (faktor 2)?
Hur har den historiska utvecklingen X påverkat Y?
För uppsatsskrivaren innebär det att alltid tänka på att låta faktorerna samspela med varandra. Faktorerna är normalt teorier, begrepp och/eller metoder som samspelar med empiri, men det kan också vara teorier eller metod och teori som får samspela med varandra. I praktiken är dock de allra flesta uppsatser undersökningar av empiri. Dessa uppsatser skrivs med hjälp av ämnesområdets metoder, teorier och begrepp i syfte att analysera, förklara, diskutera, utvärdera och skapa empiri/material/fenomen/texter samt för att lösa problem och konstruera eller designa något nytt. Men det finns andra varianter. Studenter skriver också rent teoretiska uppsatser där teoretiska positioner analyseras, diskuteras och utvärderas. Även här handlar det om att låta faktorer samspela med varandra och undersöka hur de kan bidra till att öka förståelsen av hur faktorerna ömsesidigt påverkar varandra.
Den vetenskapliga texten är hierarkisk
Uppsatser, projektrapporter och specialarbeten är hierarkiska texter med en problemformulering i toppen av textens hierarki. Problemformuleringen ska helst styra alla val som skribenten gör vad gäller dokumentation, teorier och metoder samt språkliga val på mikronivå. Man brukar tala om textens högre och lägre nivåer:
Vetenskapliga texters nivåer
Textens högre nivåerGrunden, textens överordnade riktlinje: Problemformulering, syfte, material, data, vetenskapsteoretisk utgångspunkt, teorier, metoder, litteratur, kunskapstransformation, argumentation, ämnesinnehåll.
Textens mellannivåerFormen: Element i texten, struktur, ordningsföljd, inledningar, avslut osv.
Textens lägre nivåerUtförandet: Meningskonstruktion och ordval, formalia.
Dessa nivåer säger något om vad man som skribent och som läsare bör prioritera högt respektive lågt i arbetsprocessen och vid återkoppling och bedömning. Men det är inte helt lätt eftersom språk inte bara handlar om korrekt språk utan också om innehåll och innebörd. Dessutom innehåller språket markörer som visar om man skriver vetenskapligt och i rätt genre.
Vetenskap är både ämneskunskap och undersökning
Vetenskap handlar som sagt om att undersöka. Därför är det viktigt att undersökningen görs i ett vetenskapligt sammanhang som representerar de samlade kunskaper, metoder och teorier som finns inom ämnesområdet och som är förankrade i ämnesområdets litteratur.
På svenska har vi inte de beteckningar som i engelskan skiljer mellan forskarens/studentens två centrala kompetenser. Man ska vara både den som vet och använder (scholar) och den som undersöker (researcher), det vill säga man ska både känna till litteraturen inom sitt område (scholarship) och kunna undersöka (research).
Dessa två sidor av vetenskap kan ställas upp på följande sätt:
Kunskap om och användning av ämnets litteratur (”scholarship”, ”beläsenhet”, ”andras material”):
vetenskapsteori kunskap, data, empiri undersökningsmetoder, tillvägagångssätt centrala begrepp teorier, modeller vetenskapliga principer.
Genomförande av undersökningar (”research”, ”användning av andras material”):
problemformulering, ”vilket är problemet”?
syfte, undersökningens relevans motivation
val och insamling av material, empiri operationalisering av teorier och metoder, egna modeller analys, resultat, tolkning, design, konstruktion, innovation diskussion
argumentation, poänger kritik och utvärdering av egen undersökning framställning, språk.
Vetenskapliga texthandlingar
Inom varje textgenre används en del karaktäristiska framställningsformer (element i texten, som referat, analys, jämförelse osv., som vi redogör för på s. 313), och en del tillhörande karaktäristiska texthandlingar. Inom akademiskt skrivande gäller det särskilt att utföra den överordnade akademiska texthandling som innebär att undersöka. När man ska skriva en uppsats ska man veta vilka text-
handlingar man kan använda – och vilka man inte kan använda. Här följer en sammanställning över vetenskapligt accepterade och icke-accepterade texthandlingar:
Vetenskapliga och ovetenskapliga texthandlingar
Accepterat i den vetenskapliga genren är att: analysera argumentera beskriva (be)visa citera definiera diskutera informera kategorisera konkretisera konstruera kontextualisera kritisera kvalificera motivera nyansera parafrasera perspektivera precisera prioritera problematisera reflektera relatera resonera syntetisera tolka teoretisera troliggöra undersöka utvärdera (utifrån ämnesrelaterade kriterier!) välja.
Oaccepterat i den vetenskapliga genren är att: agitera bekänna berömma docera kåsera känna mena missionera nedgöra plagiera popularisera postulera recensera tycka tro underhålla uppleva.
Däremot kan man tro, tycka och mena om det tydligt framgår att det görs utifrån en saklig argumentation. Man kan också underhålla, men det får inte vara en primär målsättning.
Kort och gott: I en självständig uppsats utförs texthandlingen att undersöka, vilket förutsätter att till exempel texthandlingarna att dokumentera och diskutera undersökningen har utförts.
Kvalifikationsram och lärandemål för skrivandet
När man skriver på universitet och högskolor är genre och vetenskapliga ideal överordnade på alla studiesteg, men det finns också lärandemål som möjliggör en progression. Dessa ger viktiga fingervisningar om vad man ska lägga vikt vid i sina uppsatser. I högskoleförordningen (1993:100) kan man till exempel läsa om målen för kandidatexamen.
Kandidatexamen – Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar
visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Utvärderingsförmåga och förhållningssätt
visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Dessutom finner man lärandemålen för sitt aktuella ämne i kursplanen för ämnet och i kursbeskrivningen för de olika kurserna. Här kan man se vad som tillmäts särskild vikt, vad studenter särskilt ska visa prov på i just detta ämne, vilka särskilda krav som ställs inom ämnesområdet med mera. Som student bör man lusläsa denna text minst två gånger, närmare bestämt
första gången när man börjar planera en uppsats, ett projekt eller ett specialarbete, och
1 Bra uppsatser inom högskole- och universitetsutbildningar – genrer och kvalitetskriterier
andra gången som en checklista när man har gjort ett utkast och ska börja revidera.
Innan man lämnar in ett projekt, särskilt ett stort, är det bra att även känna till de lokala viktningarna av de kriterier för bra uppsatser som kan komma till uttryck både skriftligen och muntligen och mer eller mindre formellt i de olika ämnena. Vad tillmäts särskilt stor vikt i just detta ämne, i denna handledares ögon och professionella tolkning av det som är relevant i just detta vetenskapliga sammanhang?
Krav och kvalitetskriterier för bra uppsatser, projekt och specialarbeten inom högre utbildningar
Sammanfattningsvis kan man ställa upp krav och kvalitetskriterier på följande sätt:
Karaktäristiska drag och kvalitetskriterier
Fokus och kontext
Den primära språkhandlingen är att undersöka. Inriktning, syfte och relevans har preciserats.
Skribenten positionerar sig som en undersökande expert inom sitt ämne.
Förhållandet mellan avsändare och mottagare är det som råder mellan två ämnesexperter.
Teori, metod, begrepp
Texten innehåller alltid teori, begrepp och/eller metod – och eventuellt vetenskapsteoretisk ståndpunkt.
Teori(delen) är vald och motiverad utifrån funktionen analysverktyg och/eller förklaringsmodell – och/eller som föremål för analys/diskussion/utvärdering.
Metoden är vald, beskriven och motiverad utifrån materialets omfång och form samt utifrån uppsatsens fokus och syfte.
Alla viktiga begrepp är definierade.
Argumentation och resonemang
Det finns belägg (dvs. korrekt dokumentation, motiveringar) för uppsatsens centrala påstående/huvudpoäng.
Det går att följa resonemang, argumentation och tillvägagångssätt.
Alla viktiga val som har gjorts och beslut som har fattats om innehåll, tillvägagångssätt med mera har motiverats.
Det finns inga inre motsägelser eller inkonsekvenser, men om sådana finns har de förklarats.
Texten förhåller sig till relevant motargumentation, är rättvis och utan bias (förutfattade meningar).
Struktur och element
Texten är uppbyggd av en rad (oftast) fasta textelement och har en ganska fast grundstruktur (disposition), och undersökningens tillvägagångssätt beskrivs.
Texten följer gängse normer för vad som ska stå i inledningen och slutsatsen.
Texten har oftast formen av en argumentation.
Källanvändning
Textens källor är aktuella och/eller motiverade som väsentliga för uppsatsens fokus.
Källorna används med ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till andras arbeten.
Källor kvalificeras och värderas eventuellt.
Källor används i enlighet med vedertagna regler och normer för behandling av sekundärlitteratur, referenser, citatteknik, fotnoter och litteraturlista.
Språk och framställning
I texten används ämnets språkliga praxis och terminologi.
I texten används ämnesrelaterade och akademiska texthandlingar som uttrycks i framställningsformer.
Texten har ett begreppsmässigt klart, precist och konsekvent språk som är korrekt, tidlöst och metakommunicerande.
Texten innehåller relevanta serviceavsnitt (abstrakt, inledning, noter, litteraturförteckning osv.).
Typografi och layout stödjer framställningen.
Det kan låta som högt satta ideal och de uppnås sällan fullt ut. Inte desto mindre är det önskvärt att studenter inom högre utbildningar har dessa ideal som mål. Alla som undervisar vid universitet och högskolor strävar själva efter att uppnå dem och kräver att också studenterna gör det. Även om kraven är omfattande, kan man under arbetet med dem lära sig att uppnå idealen. Det är dessa egenskaper hos en bra uppsats som denna bok beskriver och ger vägledning om. Och man ska komma ihåg att om man skriver inom andra genrer, till exempel förmedlande texter, är det andra kriterier som gäller.
Undvik vanliga missförstånd om vad en
bra uppsats är
Det förekommer dessvärre en rad felaktiga uppfattningar om vad som avgör kvaliteten på en uppsats. Det är föreställningar som kan hämma eller blockera skrivandet. Till dessa missförstånd hör bland annat att uppsatsen ska präglas av ett personligt, och inte bara akademiskt, engagemang omfattande och bred kunskap värderas högst man ska vara originell och nytänkande det i grund och botten gäller att vara överens med sin lärare man kan strunta i formen om innehållet är bra ett mycket abstrakt och komplext akademiskt språk i uppsatsen värderas högt.
Akademiska genrer – studieförberedande, undersökande och professionella texter
Under studierna kommer du säkert att skriva (samt läsa och tala) i en rad andra genrer. Av följande översikt framgår hur de olika genrerna representerar var sin grupp av texter som byggs upp med samma grundläggande texthandling. En texthandling är något man gör med ord, till exempel att undersöka eller föreslå. Under utbildningen är det främst genrerna längst ned i tabellen som du ska skriva i. Som student ska man normalt inte skriva i de andra genrerna, såvida man inte anmodas att göra det:
KontextGenrer
Professionella texter
Utbildningsoch studietexter
populärvetenskapliga artiklar digital förmedling, webbsidor, e-resurser kampanjer
Överordnade texthandlingar
förmedlande
professionella rekommendationer recensioner värderande policydokument projektansökningar argumenterande vägledningar instruktioner designmanualer läroböcker, läromedel handböcker instruerande rapporter vetenskapliga avhandlingar vetenskapliga artiklar postrar
undersökande (förebilder för högskole- och universitetsuppsatser)
journaler, PM registrerande rapporter registrerande
[fil.dr-avhandlingar] specialarbeten kandidatuppsatser projektrapporter metoduppsatser
vecko- och andra mindre uppsatser tentamensuppsatser tillämpningsuppsatser (t.ex. räkne-, programmerings-, mät- och analysuppgifter) akademiska essäer praktikrapporter portfoliouppsatser (som dock ofta består av uppsatser i professionella genrer) beskrivningar av studieförloppet
undersökande texter (bokens huvudfokus)
förberedande texter: övnings- och provtexter (är i fokus i kapitel 2)
I tabellen ovan har vi satt fil.dr-avhandlingar inom hakparentes vid de undersökande utbildningstexterna eftersom dessa avhandlingar också är en utbildningsgenre som vi inte fokuserar på i denna bok.
I särskilda kurser och sammanhang kan man kan också bli ombedd att skriva andra typer av förberedande text, till exempel Wiki-bidrag.
För akademikern har genreskrivandet i princip rört sig nerifrån och uppåt: från student under utbildningen till professionell skribent. Inom utbildningssystemet går rörelsen, även här i princip, från övnings- och provuppsatser för att träna på de färdigheter och textt yper som en student ska behärska för att kunna skriva de centrala undersökande texter som slutar med examensarbetet.
Mot bakgrund av de centrala undersökande texterna under universitetsstudierna skriver den färdigutbildade akademikern i många olika genrer, som ofta bygger på och bygger ut de kompetenser som skribenten har tillägnat sig vid uppsatsskrivandet under utbildningen.
I alla långvariga utbildningar, även vid universitet och högskolor, blir det allt vanligare att man också övar på att skriva i några av de professionella genrerna. Inom flera utbildningar förväntas att studenter som skriver sitt examensarbete antingen ska skriva en förmedlande artikel baserad på sitt examensarbete eller ges möjlighet att göra det. Policydokument och postrar, som ovan nämns som exempel på professionella texter, används också som övningstexter.
De genrer som inte hör hemma i kategorin självständiga uppsatser är de som inte har den undersökande texthandlingen som sin primära texthandling och/ eller har andra målgrupper och andra syften. Det är en viktig poäng eftersom en del studenter på alla studienivåer faktiskt kommer att skriva i fel genrer, särskilt i genren lärobok eller förmedlande text. Detta kan leda till problem med det undersökande och dokumenterande arbete som ska ligga till grund för uppsatsen.
Dessutom kan det uppstå problem med syftet, målgruppen och avsändarens position. Att man skriver i fel genrer beror förmodligen på att många, för att inte säga de flesta, av de texter man läser när man studerar, är texter som man inte själv ska skriva i (om inte kursplanen kräver just det), nämligen läroböcker, webbsidor, uppslagsböcker och särskilda förmedlande uppsatser. Dessa genrer skrivs av lärare och/eller forskare, och genrerna förutsätter att man redan har undersökt och dokumenterat i vetenskapliga undersökningar. Först därefter förmedlar man.
Andra typer av uppsatser: Förmedlande uppsatser, övnings-, prov-, design- och innovationsuppsatser
Förmedlande uppsatser är egentligen inte akademiska uppsatser utan vänder sig till läsare utanför den akademiska kretsen. Inom många ämnesområden menar man att det är viktigt att studenterna också har kunskap om denna typ av uppsats och därför har vi valt att ta med den här. Allmänt sett ligger fokus alltmer på att lära studenterna ”professionellt skrivande”, det vill säga att skriva i genrer som används yrkesmässigt på institutioner och företag. I nästa kapitel redogör vi kortfattat för denna typ av uppsatser, även om de ligger utanför huvudtemat för denna bok.
Övningsuppsatser är uppsatser som tränar studenter i färdigheter och framställningsformer som de ska behärska i den självständiga uppsatsen, till exempel att referera, analysera och värdera.
Provuppsatser testar akademiska färdigheter och ämneskunskaper, till exempel i tentamensuppsatser.
Både övningsuppsatser och provuppsatser ingår i utbildningarna och liknar inte genrer som ligger utanför dem. Det gör däremot den självständiga uppsatsen om den har formen av en vetenskaplig avhandling/artikel. Övningsuppsatser och provuppsatser kan du läsa om i kapitel 4: ”Övnings- och provuppsatser – mindre uppsatser, essäer, hemuppsatser, skriftliga tentamensuppgifter, styrda uppsatser”, s. 88.
Design- och innovationsuppsatser designar, planerar, eventuellt utvecklar och konstruerar en prototyp av en ny produkt eller process. Dessa uppsatser är undersökande uppsatser, projekt eller specialarbeten som överordnat har samma struktur som dem. Det som analyseras är de principer, metoder och begrepp som har valts som utgångspunkt för designen, och i stället för tolkningar/resultat av en analys skriver man ett avsnitt om designen och dess resultat. Det speciella är att design-/innovationsuppsatser är en annan genre än den akademiska uppsatsen, som beskriver/förklarar designens bakgrund, motivering och metoder. Kanske har design- och innovationsgenren ännu inte beskrivits någonstans (därför att den är en innovation eller nyhet i det akademiska landskapet). När man arbetar med design, oavsett vilken design det är, kan man inte nöja sig med att ha de kriterier för uppsatser, projekt och specialarbeten som denna bok handlar om, utan man måste ha eller skaffa sig kriterier för den aktuella designen i det aktuella sammanhanget. I detta arbete ska studentens lärare/handledare engageras. De flesta designuppsatser skrivs i undervisningssituationer där man lär sig om och eventuellt tillsammans fastställer kriterier för de aktuella produkterna, processerna och så vidare – för det är inte självklart att det finns böcker, manualer eller andra kriterielistor, särskilt inte om designen avser något nytt som ännu inte har beskrivits, det vill säga en genre som inte är särskilt beskriven. Ibland måste studenten själv ställa upp kriterier och förhålla sig till dem utifrån de relevanta teorierna, begreppen och metoderna.
Undersökningens bas – pentagonmodellen
Fem element är grundläggande och återkommande i vetenskapliga undersökningar. Det illustrerar vi med nedanstående pentagon:
1.Undersökningens frågeställning (problemformulering): Vad frågar du?
5.Undersökningens metod/ tillvägagångssätt: Hur frågar du?
4.Undersökningens verktyg:
Vilka verktyg använder du?
Teori, begrepp
Metoder (för insamling, analys och handling/design)
Vetenskapsteoretisk kontext
2.Undersökningens vetenskapliga syfte, eventuellt användning: Varför frågar du?
3.Undersökningens empiri (material, data, fenomen): Var söker du svaret på frågan?
Pentagonen visar de grundläggande hörnstenarna i varje vetenskaplig undersökning. Modellen är central för både förståelsen av vetenskapligt skrivande och som styrmedel i uppsatsskrivandet. I resten av boken används pentagonen ofta för att koppla och relatera andra element och aktiviteter i uppsatsskrivandet till uppsatsens bas.
Det finns undersökningar som inte innehåller empiri i vanlig bemärkelse utan i stället undersöker teori(er), begrepp eller metoder. I sådana fall står det även teori(er) i pentagonens tredje hörn.
Vad kan det stå i pentagonens hörn?
Nedan följer några exempel på vad som kan vara relevant att skriva i pentagonens hörn.
1.
• Observation
• ”Brister”
• Funderingar
• Motivation
• Problemställning
• Problemformulering
• Ämnesluckor
5.
• Tillvägagångssätt
• Idealisk arbetsgång (= uppsatsens struktur)
• Undersökningens ordningsföljd:
– först, sedan, därefter, slutligen
– framställningsformer: planera, samla in, analysera, diskutera, dra slutsatser
4.
• Nyckelbegrepp i uppsatsen
• Teorier för att analysera, förklara och diskutera
• Metoder (hur samla information, analysera och agera utifrån ämnets praxis)
• Vetenskapsteoretisk kontext
Exempel på bra uppsatser i pentagon
2.
• Bidrag till ämnet
• ”Vad kan vem använda uppsatsen (-s resultat) till?”
• Rekommendationer
• Praktisk nytta
• Ändra praxis
3.
• Texter (faktatexter, teorier, journaler …)
• Intervjuer
• Fallstudier
• Observationer
• Mätningar
• Statistik
Här följer två exempel på pentagoner som har fyllts i utifrån bra uppsatser, projekt och specialarbeten (men som även har en del brister, vilka vi påpekar i våra kommentarer). Uppsatserna är hämtade från olika utbildningar och ämnesområden.
Exempel 1
Projekt på tredje terminen, om företagsledning
1.Problemformulering, fokus
1.2. Problemformulering
Varför kunde Nokia inte behålla sin marknadsdominans när smarttelefonen introducerades på marknaden?
1.3. Arbetsfråga
1. Hur lyckades Nokia behålla sitt teknologiska och designmässiga försprång i början av 2000-talet?
5. Tillvägagångssätt
• Projektdesign (i modell)
• Problemformulering
• Hermeneutik i förhållande till projektet
• Metodiska överväganden och insamling av empiri
• Presentation av de innovationsteorier som används
• Analys – tre steg
• Slutsats
• Perspektivering
4.Begrepp, teorier, metoder
Begrepp och teorier:
”Detta projekt använder därmed två innovationsteorier: Diffusion av innovationer och branschomstörtande innovation.”
Metoder (urvalsmetoder för data och datainsamling):
Insamlingsmetoder för empiri (analysmetoder)
Hermeneutik i förhållande till det undersökta fältet
Triangulering
Blandade metoder
2.Syfte
Problemformuleringens syfte är att specifikt undersöka varför Nokia inte lyckades behålla sin marknadsdominans när smarttelefonen introducerades. Härmed antas att Nokias bristande tillgång till innovation är orsaken till att företaget inte kunde behålla marknadsdominansen. Därmed är det relevant att undersöka faktorer som spelar en roll vad gäller Nokias marknadsplacering, samt innovation.
Dessutom kommer Nokias konkurrens att undersökas för att öka förståelsen av marknadstendenserna för telekommarknaden.
3.Empiri, data, fenomen
Fallstudie
• Kvalitativa företagsdokument
• Företagets egna rapporter
• Pressmeddelanden och artiklar
• Kvalitativt material från nyhetsbyråer och analysverksamheter
• Kvantitativa data i form av statistik över marknadsandelar.
Kommentarer: Projektets vetenskapliga bas är i sin ordning. Exemplet visar att hela pentagonen är ifylld och att samma begrepp används i problemformulering, syfte, empiri, begrepp och teorier.
Problemformuleringen utgår från en obesvarad frågeställning och nödvändiga arbetsfrågor listas. Undersökningen har både ett specifikt och ett mer generellt syfte: ”för att öka förståelsen av …”. Empiri, teorier och metoder är relevant beskrivna. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är klart markerad. Det ser ut som en väl sammanhängande undersökningsdesign med fokus på förklaring och förståelse av problemet: Nokias minskande marknadsandel.
Exempel 2
Specialarbete på kandidatnivå tionde terminen, om hållbarhet
1. Undersökningens fråga (problemformulering, brister)
Problemformulering
Hur praktiseras hållbarhet vid dagligvaruinköp, och hur kan praktiken utvecklas för att öka användningen av hållbara dagligvaror?
Forskningsfrågor:
1. Hur utförs dagligvaruinköpen?
2. Vilken betydelse har hållbarhet för respondenternas val och bortval av dagligvaruinköp?
3. Hur hänger praktiken för dagligvaruinköp samman med andra former av praktik och hur påverkar de varandra?
4. Hur utvecklas och ändras praktiken?
5. Undersökningsmetoden, tillvägagångssättet (genomförbarhet)
[framgår av innehållsförteckningen]
Problemfält
Problemformulering
Forskningsfrågor
Historisering
Aktuellt forskningsläge
Teori
Metodologi och metod
Analys
Diskussion
Slutsats
Perspektivering
4. Undersökningens verktyg
Teori, begrepp
Hållbarhet
Shoves sociala pratikteori
Metoder för
Urval/insamling av material
2. Undersökningens vetenskapliga syfte, eventuell användning (bidrag)
Jag vill undersöka hur hållbarhet praktiseras i inköpspraktiken för att därigenom belysa hur praktiken kan utvecklas i syfte att öka den hållbara dagligvarukonsumtionen.
3. Undersökningens empiri, material, data, fenomen
Homogen grupp av respondenter och deras val i samband med dagligvaruinköp.
Databaser för litteratursökning: Google Scholar, Aalborg Universitetsbibliotek och PubMed.
Rekrytering
Selekteringskrav
Analys
Pilottest
Intervju
Ett praktiskt–teoretiskt angreppssätt
Utvärdering, handling, design, konstruktion
Kommentar: Specialarbetet har en relativt enkel design med ett handlingsinriktat syfte och perspektiv: ”och hur praktiken kan utvecklas”. Det preciseras av forskningsfrågorna som också beskriver undersökningens huvudaktiviteter, vilka
även nämns i innehållsförteckningen. Det finns teori och metod för de båda valda typerna av empiri. Det finns en tätt sammanhängande pentagon kring de centrala nyckelorden: inköpsvanor, hållbarhet, praktikteori, utveckling.
Använd pentagonen
När man skriver en uppsats, ett projekt och så vidare är man på god väg om man kan skriva något relevant i vart och ett av pentagonens hörn. Detta kan sedan användas som riktlinje. Om man inte har något att skriva i ett hörn, ja, då vet man vad man ska leta efter. Om man till exempel saknar problemformulering, empiri, metod och så vidare ska man först fråga sig: Är detta något jag ska ha? Vad verkar lämpligt i samband med just det förhållande, det problem som jag undersöker? Vad står det i kursplanen, vad säger min handledare som har till yrke att tolka? Är det till exempel relevant att skriva om vetenskapsteoretisk utgångspunkt? Hur konkret kan syftet med min undersökning vara?
Och nästa fråga: Var hittar jag de element som jag just nu saknar i min undersökning? Hos handledaren? I litteraturen/data? Bland kurskamrater? Något av det viktigaste när man arbetar med uppsatser och projektarbeten är att hitta realiserbara och intressanta undersökningsmetoder; det är minst lika viktigt som att läsa sig till breda ämneskunskaper.
Som student bör dina textliga förebilder vara bra texter som skrivits av ämnesexperter, till exempel dina lärare och deras kollegor som själva har gjort undersökningar, och bra uppsatser av tidigare studenter. Särskilt bra genreförebilder är vetenskapliga artiklar som du hittar i fackgranskade tidskrifter. Det som studenter skriver ska se ut som dessa artiklar, men normalt inte vara så brett och som regel inte heller så djupt anlagt. Fortsättningsvis i boken bygger vi vidare på genre och vetenskap som bokens två nyckelord – på textens högre nivåer.
Kvalitetskriterier för en bra uppsats
Att uppfylla de vetenskapliga kraven på uppsatsen är en sak, men hur gör man det bra?
En lärares kommentar om en uppsats
Först ett exempel på en lärares kommentar om en uppsats om litteraturtolkning (spanska, grundnivå):
En uppsats med tydlig struktur och många bra iakttagelser som förhåller sig till både form och innehåll. Det är bra att du testar dina metodkunskaper i denna uppsats, bra att du visar att du har en begreppsapparat och goda ämneskunskaper att tillämpa på ditt material. Men till nästa gång, tänk mer på att prioritera: kommentera inte nödvän-
digtvis alla stilarter utan främst dem som kan underbygga innehållsanalysen, det vill säga ingå som premisser i en övergripande argumentation för till exempel ditt påstående att vi här har att göra med en text som illustrerar den moderna människans villkor. Här skulle du också kunna titta mer på förhållandet mellan form och innehåll: Varför denna form (brott – sammanbrott)? Hänger den samman med tematiseringen av den centrumlösa/identitetslösa individen – och kanske med det psykiska sammanbrott som du påstår inleder novellen? Och glöm inte att korrekturläsa! (Våra kursiveringar.)
Lärarens kriterier är fokus, struktur, många iakttagelser, metodisk och sakkunnig argumentation samt korrekturläsning. Det är helt vanliga och bra kriterier. Läraren utgår från de generella kraven på undersökande uppsatser (se pentagonen på s. 33), som i uppsatsen förstås som ett argument, och bedömer i sin kommentar hur väl studenten uppfyller dessa krav (”tydlig struktur”, ”bra iakttagelser”, ”bra att …” osv.). Dessutom pekar lärarens kommentarer framåt mot liknande uppsatser: ”Men till nästa gång, tänk mer på …”.
Det är slående att de kvaliteter som läraren nämner är så ospecifika vad gäller ämne eller ämnesinriktningar: Om vi frågar lärare inom andra ämnen kommer de troligen att nämna samma textmässiga kvaliteter. På nästkommande sidor går vi djupare in på de viktigaste kvalitetskriterierna.
1. I en bra uppsats är skribenten närvarande som expert och visar prov på självständighet
Det är problematiskt både när det finns för mycket av ”en själv” i uppsatsen och när det finns för lite. Många studenter tycker att de tappar motivationen om de uppfattar att uppsatsgenren är opersonlig och att de inte får möjlighet att sätta sin personliga prägel på uppsatsen. Många får återkoppling som lyder: ”Vi är inte intresserade av dina subjektiva, personliga eller privata synpunkter – det är texternas synpunkter som ska framgå.” Problemet är att skrivandet kan upplevas som likgiltigt om man inte själv kan relatera till det man skriver om och sättet man skriver det på.
Att ha med för mycket av sig själv i uppsatsen är ett typiskt problem i början av studierna, medan många som skriver specialarbeten kör fast i motsatt fälla och samlar dokumentation på hög utan att våga göra något med den eller utvärdera den. Balansgången ligger i att förstå att det endast är som privatperson man inte får synas för mycket i texten, medan det är önskvärt att man som vetenskapare framträder tydligt i texten. Det är just på så sätt man ska visa sin självständighet. Man får gärna ta med sina värderingar om de omedelbart antingen föregås eller följs av gedigen vetenskaplig dokumentation: ”Jag menar/väljer att …” (när
det gäller användning av ordet ”jag” i uppsatser, se avsnittet: Aktiv och passiv användning av ”jag” på s. 374). Det är de akademiskt välgrundade motiveringarna och argumenten som legitimerar åsikter och värderingar.
Ibland kan man använda egna erfarenheter och upplevelser i uppsatser (som man t.ex. gör i praktikrapporter), men då måste dessa egna erfarenheter bli föremål för samma akademiska och metodiska analys som allt annat material skulle ha blivit. Det är nödvändigt att ha akademisk distans när man skriver om något som direkt berör en själv.
En alltför stor närhet till ämnet kan å ena sidan leda till bristande analys. Å andra sidan kan alltför stor distans leda till likgiltighet och bristande motivation, särskilt om man skriver om ämnen som har med människor att göra, då studenterna förväntas engagera sig. Om man tycker att det är tråkigt och ointressant att skriva en uppsats måste man försöka öka sitt engagemang genom att i möjligaste mån skriva om sådant som man tycker är intressant, ämnesmässigt och personligen. Naturligtvis är det något som inte stämmer om man upplever att uppsatsskrivandet är ovidkommande, eller om man inte ifrågasätter det man läser, eller om man inte använder sunt förnuft och egna värderingar i det man skriver. Ingenjörsstudenten som påstås ha skrivit i sin uppsats att Öresundsbron är 2,5 mm lång har inte fått med sig själv och sitt kritiska förhållningssätt i uppsatsen: Hen har inte stannat upp och frågat sig om detta rent förnuftsmässigt är sannolikt.
Författaren till uppsatser, projekt och specialarbeten får bli synlig som expert på
ämnesval och val av vetenskapsteoretiska ramar, material och källor, teorier, metoder och så vidare utifrån problemformuleringen sina egna val av hur materialet hanteras: problematiseringar, analyser, tolkningar, slutsatser, utvärderingar, perspektiv och handlingsförslag sina egna erfarenheter, upplevelser med mera som antingen används rent illustrativt eller analyseras metodiskt.
Författaren får inte använda sig själv som privatperson med egna, icke-metodiskt behandlade erfarenheter eller icke-vetenskapligt motiverade tolkningar och utvärderingar källa till generaliseringar.
Självständighet
Självständighet visar man genom att bland annat välja mellan eller kombinera möjligheter, till exempel metoder, källor, perspektiv, och genom sättet att göra det på genom att själv välja styra sortera använda analysera tolka diskutera proportionera prioritera värdera designa.
Men självständighet är inte detsamma som att göra allt ensam i enrum, utan medverkan av andra. Självständighet är också att vid behov involvera andra, handledare, kurskamrater och andra som kan bidra till att man skriver en bättre uppsats.
2. En bra uppsats använder sig av ämnets kunskap och verktyg
Det finns en avgörande skillnad mellan de huvudsakligen kunskapsrefererande (knowledge-telling) och de huvudsakligen kunskapstransformerande (knowledgetransforming) uppsatserna. I stort sett är alla självständiga uppsatser som får betyget väl godkänt mer eller mindre kunskapstransformerande uppsatser. Dessa termer härrör från två betydelsefulla amerikanska forskare, Bereiter och Scardamalia (1987), som karaktäriserar de två skrivsätten på följande sätt:
är målorienterade
är problemundersökande, analytiska väljer selektivt, behandlar information
förhåller sig till problemet som är utgångspunkten har inbördes sammanhang mellan element
Kunskapsrefererande uppsatserKunskapstransformerande uppsatser är ämnesorienterade är berättande berättar allt man vet förhåller sig till rubriken (ämnet), inte till ett problem har endast sammanhang internt på kapitel- och/eller avsnittsnivå – inte mellan olika kapitel/avsnitt/element är skribentorienterade.
är läsarorienterade.
De kunskapsrefererande texterna håller sig nära sina källor, men i en självständig uppsats ska skribenten göra något med källorna, ha ett förnuftigt syfte med att använda just dessa källor i den konkreta sammanställningen. I uppsatser som innehåller mer deskriptiv text krävs att skribenten tar språnget upp till en analytisk, tolkande eller diskuterande nivå. Våra erfarenheter av mindre bra kunskapsrefererande uppsatser har gjort att vi lägger stor vikt vid problemformuleringen. Många kunskapsrefererande uppsatser kan omformuleras till: ”Vad står det i böckerna?” eller ”Vad kan jag observera?”, och de känns igen på att de inte tar ställning till vad den insamlade kunskapen egentligen kan användas till, antingen i skribentens akademiska sammanhang eller i det så kallade verkliga livet. Normalt läser nämligen kunskapsrefererande studenter för mycket, skriver för lite och ställer för få frågor på vägen. Så om du gärna vill skriva en uppsats där du visar att du kan använda valda element från ämnesområdet gäller det att arbeta med uppsatsen utifrån frågor som:
Hur kan jag analysera/tolka/diskutera/utmana hittills rådande uppfattningar? Hur kan jag värdera eller skapa nya sätt att handla, ställa upp lösningsmodeller i förhållande till x med hjälp av relevanta element (begrepp, teorier, metoder)? Och hur kan jag därefter analysera/tolka/värdera de begrepp, teorier, metoder med mera från ämnesområdet som jag har använt mig av i detta sammanhang?
Vi återkommer till detta i kapitel 2 om skrivprocessen, för just denna kunskap kan användas till att stödja arbetsprocesser som främjar användning av källorna.
Kunskapsproduktion
På en tredje och högre nivå, ovanför kunskapsrefererande och kunskapstransformerande finner vi kunskapsproduktion, det vill säga att texten presenterar nya typer av kunskaper, problemlösningar och designer/konstruktioner. I en fil.dravhandling ska man vara nytänkande. Man får gärna, men behöver inte nödvändigtvis, vara nytänkande i ett specialarbete, och det är inte ett krav för kandidatuppsatser. Kunskapsproduktion är alltid välkommen, men långtifrån ett krav, och många studenter kräver för mycket av sig själva – för tidigt.
3. En bra uppsats är fokuserad
Även i projekt och specialarbeten på 80–100 sidor ska det endast finnas ett fokus. Att sprida fokus är aldrig till fördel för texten. Texten förväntas handla om ett tema, ett problem, och ha en sammanhängande röd tråd, på samma sätt som forskares artiklar och avhandlingar inte handlar om två eller tre olika vetenskapliga problem. Om man inte håller sig till en fokuspunkt, riskerar man omärkligt att glida över i läroboksgenren, som mycket väl kan ha många akademiska fokus.
Att skriva en bra uppsats.
Den här välstrukturerade handboken ger tydlig vägledning genom den vetenskapliga uppsatsens alla delar, från idéstadie till färdig uppsats, projektarbete eller specialarbete. Den är också utmärkt som uppslagsbok när man vid olika tillfällen fastnar i processen.
Bokens huvudteman är:
genrer och kvalitetskriterier
skrivprocessen vid självständiga uppsats-, projekt- och specialarbeten problemformulering
litteratur- och informationssökning
källor och empiri till uppsatsen
teori, metod och tillvägagångssätt
uppsatsens disposition och argumentation språkhantering handledning.
I denna 5:e upplaga handlar några av nyheterna exempelvis om konsten att skriva i grupp, om handledning och om den språkliga aspekten på akademiskt skrivande. Boken har också berikats med textexempel med kommentarer och har ett ökat fokus på lärandemålsperspektivet.
Boken vänder sig till alla uppsatsskribenter inom högre utbildning, liksom deras lärare, handledare och andra som ska bedöma uppsatsen. Den riktar sig främst mot kandidat- och magisteruppsatser men kan med fördel användas vid andra självständiga uppsatser.
Boken är skriven av Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen, med bidrag av Signe Skov, Vanessa Sonne-Ragans, Lotte Th ing Rasmussen, Charlotte Wien, Kirstin Remvig och Ida Klitgård.